Litteraturhistoria, Renässansen - en ny tid i Europa

 

Renässansen – en ny tid i Europa

Renässansen var en litterär och kulturell epok som började på 1300-talet och spreds i Europa under 1400- och 1500-talen. Ordet renässans betyder pånyttfödelse. Antikens historia, konst och byggnadsverk studeras. Man gräver fram texter av glömda filosofer och författare från antiken, översätter och lusläser dem och man tar starka intryck. Under denna tid började människor tänka mer själva och intressera sig för kunskap, vetenskap och konst. Fokus flyttades från Gud till människan, vilket kallas humanism.

En viktig händelse var att Johannes Gutenberg införde boktryckarkonsten på 1400-talet. Det gjorde att böcker kunde spridas snabbare och billigare, så fler människor lärde sig läsa. 

En betydelsefull person vid samma tid var Martin Luther,  en tysk munk. År 1517 skrev han sina 95 teser, där han kritiserade
kyrkan f.a. för att kyrkan tog betalt för avlatsbrev, som skulle göra så att människor slapp hamna i det brinnande helvetet efter sin död. 

Tack vare  boktryckarkonsten kunde hans texter spridas snabbt till många människor. Martin Luther satte igång något som kom att kallas för reformationen. Reformationen var en religiös förändring som började på 1500-talet, under renässansen. Den handlade om kritik mot den katolska kyrkan. Många tyckte att kyrkan hade för mycket makt och att, den skamligt nog, tog betalt för förlåtelse av synder.

Martin Luther översatte också Bibeln till tyska, så att vanliga människor kunde läsa den själva. Reformationen ledde till att den protestantiska kyrkan växte fram och förändrade Europa för lång tid framåt. I Sverige såg Gustav Vasa till att alla hushåll fick en bibel på svenska, vilket påverkade både religionen och det svenska språket.

Astronomen och vetenskapsmannen Nicolaus Copernicus bevisade att jorden kretsar runt solen och inte tvärtom. Han kom med en ny världsbild, den den heliocentriska modellen. Kyrkan höll fast vid den gamla uppfattningen om att jorden stod stilla i centrum av universum. Copernicus sa också att jorden snurrar runt sin egen axel, vilket förklarar dag och natt.

En av de mest kända renässansmänniskorna är Leonardo da Vinci. Han var ett italienskt universalgeni. Han var inte bara verksam som konstnär utan också som arkitekt, ingenjör, uppfinnare, naturforskare, matematiker, musiker och filosof. Leonardo da Vinci tillhör renässansens mest betydelsefulla gestalter. Han är mest känd för målningen Mona Lisa samt muralmålningen Nattvarden från 1498.

Renässansförfattare

Renässansen var alltså en tid då litteratur, drama och vetenskap utvecklades snabbt och lade grunden för det moderna samhället. Inom litteraturen blev språket mer personligt och verklighetsnära. Författare skrev om kärlek, makt, liv och död. William Shakespeare från England är den mest kända dramatikern från renässansen. Han skrev pjäser som Romeo och Julia, Hamlet och Macbeth, som fortfarande spelas i dag.

I Spanien skrev Miguel de Cervantes romanen Don Quijote, som räknas som en av världens första moderna romaner. Den handlar om en man som drömmer om att vara riddare och blandar fantasi med verklighet.

I Sverige nämns ofta Georg Stiernhielm, som levde i slutet av renässansen. Han skrev dikten Hercules, där en ung man måste välja mellan ett lätt och ett svårt liv. Hercules är en allegori över dygden och lasten, där hjältens val står mellan Fru Dygd och Fru Lusta.

Miguel de Cervantes

Miguel de Cervantes Saavedra, född 29 september 1547 i Alcalá de Henares, Kastilien, död 23 april 1616 i Madrid. Cervantes var en spansk författare och Spaniens nationalskald. Förattaren är framförallt känd för sitt verk Don Quijote (Don Quijote de La Mancha). Romanen handlar om riddaren av den sorgliga skepnaden och hans väpnare Sancho Panza. Den är en dråplig parodi på samtidens populära riddarromaner och stilbildande för den västerländska romankonsten.

Den spanska riddaren Don Quijote är huvudpersonen i Miguel de Cervantes berömda roman. Don Quijote är en fattig adelsman som förläser sig på ärofyllda riddarromaner och därför drar ut i världen för att upprätthålla romanernas ideal. 

Med huvudet förvridet av riddarromanernas höviska innehåll ser han därför inte världen för vad den är och rider iväg på sin gamla magra häst Rosinante. På resan har han sällskap av sin väpnare, bonden Sancho Panza som rider på åsnan Rucio. 

Don Quijote har som mål att visa prov på ridderlighet och han slogs mot väderkvarnar i tron att de var jättar. Tanken var att vinna sin älskade Dulcineas (från spanska ordet för "söt") kärlek. Dulcinea är en är en fantasibild som Don Quijote skapat, baserad på en vanlig bondflicka vid namn Aldonza Lorenzo, vilken han döper om och tillber utan hennes kännedom.  

William Shakespeare

William Shakespeare, född 1564 i Stratford-upon-Avon, Warwickshire var en engelsk dramatiker, poet och skådespelare. Många anser honom vara inte bara Englands nationalskald utan också världslitteraturens främste dramatiker genom tiderna. Man vet ganska lite om William Shakespeares liv. När han var 18 år gifte han sig med Anne Hathaway och de fick tre barn. 

I 25-årsåldern kom han till London där han arbetade som skådespelare och skrev sina första pjäser. Han blev ganska snart en känd teaterman och kunde bygga en egen teater åt sig och sin trupp. Teatern kallades Globe Theatre och invigdes 1599. Efter 20 år i London drog William Shakespeare sig tillbaka till Stratford-upon-Avon där han dog 1616. 

Att William Shakespeares pjäser har blivit så uppskattade och fortfarande spelas beror bland annat på att hans personer är så sammansatta. Den onde är inte alltigenom ond utan också en olycklig människa. Den gode kan vara självgod och den rättvise kan vara omänskligt hård. 

