Läslogg år 8 ht 2026

 

Läslogg år 8 ht 2026

Att läsa en god bok är som balsam för själen!

Det finns gott om studier som visar att läsning inte bara gör att du kan ta in mer kunskap, öka
ditt ordförråd och i och med det bli en bättre skribent. 

Dessutom kan läsning bidraga till:

• minskad stress
• att hålla hjärnan skarp
• att öka koncentration och fokus
• förbättra minnet
• att träna ens fantasi
• att öva förmågan till kritiskt tänkande
• att öka empati och inkännande
• att ge bättre sömn

Källor:
https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../skolbibliotekarie/stark-elevers-sprakliga-formaga
https://battrehalsa.nu/13-anledningar-till-varfor-du-borde-lasa-bocker-oftare/
https://www.femina.se/halsa/10-anledningar-till-att-lasa-bocker-varje-dag/575046

Bedömning

Nivå 0 - Ej underlag för bedömning

Har du glömt att publicera din uppgift, varit ledig eller var du sjuk? Alternativt inte gjort klart. Använd studieverkstad för att ta igen missade delar.

Nivå 1

Du håller en ok nivå på din text, men försök utveckla den. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Korrekturläs så att du inte missar exempelvis stor bokstav, punkt och stavning.

Nivå 2

Du håller god nivå på din text, men försök utveckla den vidare. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Motivera det du tycker.

Nivå 3

Du håller hög nivå på din text. Bra! Fortsätt så! Du använder ett bra och korrekt språk och du motiverar dina ställningstaganden.

Du ska få läsa och skriva en läslogg vid varje lästillfälle.

Gör så här:

1. Läs i ca 30 min. 
2. Gör veckans uppgift.
3. Berätta för din kamrat vad du skrivit.

Tänk på att dina läsloggar är viktiga! De visar inte bara din läsförståelse, utan även dina åsikter, tankar, reflektioner samt din analysförmåga.

När du skaffat en ny bok:

1. Presentera din bok: titel, författare och utgivningsår. Berätta om boken ingår i en serie, har blivit filmatiserad eller om den fått något pris. Presentera även författaren.
2. Vad har du för förväntningar på boken? 

Vecka 34 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Presentera din bok: titel, författare och utgivningsår. Berätta om boken ingår i en serie, har blivit filmatiserad eller om den fått något pris. Presentera även författaren.
3. Vad har du för förväntningar på boken? 

Vecka 35

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Vad är din första känsla, nu när du läst en bit in i boken. Är den spännande, medryckande, intressant, läskig, sorglig eller något annat? Beskriv noggrant varför du upplever den just så.

Vecka 36

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Vad säger dig omslaget till boken? Berätta om varför du tror det ser ut så här och vad du tycker om det. Hur hade omslaget sett ut om du hade fått bestämma?

Ta hjälp av:

• Vad avslöjar titeln?
• Vad föreställer bilden?
• Var befinner sig personen/personerna på omslaget? (Om det finns någon)
• I vilken situation eller sammanhang befinner sig personerna? (Om det finns någon)
• Vilka färger och typsnitt används i titeln? och varför? Vad associerar du till?

Vecka 37

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Välj någon sorts musik, musikstil/genre, artist eller låt, som du tycker har koppling till boken du läser. Presentera och förklara vilken koppling du ser.

Vecka 38

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Återberätta vad som har hänt i boken hittills… och skriv en egen tanke om det du läst. 

Vecka 39

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2.  Beskriv miljön noga och utförligt. Var i världen utspelar sig boken?  Föreställ dig hur det ser ut? Hur låter det? Hur luktar det? Hur känns det? Finns det några favoritställen för karaktärerna? Ute, inne, stad, land?

Använd adjektiv (beskrivande ord) och bildspråk (liknelser och metaforer).

Liknelser 

En liknelse är ett bildligt uttryck. En liknelse har jämförelseord utsatta, exempelvis ”som”, ”liksom” eller ”såsom”. Exempel på liknelser är: ”Platt som en pannkaka”, ”Arg som ett bi”, ”Hungrig som en varg”, ”Snabb som en vessla” eller ”Du har ett hjärta av guld”.

Metaforer

En metafor innehåller däremot ingen jämförelse – utan är ett bildligt uttryck där jämförelseord saknas. Styrkan med metaforer är att de visualiserar begreppen och gör dem tydligare.

Exempel på metafor: "Du är en klippa", ”Det är dystra miner på börsen i dag”, ”Livet är en resa” eller ”Att hamna på efterkälken”.

Vecka 40

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Om du var tvungen att lägga till en karaktär i din bok, hur hade den personen sett ut och vad hade hänt runt den personen? Använd dig av det som står i rutan: "Utanpå, inuti,omkring."

Vecka 41

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Beskriv  utförligt minst två av karaktärerna  från din bok. Tänk egenskaper och inte bara utseende. Tänk även känslor, handlingar/beteende och relationer.

Vecka 42

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Berätta med inlevelse, spänning och/eller humor om en speciell händelse. Det kan vara något kul, spännande eller något hemskt som har hänt i din bok.

Vecka 43

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Finns det någon orättvisa i din bok? Berätta. Om inte, berätta om något rättvist - något som du tycker är schysst och bra.

Vecka 44 LOV

Vecka 45

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Skriv och berätta vilka likheter och vilka skillnader det är på dig och  huvudpersonen i din bok. Det kan vara allt från utseende, ålder, utbildning, familj, bostad, ekonomi, husdjur, sport eller hur vardagen ser ut hos er.

Vecka 46

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Ofta förstärker man en berättelse i en bok eller film med motsatspar såsom krig och fred, kärlek och hat, stor/liten, rik/fattig, ful/snygg, sant/falskt, rätt/orätt eller det onda och det goda. Vilka motsatspar kan du hitta i din bok? Motivera varför de motsatserna har en viktig roll i din bok.

