Buddhismen
Ord och begrepp
Siddharta Guatama, Buddha, buddhor, theravada, mahayana, vajrayana, bodhiträd, Bodh-Gaya, De fyra ädla sanningarna, Benarespredikan, duhkha, Den åttafaldiga vägen, Nirvana, stupa, celibat, Tripitaka, vesak, Sangha (munkar/nunnor), lotusblomman, meditation, Dalai lama
Buddhismen
Buddhismen räknas som den fjärde största världsreligionen näst efter kristendomen, islam och hinduismen. Buddhismen har omkring 450 miljoner anhängare och den uppkom i nordöstra Indien på 400-talet f.Kr. Grundaren hette Siddharta Gautama (ca 490-410 f.Kr ), men fick så småningom titeln Buddha, som betyder "den som vaknat upp och förstått tillvarons sanna natur". Buddha är därav en titel, inte ett personnamn. Det finns därför fler buddhor, men Siddharta ses som den främste bland alla.
Buddhismen har sina rötter i hinduismen. Buddha själv var hindu, liksom kristendomens grundare Jesus var jude. Buddhismen har mycket gemensamt med hinduismen, däribland tron på karma och återfödelse. Buddha förkastade dock de hinduiska ritualerna och kastväsendet.
Det var först efter Buddhas död som buddhismen blev en självständig religion. Därefter spreds den snabbt över hela Indien, till Sri Lanka och slutligen till länderna i Sydostasien samt trakterna kring Himalaya. Buddhismen är fortfarande en ganska stor religion i Indien, men de flesta av dess anhängare finns idag i Sydostasien i till exempel Thailand, Burma, Sri Lanka, Kina, Japan och Sydkorea.
Olika riktningar
Buddhismen kan delas in i tre huvudriktningar: theravada, mahayana och vajrayana - som var och en i sin tur har utvecklat olika skolor.
Theravada, (den lilla vagnen) eller den äldstes skola, håller fast vid att det bara finns en Buddha och inga gudar. Buddha uppfattas enbart som en läromästare som visar människor den åttafaldiga vägen till upplysning. Vägen går över många återfödslar innan man som munk eller nunna till slut når nirvana.
Mahayana, (den stora vagnen), är den absolut största riktningen inom buddhismen. Namnet syftar på att alla som vill kan få plats i den stora vagnen som leder till nirvana. Detta betyder att alla människor kan bli en buddha i det här livet, men det krävs i regel många återfödslar som mahayanabuddhist innan.
Inom vajrayana läggs stor vikt vid magiska ritualer, yoga och tantrism (mystiska diagram, religiösa formler, mantran m.m.). I Tibet har en egen form av vajrayanabuddhism utvecklats som kallas lamaism eller tibetansk buddhism. Den tibetanska buddhismens ledare kallas för Dalai lama, en bodhisattva.
Siddharta Gautama
Prinsen Siddharta Gautama föddes omkring år 560 f.Kr. i en liten by vid berget Himalaya. Pappan var en förmögen furste. När Siddharta föddes sade en spåman att pojken antingen skulle bli en världshärskare eller en religionsgrubblare. För att Siddharta inte skulle drabbas av religiöst grubbel beslöt pappan att han skulle leva ett lyxliv bakom palatsets stängda portar. Den unge prinsen sökte sig dock ut på hemliga åkturer utanför palatset och där mötte han sjuka människor, gamla människor och döda människor. Då började Siddharta grubbla på livets mening.
Efter att ha stött på en gammal man, en mycket sjuk man, och ett lik, blir Siddharta traumatiserad. När han sedan ser en vandrande asket, bestämmer sig Siddharta för att bli en asket. Som följd av detta lämnade han sitt hem vid 29 års ålder, och följde olika lärare. En dag lämnade han palatset och sin fru och barn.
Han tillbringade först tid med olika mästare i meditation, men efter att ha bemästrat dessa meditationsformer kände han att han trots detta inte hade funnit något svar till det mänskliga lidandet. Då valde han att följa en grupp mycket strikta asketer, där han åt så lite att han blev extremt mager. Trots detta mycket strikta utövande, fann han inte vad han hade letat efter.
 |
| Bodhiträd, Wikipedia |
Det hjälpte inte att han plågade sin kropp med att endast äta ett riskorn och en droppe vatten om dagen. Nu hade Siddharta prövat de två ytterligheterna. Ett liv i lyx och ett liv i fattigdom. Därför prövade han den tredje vägen, att inte bry sig vid kroppen utan vid det mentala, tanken och förståndet. Efter att ha återfått sin styrka satte han sig under ett bodhiträd vid Gaya som är en biflod till Ganges. Han beslöt sig för att inte resa sig förrän han hade nått den slutgiltiga insikten. och bestämde sig för att sitta kvar där tills han antingen dött eller nått buddhaskap.
