Etik och moral

 

Etik och moral

Etik och moral

Är i grunden samma sak, men moral handlar om våra konkreta handlingar och om våra åsikter om vad vi anser vara rätt eller fel eller vad som är ont eller gott. I de flesta kulturer anses det exempelvis vara moraliskt fel att vara otrogen mot sin partner, även om det inte är straffbart.

Etik, däremot handlar om våra argument för moral, alltså varför det är omoraliskt att vara otrogen mot sin partner. 

• Moral = vad vi gör och vad vi anser om rätt eller fel
• Etik = vilka argument vi har om det omoraliska. Hur vi resonerar om det vi gör, om varför det är omoraliskt att vara otrogen. (Läs mer om etik och moral)

-Vad är moral för dig?

---------------------------------------------------------------------------

Bedömning

Din förmåga att resonera och föra resonemang kring vardagliga moraliska dilemman, utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.

Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

De fyra etiska modellerna

1. Pliktetik (Regeletik)

Här är det handlingen i sig som räknas. Man följer lagar, regler eller moraliska budord (som "du ska inte ljuga"). Om du följer regeln gör du rätt, oavsett vad resultatet blir.

Tanke: "Gör din plikt, följ regeln."

Exempel: Du lovar att komma i tid och gör det, för att man ska hålla löften.

2. Konsekvensetik 

Här fokuserar man på resultatet. En handling är god om den leder till största möjliga lycka för största möjliga antal människor. Det spelar ingen roll om man bryter en regel, så länge konsekvensen blir bra.

Tanke: "Målet helgar medlen."

Exempel: Du ljuger för att rädda någons liv – lögnen är fel i sig, men resultatet (räddat liv) gör handlingen rätt.

3. Sinnelagsetik

Här är det avsikten (tanken bakom) som avgör. Om du menar väl och vill göra något snällt, så är handlingen god – även om det råkar bli helt fel i slutändan.

Tanke: "Det är tanken som räknas."

Exempel: Du försöker hjälpa en vän att laga hens cykel, men råkar ha sönder den ännu mer. Eftersom din avsikt var god, handlade du etiskt rätt enligt denna modell.

4. Dygdetik

Här fokuserar man inte på enstaka handlingar, utan på personen. Man frågar sig: "Vilken sorts människa vill jag vara?". Man strävar efter att träna upp goda egenskaper (dygder) som mod, ärlighet och generositet.

Tanke: "Vad skulle en god person göra?"

Exempel: Du väljer att ge tillbaka en borttappad plånbok för att du vill vara en ärlig och rättvis person, inte för att en regel säger det eller för att få en belöning.

Snabbjämförelse

Modell                                 Fokus ligger på...                         Enkel förklaring 

Pliktetik                               Regeln |                                         Följ lagar och moraliska bud. 

Konsekvensetik                   Resultatet                                      Gör det som blir bäst för flest. 

Sinnelagsetik                       Avsikten                                        Menade du väl så gjorde du rätt. 

Dygdetik                              Karaktären                                    Var en god människa i grunden. 

Uppgift 1

1. Se filmen "Etik och etiska modeller" (sli.se). 18 min

2. Svara i dokumentet på Classroom.

Här kommer sex etiska dilemman varav två av dem är medvetet utformade för att kunna passas in på två olika modeller, beroende på hur du argumenterar.

1. Sanningen eller vänskapen?

Din bästa vän har klippt sig i en frisyr som hen älskar, men du tycker det ser hemskt ut. Vännen frågar: "Visst blev det snyggt?". Om du svarar ärligt blir vännen sårad. Om du ljuger blir vännen glad.

Fråga: Resonera kring vilken modell som kräver sanning och vilken som prioriterar vännens glädje.

2. Den misslyckade överraskningen

Din förälder har jobbat över och är jättetrött. För att vara snäll bestämmer du dig för att städa hela köket och diska allt som en överraskning. Mitt i städningen råkar du stöta till en flaska diskmedel så att den välter och rinner ut över hela golvet, in under spisen och in i diskmaskinen så att det blir ett enormt lödderkaos i hela huset. Istället för att få vila måste din förälder nu sanera köket i flera timmar.

Fråga: Vilken modell fokuserar på att din handling var god eftersom du ville hjälpa till, trots att resultatet blev mer arbete för din förälder?

3. Spårvagnsproblemet

Ett tåg skenar mot fem personer som sitter fast på spåret. Du står vid en spak och kan styra om tåget till ett annat spår där det bara sitter en person fast. Om du drar i spaken dör en person, men fem räddas.