Vecka 47

    1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

    2. Tänk dig att du skulle umgås med bokens huvudpersonen en hel dag. Vad skulle ni göra         då? Det kan förstås vara allt från att simma med delfiner till att gräva ett dike. Det viktiga         är att du förklarar varför du skulle vilja göra detta tillsammans med just denna person.

Vecka 48

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Om du hade varit författare och skrivit den bok du läser, vilken karaktär i boken hade du varit mest stolt över? Varför då?

Vecka 49

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Välj ut fyra substantiv, fyra adjektiv och fyra verb ur de sidor du läst idag. 
3. Beskriv hur du känner igen de olika ordklasserna, alltså hur du vet att det är exempelvis ett substantiv.

Vecka 50

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Rekommenderar du boken du läst? Varför/varför inte? Motivera ditt svar.

Om jag läser för mitt barn…  Spelar det någon roll?

• Nio av tio ord vi använder har vi lärt oss från skriven text.

• En sjuåring har ett ordförråd på ca 5000 - 7000 ord.

• En sjuttonåring som läst och/eller lyssnat regelbundet till texter har ca 50 000 - 70 000 ord.

• En sjuttonåring som inte läst/lyssnat till texter har endast 15 000 - 17 000 ord.

• Så stor är alltså skillnaden!

• En vuxen behöver ett ordförråd på minst 50 000 ord för sitt dagliga liv, för att kunna hänga med i nyhetssändningar och för att kunna förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar o s v.

• Så visst spelar läsningen roll!

Mats Myrberg, Professor i specialpedagogik, Stockholms Universitet

Ingvar Lundberg, Professor i psykologi, Göteborgs Universitet

Extras

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Om en karaktär i boken plötsligt dök upp i din klass/skola, hur tror du att personen skulle fungera där? Resonera kring beteende, relationer och konflikter.

Läslogg år 9 ht 2026

 

 Läslogg år 9 ht 2026

Varför ska vi läsa böcker? 

Jo, du ökar ditt ordförråd och när du får in fler ord i din hjärna kan du använda dem i skrift och på så sätt bli en bättre skribent. Du läser redan mycket i exempelvis din mobiltelefon, men det är för korta och avskalade texter och du behöver större texter för att kunna få, dels ett bättre ordförråd och dels bli en mer kvalitativ läsare och skribent.

Varför ska vi skriva om det vi läser, då? 

Jo, då kan du utveckla din läsförståelse, din förståelse för andra människor, din förståelse för samhället och din förståelse för sambandet mellan det du har läst och din verklighet. Det är viktigt att du hänger med i det du läser och visar att du förstått texten. Du övar också på att skriva och ju mer du övar på saker, desto bättre blir du. På allt.

Vilka skills i svenska övar du på i och med detta arbetsområde? 

Skolverket kräver i kursplanen i svenska och svenska som andraspråk (bland annat) att:

"Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med flyt och visar på läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med säkerhet. Eleven för resonemang om innehållet i olika texter. Eleven skriver olika slags texter med språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett fungerande sätt." Och detta bedöms då på olika nivåer.

Bedömning

Nivå 0 - Ej underlag för bedömning

Har du glömt att publicera din uppgift, varit ledig eller var du sjuk? Alternativt inte gjort klart. Använd studieverkstad för att ta igen missade delar.

Nivå 1

Du håller en ok nivå på din text, men försök utveckla den. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Korrekturläs så att du inte missar exempelvis stor bokstav, punkt och stavning.

Nivå 2

Du håller god nivå på din text, men försök utveckla den vidare. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Motivera det du tycker.

Nivå 3

Du håller hög nivå på din text. Bra! Fortsätt så! Du använder ett bra och korrekt språk och du motiverar dina ställningstaganden.

Du ska få läsa och skriva en läslogg vid varje lästillfälle.

Gör så här:

1. Läs i ca 30 min. 
2. Gör veckans uppgift.
3. Berätta för din kamrat vad du skrivit.

Tänk på att dina läsloggar är viktiga! De visar inte bara din läsförståelse, utan även dina åsikter, tankar, reflektioner samt din analysförmåga.

När du skaffat en ny bok:

1. Presentera din bok: titel, författare och utgivningsår. Berätta om boken ingår i en serie, har blivit filmatiserad eller om den fått något pris. Presentera även författaren.
2. Vad har du för förväntningar på boken? 

Vecka 34 tisdag 18 augusti 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Presentera din bok: titel, författare och utgivningsår. Berätta om boken ingår i en serie, har blivit filmatiserad eller om den fått något pris. Presentera även författaren.
3. Vad har du för förväntningar på boken? 

Vecka 35 tisdag 25 augusti 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Vad är din första känsla, nu när du läst en bit in i boken. Är den spännande, medryckande, intressant, läskig, sorglig eller något annat? Beskriv noggrant varför du upplever den just så.

Vecka 36 tisdag 1 september

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Återberätta vad som har hänt i boken hittills… och skriv en egen tanke om det du läst. Utveckla ditt svar.

Vecka 37 tisdag 8 september

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Leta upp bilder på nätet som visar vad din bok handlar om. Skriv utförligt i läsloggen som förklarar hur bilderna hänger ihop med bokens innehåll.

Vecka 38 tisdag 15 september

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Om du hade varit författare och skrivit den bok du läser, vilken karaktär i boken hade du varit mest stolt över? Varför då?

Vecka 39 tisdag 22 september

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Välj någon sorts musik som du tycker har koppling till boken du läser. Presentera musiken och förklara vilken koppling du ser.

Vecka 40 tisdag 29 september

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Finns det någon orättvisa i din bok? Berätta. Om inte, berätta om något rättvist - något som du tycker är schysst och bra.

Vecka 41 tisdag 6 oktober

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Passar omslaget till boken? Motivera varför/varför inte! Berätta om varför du tror det ser ut så här och vad du tycker om det. Hur hade omslaget sett ut om du hade fått bestämma?        

Ta hjälp av:

• Vad avslöjar titeln?
• Vad föreställer bilden?
• Var befinner sig personen/personerna på omslaget? (Om det finns någon)
• I vilken situation eller sammanhang befinner sig personerna? (Om det finns någon)
• Vilka färger och typsnitt används i titeln? och varför? Vad associerar du till?

