måndag 31 mars 2025

Etik och moral

 

Etik och moral

Etik och moral
Är i grunden samma sak, men moral handlar om våra konkreta handlingar och om våra åsikter om vad vi anser vara rätt eller fel eller vad som är ont eller gott. I de flesta kulturer anses det exempelvis vara moraliskt fel att vara otrogen mot sin partner, även om det inte är straffbart.

Etik, däremot handlar om våra argument för moral, alltså varför det är omoraliskt att vara otrogen mot sin partner. 
  • Moral = vad vi gör och vad vi anser om rätt eller fel
  • Etik = vilka argument vi har om det omoraliska. Hur vi resonerar om det vi gör, om varför det är omoraliskt att vara otrogen. (Läs mer om etik och moral)

-Vad är moral för dig?


---------------------------------------------------------------------------


Bedömning

Din förmåga att resonera och föra resonemang kring vardagliga moraliska dilemman, utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.

Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.



-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


De fyra etiska modellerna

1. Pliktetik (Regeletik)

Här är det handlingen i sig som räknas. Man följer lagar, regler eller moraliska budord (som "du ska inte ljuga"). Om du följer regeln gör du rätt, oavsett vad resultatet blir.

Tanke: "Gör din plikt, följ regeln."

Exempel: Du lovar att komma i tid och gör det, för att man ska hålla löften.


2. Konsekvensetik 

Här fokuserar man på resultatet. En handling är god om den leder till största möjliga lycka för största möjliga antal människor. Det spelar ingen roll om man bryter en regel, så länge konsekvensen blir bra.

Tanke: "Målet helgar medlen."

Exempel: Du ljuger för att rädda någons liv – lögnen är fel i sig, men resultatet (räddat liv) gör handlingen rätt.


3. Sinnelagsetik

Här är det avsikten (tanken bakom) som avgör. Om du menar väl och vill göra något snällt, så är handlingen god – även om det råkar bli helt fel i slutändan.

Tanke: "Det är tanken som räknas."

Exempel: Du försöker hjälpa en vän att laga hens cykel, men råkar ha sönder den ännu mer. Eftersom din avsikt var god, handlade du etiskt rätt enligt denna modell.


4. Dygdetik

Här fokuserar man inte på enstaka handlingar, utan på personen. Man frågar sig: "Vilken sorts människa vill jag vara?". Man strävar efter att träna upp goda egenskaper (dygder) som mod, ärlighet och generositet.

Tanke: "Vad skulle en god person göra?"

Exempel: Du väljer att ge tillbaka en borttappad plånbok för att du vill vara en ärlig och rättvis person, inte för att en regel säger det eller för att få en belöning.


Snabbjämförelse

Modell                                 Fokus ligger på...                         Enkel förklaring 

Pliktetik                               Regeln |                                         Följ lagar och moraliska bud. 

Konsekvensetik                   Resultatet                                      Gör det som blir bäst för flest. 

Sinnelagsetik                       Avsikten                                        Menade du väl så gjorde du rätt. 

Dygdetik                              Karaktären                                    Var en god människa i grunden. 






Uppgift 1

1. Se filmen "Etik och etiska modeller" (sli.se). 18 min

2. Svara i dokumentet på Classroom.


Här kommer sex etiska dilemman varav två av dem är medvetet utformade för att kunna passas in på två olika modeller, beroende på hur du argumenterar.


1. Sanningen eller vänskapen?

Din bästa vän har klippt sig i en frisyr som hen älskar, men du tycker det ser hemskt ut. Vännen frågar: "Visst blev det snyggt?". Om du svarar ärligt blir vännen sårad. Om du ljuger blir vännen glad.

Fråga: Resonera kring vilken modell som kräver sanning och vilken som prioriterar vännens glädje.


2. Den misslyckade överraskningen

Din förälder har jobbat över och är jättetrött. För att vara snäll bestämmer du dig för att städa hela köket och diska allt som en överraskning. Mitt i städningen råkar du stöta till en flaska diskmedel så att den välter och rinner ut över hela golvet, in under spisen och in i diskmaskinen så att det blir ett enormt lödderkaos i hela huset. Istället för att få vila måste din förälder nu sanera köket i flera timmar.

Fråga: Vilken modell fokuserar på att din handling var god eftersom du ville hjälpa till, trots att resultatet blev mer arbete för din förälder?


3. Spårvagnsproblemet

Ett tåg skenar mot fem personer som sitter fast på spåret. Du står vid en spak och kan styra om tåget till ett annat spår där det bara sitter en person fast. Om du drar i spaken dör en person, men fem räddas.

Fråga: Vilken modell motiverar att du ska dra i spaken, och varför?


