tisdag 28 februari 2023

Retorik - att hålla tal

 

Retorik - att hålla tal



Vad är retorik?
Varför är det bra att vara en god retoriker?
Vad hade de gamla grekerna i Aten för nytta av att vara bra talare?


Varför blir man nervös
När man står framför folk startar kroppens stressystem (kamp- eller flyktreaktionen).
Vad händer när man kommer fram framför klassen?
Hur känns det?
Vilka fysiska besvär kan man få?
Se Binogifilm Retorik i antikens Aten 4.44 

Vanliga kroppsliga reaktioner
❤️ hjärtat slår snabbare
😮‍💨 man andas snabbare
💧 svettiga händer
😶‍🌫️ man glömmer vad man ska säga
🦵 benen känns skakiga
😳 man rodnar

Enkla knep för att bli mindre nervös
1. Andas långsamt. Andas in genom näsan i fyra sekunder, ut i sex sekunder.
2. Stå stadigt. Luta dig mot pulpeten, för att känna stöd.
2. Pausa. Det är helt okej att stanna upp.
3. Fäst blicken på något längst ner på väggen eller på en kompis i publiken.
4. Ha något att hålla i. Ett papper eller en penna, men "låt inte".
5. Öva många små gånger. Ju fler gånger du gör det, desto mindre farligt känns det.


-------------------------------------------------------------

Utmana dig själv!
Börja med att stå vid din bänk.
Prova att stå bredvid mig.
Prova att stå två elever bredvid mig.

Uppvärmningslek – “Säg något på 5 sekunder” 

Eleverna sitter kvar vid sina platser.
Eleven förbereder en mening utifrån exemplen nedan.

Exempel:
  • Det bästa som finns är…
  • Det värsta som finns är…
  • Jag är expert på…
  • Jag blir glad när…
  • Jag blir ledsen när...
  • Den konstigaste maten är…
  • Jag gillar när...

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Se Retorikbussen 1 Den retoriska resan drar igång

Aicha, Thea och Wilyans retoriska kunskaper sätts på prov direkt. De ska presentera inför publik. Men vad ska de prata om och hur anpassar man sitt tal för målgruppen? Avsnittet behandlar partesdelarna inventio och intellectio. Retorikhjälte: Rebecca Logrell.

Intervjua din bänkkompis. Fråga om allt!

  • namn, ålder, var hen bor
  • familj, husdjur
  • fritidsintressen, vad tycker jag är kul? Varför är det kul?
  • favoriträtt, favoritfärg
  • favoritfilm, serier, musik
  • favoritlag, favoritartist, och varför?
  • favoritämne i skolan och varför?
  • Intressanta resmål?
  • framtiden, yrke
  • annat som kan vara av intresse för någon som inte känner hen. 

Anteckna stödord för att hjälpa minnet.

Presentera din kompis/håll ett tal för ett annat par.


Se Binogifilm Informativa tal 4.39 

----------------------------------------------------------------------------

Se  Retorikbussen 2 Bon appétit eller kanske bon retorik?

Deltagarna får ännu fler kunskaper inom retorik - de ska lära sig att strukturera och presentera för hungriga restauranggäster. Avsnittet behandlar partesdelen dispositio. Retorikhjälte: Filip Poon.

Sätt ihop en trerättersmeny och presentera den för din grupp



Din meny ska innehålla:

-en förrätt, en varmrätt och en dessert. Vegetarisk alternativ?

Har du ett tema? 

-Ex: Grekiskt, italienskt, libanesiskt eller svensk husmanskost.

Något om ingredienserna/råvarorna

-är de närproducerade, ekologiska, svenska eller berömda? 

Presentera din meny

-på ett tydligt, intressant och inbjudande sätt, så att din grupp blir riktigt sugna och imponerade av din väl komponerade måltid!


-------------------------------------------------------------------------------

Vad är Ethos, logos, patos?

Redan de gamla grekerna...