Vecka 42 tisdag 13 oktober

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Berätta om något du läst hittills. Vilken känsla skulle du koppla till just detta du läst? -Rädsla, trygghet, värme, kyla, sorg, glädje, ångest, skam, längtan, hopp, tacksamhet... eller något annat. Varför valde du just den känslan?

Vecka 43 tisdag 20 oktober

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Berätta med inlevelse, spänning och/eller humor om en speciell händelse. Det kan vara något kul, spännande eller något hemskt som har hänt i din bok.

Vecka 44 tisdag 27 oktober

LOV

Vecka 45 tisdag 3 november

        1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

        2. Om du fick lägga till eller ta bort en karaktär i din bok, vem hade det varit i så fall.

        Beskriv personen som du lagt till eller tagit bort och varför?

Vecka 46 tisdag 10 november

    1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

    2. Tänk dig att du skulle umgås med bokens huvudpersonen en hel dag. Vad skulle ni göra         då? Det kan förstås vara allt från att simma med delfiner till att gräva ett dike. Det viktiga         är att du förklarar varför du skulle vilja göra detta tillsammans med just denna person.

Vecka 47 tisdag 17 november

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76) 
2. Om du fick möjlighet att förbättra något i din bok, vad skulle du då göra bättre? Förklara hur.

Vecka 48 tisdag 24 november

    1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

    2. Beskriv miljön. Var i världen utspelar sig händelserna i din bok? Hur ser där ut? 

        Hur luktar där? Hur låter det? Använd adjektiv (beskrivande ord) och bildspråk                         (liknelser och metaforer).

Liknelser 

En liknelse är ett bildligt uttryck. En liknelse har jämförelseord utsatta, exempelvis ”som”, ”liksom” eller ”såsom”. Exempel på liknelser är: ”Platt som en pannkaka”, ”Arg som ett bi”, ”Hungrig som en varg”, ”Snabb som en vessla” eller ”Du har ett hjärta av guld”.

Metaforer

En metafor innehåller däremot ingen jämförelse – utan är ett bildligt uttryck där jämförelseord saknas. Styrkan med metaforer är att de visualiserar begreppen och gör dem tydligare.

Exempel på metafor: "Du är en klippa", ”Det är dystra miner på börsen i dag”, ”Livet är en resa” eller ”Att hamna på efterkälken”.

Vecka 49 tisdag 1 december

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Om en karaktär i boken plötsligt dök upp i din klass/skola, hur tror du att personen skulle fungera där? Resonera kring beteende, relationer och konflikter.

Vecka 50 tisdag 8 december

STUDIEDAG

Vecka 51 tisdag 15 december

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Rekommenderar du boken du läst? Varför/varför inte? Motivera ditt svar.

Om jag läser för mitt barn…  Spelar det någon roll?

• Nio av tio ord vi använder har vi lärt oss från skriven text.

• En sjuåring har ett ordförråd på ca 5000 - 7000 ord.

• En sjuttonåring som läst och/eller lyssnat regelbundet till texter har ca 50 000 - 70 000 ord.

• En sjuttonåring som inte läst/lyssnat till texter har endast 15 000 - 17 000 ord.

• Så stor är alltså skillnaden!

• En vuxen behöver ett ordförråd på minst 50 000 ord för sitt dagliga liv, för att kunna hänga med i nyhetssändningar och för att kunna förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar o s v.

• Så visst spelar läsningen roll!

Mats Myrberg, Professor i specialpedagogik, Stockholms Universitet

Ingvar Lundberg, Professor i psykologi, Göteborgs Universitet

Extras

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Beskriv utförligt vilka likheter och/eller skillnader som finns mellan en av karaktärerna i din bok och dig själv? Det kan vara allt från utseende, ålder, utbildning, familj, bostad, ekonomi, husdjur, sport eller hur vardagen ser ut hos er.

    1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

    2. Är det demokrati eller diktatur där huvudpersonen i din bok befinner sig? 

    Om det inte framgår, får du föreställa dig att där antingen är diktatur eller demokrati. 

    Bestäm dig för vilket, om du inte vet. Beskriv hur det i så fall märks/ser ut i samhället i            din bok!

       1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

       2. Finns det någon karaktär som du tror hade haft svårt att fungera i ditt liv eller din                     vardag? Varför?

    1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

    2. Om du fick ställa tre frågor till en av karaktärerna i boken – vilka skulle de vara och                 varför är just dessa frågor viktiga? Motivera!

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Berätta och beskriv  utifrån din bok något av orden och begreppen: Nativitet, Mortalitet, Spädbarnsdödlighet, BNP, HDI, Ekologiskt fotavtryck, Bistånd, Pension, Förväntad livslängd, Urbanisering, Levnadsstandard, Tillgång till rent vatten, Hållbar utveckling, Migration, Demografi, Befolkningsutveckling, Push-och pullfaktorer, fattigdom, utbildning...

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Skriv ett omdöme om din bok? Vad gillade du/gillade du inte med denna bok? Varför var den bra eller inte? Motivera!

Läslogg år 7 ht 2026

 

 Läslogg år 7 ht 2026

Att läsa en god bok är som balsam för själen!

Det finns gott om studier som visar att läsning inte bara gör att du kan ta in mer kunskap, öka
ditt ordförråd och i och med det bli en bättre skribent. Dessutom kan läsning bidraga till:

• minskad stress
• att hålla hjärnan skarp
• att öka koncentration och fokus
• förbättra minnet
• att träna ens fantasi
• att öva förmågan till kritiskt tänkande
• att öka empati och inkännande
• att ge bättre sömn

Källor:
https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../skolbibliotekarie/stark-elevers-sprakliga-formaga
https://battrehalsa.nu/13-anledningar-till-varfor-du-borde-lasa-bocker-oftare/
https://www.femina.se/halsa/10-anledningar-till-att-lasa-bocker-varje-dag/575046

Bedömning

Nivå 0 - Ej underlag för bedömning

Har du glömt att publicera din uppgift, varit ledig eller var du sjuk? Alternativt inte gjort klart. Använd studieverkstad för att ta igen missade delar.