Men att pjäserna fått så mycket uppmärksamhet beror också på att språket är så rikt, naturligt och uttrycksfullt. Många repliker ur dem har blivit kända uttryck som man använder än i dag. Några exempel från Hamlet är: ”Ur led är tiden”, ”Jag vädrar morgonluft” och ”Att vara eller inte vara, det är frågan”.

William Shakespeare skrev många pjäser och dikter som kallas sonetter. Man brukar dela in dramerna i fyra grupper: komedier, tragedier, historiska krönikespel och sagospel.

Komedier

Komedierna är roliga pjäser. De bygger ofta på förväxlingar av personer eller något annat missförstånd som klaras upp i slutet. I till exempel En midsommarnattsdröm förvandlas hantverkaren Botten vävare till en åsna som älvadrottningen Titania förälskar sig i. 

Flera av komedierna har också allvarliga inslag, till exempel Köpmannen i Venedig där den grymme penningutlånaren Shylock också är en mycket olycklig människa. Två andra kända komedier är Trettondagsafton och Som ni behagar.

Tragedier

Tragedierna är sorgespel där människor dör, ofta på grund av missförstånd. De mest kända tragedierna är Hamlet, Romeo och Julia och Othello.

Hamlet utspelas i Danmark och huvudpersonen är prins Hamlet. Han är son till den avlidne kungen och får reda på att hans far blivit mördad av sin bror som är den nye kungen och har gift sig med Hamlets mor. Hamlet vill hämnas genom att döda sin farbror. Hans planer upptäcks och efter en rad missförstånd dör flera människor, även Hamlets älskade som heter Ofelia. Till slut dör även Hamlet själv.

I Romeo och Julia förälskar sig två ungdomar i varandra, men deras släkter är fiender vilket ställer till problem. Dessutom råkar de ut för en del olyckliga händelser som leder fram mot en katastrof. Othello handlar om en man som blir lurad att tro att hans fru bedrar honom vilket leder till att han stryper henne och till slut tar sitt eget liv. Två andra tragedier är Kung Lear och Macbeth.

Läslogg år 7 vt 2026, I väntan på mitt ovanliga liv

 

Läslogg år 7 vt 2026

I väntan på mitt ovanliga (2025) liv följer Silas, en 13-årig kille som tycker att hans liv är ganska vanligt och tråkigt — han vill att något spännande ska hända. Vi får läsa om hans vardag i skolan, kärleken han känner för en tjej i klassen som heter Narin, och hur han kämpar med både mobbare och sina egna känslor. Samtidigt har han ovanliga vänner … som 80-åringarna Gun och Åke och deras hund Tubben, som han ofta hänger med. Under en klassresa med paddling och äventyr börjar saker hända som förändrar hur han ser på sig själv och de runt omkring honom. 

### 1. Karaktärsreflektion: Silas

**Uppgift:** Beskriv Silas personlighet. Vilka sidor av honom tycker du om? Finns det något med honom du kan känna igen dig i? Motivera med exempel från texten.

---

### 2. Relationer

**Uppgift:** Hur skiljer sig Silas relation till Narin från hans relation till Gun och Åke? Resonera kring hur olika typer av relationer påverkar Silas.

---

### 3. Känslor

**Uppgift:** När känner Silas sig som mest ensam eller utanför? Beskriv situationen och analysera varför han känner så. Hur skulle du ha hanterat samma situation?

---

### 4. Mobbningsscener

**Uppgift:** Ge exempel på en scen där Silas blir retad eller mobbad. Diskutera hur han reagerar och om du skulle ha gjort på samma sätt. Finns det något som kan lära dig om mod?

---

### 5. Vänskap

**Uppgift:** Silas har ovanliga vänner som Gun, Åke och Tubben. Vad tror du Silas lär sig av dem? Ge exempel och resonera kring hur vänskap kan vara annorlunda än man tror.

---

### 6. Klassresan

**Uppgift:** Under klassresan händer saker som förändrar Silas. Välj en händelse och analysera hur den påverkar honom och hans syn på livet.

---

### 7. Kärlek och känslor

**Uppgift:** Hur visar Silas att han gillar Narin? Diskutera hur boken skildrar första kärlek på ett realistiskt sätt. Vad tycker du om hans sätt att uttrycka känslor?

---

### 8. Humor och vardag

**Uppgift:** Ge exempel på något roligt som händer i boken. Varför tycker du det är roligt? Hur använder författaren humor för att göra vardagen mer spännande?

---

### 9. Förändring

**Uppgift:** Silas börjar boken som ganska osäker och tråkig i sitt eget liv. Vilka förändringar ser du i honom i slutet av boken? Resonera kring vad som får honom att växa.

---

### 10. Perspektivbyte

**Uppgift:** Föreställ dig att du berättar samma historia som Narin. Hur skulle vissa scener se annorlunda ut? Skriv en kort scen från hennes perspektiv.

---

### 11. Konflikter

**Uppgift:** Välj en konflikt i boken (t.ex. med mobbare eller en vän). Beskriv konflikten och analysera hur den löses. Skulle du ha gjort något annorlunda?

---

### 12. Identitet

**Uppgift:** Silas funderar på vad som gör honom “ovanlig”. Skriv om en gång då du själv känt dig ovanlig eller annorlunda. Hur hanterade du det?

---

### 13. Äventyr och mod

**Uppgift:** Vilka äventyr är viktigast för Silas? Diskutera hur mod och nyfikenhet förändrar honom.

---

### 14. Familj

**Uppgift:** Hur påverkar Silas familj honom? Finns det någon konflikt eller stöd i hemmet? Resonera kring familjens betydelse i boken.

---

### 15. Symboler och djur

**Uppgift:** Tubben är inte bara en hund i boken. Vad kan Tubben symbolisera för Silas? Resonera kring symbolik i boken.

---

### 16. Reflektion kring vardagen

**Uppgift:** Silas tycker vardagen är tråkig innan allt händer. Skriv om en dag i ditt liv som du tycker är ovanlig eller spännande och jämför med Silas.

---

### 17. Värderingar

**Uppgift:** Vad tycker Silas är viktigt? Ge exempel på situationer där han får välja mellan rätt och fel. Diskutera vad du skulle ha gjort.

---

### 18. Språkanalys

**Uppgift:** Hur använder författaren språk för att visa Silas känslor? Välj ett exempel och analysera ordval, meningar eller beskrivningar.