Retorik betyder talekonst. Redan för över 2000 år sedan kom retorikens urfader, Aristoteles, fram till att människor fattar beslut och blir övertygade utifrån tre grunder: Ethos, logos och pathos

Det är huvudsakligen dessa tre retoriska begrepp som talekonsten till stora delar vilar på. Ethos betyder auktoritet, logos är förnuftsargument och pathos betyder känsloargument. Försök att använda alla tre sätten för att nå ut. 

Se Binogifilm: Etos, logos patos 4.26



-------------------------------------------------------------------------

Se Retorikbussen 3 (14 min) Sälja det osäljbara

Äventyret fortsätter och deltagarna ska praktisera på en torghandel och lyckas fånga intresse. De ska dessutom sälja något helt osäljbart, hur nu det ska gå till? Avsnittet behandlar partesdelen elocutio.

Öva på att sälja det osäljbara

  • Super dooper fotbollssko
  • Sluta stressa över kläderna 
  • Gymmaskin 
  • Få alla bokens kunskaper 
  • Få tyst på din undulat
  • Få perfekt make-up 
  • Tandkräm med korvsmak

Gör så här:

  1. Dra ett kort
  2. Skriv ett säljande tal-anteckna stödord
  3. Sälj in din produkt i din grupp
  4. Two stars and a wish

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Se Retorikbussen 4 (14 min) Den minnesvärda resan

Wilyan, Aicha och Thea är på ett flygplan där deras minne kommer att testas. Inte nog med det - de utsätts för en riktigt svår memoreringsutmaning. Avsnittet behandlar partesdelen memoria. Retorikhjälte: Jonas von Essen.

  1. Tänk ut din drömresa
  2. Anteckna stödord
  3. Presentera din drömresa för din grupp
  4. Two stars and a wish

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Se Retorikbussen 5 (14 min) Känslostorm

Deltagarna utmanas i att uttrycka olika känslor, kroppsspråk och gester för att kunna använda i sina presentationer. Avsnittet behandlar partesdelen actio. Retorikhjälte: Angelika Prick.

  1. Gå i turordning och tänk ut hur du ska uttrycka dig. Gå undan och träna på meningen ett par gånger.
  2. Spela upp inför kamraterna. 
  3. Two stars and a wish.


Temat är: ”Vi borde ha längre rast i skolan”, men uttryckt med olika känslor och stilar:

1. Glad och entusiastisk

"Tänk vad härligt det vore med en lite längre rast! Vi skulle hinna leka mer, skratta mer och komma tillbaka ännu piggare till lektionerna."

2. Arg och frustrerad

"Varför ska rasten alltid vara så kort? Vi hinner knappt andas innan vi ska in igen. Det här måste förändras!"

3. Lugn och saklig

"En något längre rast skulle ge eleverna bättre möjlighet att återhämta sig, vilket kan leda till ökad koncentration under lektionstid."

4. Humoristisk

"Just när man börjar förstå vad man gör på rasten – då är den slut! Ge oss några minuter till, så vi slipper springa som förvirrade höns."

5. Inspirerande

"Med lite längre raster kan vi skapa en skola där elever får energi, glädje och kraft att nå sin fulla potential."

6. Sorgsen

"Rasten känns alltid över innan den ens har börjat. Det är som att något viktigt saknas i vår skoldag."

7. Övertygande

"Forskning visar att pauser förbättrar inlärning. Därför är längre raster inte en lyx – det är en investering i bättre resultat."

8. Dramatiskt

"Varje dag utspelar sig samma kamp: klockan tickar, rasten försvinner, och vi lämnas kvar – utan tid att andas."

9. Vänligt och ger ett alternativ

"Kanske skulle vi kunna prova lite längre raster? Det skulle nog göra stor skillnad för hur vi orkar med resten av dagen."

10. Självsäkert och bestämt

"Vi behöver längre raster. Det är en enkel förändring som skulle göra skoldagen bättre för alla."

11. Ironisk

"Ja, absolut – vi älskar ju att ha så kort rast att vi knappt hinner blinka innan den är slut."

12. Hoppfull

"Om vi får lite längre raster kan vi få en skoldag som känns både roligare och mer hållbar."