Nivå 1

Du håller en ok nivå på din text, men försök utveckla den. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Korrekturläs så att du inte missar exempelvis stor bokstav, punkt och stavning.

Nivå 2

Du håller god nivå på din text, men försök utveckla den vidare. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Motivera det du tycker.

Nivå 3

Du håller hög nivå på din text. Bra! Fortsätt så! Du använder ett bra och korrekt språk och du motiverar dina ställningstaganden.

Du ska få läsa och skriva en läslogg vid varje lästillfälle.

Gör så här:

1. Läs i ca 30 min. 
2. Gör veckans uppgift.
3. Berätta för din kamrat vad du skrivit.

Tänk på att dina läsloggar är viktiga! De visar inte bara din läsförståelse, utan även dina åsikter, tankar, reflektioner samt din analysförmåga.

När du skaffat en ny bok:

1. Presentera din bok: titel, författare och utgivningsår. Berätta om boken ingår i en serie, har blivit filmatiserad eller om den fått något pris. Presentera även författaren.
2. Vad har du för förväntningar på boken? 

Vecka 34 tisdag 18 augusti 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Presentera din bok: titel, författare och utgivningsår. Berätta om boken ingår i en serie, har blivit filmatiserad eller om den fått något pris. Presentera även författaren.
3. Vad har du för förväntningar på boken? 

Vecka 35 tisdag 25 augusti 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Vad är din första känsla, nu när du läst en bit in i boken. Är den spännande, medryckande, intressant, läskig, sorglig eller något annat? Beskriv noggrant varför du upplever den just så.

Vecka 36 tisdag 1 september

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Återberätta vad som har hänt i boken hittills… och skriv en egen tanke om det du läst. 

Vecka 37 tisdag 8 september

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Leta upp bilder på nätet som visar vad din bok handlar om. Skriv utförligt i läsloggen som förklarar hur bilderna hänger ihop med bokens innehåll.

Vecka 38 tisdag 15 september

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Passar omslaget till boken? Motivera varför/varför inte! Hur hade du velat att omslaget skulle se ut?

Vecka 39 tisdag 22 september

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Om du hade varit författare och skrivit den bok du läser, vilken karaktär i boken hade du varit mest stolt över? Varför då?

Vecka 40 tisdag 29 september

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Beskriv utförligt vilka likheter och/eller skillnader som finns mellan en av karaktärerna i din bok och dig själv? Det kan vara allt från utseende, ålder, utbildning, familj, bostad, ekonomi, husdjur, sport eller hur vardagen ser ut hos er.

Vecka 41 tisdag 6 oktober

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Berätta med inlevelse, spänning och/eller humor om en speciell händelse. Det kan vara något kul, spännande eller något hemskt som har hänt i din bok.

Vecka 42 tisdag 13 oktober

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Välj någon sorts musik som du tycker har koppling till boken du läser. Presentera musiken och förklara vilken koppling du ser.

Vecka 43 tisdag 20 oktober

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Välj ut fyra substantiv, fyra adjektiv och fyra verb ur din bok. Sätt in orden i meningar, så att man förstår vad de betyder.

Vecka 44 tisdag 27 oktober

LOV

Vecka 45 tisdag 3 november

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2.Tänk dig att du skulle umgås med bokens huvudperson en hel dag. Vad skulle ni göra då? Det kan förstås vara allt från att simma med delfiner till att gräva ett dike. Det viktiga är att du förklarar varför du skulle vilja göra just detta tillsammans med just denna person.

Vecka 46 tisdag 10 november

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Om du fick lägga till eller ta bort en karaktär i din bok, vem hade det varit i så fall? Beskriv personen som du lagt till eller tagit bort och varför?

Vecka 47 tisdag 17 november

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Om en karaktär i boken plötsligt dök upp i din klass/skola, hur tror du att personen skulle fungera där? Resonera kring beteende, relationer och konflikter.

Vecka 48 tisdag 24 november

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Om du fick ställa tre frågor till en av karaktärerna i boken – vilka skulle de vara och varför är just dessa frågor viktiga? Motivera!

Vecka 49 tisdag 1 december

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Finns det någon karaktär som du tror hade haft svårt att fungera i ditt liv eller din vardag? Varför?

Vecka 50 tisdag 8 december

STUDIEDAG

Vecka 51 tisdag 15 december

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Rekommenderar du boken du läst? Varför/varför inte? Motivera ditt svar.

Om jag läser för mitt barn…  Spelar det någon roll?

• Nio av tio ord vi använder har vi lärt oss från skriven text.

• En sjuåring har ett ordförråd på ca 5000 - 7000 ord.

• En sjuttonåring som läst och/eller lyssnat regelbundet till texter har ca 50 000 - 70 000 ord.

• En sjuttonåring som inte läst/lyssnat till texter har endast 15 000 - 17 000 ord.

• Så stor är alltså skillnaden!

• En vuxen behöver ett ordförråd på minst 50 000 ord för sitt dagliga liv, för att kunna hänga med i nyhetssändningar och för att kunna förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar o s v.

• Så visst spelar läsningen roll!

Mats Myrberg, Professor i specialpedagogik, Stockholms Universitet

Ingvar Lundberg, Professor i psykologi, Göteborgs Universitet

Extras

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Om en god fe plötsligt hade kommit in i handlingen i din bok, vad hade 

            hon då gjort med sitt magiska spö? Berätta och beskriv!

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Läsa och lyssna:

• Berätta i stora drag vad din bok handlar om för din bänkkamrat. 
• Läs därefter en sida ur din bok högt för din kompis.
• Skriv en kort sammanfattning vad du uppfattat från din kompis bok.

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Om du var tvungen att lägga till en karaktär i din bok, hur hade den personen sett ut och vad hade hänt runt den personen? Använd dig av utanpå, inuti, omkring (se bild).