4. Plånboken på parkeringen

Du hittar en plånbok med 2 000 kronor på en tom parkering. Det finns ingen i närheten. Du väljer att lämna in den till polisen. Du gör det inte för att du hoppas på hittelön, utan för att du vill vara den typen av människa som är ärlig och gör det rätta, även när ingen ser.

Fråga: Vilken modell betonar din karaktär och vem du vill vara som person? Motivera ditt svar.


5. Att stjäla medicin

En mans fru är döende i en sjukdom. Det finns en medicin som kan rädda henne, men den är så dyr att mannen inte har råd. Apotekaren vägrar sänka priset. Mannen bryter sig in på apoteket på natten och stjäl medicinen för att rädda sin fru.

Fråga: Detta dilemma kan ses ur två modeller. Vilken modell säger att stöld alltid är fel? Och vilken modell kan försvara stölden för att rädda liv? Motivera ditt svar.


6. Klimatstrejken

En elev väljer att skolka från en viktig lektion för att delta i en klimatdemonstration. Eleven vet att hen bryter mot skolans regler, men anser att målet – att rädda planeten för framtida generationer – är viktigare än en enskild lektion.

Fråga: Vilka två modeller krockar här? Motivera ditt svar.



-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kahoot - Etiska modeller 

https://create.kahoot.it/share/etiska-modeller/c9cd5df3-55ed-4edb-a9c9-5ab343c32c43


--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Uppgift 2



1. Läs sid 277 i läroboken (2014)

2. Se filmen Allt om döden: Etik och juridik 15 min

2. Resonera om vad du tror är det främsta skälet till att inte fler anmält sig till donationsregistret. Hur skulle man kunna få fler att anmäla sig? Svara i ditt dokument i Classroom.





----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Uppgift 3
















----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Döden - en del av livet

Döden är något som alla människor någon gång måste förhålla sig till. Oavsett var i världen man bor verkar människor behandla döden på ganska liknande sätt – man samlas, sörjer, minns den som gått bort och visar respekt genom ceremonier eller ritualer. 


Samtidigt finns det nästan alltid någon form av andlighet eller tro kopplad till döden. Många religioner har tankar om vad som händer efter livet, till exempel himmel, återfödelse eller att själen lever vidare. Även människor som inte är religiösa kan känna ett behov av mening, hopp eller att minnas den döde på ett särskilt sätt. Därför säger sättet vi hanterar döden mycket om både människan och vår syn på livet.

Döden inom världsreligionerna 13 min


Diskussionsfrågor?

Varför tror du att människor har olika ritualer runt en begravning? Jämför två olika religioners sätt att begrava sina anhöriga.

Är religion viktig när någon föds eller dör? Varför/varför inte?




Teodicéproblemet



Finns Jesus?

Antoon Geels, religionspsykolog vid Lunds universitet ville ta reda på hur vanliga människor upplever Jesus eller andra religiösa gestalter. Han satte då in en annons i flera sydsvenska tidningar 1987 och frågade: 

”Har Du sett eller hört Jesus? Eller andra religiösa gestalter? Vill Du berätta om Dina upplevelser?”


Responsen blev mycket större än väntat då 91 personer hörde av sig. Efter intervjuer valde forskaren ut 35 fall för närmare analys, vilket sedan låg till grund för forskning och boken Att möta Gud i kaos. Det
intressanta är att studien inte försökte bevisa att Jesus objektivt visat sig, utan undersökte människors religiösa upplevelser, visioner, röster, starka andliga erfarenheter och hur de påverkade personernas liv. Geels behandlade det religionspsykologiskt — alltså vad människor faktiskt upplever och hur sådana erfarenheter kan förstås psykologiskt och religiöst. 


Vad kom Antoon Geels fram till?

Geels kom inte fram till att “Jesus verkligen visat sig” — men heller inte att upplevelserna bara var hallucinationer. Hans slutsats var mer försiktig och psykologisk. Han försökte förstå vad som händer med människor som upplever sådant.

1. Religiösa visioner är vanligare än man tror

De som hörde av sig var ofta helt vanliga människor, inte nödvändigtvis djupt religiösa eller psykiskt sjuka. Geels ville särskilt studera personer som fungerade väl i vardagen. 

2. Upplevelserna kom ofta mitt i en livskris (“kaos”)

Ett tydligt mönster var att visionerna ofta inträffade efter skilsmässa, sorg, ensamhet, depression, existentiell kris eller när livet tappat mening. Upplevelsen verkade ofta skapa ordning, hopp eller ny riktning. Därav titeln Att möta Gud i kaos

3. Det människor “såg” tolkades kulturellt

En kristet präglad person kunde säga: “Jag såg Jesus” eller Maria. En mer sekulär person beskrev samma typ av erfarenhet som ett starkt ljus, kärlek, närvaro eller enhetskänsla med naturen/kosmos. Själva erfarenheten hade likheter — tolkningen skilde sig.