13. Uppgiven

"Det känns som att det inte spelar någon roll hur mycket vi behöver paus – rasten är alltid för kort ändå."

14. Peppande 

"Kom igen, tänk vad vi skulle kunna göra med lite längre raster! Mer energi, mer fokus – vi skulle bli ännu bättre."

--------------------------------------------------------------------------------------------------

Se Retorikbussen 6 Upp till bevis!




------------------------------------------------------------------------

Vi diskuterar olika tal och analyserar innehåll och presentation


Martin Luther King Jr.'s "I have A Dream" Speech 1.11

Martin Luther King, Jr., född 15 januari 1929 i Atlanta i Georgia, död 4 april 1968 i Memphis i Tennessee, var en amerikansk pastor, aktivist och framstående ledare inom den afroamerikanska medborgarrättsrörelsen./Wikipedia




Vi diskuterar olika tal och analyserar innehåll och presentation


Olof Palmes jultal - Hanoitalet 1972

Olof Palmes uttalande om Hanoibombningarna, även känt som jultalet, var ett kort tal av Sveriges statsminister Olof Palme, sänt i Sveriges Radio 23 december 1972. Det skapades som en reaktion mot USA:s bombräder över Nordvietnams huvudstad Hanoi under det pågående Vietnamkriget./Wikipedia




Exempel på en bra talare: Chris Burkard (Ted talks) Lyckan i att surfa i iskallt vatten 9.33












Exempel på ett bra tal: 

Ted Talks How to speak so people listening 






Film: Tänkvärt Aristoteles 7 min Kul film, men något snabb och på engelska

"Ethos - Patos - Logos" - vad var det nu igen? Gabrielle Salander - Så använder du ethos, pathos och logos 4.39


"Orka plugga" om kroppsspråk 3 min

"Orka plugga" - Våga tala 3 min

"Orka plugga" - Så håller du ett bra tal 3 min


Eleverna "filosoferar" kring följande frågor:

1. Vad gör en människa lycklig?

2. Varför är konst viktigt? (konst = teater/film/musik/spel/underhållning kultur)

3. Varför är det viktigt med vänner?

4. Vad gör en talare bra?


Eleverna funderar till nästa gång på vad de skulle kunna tala om.

Tips på ämnen:

  • En plats jag har besökt
  • En resa jag har gjort
  • En målning jag producerat
  • Min hobby
  • En person jag har träffat
  • En händelse jag har varit med om
  • Något som jag upplevt som de flesta andra inte har
  • Mitt liv
  • Stridspilot - mitt drömyrke
  • Handboll
  • Cupvinsten
  • Min drömframtid
  • Jag
  • Min familj
  • Mitt husdjur
  • En ö jag besökt
  • Min bucketlist
  • Idol, kändis

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------

Inledning

  • Hälsa på publiken och presentera dig själv.
  • Introducera ämnet du ska tala om.
  • Fånga publikens uppmärksamhet med en intressant fråga, citat eller anekdot.
Bakgrund
  • Ge lite bakgrundsinformation om ämnet.
  • Förklara varför ämnet är viktigt eller relevant.
Huvuddel
  • Dela upp ditt tal i flera huvudpunkter.
  • För varje punkt, ge tydliga exempel och förklaringar.
  • Använd övergångar för att smidigt gå från en punkt till nästa.
Sammanfattning
  • Sammanfatta de viktigaste punkterna i ditt tal.
  • Betona huvudbudskapet du vill att publiken ska ta med sig. 
Avslutning
  • Avsluta med en stark slutsats eller uppmaning till handling.
  • Tacka publiken för deras tid och uppmärksamhet.

Lycka till med ditt tal! 