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Skriv om en känsla som huvudpersonen visar här. Hur märks det i texten? Beskriv noga.

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Välj en dikt som passar till din bok. Skriv en egen dikt eller gå in på svenskadikter.com  eller Jessicas dikter Berätta utförligt om varför dikten passar till din bok.

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Om du fick möjlighet att förbättra något i din bok, vad skulle du då göra bättre? Förklara hur.

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Vad tänker huvudpersonen mycket på i de sidor du läst idag? Du får föreställa dig och använda din fantasi.

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Välj något i din bok som du kände igen dig i i det du läste? Förklara?

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Tänk dig att huvudpersonen skriver ett brev till sitt framtida jag. Vad skulle stå i det, och varför just detta?

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Om du fick ge en karaktär i boken ett råd, vad skulle du säga? Förklara varför just detta råd är viktigt och vad som skulle kunna hända om karaktären följer (eller inte följer) det.

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Välj en karaktär i din bok och placera hen i en helt annan miljö eller situation (t.ex. nutid, skola, krig, fest). Hur skulle personen fungera där? Motivera.

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Om två karaktärer tvingades samarbeta under en dag – hur tror du det skulle fungera? Resonera kring konflikter och möjligheter.

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Om boken skulle fortsätta fem år senare, hur tror du huvudpersonens liv skulle se ut? Motivera utifrån hur personen är nu.

 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Om boken blev en film: vilken scen är viktigast att ha med och varför just den?

 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Om du fick låna en egenskap från en karaktär i boken, vilken hade det varit? Varför just den – och i vilka situationer märks den tydligast i berättelsen?

 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Tänk dig att huvudpersonen skriver ett meddelande till sitt framtida jag. Vad skulle stå i det, och varför just detta?

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Tänk dig att varje karaktär i boken bär på en osynlig skylt som visar vad de är mest rädda för. Vad skulle det stå på huvudpersonens skylt – och varför?

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Hur tar boken upp frågor om till exempel:

• identitet
• rättvisa
• vänskap
• normer
• makt

Berätta och beskriv!

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Tänk dig att du skulle flytta handlingen till en annan tid eller annan värld. Exempel på detta är att man kanske flyttar en berättelse från medeltiden till nutidens Rolfstorp eller från Nutidens London till en fantasyvärld som i Sagan om ringen.

Vad skulle man behöva ändra på?

-Vad skulle folk ha för yrken?

-Hur skulle de bo?

-Vilka utmaningar skulle huvudpersonerna ställas inför? Om det i din bok handlar om en viktig hockeymatch så måste det vara något annat om man flyttar berättelsen till  medeltiden.

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Om du fick lägga till eller ta bort en karaktär i din bok, vem hade det varit i så fall? Beskriv personen som du lagt till eller tagit bort och varför?

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Vilka karaktärer finns med i boken och i vilken miljö utspelar sig handlingen? Beskriv utförligt!

    1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

    2. Om du fick ändra på en sak i boken, vad skulle du då ändra på? Varför? Och hur blir                det då?

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Välj ut en eller ett par meningar ur din bok och citera det. Det betyder att du ordagrant återger det som står. Sätt citattecken runt dina meningar. Berätta om varför du valde just det citatet. 

Att citera innebär att ordagrant återge vad någon har skrivit eller sagt. Citaten bör vara få och väljas med eftertanke. Citat markeras grafiskt. Korta citat sätts inom "citattecken".

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Du är en reporter på en tidning. Gör en intervju med huvudpersonen i din bok.

 Tips på frågor du kan ställa:

• Vem känner dig bäst? Varför?
• Vilket ställe på jorden tycker du mest om?
• Vad är du rädd för?
• Vilken superkraft skulle du vilja ha?
• När lärde du dig senast något nytt?
• Vad står på din bucket list, dvs vad vill du uppleva innan du dör?
• Vilket ämne skulle du kunna prata om i timmar utan att tröttna?
• När gapskrattade du senast? Varför?
• Om du fick träffa vem som helst, död eller levande, vem skulle du välja och varför?
• Vilket land skulle du flytta till om du var tvungen att flytta idag, och varför just det landet?
• Vilka smeknamn har du haft genom åren? Varför?
• Hur hade den här dagen kunnat bli snäppet bättre?
• Vad får dig att bli ledsen och gråta?
• Vad är det absolut konstigaste som någonsin har hänt dig?
• Hur länge har du varit vaken utan att sova som längst?
• Finns det något som gör dig riktigt, riktigt arg?
• Har någon lurat dig rejält någon gång? Vad hände?

Geografi, Sårbara platser

 

Sårbara platser

När vi pratar om sårbara platser handlar det inte bara om var naturen är vildast, utan om var kombinationen av naturkrafter och mänsklig utsatthet är som störst. Sårbarhet handlar sällan om en enda orsak, utan är ofta en mix av geografi, ekonomi och politik.

Vad gör en plats sårbar?

1. Geografiskt läge

Vissa platser ligger helt enkelt på "fel" ställe rent geovetenskapligt.

Längs förkastnings- eller kollisionszoner

Städer som Tokyo  där kontinentalplattor (Stillahavsplattan och Filippinska plattan)

eller San Francisco där San Andreasförkastningen uppstått mellan den Stillahavsplattan och  Nordamerikanska plattan, vilket innebär konstant risk för jordbävningar. 

Kustnära lågland

Önationer som Maldiverna riskerar att hamna under vatten, men Maldiverna är tyvärr inte ensamma om denna existentiella utmaning. 

Det finns flera andra låglänta önationer, främst i Stilla havet, som står inför exakt samma risk.

Tuvalu nämns ofta som det land som ligger mest pyrt till. Det är en ögrupp bestående av nio atoller. Den genomsnittliga höjden är mindre än 2 meter över havet. 

Redan idag (2026) har två av landets nio öar nästan helt slukats av vågorna. Man räknar med att 95 % av huvudstaden Funafuti kommer att översvämmas vid högvatten år 2100. Karta Tuvalu

Även städer som Bangkok är extremt utsatta för stigande havsnivåer och cykloner.