När han satt under detta träd kom Mara för att försöka hindra Siddharta från att nå buddhaskap, men trots detta lyckades Siddharta till slut nå buddhaskap under bodhiträdet. Mara (på sanskrit "skaparen av död") är personifieringen av ondska i buddhismen, och således buddhismens motsvarighet till Djävulen. Efter en tids meditation upplevde han det stora ljuset och blev Buddha. Buddha betyder just "den upplyste", han nådde Nirvana, den slutgiltiga befrielsen från lidandet och den ständiga återfödelsen.
I över 40 år vandrade Buddha omkring i norra Indien tillsammans med sina lärjungar och predikade. Omkring år 483 f.Kr. dog Buddha vid åttio års ålder. Buddhas lik brändes enligt hinduisk sed. Hans död innebar hans ingång i det slutgiltiga skedet: parinirvāna, och efter hans död blev hans kropp kremerad och hans kvarlevor placerade i flera stupor. En stupa (sanskrit: stūpa, 'hårtofs', 'krön' eller 'topp' är en buddhistisk byggnad, vanligen på en omgärdad och rikt utsmyckad plats. Buddhas hårtofs kan likna formen av en stupa.
Den buddhistiska läran återfinns i Buddhas egna predikningar. I sin Benarespredikan berättar Buddha att han prövat olika sätt att leva. Både begärets väg i utsvävningar och njutning och askesens och självplågeriets väg fann han oädla och ovärdiga - de ledde honom fel. Han sökte då istället medelvägen. Den gav honom kunskap och insikt. Han upptäckte livets fyra stora sanningar - sanningarna om duhkha. Duhkha återges i svenska böcker i allmänhet med ordet lidande. Många fler svenska ord skulle behövas för att beskriva vad buddhismen menar, t.ex. obehag, bekymmer, smärta och disharmoni.
I likhet med Buddhas Benarespredikan höll Jesus ett långt tal i sin Bergspredikan som handlade om hur vi ska leva som kristna; hur vi ska handla och hur vi ska bete oss mot varandra. I Bergspredikan hittar vi många kända bibelställen som ofta citeras: öga för öga och tand för tand, vända andra kinden till, älska dina fiender, bönen Fader vår och inte minst den gyllene regeln om att allt vad du vill att människorna ska göra dig, ska du göra för dem (Matt 7:12). En av liknelserna handlar om att vi lätt ser flisan i vår broders öga, men missar bjälken i vårt eget.
Buddhas lära (”de fyra ädla sanningarna”)
Buddhas lära om ”den gyllene medelvägen” grundar sig i kunskapen om "de fyra ädla sanningarna" om lidandet lära handlar om hur vi människor ska leva för att slippa återfödas till ett nytt liv fyllt av begär som enligt buddhismen ses som ett lidande. Enligt Buddha kan människan befria sig från kretsloppet av återfödelse genom att avsäga sig alla begär. Buddha sammanfattade sin lära i fyra punkter, de fyra ädla sanningarna:
- Den första sanningen är att allt är lidande, hela livet från födelsen till döden.
Det gäller även för de människor som idag mår bra. För en dag drabbas vi alla av bekymmer, sjukdom och oro. Allt som vi sätter värde på försvinner, och det är lidande. Att njuta av god mat eller dryck övergår snart i tomhet. Det lönar sig inte att jaga efter rikedom eller makt. Det leder bara till ett lidande.
- Den andra sanningen talar om att orsaken till lidandet är livstörsten.
Det är livstörsten som driver fram återfödelsen, menade Buddha. Det är begären, längtan efter njutning och fortsatt liv som resulterar i återfödelse. Buddha ansåg att det är begäret att leva som är orsaken till allt lidande.
- Den tredje sanningen talar om att lidandet kan upphöra.
Den tredje sanningen talar om lidandets upphörande. När man kväver människans livstörst kan man stoppa återfödelsen och då når man målet, frid och fri från alla önskningar. Människan går in i nirvana, ett ord som betyder ungefär utslocknande.
- Den fjärde sanningen talar om vägen till att upphäva lidandet.
Buddha ansåg att man inte kunde välja de två ytterlighetsvägarna för att nå nirvana. Den första vägen att leva ett liv i njutning är inte bra. Den andra vägen att plåga sin kropp leder inte heller till nirvana.