Håll ditt tal

Du ska hålla ett tal inför publik

Se på Retorik i Antikens Grekland 4.46



lördag 18 februari 2023

Antiken planering

 


    Antiken planering

Flodkulturerna

Begreppafilm Flodkulturerna  4.44


Antikens Grekland

Grundkurs Antikens Grekland




Antikens Rom

Grundkurs Antikens Rom 


(Film Antiken i Rom 18 min 2015)

Film Antiken - Spåren av antiken idag 15 min 2016


Begrepp

Antiken begrepp


Kuriosa

Klämmig sång Istanbul not Konstantinopel

Antiken - begrepp

 


Antiken begrepp






Kultur:
socialt liv (jämlikhet/jämställdhet), politik, ekonomi, kultur, kulturarv, kulturmöte

Jägarsamhälle:
jägare, nomad,

Jordbrukssamhälle/högkulturer:
jordbruk, tvåflodslandet, Mesopotamien, kultur, flodkulturer

redskap, kilskrift, Indus, Nilen, Gula floden, Eufrat och Tigris, imperier, by, yrken, högkultur, rike, civilisation, epok, överskott, samhällsklasser

Antiken
aristokrati, tyranni, 

Egypten
hieroglyfer, mumie, balsamering, farao, papyrus, rättegångar, astronomi, vetenskap

Grekland
stadsstat, Akropolis, polis, samhällspyramid/samhällsklasser, kultur, kulturarv, demokrati, politik, filosofi, idrott, teater, folkförsamling, Hellas, migration, legend, myt, socialt, ekonomi, religion,

Rom
akvedukt, gladiator, kejsare, konsul, republik, senaten, monarki, kejsardöme, rättsväsen


Antikens kändisar:
Kung Kyros, Aischylos, Homeros, Alexander den Store, Sokrates, Caesar, Kleopatra...mfl

Extra:
(ostrakon, dynasti, piktogram, heloter, rättssäkerhet, retorik, plebejer, patricier)

fredag 17 februari 2023

Antikens Rom Grundkurs


    Antikens Rom


Alla vägar bär till Rom

När romarriket var som störst sträckte det sig från Persiska viken till floden Humber i England. Det fanns omkring 8 000 mil utmärkta vägar. Huvudvägarna användes för postbefordran samt inte minst för att den romerska armén skulle kunna ta sig fram snabbt. Det var de romerska legionärerna som byggde vägarna med hjälp av tvångsarbetare bland den lokala befolkningen. Längs vägen fanns det milstenar som angav avståndet till närmaste stad.
I det stora romarriket reste man lika snabbt, säkert och bekvämt som i början av 1800-talet. Som exempel kan nämnas att en resenär mellan London och Rom under romarrikets tid bara behövde tretton dagar på sig för färden. SO-rummet

Vy över en del av staden Rom på 100-talet e.Kr. I förgrunden syns den stora hästkapplöpningsarenan Circus Maximus, 550 meter lång och 180 meter bred som rymde ca 250 000 åskådare. I högra hörnet skymtar Colosseum där det ibland hölls gladiatorspel. Arenan, som har formen av en elips, är 86 meter lång och 54 meter bred. Colosseum kunde ta emot ca 50 000 människor.




Romarna skapade ett imperium och har på ett avgörande sätt påverkat Europa och den europeiska kulturen. Rikets medelpunkt var staden Rom som växte till en miljonstad under antikenDet romerska riket omfattade vid sin höjdpunkt i början av 100-talet e.Kr omkring 50 miljoner invånare. Av dessa bodde fler än en miljon i Rom som utgjorde imperiets hjärta. Rom var en världsmetropol och smältdegel av folk från olika kulturer från romarrikets alla hörn.



Romulus och Remus
Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Bild: Redbubble





Den romerska republiken
Rom styrdes till en början av kungar, men i slutet av 500-talet f.Kr infördes republik. Makten låg då hos
senaten som styrdes av två folkvalda konsuler. Det fanns också en folkförsamling, men den hade inte så stor makt. 
Den romerska republiken var en form av demokrati, men  gynnade främst de rika i samhällets övre skikt. För att bli invald i senaten krävdes nämligen att personen i fråga ägde en stor förmögenhet. Medlemskapet i senaten ansågs därför som mycket exklusivt och statusfyllt. Den romerska byråkratin involverade också tusentals ämbetsmän och skrivare som hjälpte till att administrera det växande riket.
Genom att besegra en rad andra småstater lade romarna under sig hela Italien. Men det var först efter de tre långvariga krigen mot den nordafrikanska feniciska handelsstaden Kartago, mellan 264 f.Kr och 146 f.Kr, som Rom blev en stormakt. Därefter införlivades det ena området efter det andra till det växande romerska riket som nu var den dominerande makten i Medelhavsområdet. 
Samtidigt brottades Rom med stora inrikespolitiska problem som resulterade i ett långvarigt politiskt kaos. De många åren av krig och erövringar hade lett till stora ekonomiska och sociala problem i Italien. Flera inbördeskrig avlöste varandra där olika fältherrar stred om makten. 