Risksiffror:

När vi pratar om risker är det inte bara den genomsnittliga höjden som räknas, utan också den geografiska sårbarheten.

0–2 m→ mycket hög risk

0–10 m→ långsiktig risk

+1 m havsnivå→ kritisk nivå globalt

🇲🇻 Maldiverna

Höjd: ca 1–2 m över havet

Risk: Redan +0,5–1 m havsnivå ger allvarliga problem

Maldiverna (Den akuta risken): Med över 80 % av landmassan lägre än 1 meter över havet krävs ingen stor havshöjning för att landet ska bli obeboeligt. Här är risken existentiell; det finns ingen "hög mark" att fly till.

🇳🇱 Nederländerna

Höjd: stora delar 0–10 m, ca 25 % under havsnivån

Risk: Helt beroende av skydd; utan dem → översvämning

Nederländerna (Den tekniska risken): Siffran 3 meter är missvisande eftersom ungefär 26 % av landet ligger under havsnivån. De skyddas av ett extremt avancerat system av vallar och pumpar. Risken här uppstår om tekniken sviker eller om kostnaderna för att förstärka vallarna blir ohållbara vid kraftigt stigande havsnivåer.

🇸🇪 Varberg

Höjd: ca 8 m (snitt)

Risk: Stormar + ~1 m vattennivå kan ge lokala översvämningar

Varberg (Den lokala risken): Jämfört med de andra två ligger Varberg säkert, men delar av centrum och hamnområdet ligger lågt. Vid extremväder och stormfloder (då vattenståndet tillfälligt kan stiga med över 1,5 meter) riskerar låglänta områden nära havet att översvämmas, även om staden som helhet inte sjunker.

Värt att notera: Enligt IPCC (FN:s klimatpanel) kan havsnivån stiga med mellan 0,6 och 1 meter fram till år 2100. För Maldiverna innebär det att stora delar av nationen kan vara under vatten inom 75 år.

2. Socioekonomiska faktorer

Det här är ofta den avgörande faktorn. En rik stad kan bygga skyddsvallar, medan en fattig region lämnas oskyddad.

Dålig infrastruktur: Hus byggda av enkla material eller utan byggregler rasar direkt vid ett skalv.

Hög befolkningstäthet: När många människor bor trångt i slumområden blir evakuering svår och smittspridning efteråt snabb.

Varför drabbas vissa hårdare?

Skillnaden mellan en "händelse" och en "katastrof" ligger i samhällets förmåga att stå emot.

• Brist på varningssystem: I rika länder får du ett SMS innan en storm slår till. På sårbara platser kan katastrofen komma som en total överraskning.

• Politisk instabilitet: Om ett land styrs av korruption eller befinner sig i krig, prioriteras inte beredskap som matförråd eller räddningstjänst.

Konsekvenser efter en naturkatastrof

När en naturkatastrof väl inträffar på en sårbar plats blir följderna ofta långvariga och kedjereaktiva:

• Humanitära: Förlust av människoliv, skador och psykiska trauman. 

• Hälsomässiga: Brist på rent vatten leder till kolera och andra sjukdomar. 

• Ekonomiska: Skördar förstörs, fabriker stängs och länder hamnar i djup skuldsättning. 

• Sociala: Människor tvingas fly (klimatflyktingar), vilket kan skapa konflikter i nya områden. 

Exempel på sårbar plats som kan drabbas hårt 

🇧🇷 Rio de Janeiro (favelor)

Favelor 

• Består av enkelt byggda hus, ofta uppförda utan bygglov
• Har ofta brist på infrastruktur (vatten, avlopp, el, vägar)
• Växer fram när människor saknar råd med vanliga bostäder
• Ligger ofta på branta sluttningar eller låglänta områden

Risker:

•    Jordskred vid kraftigt regn
•    Översvämningar i dalar och nära vatten

Tät bebyggelse + svag infrastruktur förvärrar läget. Särskilt utsatta vid extremväder – små förändringar kan få stora konsekvenser.

Sammanfattning

En sårbar plats är ofta en plats där naturens krafter möter mänsklig fattigdom. Medan vi inte kan stoppa en jordbävning, kan vi minska sårbarheten genom bättre byggnader, varningssystem och ekonomiskt stöd. Det är skillnaden mellan att en händelse blir en rubrik i tidningen eller en mänsklig tragedi som varar i decennier.

Gandhi

 

    Mahatma Gandhi

Mahatma Gandhi är en av världshistoriens mest inflytelserika personer, känd för sin kamp för Indiens självständighet och sin filosofi om icke-våld.

 

Vem var han?

Mohandas Karamchand Gandhi (1869–1948), senare kallad Mahatma (vilket betyder "stor själ"), föddes i Indien men utbildade sig till advokat i London. Hans politiska resa började på allvar i Sydafrika, där han arbetade i 21 år och kämpade mot den diskriminering som indier utsattes för där.

Mahatma Gandhis filosofi - Icke-våldsprincipen

Gandhis viktigaste bidrag var metoden Satyagraha – att söka sanningen genom passivt motstånd och civil olydnad. Han trodde stenhårt på att man kunde besegra orättvisa utan att använda våld. 

 "Öga för öga slutar bara med att hela världen blir blind." – Mahatma Gandhi

Film: Gandhi och vägen till Indiens självständighet 20 min

Gandhis största bedrifter

När Gandhi återvände till Indien blev han ledare för självständighetsrörelsen mot det brittiska styret. Här är några av hans mest kända insatser:

Självhushållning: Han uppmanade indier att bojkotta brittiska varor och istället spinna sitt eget tyg (khadi). Spinnrocken blev en symbol för indisk frihet.

Saltmarschen (1930): För att protestera mot britternas skatt på salt, vandrade Gandhi och hans följeslagare 39 mil till havet för att själva utvinna salt ur vattnet. Detta blev en världsnyhet och skakade det brittiska imperiet.