Buddha visste av egen erfarenhet att man varken blir lycklig av att leva i lyx eller att plåga sig. Han lärde människor att följa en medelväg när de försökte bli upplysta. Buddha påstod att den rätta vägen till nirvana var mittens väg. Han gav den namnet den åttafaldiga vägen. Den ger ro och leder fram till nirvana. Buddha talade också om att varje människa själv fick komma fram till sanningen. Buddhas lära skulle bara vara en hjälp på vägen.
Den åttafaldiga vägen innebär att människan ska ha:
- Rätt kunskap. Då ska man förstå de fyra heliga sanningarna.
- Rätt sinnelag. Det innebär att en människa ska vara fri från begär och onda tankar.
- Rätt tal. Varken lögn, skvaller eller tomt prat får förekomma.
- Rätt handlande. Man ska ta avstånd från dödande och stölder.
- Rätt liv. Då får inte bedrägeri eller spådomskonst förekomma.
- Rätt strävan. Det innebär att man ska bekämpa det onda och alltid försöka göra det bästa.
- Rätt medvetenhet. Då ska man kontrollera kroppens känslor och begär.
- Rätt koncentration. Genom att öva sig i meditation kan man nå den slutgiltiga upplysningen.
När en person har följt den åttafaldiga vägen når han fram till meditationen. Det är det första steget till nirvana som är ett harmoniskt tillstånd. I nirvana känner man inga begär eller njutningar. Själva ordet nirvana betyder: utsläckt eller blåsa ut. Den som når nirvana slipper efter döden att återfödas.
Inom buddhismen dyrkar man ingen gud. Visserligen ansåg Buddha att det fanns gudar, men det är meningslöst att be och offra, eftersom ingen gud lyssnar till bönerna. Varje människa kunde bestämma sitt eget öde genom att på egen hand befria sig från återfödelsen.
Buddha var inte ute för att ge människorna en ny tro. Han menade att människorna själva skulle komma fram till sanningen om livet. Buddha undervisade visserligen om sin lära, men bara för att hjälpa människorna att själva finna sanningen om livet.
Munkarna spelar en viktig roll inom det buddhistiska samhället. Det är munkarna som förmedlar religionen till lekmännen. I många asiatiska länder är munk eller nunnetillvaron ett ideal som många vill efterlikna. Många personer tillbringar en kortare tid i ett kloster för att samla andlig styrka. Munkens främsta mål är nirvana. Därför måste en munk eller nunna noga följa den åttafaldiga vägen.
En munk måste följa många regler bland annat att leva i celibat och fattigdom. En munk får bara äga tre klädesplagg, en vandringsstav, en rakkniv, en synål, en tiggarskål och en sil. Silen används till att sila vattnet för att inte döda något levande. Munkarna och nunnorna ägnar sig både åt meditation och studier. Sitt uppehälle får de genom gåvor från allmänheten och avkastning från klosterjorden. En munk äter bara två mål per dag. Den första måltiden är klockan sju på morgonen. Den andra måltiden måste de äta före klockan tolv på dagen. Maten består av de gåvor som människor lagt i deras skålar på morgonen.
Högtider
Det finns bara några få högtider inom buddhismen. Den viktigaste är Vesak som firas fullmånedagen i april-maj. Enligt traditionen är det dagen för Buddhas födelse, upplysning och död. Även under de övriga fullmånedagarna under året är det högtidsdagar. Då går buddhisten till templen för att offra och meditera inför Buddhas bild.
.jpeg)
Bodh Gaya - vallfärdsort
Bodh Gaya är en stad i distriktet Gaya i den indiska delstaten Bihar. Buddha ska ha nått upplysning under långvarig meditation i Bodh Gaya och staden är därför den heligaste platsen inom buddhismen.
Bodh Gaya är ett stort vallfärdsmål för buddhister och här finns en mängd tempel som representerar olika inriktningar inom buddhismen. Huvudtemplet, Maha Bodhi anlades på 200-talet f.Kr, och den nuvarande huvudbyggnaden byggdes på 100-talet f.Kr. Sedan 2002 är Maha Bodhi och det omgivande tempelområdet ett av Unescos världsarv.