---

### 19. Tema: mod, vänskap och kärlek

**Uppgift:** Vilket tema tycker du är starkast i boken? Ge exempel på scener som visar detta tema och analysera hur författaren bygger upp det.

---

### 20. Bokslut – Silas utveckling

**Uppgift:** Skriv en kort text där du sammanfattar hur Silas har förändrats från början till slutet av boken. Resonera kring vilka händelser som varit mest avgörande.

---

Om du vill kan jag göra **en extra version med konkreta meningar att fylla i för elever**, så att det blir mer som ett arbetsblad där de både skriver och resonerar, vilket gör uppgifterna mer **praktiskt användbara i klassrummet**.

Absolut! Här kommer **fem mer avancerade, djupgående och resonerande läsloggar** till *I väntan på mitt ovanliga liv*. De kräver analys, jämförelser, tolkning och kritiskt tänkande – perfekt för elever som är redo att gå längre än bara karaktärsbeskrivning och känslor.

---

### 21. Moraliska val

**Uppgift:** Silas ställs ibland inför val där det inte finns ett tydligt “rätt” eller “fel”. Välj ett sådant tillfälle och analysera vilka konsekvenser hans beslut får. Hur skulle olika val påverka berättelsen? Diskutera också vad detta säger om Silas karaktär.

---

### 22. Perspektiv på ålder och erfarenhet

**Uppgift:** Gun och Åke är 80 år och Silas är 13. Analysera hur åldersskillnaden påverkar deras vänskap och hur Silas ser på livet. Diskutera också hur boken utmanar stereotypa föreställningar om ålder.

---

### 23. Inre utveckling vs yttre händelser

**Uppgift:** Fundera på vilka händelser som mest påverkar Silas inre utveckling och vilka som mest påverkar hans yttre liv (t.ex. relationer, skola, klassresan). Diskutera hur författaren väver samman inre och yttre förändringar.

---

### 24. Symboler och metaforer

**Uppgift:** Identifiera minst två symboler eller metaforer i boken (t.ex. Tubben, paddlingen, klassresan). Analysera vad de representerar och hur de förstärker bokens budskap om att växa, mod eller vänskap.

---

### 25. Perspektiv på mod

**Uppgift:** Mod visas på olika sätt i boken – att stå upp mot mobbare, våga känna känslor, prova nya äventyr. Välj två exempel och jämför dem. Diskutera vad boken säger om vad mod egentligen är och om mod alltid handlar om stora handlingar.

Du ska få läsa och skriva en läslogg vid varje lästillfälle.

Gör så här:

1. Läs minst i 30 min. 
2. Gör veckans uppgift.

Bedömning

Nivå 0 - Ej underlag för bedömning

Har du glömt att publicera din uppgift, varit ledig eller var du sjuk? Alternativt inte gjort klart. Använd studieverkstad för att ta igen missade delar.

Nivå 1 Du håller en ok nivå på din text, men försök utveckla den. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Korrekturläs så att du inte missar exempelvis stor bokstav, punkt och stavning.

Nivå 2 Du håller god nivå på din text, men försök utveckla den vidare. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Motivera det du tycker.

Nivå 3 Du håller hög nivå på din text. Bra! Fortsätt så! Du använder ett bra och korrekt språk och du motiverar dina ställningstaganden.

Tänk på att dina läsloggar är viktiga! De visar inte bara din läsförståelse, utan även dina åsikter, tankar, reflektioner samt din analysförmåga.

Vecka 8 Sportlov fredag 13/2

Vecka 9 fredag 27/2

Vi börjar boken med att läraren läser högt.

1.  Hur långt hann vi läsa idag? 
2. Vad har du för förväntningar på boken? Berätta!

Vecka 10 fredag 6/3

Läraren läser högt.

1.  Hur långt hann vi läsa idag? 
2. Vilken karaktär tycker du är mest spännande eller intressant? Berätta varför.

Vecka 11 fredag 13/3

Läsning i grupp. Turas om att läsa.

1.  Hur långt hann vi läsa idag? 
2. Återberätta vad som har hänt i boken hittills… och skriv en egen tanke om det ni läst. 

Vecka 12 fredag 20/3

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Beskriv en speciell händelse från boken och skriv en egen tanke om händelsen. Tänk på att du ska beskriva utförligt och att du ska reflektera över det du läst. 

Vecka 13 fredag 27/3

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Ofta förstärker man en berättelse i en bok eller film med motsatspar såsom krig och fred, kärlek och hat, stor/liten, rik/fattig, ful/snygg, sant/falskt, rätt/orätt eller det onda och det goda. Vilka motsatspar kan du hitta i din bok? Motivera varför de motsatserna har en viktig roll i din bok.

Vecka 14 fredag 3/4 Långfredag

Vecka 15 fredag 10/4 Påsklov

Vecka 16 fredag 17/4 

Vecka 17 fredag 24/4 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Välj någon sorts musik, musikstil/genre, artist eller låt, som du tycker har koppling till boken du läser. Presentera och förklara vilken koppling du ser.

Vecka 18 fredag 1/5

Vecka 19 fredag 8/5

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Beskriv  utförligt minst två av karaktärerna  från din bok. Tänk egenskaper och inte bara utseende. Tänk även känslor, handlingar/beteende och relationer.

Vecka 20 fredag 15/5 Lovdag

Vecka 21 fredag 22/5

Vecka 22 fredag 29/5

Vecka 23 fredag 5/6

Om jag läser för mitt barn…  Spelar det någon roll?

• Nio av tio ord vi använder har vi lärt oss från skriven text.

• En sjuåring har ett ordförråd på ca 5000 - 7000 ord.

• En sjuttonåring som läst och/eller lyssnat regelbundet till texter har ca 50 000 - 70 000 ord.

• En sjuttonåring som inte läst/lyssnat till texter har endast 15 000 - 17 000 ord.

• Så stor är alltså skillnaden!

• En vuxen behöver ett ordförråd på minst 50 000 ord för sitt dagliga liv, för att kunna hänga med i nyhetssändningar och för att kunna förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar o s v.

• Så visst spelar läsningen roll!