Fråga: Vilken modell motiverar att du ska dra i spaken, och varför?

4. Plånboken på parkeringen

Du hittar en plånbok med 2 000 kronor på en tom parkering. Det finns ingen i närheten. Du väljer att lämna in den till polisen. Du gör det inte för att du hoppas på hittelön, utan för att du vill vara den typen av människa som är ärlig och gör det rätta, även när ingen ser.

Fråga: Vilken modell betonar din karaktär och vem du vill vara som person? Motivera ditt svar.

5. Att stjäla medicin

En mans fru är döende i en sjukdom. Det finns en medicin som kan rädda henne, men den är så dyr att mannen inte har råd. Apotekaren vägrar sänka priset. Mannen bryter sig in på apoteket på natten och stjäl medicinen för att rädda sin fru.

Fråga: Detta dilemma kan ses ur två modeller. Vilken modell säger att stöld alltid är fel? Och vilken modell kan försvara stölden för att rädda liv? Motivera ditt svar.

6. Klimatstrejken

En elev väljer att skolka från en viktig lektion för att delta i en klimatdemonstration. Eleven vet att hen bryter mot skolans regler, men anser att målet – att rädda planeten för framtida generationer – är viktigare än en enskild lektion.

Fråga: Vilka två modeller krockar här? Motivera ditt svar.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kahoot - Etiska modeller 

https://create.kahoot.it/share/etiska-modeller/c9cd5df3-55ed-4edb-a9c9-5ab343c32c43

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Uppgift 2

1. Läs sid 277 i läroboken (2014)

2. Se filmen Allt om döden: Etik och juridik 15 min

2. Resonera om vad du tror är det främsta skälet till att inte fler anmält sig till donationsregistret. Hur skulle man kunna få fler att anmäla sig? Svara i ditt dokument i Classroom.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Uppgift 3

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Döden - en del av livet

Döden är något som alla människor någon gång måste förhålla sig till. Oavsett var i världen man bor verkar människor behandla döden på ganska liknande sätt – man samlas, sörjer, minns den som gått bort och visar respekt genom ceremonier eller ritualer. 

Samtidigt finns det nästan alltid någon form av andlighet eller tro kopplad till döden. Många religioner har tankar om vad som händer efter livet, till exempel himmel, återfödelse eller att själen lever vidare. Även människor som inte är religiösa kan känna ett behov av mening, hopp eller att minnas den döde på ett särskilt sätt. Därför säger sättet vi hanterar döden mycket om både människan och vår syn på livet.

Döden inom världsreligionerna 13 min

Diskussionsfrågor?

Varför tror du att människor har olika ritualer runt en begravning? Jämför två olika religioners sätt att begrava sina anhöriga.

Är religion viktig när någon föds eller dör? Varför/varför inte?

Teodicéproblemet

Finns Jesus?

Antoon Geels, religionspsykolog vid Lunds universitet ville ta reda på hur vanliga människor upplever Jesus eller andra religiösa gestalter. Han satte då in en annons i flera sydsvenska tidningar 1987 och frågade: 

”Har Du sett eller hört Jesus? Eller andra religiösa gestalter? Vill Du berätta om Dina upplevelser?”

Responsen blev mycket större än väntat då 91 personer hörde av sig. Efter intervjuer valde forskaren ut 35 fall för närmare analys, vilket sedan låg till grund för forskning och boken Att möta Gud i kaos. Det
intressanta är att studien inte försökte bevisa att Jesus objektivt visat sig, utan undersökte människors religiösa upplevelser, visioner, röster, starka andliga erfarenheter och hur de påverkade personernas liv. Geels behandlade det religionspsykologiskt — alltså vad människor faktiskt upplever och hur sådana erfarenheter kan förstås psykologiskt och religiöst. 

Vad kom Antoon Geels fram till?

Geels kom inte fram till att “Jesus verkligen visat sig” — men heller inte att upplevelserna bara var hallucinationer. Hans slutsats var mer försiktig och psykologisk. Han försökte förstå vad som händer med människor som upplever sådant.

1. Religiösa visioner är vanligare än man tror

De som hörde av sig var ofta helt vanliga människor, inte nödvändigtvis djupt religiösa eller psykiskt sjuka. Geels ville särskilt studera personer som fungerade väl i vardagen. 