Julius Caesar


På 40-talet f.Kr lyckades Julius Caesar med folkets och arméns stöd att göra sig till envåldshärskare. När han sedan lät utropa sig till diktator på livstid mördades han av sina politiska motståndare i senaten som ville bevara det republikanska styrelsesättet. Den romerska republikens dagar var dock räknade.



Kejsartiden
Efter att Caesar hade mördats 44 f.Kr utbröt ett långvarigt och blodigt inbördeskrig. Kriget slutade med att Caesars adoptivson gjordes till ensam härskare och Roms förste kejsare. Han är mest känd under hederstiteln Augustus. Den politiskt turbulenta republiken då romarriket styrdes av en senat var därmed förbi. Nu inleddes istället en ny tid då det romerska riket styrdes av enväldiga kejsare.
Augustus tog kontroll över hela armén och stärkte centralmakten i Rom. Det blev inledningen till en fredlig period med blomstrande handel och växande välstånd.

Den s.k. kejsartiden varade i drygt 500 år fram till att den siste västromerske kejsaren avsattes år 476 e.Kr.De första 200 åren under kejsartiden var relativt fredliga. Romarna fortsatte emellertid att utvidga sitt väldiga imperium, särskilt i Västeuropa där romersk kultur och romerskt stadsliv spreds till trakter som tidigare haft en mer lantlig prägel.
Romarriket nådde sin största utbredning på 100-talet e.Kr (se karta). Därefter började romarriket knaka i fogarna. De romerska kejsarna övergick då istället till en mer defensiv politik och befäste stora delar av imperiets vidsträckta gränser.

Romarna byggde inte bara ett imperium


Romarna var företagsamma byggare och anlade vägar, broar och akvedukter över hela sitt rike. Under de första två århundradena efter vår tideräknings början lades också grunderna till många av dagens europeiska storstäder. Ett stort antal av dessa städer uppkom från början kring något av de befästa härlägren som de romerska legionerna var stationerade vid (legionerna var i regel posterade längs med imperiets gränser).


Den romerska slavekonomin
Det romerska samhället var beroende av slavar som arbetskraft. Hela den romerska samhällsekonomin byggde på slaveri. Vissa historiker menar till och med att det var romarnas omfattande användning av slavarbete som låg som grund för både deras bedrifter och undergång. Romarnas ekonomiska tillväxt hörde samman med deras geografiska erövringar. 
Det romerska slaveriet var som mest omfattande då romarriket var i stark expansion - från omkring 100-talet f.Kr till en bit in på 100-talet e.Kr. Plundring, tributer och slavar var expansionens centrala syfte. Militär styrka var på så vis sammanlänkad med ekonomisk tillväxt - nya geografiska erövringar gav ökade skatteintäkter och nya slavar.
Det gjordes många tekniska landvinningar i det romerska imperiet men de kom inte alltid i allmänt bruk. En orsak var att slavar i regel skötte arbetet och inte behövde ersättas eller ges tekniska hjälpmedel. Den teknologiska utvecklingen hämmades därför av den romerska slavekonomin.
Till en början fick romarna sina slavar genom krig i form av krigsfångar från erövrade områden. Men på 200-talet e.Kr när romarriket hade slutat att expandera geografiskt hade också slavarna blivit mycket dyrare. Bristen på slavarbetskraft fick till slut den romerska ekonomin att stanna av.