Mats Myrberg, Professor i specialpedagogik, Stockholms Universitet

Ingvar Lundberg, Professor i psykologi, Göteborgs Universitet

Skriva referat - film Lion

 

Skriva referat

Din uppgift

Din uppgift är att se filmen Lion och skriva ett referat av denna.

Länk till filmen på sli.se:

https://sliplay.se/gr/play/products/227581-lion

Vad är referatets genretypiska drag?

• Syftet är att återge det viktigaste från ett stoff, exempelvis en text eller film.
• Man anger alltid källan, oftast i inledningen.
• Referatet är alltid betydligt kortare än originalet.
• Man referatmarkera, alltså berättar vem som skriver/säger vad.
• Språket är formellt och fritt från egna åsikter.
• Ibland citerar man, det vill säga man återger exakt och ordagrant vad som sägs eller skrivs i originalet. Då används citattecken.
• Presens används ofta i referat.

Tips för dig som ska skriva ett referat

Exempel på text och ett referat av denna.

Uppgifter

Läslogg år 8 vt 2026

 

Läslogg år 8 vt 2026

Du ska få läsa och skriva en läslogg vid varje lästillfälle.

Gör så här:

1. Läs minst i 30 min. 
2. Gör veckans uppgift.

Bedömning

Nivå 0 - Ej underlag för bedömning

Har du glömt att publicera din uppgift, varit ledig eller var du sjuk? Alternativt inte gjort klart. Använd studieverkstad för att ta igen missade delar.

Nivå 1 Du håller en ok nivå på din text, men försök utveckla den. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Korrekturläs så att du inte missar exempelvis stor bokstav, punkt och stavning.

Nivå 2 Du håller god nivå på din text, men försök utveckla den vidare. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Motivera det du tycker.

Nivå 3 Du håller hög nivå på din text. Bra! Fortsätt så! Du använder ett bra och korrekt språk och du motiverar dina ställningstaganden.

Tänk på att dina läsloggar är viktiga! De visar inte bara din läsförståelse, utan även dina åsikter, tankar, reflektioner samt din analysförmåga.

När du skaffat en ny bok:

1. Presentera din bok: titel, författare och utgivningsår. Berätta om boken ingår i en serie, har blivit filmatiserad eller om den fått något pris. Presentera även författaren.
2. Vad har du för förväntningar på boken?

Vecka 2 fredag 9/1

1.  Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Skriv en kort text om vad du tror kommer att hända huvudpersonen/erna den närmaste tiden i din bok.

Vecka 3 fredag 16/1

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2.  Beskriv miljön noga och utförligt. Var utspelar sig boken?  Föreställ dig hur det ser ut? Hur låter det? Hur luktar det? Hur känns det? Finns det några favoritställen för karaktärerna? Ute, inne, stad, land?

Vecka 4 23/1 PRAO

Vecka 5 fredag 30/1

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Vad säger dig omslaget till boken? Berätta om varför du tror det ser ut så här och vad du tycker om det.
3. Hur hade omslaget sett ut om du hade fått bestämma?

Vecka 6 fredag 6/2

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Välj någon sorts musik, musikstil/genre, artist eller låt, som du tycker har koppling till boken du läser. Presentera och förklara vilken koppling du ser.

Vecka 7 fredag 13/2

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Återberätta vad som har hänt i boken hittills… och skriv en egen tanke om det du läst. 

Vecka 8 Sportlov fredag 13/2

Vecka 9 fredag 27/2

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Beskriv  utförligt minst två av karaktärerna  från din bok. Tänk egenskaper och inte bara utseende. Tänk även känslor, handlingar/beteende och relationer.

Vecka 10 fredag 6/3

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Beskriv en speciell händelse från boken och skriv en egen tanke om händelsen. Tänk på att du ska beskriva utförligt och att du ska reflektera över det du läst. 

Vecka 11 fredag 13/3

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Bok och bild - Välj en liten bit text, eller en replik, ur den bok du läser och välj en bild som passar till. Presentera bild och text och förklara den koppling du ser.

Vecka 12 fredag 20/3

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Välj ut ett citat (en eller ett par meningar) ur din bok och berätta om varför du valde just det citatet. Du kan även välja ett känt citat och motivera varför det passar till din bok.

Att citera innebär att ordagrant återge vad någon har skrivit eller sagt. Citaten bör vara få och väljas med eftertanke. Korta citat sätts inom "citattecken".

Bra och eller kända citat: https://bra-citat.se/kanda-citat/?utm_content=cmp-true

Citat av Winston Churchill: https://www.dagenscitat.nu/kallor/w/winston_churchill

Vecka 13 fredag 27/3

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Ofta förstärker man en berättelse i en bok eller film med motsatspar såsom krig och fred, kärlek och hat, stor/liten, rik/fattig, ful/snygg, sant/falskt, rätt/orätt eller det onda och det goda. Vilka motsatspar kan du hitta i din bok? Motivera varför de motsatserna har en viktig roll i din bok.

Vecka 14 fredag 3/4 Långfredag

Vecka 15 fredag 10/4 Påsklov

Vecka 16 fredag 17/4 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Berätta om något du läst hittills. Vilken känsla skulle du koppla till just detta du läst? Rädsla, trygghet, värme, kyla, sorg, glädje, ångest, skam, längtan, hopp, tacksamhet... eller något annat. Varför valde du just den känslan?

Vecka 17 fredag 24/4 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Om du var tvungen att lägga till en karaktär i din bok, hur hade den personen sett ut och vad hade hänt runt den personen? Använd dig av det som står i rutan: "Utanpå, inuti,omkring."

Vecka 18 fredag 1/5

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Du är en reporter på en tidning. Gör en intervju med huvudpersonen i din bok.

Vecka 19 fredag 8/5

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Återberätta vad som har hänt i boken hittills och skriv en egen tanke om det du läst, dvs. gör en reflektion.

Vecka 20 fredag 15/5 Lovdag

Vecka 21 fredag 22/5

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Skriv och berätta vilka likheter och vilka skillnader det är på dig och  huvudpersonen i din bok. Det kan vara allt från utseende, ålder, utbildning, familj, bostad, ekonomi, husdjur, sport eller hur vardagen ser ut hos er.