2. Upplevelserna kom ofta mitt i en livskris (“kaos”)

Ett tydligt mönster var att visionerna ofta inträffade efter skilsmässa, sorg, ensamhet, depression, existentiell kris eller när livet tappat mening. Upplevelsen verkade ofta skapa ordning, hopp eller ny riktning. Därav titeln Att möta Gud i kaos. 

3. Det människor “såg” tolkades kulturellt

En kristet präglad person kunde säga: “Jag såg Jesus” eller Maria. En mer sekulär person beskrev samma typ av erfarenhet som ett starkt ljus, kärlek, närvaro eller enhetskänsla med naturen/kosmos. Själva erfarenheten hade likheter — tolkningen skilde sig.

4. Han ville inte avgöra sanningsfrågan

Geels höll en religionspsykologisk linje: forskningen kan beskriva och analysera upplevelserna, men inte avgöra om det faktiskt var Gud/Jesus eller en inre psykologisk process. Han undvek både att reducera allt till sjukdom och att säga “det här bevisar Gud”. 

Det som gör Geels lite ovanlig är att han argumenterade mot den enkla svenska reflexen: “ser du Jesus är du sjuk”. Han menade att sådana upplevelser ibland kan vara transformerande och meningsskapande, även hos psykiskt stabila människor. 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Uppgift 4

Abortfrågan (s273)

Resonera kring abor

Diskutera/ Rätt eller fel. Varför?

länk

Vad säger olika religioner?

Monty Pytons "Meaning of life"

Roman Chatolic - Ironi

Protestanter - ironi

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Uppgift 5

(Intro. "Antigones val" s76)

Använd plikt- och konsekvensetik

Diskutera och gör uppgiften på sid 74 i läroboken

/ Publicera dina svar på Showbie

------------------

Om du hinner...

Vetgirig.nu

-välj 

"De fem världsreligionerna"

Snabbtest

Starta

Klarar du hälften av frågorna?

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Uppgift 6

Intro. diskutera "Den gyllene regeln" och "teodiceproblemet"

a) Resonemang kring “Den gyllene regeln”

(läs s77)

Beskriv hur ett samhälle skulle se ut om alla levde efter "den gyllene regeln"

b) Djurens rättigheter, läs sidan 78-79 i läroboken.

Svara på frågorna på sid 79

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Etiska ställningstaganden:

•Vad hade du gjort? Varför?

•Ska man alltid vittna/tjalla, och på vilken bekostnad?

•Blir det en bättre handling om man gör större uppoffring? T ex vittnar trots hot.

•Vad innebär det att vara en god människa?

•Att inte berätta sanningen, är det en lögn?

•Grupptryck –är alla med på misshandeln?

•Är det någonsin rätt att bruka våld? Hota med våld?

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Uppgift 9

bildkälla etsmedia.se

A. Se filmen "Medan vi såg på" (ca 45min)

Filmlänk

B. Gör frågorna till filmen

Åskådarrollen (skriv/enskilt på Showbie)

I filmen pratar man om åskådarrollen som människor intar i vissa situationer, exempelvis när man ser att någon utsätts för övergrepp av något slag, inte bara av sexuell natur.

Ge exempel på sådana situationer.

När har du själv upplevt detta?

Hur kan man förhindra att människor utsätts för övergrepp/orättvisor/kränkningar/mobbning

Kvinnlighet/Manlighet (diskutera i grupp/gör egen podd/spela in i Showbie)

I filmen menar Jackson Katz att vår underhållningskultur har normaliserat en syn på manlighet där att vara en ”riktig man” innebär fysiskt våld och dominans.

Den glamoriserar även sexuella erövringar och objektifieringen av kvinnor. Och om män inte är som ”riktiga män” är normen att ifrågasätta dessa killar/män för att få dem att verka onormala.

Känner ni igen er i detta? Diskutera!

Vad är manlighet respektive kvinnlighet för dig?

Vad är objektifiering?

Varför objektifieras kvinnor och män?

Hur framställs mannen resp. kvinnan i dagens populärkultur; reklamer, serier, filmer eller musikvideos etc?

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Uppgift 11

"Civil rights" (28 min)

Varför väljer man att engagera sig för rösträtt om det är livsfarligt?

• Hur kan man utföra våldshandlingar mot sin egen familj?

• Varför gjorde inte de andra på plantagen motstånd?

• Varför betalar man någon att mörda personer som engagerat sig för rösträtt?

• Tror du att karaktärernas val var medvetna när de utförde sina handlingar?