Romarrikets delning
Under 200-talet e.Kr började det romerska imperiet få stora yttre och inre problem. Dess gränser ansattes hårt av fientliga grannfolk. Samtidigt fungerade inte längre den inhemska ekonomin tillräckligt bra för att upprätthålla herraväldet man skapat under de föregående århundradena. Situationen förvärrades ytterligare under 300-talet.
Under 330-talet flyttade kejsar Konstantin rikets huvudstad till Konstantinopel (nuvarande Istanbul) som han låtit bygga ut. Och i slutet av 300-talet beslutades att dela det väldiga romarriket i två delar - det västromerska riket med Rom som huvudstad och det östromerska riket med Konstantinopel som huvudstad. Det stora romarriket hade då sedan lång tid befunnit sig i kris. Men den östra delen av imperiet var mer livskraftig med tätare befolkning och bättre ekonomi. Det visade sig när de germanska folkvandringarna ökade i omfattning under 400-talet. Medan Östrom stod emot anstormningen saknade Västrom kraft att försvara sig.

Kristendomen uppstod i Iudaea (ungefär nuvarande Israel-Palestina) som var en provins i det romerska riket vid Medelhavets östra kust (se karta). I början av 300-talet tillät kejsar Konstantin de kristna att praktisera sin religion i romarriket och i slutet av århundradet gjordes kristendomen till romersk statsreligion.

Västrom gick under medan Östrom bestod i ytterligare tusen år


Den västra delen av romarriket var mer utsatt för fientliga angrepp än den östra delen och dukade snart under. Vid slutet av 400-talet hade det västromerska riket upphört att existera. År 476 avsattes den siste kejsaren Rom, vilket brukar markera slutet på den antika epoken. Romarriket hade då funnits i nästan 1000 år.

Det östromerska riket, eller det Bysantinska riket som det också kallas, skulle bestå i ytterligare tusen år fram till dess att Konstantinopel erövrades 1453 och införlivades i det Osmanska riket.

Arvet från romarna
Romarriket har format den europeiska historien i dess grund och haft stort inflytande på det västerländska kulturarvet. 
Till romarnas stora insatser hör bland annat att de skapade ett
genomtänkt rättsväsende som vår västerländska rättsuppfattning grundar sig i. 
Den romerska kulturen var dessutom stark influerad av den grekiska, varvid det grekiska kulturarvet till viss del fördes vidare i den romerska kulturen. Det var också inom det romerska imperiets gränser som kristendomen föddes och så småningom bredde ut sig för att till slut bli romersk statsreligion vid slutet av 300-talet. Kristendomen har därefter satt sin prägel på hela den västerländska civilisationen.

Uppgifter och frågor
1. Berätta kortfattat om den romerska republiken. Varför var det mer demokratiskt nu än i kungariket?
 2. Julius Caesar nådde stor berömmelse och popularitet under sin livstid, men blev ändå mördad av några medlemmar ur senaten. Varför tror du?
 3. Vad var "kejsartiden"?
 4. Hur påverkade slaveriet och slavarbetet den romerska ekonomin?
 5. Nämn några orsaker till att romarriket gick under.
 6. Under medeltiden, efter romarrikets undergång, var kyrkan och kristendomen dominerande i Europa. Förklara hur det kan kopplas till romarriket.
 7. Ge exempel på "arvet från Rom" i dagens samhälle.

Kluringar - välj minst en av kluringarna
  • Vem var Hannibal och varför är han en historisk kändis?
  • Blicka ut över världen och beskriv några kulturer i Europa eller i andra världsdelar som var samtida med den romerska. Hur levde t.ex. människorna i Norden vid den här tiden? Eller vad hände i Kina under 200-talet f.Kr?
  • Vem var Kleopatra och varför räknas hon som en historisk kändis?
  • När romarriket var som störst sträckte det sig över tre världsdelar. Vilka?
  • Vad menas med pax romana?
  • Hundra (100) heter centrum på latin. Därför fick C bli 100 i det romerska siffersystemet. I sammansatta ord blir centrum centi. Kan du komma på några ord där centrum/centi ingår?
  • Vad hände med Konstantinopel efter det östromerska rikets undergång 1453?