Vecka 22 fredag 29/5

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Välj ut fyra substantiv, fyra adjektiv och fyra verb ur din bok. Sätt in orden i meningar, så att man förstår vad de betyder.

Vecka 23 fredag 5/6

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Finns det någon orättvisa i din bok? Berätta. Om inte, berätta om något rättvist - något som du tycker är schysst och bra.

Litteraturhistoria, John Steinbeck - Möss och människor - läsloggsuppgifter

 

Läsloggsuppgifter

Alla i klassen läser Möss och människor av John Steinbeck.

Eventuellt läser läraren högt ur något kapitel.

Vecka 3 torsdag 15/1

Mellan vilka sidor har du läst idag?

Två bokfrågor
A. Om Lennie hade levt idag så skulle han kanske kallas för en person med funktionsvariation. Får du samma intryck av Lennie? Motivera. Ge några exempel från bokens första två kapitel som visar på detta.

B. Hur anser du att att en person med Lennies funktionsvariation behandlas idag, i dagens samhälle?

Bedömning
100 - Uppgiften genomförd men inget eller ett enkelt resonemang
200 - ett enkelt eller förhållandevis utvecklat resonemang
300 - ett väl utvecklat resonemang

Vecka 4 torsdag 22/1

Mellan vilka sidor har du läst idag?

Uppgift:
Hur anser du att författaren presenterar personerna? Hur låter han oss lära känna personerna? Gör han det genom  att berätta om dem eller att låta dem själva tala? Jag vill att du motiverar ditt svar.

Bedömning
100 - Uppgiften genomförd men inget eller ett enkelt resonemang
200 - ett enkelt eller förhållandevis utvecklat resonemang
300 - ett väl utvecklat resonemang

Vecka 5 torsdag 29/1

Mellan vilka sidor har du läst idag?
Två frågor:
1. Ge en redogörelse för deras återkommande samtalsämne. 
2. Förklara var och när du tror att historien utspelar sig. Hur kan man förstå det? Ge exempel från boken.

Bedömning
100 - Uppgiften genomförd men inget eller ett enkelt resonemang
200 - ett enkelt eller förhållandevis utvecklat resonemang
300 - ett väl utvecklat resonemang

Vecka 6 torsdag 5/2

Mellan vilka sidor har du läst idag?
Bokuppgift:
Bok och musik. Välj ut ett musikstycke/låt och motivera varför du tycker att musiken passar samman med boken.

Bedömning
100 - Uppgiften genomförd men inget eller ett enkelt resonemang
200 - ett enkelt eller förhållandevis utvecklat resonemang
300 - ett väl utvecklat resonemang

Vecka 7 torsdag 12/2

Mellan vilka sidor har du läst idag?

Om du hade skrivit boken Möss och människor, vad hade du varit mest nöjd med då?
Det kan vara en av karaktärerna, handlingen eller miljöbeskrivningarna eller något annat. Berätta hur du tänker och ge exempel från boken.

Bedömning
100 - Uppgiften genomförd men inget eller ett enkelt resonemang
200 - ett enkelt eller förhållandevis utvecklat resonemang
300 - ett väl utvecklat resonemang

Vecka 9 tisdag 24/2

När du kommit till denna uppgift har du också läst ut boken Möss och människor och vet hur den slutar.
Din uppgift blir nu att skriva ett alternativt slut där George väljer att hantera situationen på ett annat sätt.

Klassiker genom tiderna

 

Klassiker genom tiderna

Här presenteras de litterära epokerna

Starka kvinnliga röster i 1800-talets litteratur

Emma av Jane Austen 

Jane Austen (1775–1817) var en engelsk författare som verkade under övergången mellan upplysningen och romantiken. Austen räknas oftast till romantiken i litteraturhistorisk mening. Jane Austen skrev om livet i England i början av 1800-talet, särskilt om hur viktigt äktenskap och klass var, framför allt för kvinnor som hade få egna möjligheter att försörja sig.

Jane Austens böcker handlar ofta om kärlek, men hon skriver på ett realistiskt och humoristiskt sätt. Hon använder ironi och visar hur människor kan missförstå varandra. Till hennes mest kända verk hör Stolthet och fördom (Pride and Prejudice) Emma.

Emma (1815) handlar om Emma Woodhouse, en ung kvinna som tror att hon är bra på att para ihop andra människor, men som ofta har fel. Genom Emmas misstag lär hon sig mer om sig själv och om vad riktig kärlek är. 

Jane Austen var inte öppet engagerad i kvinnors rättigheter på ett politiskt sätt. Hon deltog inte i några rörelser och skrev inga texter där hon krävde förändring, vilket också var svårt för kvinnor på hennes tid. Däremot visar hennes romaner tydligt att hon brydde sig om kvinnors situation i samhället. Hon skildrar hur kvinnor ofta var ekonomiskt beroende av att gifta sig och hur deras värde bedömdes utifrån utseende och status. Hennes kvinnliga huvudpersoner är ofta intelligenta, självständiga och ifrågasättande, även om de är begränsade av samhällets regler. 

I romanen Emma möter vi till exempel en kvinna som är ovanligt självständig för sin tid, men som ändå påverkas av normer kring äktenskap och klass. Därför brukar Jane Austen beskrivas som tidigt feministisk i sitt sätt att skriva, även om hon inte var feminist i modern mening.

Systrarna Brontë 

Charlotte och Emily Brontë hör till de mest betydelsefulla författarna i den engelska litteraturhistorien. Som systrar och författare verkade de under 1800-talet och skapade romaner som än i dag berör läsare genom sina starka känslor, komplexa karaktärer och skildringar av individens kamp mot samhällets normer. Mest kända är Charlotte Brontë för Jane Eyre och Emily Brontë för Svindlande höjder (Wuthering Heights), två verk som räknas som klassiker.

De tillhör den litterära epoken romantiken, som präglades av fokus på känslor, fantasi och individens inre liv. Detta märks tydligt i deras texter genom intensiva känsloskildringar, dramatiska miljöer och starka, ofta rebelliska huvudpersoner. Samtidigt finns även drag av realism, särskilt i Charlotte Brontës samhällsskildringar, vilket gör deras verk till en brygga mellan romantiken och den framväxande realismen.