• Diskutera fri vilja och vad som styr människors handlande.

-Fundera över vad det är som gör att de människor som inte själva drabbas direkt av förtryck eller kränkningar, inte heller protesterar trots att de ser vad som pågår.

-Vad är det som gör att människor ofta ser och kan diskutera saker som skett på en annan plats i en annan tid men har svårare att sätta fingret på det som sker i samtiden och nära dem?

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Uppgift 12

Rosa Parks - etiska modeller

Etiska modeller / Kahoot

https://create.kahoot.it/share/etiska-modeller/c9cd5df3-55ed-4edb-a9c9-5ab343c32c43

Efterkrigstiden i bilder

 

Efterkrigstiden i bilder

1. En tvådelad värld

Atombomben - Vilka två japanska städer bombades av USA?

bildkälla SO-rummet

2. Hur delades Tyskland efter andra världskriget?

3. Vad kallades gränsen som delade öst och väst?

4. NATO är västmakternas försvars allians men vad kallades östmakternas försvarsallians?

5. EU - Grunden till dagens EU lades med "kol och stål unionen". Vilka länder var med från början?

6. FN - bildades 1945 och leds av säkerhetsrådet. Vissa länder kan lägga in "veto". Vad betyder veto?

7. 1948 utropades en ny stat. Vilken?

8. Efter andra världskriget fick Europa ekonomiskt bistånd av USA. Vad kallades detta bistånd?

9. USA hade marknadsekonomi men vad hette det ekonomiska systemet i Sovjet?

10. Koreakriget 1950-53. 

Harry S Truman var president i USA under Koreakriget. Harry S Truman namngav även "Trumandoktrinen". Vad innebar Trumandoktrinen?

President Harry S Truman

11. Mellan vilka år varade Vietnamkriget?

War 

bildkälla Quorasite

bildkälla Aftonbladet

bildkälla Yle.fin

bildkälla O-rummet

Vietnamkriget 1955-1975


12. Sverige - välfärd och utrikespolitik. 
Sverige gick från att vara ett fattigt land till att vara ett rikt land mellan ca 1920 fram till idag.Varför?

bildkälla SCB

Koloniernas frigörelse 

bildkälla studlit.se

Ebba Grön sjöng om muren i Berlin men mellan vilka år stod den?

13. Sydafrika och apartheid
Vad hette ledaren för Sydafrikas aparheidrörelse?

bildkälla essayhome

14. Amnesty international är en organisation som bildades 1961. Vad arbetar den främst med?

15. Kubakrisen var  1962. Vilka var ledare för USA och Sovjet under kubakrisen?

16. Människor i rörelse. 
Vem blev symbol för medborgarrättsrörelsen i USA när hon vägrade byta plats på bussen?

bildkälla essayhome

17. Vad hette den främste ledaren för medborgarrättsrörelsen i USA?

bildkälla Levande historia

18. Kapplöpningen till rymden 

a) vad hette förste människan i rymden?

Månlandningen

b) Vad hette förste människan på månen?

Apollo 11 bildkälla wiki

19. Berlinmuren faller - vem var ledare i Sovjet när Berlinmuren föll?

Kahoot 

Atombomber över Japan

 

Atombomber över Japan

Arbetsuppgift

Olika perspektiv på användandet av atombomber

Två personer sitter och diskuterar USA´s val att använda atombomben i krig. Båda är helt överens om att det är ett fruktansvärt vapen som orsakade oerhört lidande men den ena personen tycker det var rätt av USA att använda bomben och den andra personen tycker att man inte borde gjort det. 

Berätta hur de två personerna skulle kunna motivera sina åsikter.

Person 1: Anser att det var rätt att använda bomben.

Person 2: Anser att det var fel att använda bomben.

Läs noggrant igenom texten innan du svarar.

Länk till film på sli.se: Hiroshima

 

Atombomben skapas

Manhattanprojektet (skapandet av atombomben) hade resulterat i att det fanns tre atombomber klara i början av 1945. I mitten av juli 1945 hade en provbomb, som kallades ”Besten”, sprängts i en öken i västra USA. Resultatet hade överträffat alla förväntningar. Mannen bakom Manhattanprojektet, Oppenheimer, citerade en hinduisk skrift ”Nu har jag blivit döden, världars förstörelse.” Förödelsen efter resultatet hade överträffat alla förväntningar.