Indiens självständighet: Genom ständiga protester, fastor och fängelsevistelser ledde han till slut Indien till frihet år 1947.

Hans död och arv

Trots att Gandhi förespråkade enighet mellan hinduer och muslimer, delades Indien i två länder (Indien och Pakistan) vid självständigheten, vilket ledde till stora våldsamheter. Gandhi mördades 1948 av en hinduisk extremist som var motståndare till hans tolerans mot muslimer.

Idag inspirerar Gandhi fortfarande människor över hela världen. Hans metoder användes senare av ledare som Martin Luther King Jr. och Nelson Mandela i deras egna kamper för rättvisa.

Bhagavadgita 3.35

Detta är en av de mest centrala verserna i verket eftersom den förklarar begreppet Dharma (din moraliska plikt eller livsväg).

"Det är bättre att utföra sin egen plikt, även om man gör det bristfälligt, än att utföra någon annans plikt perfekt. Det är bättre att dö i fullgörandet av sin egen plikt; att följa någon annans väg är farligt."

Vad betyder det?

I sitt sammanhang talar Krishna till krigaren Arjuna. Budskapet är att vi alla har en unik natur och roll i livet. Gandhi inspirerades mycket av just detta kapitel; han menade att vi inte ska snegla på vad andra gör för att nå framgång, utan istället fokusera på att göra vårt bästa utifrån våra egna förutsättningar och samvete.

• Sva-dharma: Din egen inre väg eller plikt.
• Para-dharma: Någon annans väg (som kan verka lättare eller finare, men som inte är "sann" för dig).

Diskussionsfråga:

Hur kan du koppla den här versen ur Bhagavadgita till Gandhis liv?

Ny grundkurs Hinduism

 

Ny grundkurs Hinduism

Historia

Hinduismen är världens äldsta religion. Den har ingen grundare och själva ordet hindu betyder: indier/person som bor vid foden Indus. Över 80 procent av Indiens 1100 miljoner invånare är hinduer. Hinduismen har ingen bestämd lära med fasta regler. Religionen varierar en hel del mellan olika människor och olika delar av landet

För att förstå mångfalden inom indisk religion måste man gå tillbaka i historien. Hinduismen

har inte någon stiftare som Jesus eller Muhammed. Den har växt fram ur en mängd

traditioner, som levt sida vid sida och som har sina rötter i förhistorisk tid redan 3000 f Kr

Centrala tankar

För en hindu är Gud och världsalltet ett och samma. Brahman (världssjälen) genomsyrar allt. Gud finns därför också inom oss själva och i allt annat levande. Det gudomliga inom oss själva kallas för Atman och kan liknas vid vår själ.

Tron på själavandring/reinkarnation är en central tanke inom hinduismen. I den här tankegången uppfattas allt levande som en del av en evig cyklisk process som inbegriper födelse, död och återfödelse. Kroppen utgör endast Atmans (själens) skal som byts ut mot ett annat när den dör. Atman vandrar därför hela tiden från generation till generation och kan även återfödas i ett djur.

Detta kretslopp av återfödelser kallas samsara. Vilket liv en själ får i nästa liv beror på hur den har levt i det föregående livet. En god gärning ger bättre förutsättningar i nästa liv, onda handlingar medför att livet blir sämre. Summan av ens goda och onda handlingar avgör hur man återföds. Detta kallas karma. Målet för hindun är att slippa återfödelsen och att själen blir ett med gudvärlden. Detta kallas att uppnå moksha.

Kastsystemet. Det hinduiska kastsystemet delar in människorna i olika grupper som kallas kaster. I vilken kast man kommer till beror på hur man levt i ett tidigare liv.

Kastväsendet tros ha uppstått på 1500-talet f.Kr. Det klassiska begreppet för kast är varna. Ordet varna betyder just färg. Från början var kastsystemet indelat i fyra nivåer. Överst fanns prästerna som kallades brahminer, därefter kom krigarna, sedan bönderna och handelsmännen och längst ned fanns tjänarna. Ur de fyra ursprungliga kasterna har det med tiden bildats tusentals olika kaster. Bönder finns i en kast, bagare i en annan, jordbruksarbetare i en tredje osv. De olika grupperna lever åtskilda och har olika status.

Kastlösa. Utanför kastsystemet finns de kastlösa. De utgör cirka 150 miljoner människor i Indien. Tidigare kallades de för de ”oberörbara” eftersom de ansågs orena. Trots att kastsystemet förbjöds i lag 1950 lever det kvar i dag på landsbygden. Det är svårt att ändra på gamla traditioner.

Karma. Det som avgör i vilken kast man hamnar i vid födelsen är ens karma, säger hinduerna. Karma är resultatet av våra gärningar och handlingar under ett liv. Goda handlingar i livet ger en bra karma, och det ökar möjligheten att återfödas till en högre kast. Den som har en dålig karma flyttas till en lägre kast och får det sämre. Har man en riktigt dålig karma kan man återfödas till något föraktat djur, exempelvis en hund.

Den heliga kon. Hinduerna anser att kon är ett mycket heligt djur. I Indien finns det cirka 200 miljoner kor. Kon är en symbol för moderligheten och ömheten. Respekten för kon härstammar från den tiden arierna var koskötande nomader. Då var korna deras viktigaste ägodelar. I indiska städer och byar strövar kor fritt omkring i trafiken.

Gudar

Det finns miljontals gudar inom hinduismen och många varianter av samma gud finns. Tanken om att det finns många gudar kallas polyteism. Man brukar dock tala om tre huvudgudar och dessa är: Brahma, Vishnu och Shiva. I nästan varje hinduiskt hem finns det ett litet husaltare. Där ber man och offrar varje morgon och kväll. På altaret finns det flera bilder av gudar och gudinnor. Under andaktsstunden tänder man rökelse och ställer fram offer av blommor eller frukt framför guden.

Brahma är skaparguden. Genom honom har världsalltet blivit till. Som skapargud är Brahma höjd över de andra gudarna, men numera är han nästan glömd i Indien och det är inte många som dyrkar honom. Det finns knappast några tempel som tillägnats honom.