Jane Eyre av Charlotte Brontë

Charlotte Brontë föddes år 1816 och växte upp på landsbygden i England tillsammans med sina syskon. Charlotte och hennes systrar, Emily och Anne Brontë, blev alla kända författare. Under sin uppväxt hade de ett ganska svårt liv, och många av deras erfarenheter påverkade det de skrev om i sina böcker.

Charlotte Brontës mest kända verk är Jane Eyre, som publicerades år 1847. Romanen handlar om en flicka som heter Jane Eyre och som växer upp som föräldralös. Hon får tidigt lära sig att klara sig själv och stå upp för sig själv, trots att livet är hårt mot henne. När Jane blir vuxen börjar hon arbeta som guvernant och förälskar sig i sin arbetsgivare, Mr Rochester. Boken handlar mycket om kärlek, men också om att vara självständig, om rätt och fel och om att våga följa sitt samvete.

Jane Eyre var speciell när den kom ut eftersom huvudpersonen är en stark och självständig kvinna som inte vill underordna sig andra. Romanen räknas i dag som en klassiker och är fortfarande populär, eftersom många kan känna igen sig i Janes kamp för respekt, kärlek och ett eget liv. 

Under Charlotte Brontës samtid, alltså mitten av 1800-talet i England, påverkades samhället starkt av industrialiseringen. Många människor flyttade från landsbygden till städerna för att arbeta i fabriker. Arbetsförhållandena var ofta hårda, lönerna låga och barnarbete var vanligt. Skillnaderna mellan rika och fattiga var mycket stora.

Samhället var också tydligt uppdelat i sociala klasser. Det var svårt att förändra sin klass, och ens bakgrund avgjorde ofta vilka möjligheter man hade i livet. Överklassen och medelklassen hade mer makt och trygghet, medan arbetarklassen levde under osäkra förhållanden.

Kvinnors roll var starkt begränsad. De förväntades ta hand om hemmet, gifta sig och vara lydiga. Kvinnor hade få rättigheter och begränsade möjligheter till utbildning och arbete. Att vara självständig kvinna, som Jane Eyre, var därför ovanligt och radikalt för tiden.

Religion och moral spelade också en viktig roll i samhället. Man förväntades följa strikta regler för hur man skulle leva och bete sig. Många av dessa samhällsfrågor – klasskillnader, kvinnors ställning och moral – syns tydligt i Charlotte Brontës verk, särskilt i Jane Eyre.

Svindlande höjder av Emily Brontë

Emily Brontë föddes år 1818 och växte upp på landsbygden i norra England tillsammans med sina syskon Charlotte, Anne och Branwell Brontë. Branwell Brontë utbildade sig till porträttmålare och var som sådan verksam i Haworth 1838–1839. Han är främst känd för ett porträtt av systrarna, där han själv ursprungligen förekom, men han målade över det, den ljusa skuggan bakom tros vara övermålningen. Tavlan hänger på National Portrait Gallery i London.

Emily Brontë levde under samma tid som industrialiseringen förändrade England, med stora klasskillnader och strikta regler för hur människor skulle leva, särskilt kvinnor. Kvinnor hade få rättigheter och förväntades vara tysta, lydiga och fokusera på familjen. Emily passade inte riktigt in i dessa normer, vilket märks i hennes sätt att skriva. Emily Brontës mest kända och enda roman är Svindlande höjder (Wuthering Heights), som gavs ut år 1847. 

Boken Svindlande höjder utspelar sig på den karga engelska landsbygden och handlar om starka känslor som kärlek, hat och hämnd. I centrum står den stormiga relationen mellan Catherine Earnshaw och Heathcliff. Romanen är mörk och intensiv och skiljer sig från många andra böcker från samma tid. Familjen levde ganska isolerat, och naturen runt deras hem hade stor betydelse för Emilys liv och skrivande. Hon var en tillbakadragen person som trivdes bäst hemma och ute i naturen.

När Svindlande höjder kom ut fick den blandade reaktioner, eftersom den bröt mot tidens normer. I dag räknas den som en klassiker och anses vara ett av de mest originella verken i den engelska litteraturen. Emily Brontë dog ung, bara 30 år gammal 1848, men hennes roman har fått ett mycket stort genomslag. 

Alla tre systrarna Brontë avled i sviterna av tuberkulos. Emily och Anne dog med sex månaders mellanrum, 30 och 29 år gamla. Branwell Brontë dog 1848, 31 år gammal, som en följd av att hans svåra missbruk av opium och alkohol dolt hans tuberkulos. Charlotte fortsatte att skriva efter systrarna bortgång, men även hon dog i tuberkulos sex år senare, 1855 endast 38 år gammal. 

-------------------------------------------------------------------------------------------------------

Charles Dickens - realism och medmänsklighet

Lysande utsikter av Charles Dickens

Charles Dickens var en av de mest kända engelska författarna under 1800-talet. Han levde under den viktorianska tiden, då England förändrades snabbt på grund av industrialiseringen. Många människor flyttade till städerna, och skillnaderna mellan rika och fattiga blev stora. Dickens skrev om sin samtid och ville visa hur hårt livet kunde vara för barn, fattiga och utsatta människor.

Dickens tillhör realismen, eftersom han försökte skildra verkligheten som den var. I sina böcker beskriver han samhällets orättvisor, till exempel barnarbete, fattigdom och dåliga levnadsförhållanden. Samtidigt använde han starka känslor och tydliga karaktärer för att väcka läsarens medkänsla.

Bland hans mest kända verk finns Lysande utsikter och En julsaga. Lysande utsikter handlar pojken Pip som växer upp under enkla förhållanden, men får chansen till ett bättre liv. Boken tar upp teman som klass, ambition och vad som egentligen gör en människa lycklig. 

En julsaga handlar om den rike och snåle Ebenezer Scrooge, som genom flera övernaturliga besök lär sig att visa omtanke och medmänsklighet. Båda böckerna visar Dickens vilja att kritisera samhället och samtidigt förmedla hopp om förändring.

Både Lysande utsikter och En julsaga räknas som klassiker inom engelsk litteratur. De har lästs i många generationer och används fortfarande i skolor. Båda böckerna visar tydligt Dickens sätt att skriva om samhället och människors liv, och därför har de bestått över tid.