Filmer
Begreppafilmer
Binogifilmer
Frågor:
1. Var finns de flesta buddhisterna och hur många är de?
2. Berätta om prinsen Siddharta.
3. Vad hände under Bodhiträdet?
4. Vad gjorde Buddha under 40 år?
5. Vad menade Buddha med att "allt är ett lidande?"
6. Beskriv den åttafaldiga vägen.
7. Vad ansåg Buddha att människorna själva skulle göra för att finna sanningen?
8. Vilka buddhistiska högtider känner du till?
Kluringar
a) Ledaren för den tibetanska buddhismen kallas för Dalai Lama. Vad är detta för en person? Beskriv och berätta!
b) Om du skulle jämföra Buddha med en annan religiös figur i en annan världsreligion, vem skulle du kunna jämföra med då? Vad finns för likheter och skillnader?
Läs mer
Olika riktningar inom buddhismen
Liksom i de flesta religioner finns det inom buddhismen många olika slags varianter av läran. Vissa ser Buddha enbart som en läromästare, medan andra upplever honom som en gud.
Buddhismen kan delas in i tre huvudriktningar: theravada, mahayana och vajrayana - som var och en i sin tur har utvecklat olika skolor.
Theravada, (den lilla vagnen) eller den äldstes skola, håller fast vid att det bara finns en Buddha och inga gudar. Buddha uppfattas enbart som en läromästare som visar människor den åttafaldiga vägen till upplysning. Vägen går över många återfödslar innan man som munk eller nunna till slut når nirvana.
Möjligheten att nå upplysning i detta livet är därför ytterst begränsad för vanliga människor. Theravada finns i Sri Lanka, Thailand, Burma, Laos och till viss del i Kambodja och Vietnam.
Mahayana, den stora vagnen, är den absolut största riktningen inom buddhismen. Namnet syftar på att alla som vill kan få plats i den stora vagnen som leder till nirvana. Detta betyder att alla människor kan bli en buddha i det här livet, men det krävs i regel många återfödslar som mahayanabuddhist innan.
Mahayana räknar Siddharta Gautama som den främste av alla buddhor, men det kan förekomma många andra mindre betydelsefulla buddhor. En sådan buddhagestalt kallas för bodhisattva och är en person som nått insikt och är nära upplysning, men som avstått från nirvana för att istället kunna hjälpa andra människor att nå visdom (vilket leder till en bättre återfödelse inom samsara). Bodhisattvor vördas därför som om de vore helgon eller ett slags gudar. Mahayana dominerar bland annat i Kina, Sydkorea och Japan.
Vajrayana, diamantvagnen (något som inte kan förstöras), härstammar från mahayanabuddhismen och är känd sedan 600-talet e.Kr. Vajrayanabuddhismen förekommer främst i länderna i Himalaya och är en blandning mellan mahayanabuddhism och lokala folkliga traditioner.
Inom vajrayana läggs stor vikt vid magiska ritualer, yoga och tantrism (mystiska diagram, religiösa formler, mantran m.m.). I Tibet har en egen form av vajrayanabuddhism utvecklats som kallas lamaism eller tibetansk buddhism. Den tibetanska buddhismens ledare kallas för Dalai lama, en bodhisattva.
Mahayana-buddhismen den ”stora vagnen” menar däremot att även de som inte går i kloster kan nå nirvana i detta liv. Man anser att mahayana är den riktning som mest liknar Buddhas ursprungliga lära. Inom mahayanabuddhismen uppfattas Buddha bara som en av många buddhor som uppenbarat sig i världen. Genom sitt liv på jorden skapade han förutsättningar för människan att nå befrielse.
Lamaismen
Buddhismen i Tibet kallas lamaismen. Buddhismen kom till Tibet på 700-talet. Denna sort av buddhism fick så småningom sin egen särprägel. Ledaren för den tibetanska buddhismen kallades så småningom för Dalai Lama. I varje kloster finns det en lama, men alla ska lyda Dalai Lama. När Dalai Lama dör gäller det att finna den nya kropp som hans karma tagit i besittning. Därför sänder man ut spejare i hela Tibet och norra Indien för att leta efter en pojke som fötts under Dalai Lamas dödsår. För att vara säker på att man har funnit den rätta pojken måste barnet känna igen några av den dödes ägodelar.
Den nuvarande Dalai Lama var fem år när han presenterades som lama och som ledare för den tibetanska buddhismen. Många tibetaner anser att Dalai lama är en levande gud. I slutet av 1950-talet invaderade Kina landet Tibet och Dalai Lama tvingades fly 1969 till Indien. Inom lamaismen dyrkar man flera gudar och gudinnor och Buddha har blivit en gud som har fått en himmelsk gemål vid sin sida. Lamaismen som har uppstått ur mahayana lägger stor vikt vid magiska riter och religiösa formler, så kallade mantras.
.jpeg)
.jpeg)
.jpeg)
.jpeg){kind=link}