Japan vägrar kapitulera

En konferens hölls mellan de allierade statsledarna, som resulterade i att USA:s president Truman krävde Japans ovillkorliga kapitulation. Men makthavarna kring den japanske kejsaren vägrade att ge upp striderna. Därmed föll det sista hindret för atombombens användande.

Fyra olika japanska städer hade sparats av flygvapnet för att kunna tjäna som mål vid denna historiens första atombombsfällning. Överst på listan stod Hiroshima. För att göra största möjliga intryck på japanerna beslöt man att släppa bomben över en stad som inte tidigare hade varit utsatt för svåra bombningar av USA. 

Först den 4 augusti fick piloterna information om vad slags bomb de skulle fälla. De fick nu också se filmupptagningar från provsprängningen. Den 5 augusti 1945 startade flygplanet ”Enola Gay” sin färd mot Japan med atombomben ombord. Atombomben kallades för ”Little boy.”

Atombombningen av Hiroshima och Nagasaki

I månader tränade amerikanska piloter i ett ökenområde I Utah, USA, att fälla bomber. Men de visste inte vad för bomb de skulle fälla i slutändan. Den enda upplysning de fick var att de skulle tränas att för att fälla en ny sorts bomb. Det skulle bli atombomben över den japanska staden Hiroshima.

 Little boy fälls över Hiroshima

 

 Den 6 augusti klockan 8.15 Hiroshima-tid fälldes bomben. Fyrtiotre sekunder senare detonerade den på ungefär 600 meters höjd. En av piloterna berättar:

”Det var som att se en fotoblixt. Det var som att sitta på kanten av ett askfat, som någon slog till med full kraft med ett baseballträ. Planet for som ett löv för vinden”.

 

Över Hiroshima kom en bländande blixt och ett svampaktigt rött moln bildades över explosionspunkten. Där staden legat såg det nu ut som en gryta med kokande svart olja. I Hiroshima utbröt en eldstorm som rusade fram med 1200 km/tim och branden pågick i sex timmar. 

Den radioaktiva strålningen dödade alla på en gång inom en kilometers omkrets från explosionscentrum. En kvinna som befann sig 20 mil från Hiroshima beskrev det hela som ”Om solen plötsligt gått upp och sen försvunnit igen.”

 

President Truman fick nyheten om bombningen av Hiroshima när han var ombord på kryssaren Augusta på hemväg från konferensen i Potsdam där han hade mött Churchill och Stalin. Samtidigt skickades det ut en kommuniké i presidentens namn som hade förberetts tidigare. 

Det spreds via radio i USA och skickades vidare till Japan. I kommunikén kunde man höra bland annat ”Japan har förkastat vårt ultimatum från Potsdam. Om de icke nu accepterar våra villkor, kan de vänta sig ett regn av förstörelse, vars make aldrig skådats på denna jord.”

 

Antalet omkomna

Det är fortfarande inte exakt klart hur många som dog i Hiroshima. Siffrorna varierar mellan 90 000-150 000 omkomna. 90 procent av alla husen i Hiroshima förstördes.

Eftersom inte Japan reagerade över denna bomb fällde USA ytterligare en atombomb (som kallades ”Fat man”), nu över staden Nagasaki. Omkring 75 000 människor beräknas där ha omkommit av själva detonationen eller av andra skador de närmaste dagarna.

 

 

  

Bilder från Hiroshima före och efter bomben

 

Varför fällde USA atombomber?

På sommaren 1945 hade Japan en stridsberedd armé på drygt 2 miljoner man och 9000 stridsflygplan. Amerikanska beräkningar visade att en invasion av Japan skulle kosta omkring en halv miljon amerikanska soldater livet och dessutom skulle flera miljoner japaner dödas. President Truman sa: ”Jag betraktade bomben som ett militärt vapen och tvivlade inte för en sekund på att den borde användas.”

 

Samtidigt fanns det ett politiskt motiv för USA att fälla en atombomb. ”Kalla kriget” (maktkamp, konkurrens och kapprustning) hade börjat mellan USA och Sovjetunionen och Truman ville visa Stalin att USA var en supermakt som inte var att leka med.

 

Hibakusha

Ordet "hibakusha" finns bara i japanska språket, i andra språk har ett sådant ord hittills inte behövts. Det betyder ”människor som drabbats av en atombombsexplosion” och omfattar alla som överlevde atombombsexplosionerna i Hiroshima och Nagasaki. Under årens lopp har många hibakusha dött av till följd av sjukdomar som cancer. Det finns inga siffror som visar hur många som har dött till följd av den farliga strålningen.