Vishnu är en älskad gud. För många miljoner hinduer är han den främste guden. Han upprätthåller skapelsen och ser till att den heliga goda ordningen får råda. När det onda hotar ingriper Vishnu. Enligt hinduisk tro kan Vishnu uppenbara sig genom att låta sig födas som en människa och leva på jorden för att hjälpa människorna till rätta. Den mest kända och älskade gudamänniskan är Krishna, som är Vishnu i en människokropp.

Vishnu

Shiva dyrkas främst i södra Indien. Han är källan till både gott och ont, den som tar liv men ändå skapar ett nytt liv.

Shiva

Som dödsgud och förgörare kan han vara fruktansvärd, men som livets och fruktbarhetens gud är han mild och kärleksfull. Att en och samma gud kan vara både dödsgud och livets gud förklaras av att döden för hinduerna innebär återfödelsen till ett nytt liv. Shivas hustru heter Kali. Hon är en dödsgudinna som avbildas med ett avhugget huvud i handen och en krans av dödskallar runt halsen.

Heliga skrifter

Hinduernas heliga böcker är mycket långa och invecklade. Äldst är Vedaböckerna. De härstammar från tiden 1500 till 400 f.Kr. De består av en rad olika böcker från olika tider. Ordet Veda betyder kunskap. Den äldsta bland Vedaböckena är Rigveda. Den innehåller böner och beskrivningar hur offer ska gå till.

Hinduernas heliga stad

Varanasi är hinduernas heliga stad. Staden ligger vid den heliga floden Ganges i norra Indien. Varanasi har cirka 1,6 miljoner invånare.

Varje år vallfärdar många hinduer till Varanasi för att bada i floden Ganges och bli renade från synd. Man anser att Ganges har en särskild kraft här.

Heliga män

Hinduernas heliga män kallas för Sadhus. Det är människor som i många fall lever mycket enkelt och inte äger några saker, allt i syfte att uppnå frälsning. Det kallas att leva som en asket eller att leva ett asketiskt liv. 

 

Ahimsa

Idealet är principen: ahimsa, som betyder: icke döda. Denna princip leder ofta till att många hinduer är vegetarianer. Dessutom har Indien ingen allmän värnplikt, det skulle strida mot ahimsa, utan man satsar istället på en yrkesarmé. 

Så dyrkar man sina gudar

Hemmet:

De flesta hinduiska familjer har ett litet altare hemma med bilder eller statyer av sina favoritgudar. Man tänder rökelse och oljelampor, ber böner och offrar blommor eller frukt. Ofta samlas familjen på morgonen eller kvällen för en gemensam stund av vördnad.

Templet:

I templet anses guden vara fysiskt närvarande i sin staty. Det innebär att man "ser" guden och att guden "ser" tillbaka på den troende. Det är ett heligt möte genom ögonkontakt med statyn. Man ger gåvor till gudarna (ofta mat), som sedan välsignas av prästerna och delas ut till de troende.

Olika former av hängivenhet

Dyrkan behöver inte bara vara rituell, den kan också vara praktisk eller känslomässig:

Texter och sånger är en form. Att sjunga lovsånger (Bhajans) eller repetera guds namn (mantran) är ett sätt att visa innerlig kärlek och hängivenhet.

Pilgrimsfärder är ett annat sätt att visa att man är hängiven. Miljontals hinduer reser till heliga platser, som floden Ganges i Varanasi, för att bada och rena sin karma.

Yoga och meditation. För vissa är dyrkan en inre resa där man genom kontroll av kropp och sinne försöker nå förening med det gudomliga (Brahman).

Högtider/Festivaler

Divali, ljusets högtid

Divali (eller Diwali) firas oftast i oktober eller november och varar i fem dagar. Det är den viktigaste högtiden för många hinduer och kan liknas vid ett kombinerat nyårsfirande och jul.

Varför firar man? 

Man firar att det goda segrar över det onda och att ljuset vinner över mörkret. En vanlig berättelse handlar om hur kung Rama återvände till sin stad efter 14 års exil och hur folket tände små lerlampor för att visa honom vägen hem.

Hur gör man?

Man tänder mängder av oljelampor (diyas) och ljus i och utanför hemmet. Man städar ordentligt och dekorerar golven med färgglada mönster som kallas rangoli. Man ger bort presenter och godis till familj och vänner. Det skjuts ofta mycket fyrverkerier.

Holi, färgernas högtid

Holi firas på våren (oftast i mars) och är en sprudlande, glad och lite kaotisk folkfest. Det är en tid för förlåtelse, gemenskap och att välkomna den nya årstiden.

Varför firar man? 

Man firar vårens ankomst och att vintern är slut. Det är också en fest för kärlek och lekfullhet. En känd legend handlar om hur den unge Prahlada räddades från en eld medan demonen Holika brann upp (därav namnet Holi).

Hur gör man? Den mest kända traditionen är att folk kastar färgat pulver och häller färgat vatten på varandra utomhus. Alla blir täckta av regnbågens alla färger! Man tänder stora lägereldar kvällen innan. Holi bryter ner sociala barriärer; på gatan leker rika, fattiga, unga och gamla tillsammans.

Användbara begrepp

cyklisk,reinkarnation,monoteism/polyteistism, urkund, symboler, asket, samsara, 

moksha, ahimsa, veda, karma, kastsystem, atman, brahman, Brahma, Vishnu, Shiva, Bhagavdgita, Diwali, sanskrit, Sanatana Dharma, Holi

Frågor

1. När/Var och Hur uppstod hinduismen?

2. Berätta om hur man ser på karma och återfödelsen.

3. Vilket är hinduernas viktigaste mål? 

4. Förklara vad begreppet ahimsa innebär.

5. Beskriv vad kastsystemet är.

6. Vilka är de tre huvudgudarna och vad har de för funktion/uppgift?

7. Ge exempel på hur hinduerna dyrkar sina gudar.