Fattigdom, grundkurs

 

Fattigdom

Fattigdom och ohälsa i världen

Här förklaras BNP och skillnaden mellan u-länder och i-länder. Vi ska också titta på orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Fortfarande många fattiga
Jordens befolkning uppskattas i början av 2025 till cirka 8,1 miljarder människor. (Tidigare passerade världen 8-miljarderstrecket i november 2022 enligt FN.) Av dessa är många fattiga. De fattigaste länderna har en befolkning som till stor del lever under existensminimum. Med det menas att den genomsnittliga summan pengar som befolkningen lever på är för låg för att tillgodose behovet av mat och kläder i tillräcklig omfattning. Till fattigdom hör också brist på rent vatten, näringsrik mat, mediciner och utbildning. Fattigdom skapar även en långsiktig ojämlikhet eftersom människor som växer upp i fattigdom ofta har mycket svårt att ta sig ur den.

Brist på näringsrik mat och rent vatten
Dödligheten är i regel hög i fattiga länder. Den främsta orsaken till det är brist på mat och rent vatten. Undernärda blir lättare sjuka och får svårare att återhämta sig. Dessutom är barndödligheten stor eftersom mammorna ofta också är undernärda. Men många u-länders befolkning ökar ändå kraftigt eftersom födelsetalen är högre än dödstalen. I ett stort antal u-länder är vatten en bristvara eller så är vattnet nedsmutsat av t.ex. industriavfall. Smutsigt vatten leder till många olika sjukdomar som sprids snabbt. Djur och växter påverkas också negativt om vattentillgången är begränsad eller nedsmutsad.

Det går att förändra
För att ett de fattiga länderna och dess befolkning ska få en dräglig levnadsstandard krävs stora satsningar på produktion av näringsrik mat, främst lokalt för att dessutom skapa sysselsättning. Men det krävs också satsningar på utbildning för både flickor och pojkar, hälso- och sjukvård, samt rent vatten. FN har under lång tid haft som mål att minska fattigdomen i världen. Ett av FN:s globala mål till 2030 är att utrota all extrem fattigdom i världen.

Att mäta ett lands välstånd: BNP och HDI
Inom ekonomi används BNP (bruttonationalprodukt) för att ange det totala värdet på alla varor och tjänster som ett land producerar under ett år. BNP avslöjar om ett land är mycket fattigt eftersom BNP då är väldigt lågt. I media läser man ofta att BNP beräknas stiga eller sjunka med några procent. Det betyder att landets totala produktion förväntas öka eller minska. Till exempel om efterfrågan på industriprodukter minskar i samband med en global konjunkturnedgång så kommer inte industrierna att kunna producera och sälja lika mycket varor som tidigare. Då minskar också ländernas BNP.

Lite förenklat kan man säga att ju högre BNP, desto rikare är ett land. Samtidigt är siffrorna missvisande eftersom stora länder alltid får högre BNP än små länder. Mätvärdet brukar därför istället anges i BNP per capita eller BNP per person som det också kallas. Mätvärde för BNP/person räknas ut genom att dela landets BNP med dess invånarantal. Då får man en siffra som tydligare belyser den genomsnittliga årsinkomsten i landet.

Detta ger emellertid inte en sann bild av hur bra eller dåligt ett lands befolkning har det eftersom BNP fördelas på hela befolkningen och därför inte visar hur stora skillnaderna är mellan de fattigaste och de rikaste i landet. I teorin kan ett land med hög BNP per capita ha alla rikedomar hos ett fåtal individer medan resten av befolkningen lever i fattigdom. Så kan det till exempel vara i en diktatur.

Ytterligare ett problem med BNP är att måttet inte tar hänsyn till inofficiell handel. Det innebär att produkter och tjänster som säljs utan registrering – t.ex. svarthandel, svartarbete och oavlönat hemarbete – inte tas med i den totala beräkningen. Dessutom säger BNP inte heller något om hur ekonomin påverkar miljön. Det har därför utvecklats alternativa sätt att mäta välstånd. 

Numera används bland annat Human Development Index (HDI) som ett sätt att mäta och jämföra levnadsstandard. Utöver ekonomi tar HDI också in andra faktorer som livslängd och utbildningsnivå. Det går även att väga in skillnader mellan fattiga och rika i ett land. När alla delar har räknats samman får landet poäng på en skala mellan 0-1 och rankas därefter i förhållande till andra länder.

U-länder och I-länder

Man kan säga U-länder och I-länder, men det rekommenderas inte längre. Fattiga länder kallas ibland också för utvecklingsländer eller u-länder eftersom deras industriproduktion är ganska outvecklad, men det finns i regel potential hos dessa länder att utvecklas. I de flesta u-länderna utgör jordbruk befolkningens huvudnäring. De fattiga ländernas motsats är världens industriländer eller i-länder, som består av alla rika länder med välutvecklad industri och hög BNP/person.

Idag undviker man i allt större utsträckning att använda de äldre och värderande termerna u-länder och i-länder. I stället använder man mer neutrala och beskrivande begrepp som låginkomstländer, medelinkomstländer och höginkomstländer, vilket är den indelning som till exempel Världsbanken utgår ifrån. I vissa sammanhang används även uttryck som länder med låg eller hög human utveckling, baserat på FN:s HDI-index. Dessa modernare termer betonar ekonomiska och sociala nivåer utan att antyda att vissa länder är mer eller mindre ”färdiga” eller ”utvecklade”.

Ett välutvecklat land som Japan har högre BNP jämfört med ett underutvecklat land som Afghanistan. BNP handlar också om tjänster av olika slag. Japan har till exempel långt utvecklad hälso- och sjukvård till skillnad från Afghanistan. Fattiga länder har oftast inte råd att satsa på utbildning heller, vilket gör att människor inte har kunskap att starta nya företag och uppfinna ny teknik, vilket skulle kunna höja landets BNP. Många u-länder har därför stora svårigheter med att ta sig ur fattigdomsfällan.