Diskutera med en kamrat
  1. Jämför romarnas nöjesliv med vår egen tids. Vilka likheter och skillnader finner du?
     
  2. Resonera kring varför slaveri var så vanligt under antiken.
     
  3. Hur tror du Europas historia skulle ha sett ut om inte kristendomen hade blivit romersk statsreligion på 300-talet?
     
  4. Arvet från romarna lever kvar än i många europeiska länder både i samhället och i språket. Ge exempel på detta.
     
  5. Få imperier brukar hålla samman särskilt länge, romarriket är ett undantag. Nämn några viktiga faktorer (förhållanden, beståndsdelar) för att ett imperium ska kunna hålla samman. Vilka brukar orsakerna vara till att imperier går under?

Användbara begrepp
Imperium: En stor stat som omfattar flera nationer eller folkslag. Ursprungligen användes begreppet imperium inom romarriket för höga befattningshavares myndighet (maktbefogenheter), men begreppets betydelse kom att förändras med tiden till att istället syfta på rikets maktsfär. Ett imperium skiljer sig från en federation genom att inte erbjuda politisk representation till de områden som ingår. Jämfört med senare tiders nationalstater skiljer sig ett imperium genom att vara mer mångkulturellt. Organiserad strävan att bilda eller upprätthålla ett imperium kallas för imperialism.
Republik: En stat med vald statsledning eller statschef.
Senaten: En beslutande församling. Senaten var den främsta rådsförsamlingen i antikens Rom och hade 300 medlemmar (senatorer). Senaten leddes av två valda konsuler som byttes ut varje år.
Ämbete: Högre tjänst, befattning, yrke med maktbefogenheter inom staten.
Konsul: Titeln på den romerska republikens två likställda högsta ämbetsmän. De hade den högsta verkställande makten i riket. Två konsuler valdes för ett år i taget.
Byråkrati: En struktur och uppsättning regler som skapats för att styra en större organisation.
Administration: Hantering av information för att fatta beslut.
Aristokrati:Det översta och mäktigaste sociala samhällsskiktet (överklass/adel).
Kartago: Huvudstaden i det feniciska handelsriket i Nordafrika med samma namn som även innefattade flera andra stora städer.
Inbördeskrig: Ett krig i vilket de stridande parterna tillhör samma land eller rike.
Fältherre: En härförare, den högsta militära ledaren för en armé/här på en krigsskådeplats.
Envåldshärskare: En person som utövar full och oinskränkt makt över en stat och dess invånare.
Diktator: En form av envåldshärskare. Ordet diktator härstammar från den romerska republiken där senaten kunde anförtro en av konsulerna oinskränkt makt för en tidsperiod på upp till sex månader, som en nödåtgärd i kristider.
Envälde: Ett statsskick där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare med absolut (fullständig) makt, t.ex. en diktatur.
Kejsare: Titeln på den manliga monarken i vissa monarkier (som då brukar kallas kejsardömen). Den kvinnliga motsvarigheten heter kejsarinna, en titel som också bärs av en kejsares hustru. En kejsare anses ha högre rang än en kung. I Europa har titeln framförallt använts för monarkier som hävdar ett arv från det romerska riket. Ordet kejsare kommer av det romerska familjenamnet Caesar och dess mest kände bärare, den romerske diktatorn Gaius Julius Caesar (mördad 44 f.Kr). I klassiskt latin uttalas namnet som "Kajsar". Därifrån kommer det tyska ordet kaiser, det ryska tsar och det svenska kejsare.
Akvedukt: En vattenledning i form av en smal brobyggnad som med gravitationens inverkan genom självfall leder vattnet över hinder i form av dalgångar, vägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för antika städers vattenförsörjning.
Legion: En romersk legion var en självständig militär enhet som i regel bestod av ca 5000 soldater (legionärer). Som mest förekom omkring 30 legioner vid samma tidpunkt.
Provins: Romerska provinser var de områden man styrde över och kontrollerade utanför den italiska halvön. Provinserna styrdes av ståthållare som hade till uppgift att driva in skatt till Rom. Ståthållaren skulle också skriva rapporter till kejsaren. Folket i provinserna var i regel inte romerska medborgare.
Statsreligion: En religion som fått företräde i en stat och där invånarna i regel ges fördelar av att bekänna sig till religionen i fråga.
Konstantinopel: Östromerska rikets huvudstad (nuvarande Istanbul).