4. Han ville inte avgöra sanningsfrågan

Geels höll en religionspsykologisk linje: forskningen kan beskriva och analysera upplevelserna, men inte avgöra om det faktiskt var Gud/Jesus eller en inre psykologisk process. Han undvek både att reducera allt till sjukdom och att säga “det här bevisar Gud”. 

Det som gör Geels lite ovanlig är att han argumenterade mot den enkla svenska reflexen: “ser du Jesus är du sjuk”. Han menade att sådana upplevelser ibland kan vara transformerande och meningsskapande, även hos psykiskt stabila människor. 





---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------




Uppgift 4


Abortfrågan (s273)

Resonera kring abor



Diskutera/ Rätt eller fel. Varför?

länk




Vad säger olika religioner?

Monty Pytons "Meaning of life"

Roman Chatolic - Ironi

Protestanter - ironi




--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Uppgift 5


(Intro. "Antigones val" s76)


Använd plikt- och konsekvensetik


Diskutera och gör uppgiften på sid 74 i läroboken



/ Publicera dina svar på Showbie






------------------


Om du hinner...


Vetgirig.nu

-välj 

"De fem världsreligionerna"

Snabbtest

Starta


Klarar du hälften av frågorna?





--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Uppgift 6


Intro. diskutera "Den gyllene regeln" och "teodiceproblemet"


a) Resonemang kring “Den gyllene regeln”

(läs s77)

Beskriv hur ett samhälle skulle se ut om alla levde efter "den gyllene regeln"



b) Djurens rättigheter, läs sidan 78-79 i läroboken.

Svara på frågorna på sid 79





--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------



Etiska ställningstaganden:


•Vad hade du gjort? Varför?

•Ska man alltid vittna/tjalla, och på vilken bekostnad?

•Blir det en bättre handling om man gör större uppoffring? T ex vittnar trots hot.

•Vad innebär det att vara en god människa?

•Att inte berätta sanningen, är det en lögn?

•Grupptryck –är alla med på misshandeln?

•Är det någonsin rätt att bruka våld? Hota med våld?





--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------




Uppgift 9



bildkälla etsmedia.se



A. Se filmen "Medan vi såg på" (ca 45min)


Filmlänk




B. Gör frågorna till filmen



Åskådarrollen (skriv/enskilt på Showbie)


I filmen pratar man om åskådarrollen som människor intar i vissa situationer, exempelvis när man ser att någon utsätts för övergrepp av något slag, inte bara av sexuell natur.



Ge exempel på sådana situationer.


När har du själv upplevt detta?

Hur kan man förhindra att människor utsätts för övergrepp/orättvisor/kränkningar/mobbning



Kvinnlighet/Manlighet (diskutera i grupp/gör egen podd/spela in i Showbie)


I filmen menar Jackson Katz att vår underhållningskultur har normaliserat en syn på manlighet där att vara en ”riktig man” innebär fysiskt våld och dominans.


Den glamoriserar även sexuella erövringar och objektifieringen av kvinnor. Och om män inte är som ”riktiga män” är normen att ifrågasätta dessa killar/män för att få dem att verka onormala.




Känner ni igen er i detta? Diskutera!

Vad är manlighet respektive kvinnlighet för dig?

Vad är objektifiering?

Varför objektifieras kvinnor och män?


Hur framställs mannen resp. kvinnan i dagens populärkultur; reklamer, serier, filmer eller musikvideos etc?



-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Uppgift 11


"Civil rights" (28 min)


Varför väljer man att engagera sig för rösträtt om det är livsfarligt?

• Hur kan man utföra våldshandlingar mot sin egen familj?

• Varför gjorde inte de andra på plantagen motstånd?

• Varför betalar man någon att mörda personer som engagerat sig för rösträtt?

• Tror du att karaktärernas val var medvetna när de utförde sina handlingar?

• Diskutera fri vilja och vad som styr människors handlande.



-Fundera över vad det är som gör att de människor som inte själva drabbas direkt av förtryck eller kränkningar, inte heller protesterar trots att de ser vad som pågår.



-Vad är det som gör att människor ofta ser och kan diskutera saker som skett på en annan plats i en annan tid men har svårare att sätta fingret på det som sker i samtiden och nära dem?



---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------




Uppgift 12


Rosa Parks - etiska modeller



Etiska modeller / Kahoot


https://create.kahoot.it/share/etiska-modeller/c9cd5df3-55ed-4edb-a9c9-5ab343c32c43







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Geografi, Sårbara platser

  Sårbara platser När vi pratar om sårbara platser handlar det inte bara om var naturen är vildast, utan om var kombinationen av naturkrafte...