Bakomliggande orsaker till fattigdom

Att definiera vad fattigdom innebär är betydligt enklare än att ge ett entydigt svar på vad fattigdomen beror på. Oftast är det nämligen inte endast en utan flera olika bakomliggande orsaker till varför människor, områden och länder är fattiga. Vanligt är också att flera av de bakomliggande orsakerna till fattigdom hör ihop, att de är sammanlänkade och på olika sätt har bidragit till att skapa de förutsättningar som antingen direkt eller indirekt har skapat fattigdom.

Vilka är då de bakomliggande orsakerna till fattigdomen i världen? Det finns som sagt en mängd olika orsaker till varför människor, områden och länder är fattiga. Flera av orsakerna hänger som sagt ofta ihop. Här nedan listas några av dem:

1. Den geografiska faktorn

Områden med öknar, brist på vatten, olika former av extremt klimat och svårodlad jord är i högre utsträckning fattiga. Människorna saknar tillräckligt med mat och får lägga en stor del av tiden på att leta efter drickbart vatten. Det kan också vara så att länder och områden saknar naturresurser.

2. Krig och konflikter

Samhällen bryts ner, infrastruktur förstörs, människor dör, hem plundras och människorna lider. I konflikternas spår följer flyktingströmmar – egendomslösa människor som flyr undan konflikten. De som lever kvar i det krigshärjade området drabbas av svält och sjukdomar.

3. Brist på demokrati

I samhällen där en ledare eller ett politiskt parti styr utan hänsyn till invånarnas fria vilja, fördelas resurserna mer orättvist än i en demokrati. Ledaren och de som gynnas av diktaturen lever i välstånd medan resten av befolkningen svälter. Så är det exempelvis i Nordkorea. Det kan också handla om att de resurser som borde bekosta sjukvård, utbildning och ge människorna ett ökat välstånd istället spenderas på dyrbara vapenprogram och upprustning av landets militärmakt.

4. Snedfördelade resurser

I många fattiga länder finns en rik medel- och överklass medan större delen av landets befolkningen lever i fattigdom. Även här handlar det om att de ekonomiska resurserna är snedfördelade. Många fattiga länder har rika naturresurser, men den ekonomiska vinsten tillfaller inte allmänheten i form av ökad levnadsstandard. Istället är det ett fåtal människor som bli mycket rika.

5. Arv från kolonialism

Det finns också en koppling mellan fattigdom och ett kolonialt förflutet. Många fattiga länder har varit europeiska kolonier. När kolonialstyret upphörde lämnades länderna åt sitt eget öde. I spåren av kolonialismen följde ofta svåra konflikter och i flera fall tog militären eller en diktator makten vilket förhindrade en varaktig demokratisering.

6. Nykolonialism

Multinationella företag etablerade sig tidigt i länder som blivit fria från kolonialismen. Där kunde de köpa och exploatera (utsuga) både landområden och arbetskraft billigt. I och med globaliseringen har de multinationella företagen – oftast från Europa eller USA – kunnat bygga upp vinstdrivande verksamheter där priserna på produkterna som tillverkas kan pressas tack vare billig arbetskraft. Denna “nykolonialism” innebär att de fattiga människorna utnyttjas till att för låga löner producera varor som sedan kan säljas dyrt och med god vinst i andra delar av världen.

7. Brist på utbildning

Som tidigare nämnts i texten är utbildning en viktig faktor till välstånd. Fattiga länder har oftast inte ett utbyggt system för utbildning, vilket gör att människor inte har kunskap att starta nya företag och uppfinna ny teknik och så vidare. En annan sida av samma mynt är fattiga länder som har satsat på utbildning, men där många av de högutbildade istället flyttar ut från landet för att de blir erbjudna bättre levnadsvillkor på andra ställen. Detta kallas ibland för kompetensflykt (brain drain på engelska).

Två stora utmaningar

Förenklat uttryckt finns det två stora utmaningar som behöver lösas för att komma till rätta med den hållbara utvecklingen i världen. De båda utmaningarna hänger ihop.
Den första utmaningen handlar om vad som måste göras för att minska befolkningsökningen i den fattiga delen av världen.
Den andra utmaningen är hur mänskligheten ska kunna kombinera ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling. Ekonomisk tillväxt krävs bland annat för att de fattiga länderna ska uppnå högre levnadsstandard och minska befolkningsökningen.

De globala målen
Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna (FN) åtta mål för att uppnå en hållbar utveckling i världen. Dessa mål, även kallade Millenniemålen, skulle vara uppnådda till 2015. FN:s samtliga 193 medlemsländer var överens om millenniemålen, vilket var en förutsättning för att de skulle uppnås.
Då FN utvärderade målen 2015 kom medlemsländerna fram till att mycket positivt har hänt och att vissa delmål uppfyllts, men att det fortfarande finns enormt mycket kvar att göra för att en hållbar utveckling ska uppnås. Därför antog FN:s 193 medlemsstater i september 2015 det som kallas för Agenda 2030, vilket är 17 nya globala mål för hållbar utveckling som ska vara uppnådda fram till 2030.

Relevanta begrepp
Befolkning: De människor som bor inom ett geografiskt område, t.ex. en kommun eller ett land.
Födelsetal (nativitet): Hur många som föds, ofta angivet i antalet födda per tusen invånare.
Dödstal (mortalitet): Hur många som dör, ofta angivet i antalet avlidna per tusen invånare.
Globalisering: Moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö.
Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.
Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.
Infrastruktur: Vägar, järnvägar och andra system för transporter av varor och människor, men även för energi och information.
Extrem fattigdom: Enligt Världsbanken innebär extrem fattigdom att man inte har möjlighet att konsumera för mer än för 1.25 amerikanska dollar (i 2005 års penningvärde) om dagen.
Fattigdomsfälla: Förenklat uttryckt så är en fattigdomsfälla en process genom vilken de fattiga eller vissa grupper fattiga förhindras eller har svårt att förbättra sin ekonomiska situation. Inkomsterna hänger ofta samman med utbildningsnivå. Fattiga som inte bor i välfärdssamhällen har ofta inte råd eller ens möjlighet att utbilda sig på grund av direkta eller indirekta kostnader för utbildningen.
Konsumtion: Förbrukning, användning av varor och tjänster. Konsument = den som förbrukar en vara eller tjänst.