Tidslinje Antiken
https://www.so-rummet.se/sites/default/files/tidslinje_antiken_historia_so-rummet.png






onsdag 15 februari 2023

Antiken, källövning

 


Hur kan vi veta något om antikens händelser?

                    Uppgift:

  • Se en sekvens ur Världens historia (Athen/Persien  22:20 - till 30:00)
  • Diskutera om vilka svårigheter det finns när man idag vill ta reda på vad som hände under perserkrigen.
  • Läs texten.
  • Svara enskilt på frågorna i slutet.


Herodotos - den förste historikern
Den grekiske författaren Herodotos skrev på 400-talet f.Kr. den berömda bok som kommit att kallas Historia. Historia betyder ungefär undersökning eller forskning om händelser. Själv säger Herodotos att han skrivit sin bok för att: 

"...bevara minnet av det förgångna och beundransvärda som utförts av både vårt eget folk och andra, och särskilt för att visa hur de kom i krig med varandra."


Du har säkert hört om slaget vid Marathon, Thermopyle eller Salamis som utspelade sig under perserkrigen . Perserkrigen pågick under 400-talet f.Kr. och nästan allt du läst och hört om dessa krig bygger på en enda källa, Herodotos bok Historia - världens första historiebok. 

Minnet efter antikens krig lever kvar i många olika former av historieanvändning. Maratonlopp och spännande krigsfilmer om slaget vi Thermopyle är två exempel på det. Men vad kan man egentligen veta om det som skedde under dessa krig för snart 2500 år sedan?
Herodotos bok

Herodotos levde i Aten under 400-talet, men var bara ett barn då krigen  utspelade sig. Det mesta i hans bok bygger därför på sådant som han hört andra människor berätta. Men Herodotos trodde inte på allt han hörde, utan tvivlade ofta på det folk berättade. Han trodde snarare på att krigen orsakades av att gudarna utsatte människor för olika prövningar.

Från persiskt håll finns nästan inga källor som beskriver dessa krig. Det finns heller inga längre bevarade redogörelser från greker som levde under samma tid, förutom den atenske författaren Aischylos. Aischcylos var själv med som soldat i striderna, både vid Marathon och vid Salamis. Han skrev ett drama om slaget vid Salamis som heter Perserna och som spelades på teatern i Aten bara åtta år efter striderna. Aischcylos verkade kunna uppfatta sina fiender som människor som också kunde lida av krigets våld. Slaget vid Salamis skildras exempelvis helt ur en persisk soldats synvinkel. 

Man såg ej havet mer,ty det var täckt av fartygsspillror och av döda män, och liken hopades på skär och stränder. Och vad av skepp ännu fanns kvar i flottan,de roddes undan i förvirrad flykt. Och liksom tonfisk,fångad i ett nät,så klubbades vårt skeppsfolk nu ihjäl,med brustna åror och med allsköns splitter [...] 

Ur Aischcylos, Perserna, 472 f.Kr.



Hur vet vi något om antikens händelser?

Vilken källa tycker du verkar vara mest trovärdig om du skulle vilja ta reda på vad som hände under slaget vid Salamis - Herodotos bok eller Aischylos drama? Motivera ditt svar.
  • trovärdig - den källa som man kan tro mest på
Kluring:
A. Leta upp tre filmer som handlar om antikens Grekland. Vilka tre hittade du?

B. Varför tror du att berättelser om dessa händelser fortfarande används, exempelvis i filmer, trots att det är svårt att veta vad som hände?






















































































































Geografi, Sårbara platser

  Sårbara platser När vi pratar om sårbara platser handlar det inte bara om var naturen är vildast, utan om var kombinationen av naturkrafte...