Hållbar utveckling, frågeställningar och grundkurs

 

Hållbar utveckling, frågeställningar och grundkurs

Övergripande frågeställning

Hur ska mänskligheten uppnå hållbar utveckling?

Att kunna resonera kring om några veckor:

• Var i världen ligger de rikaste respektive de fattigaste länderna?
• Vilka tänkbara orsaker finns det till fattigdom? Hur kan man beskriva förhållandena i de fattigaste länderna?
• Vad kan vi i världens rikaste länder göra för insatser för att medverka till en positiv förändring i de minst utvecklade länderna? Och vad kan man göra inom länderna? (Vilka lösningar finns?)
• Vad finns det för samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser?
• Vilka är de tre olika aspekterna av hållbar utveckling och varför behövs alla delar för att nå sann hållbar utveckling?
• Vilka problem kan man möta, på vägen mot hållbar utveckling? Vilka lösningar finns?
• Varför är fattiga länder mer sårbara än rika för naturkatastrofer och dess effekter?

Geografiska begrepp som du kommer att möta under arbetsområdet 

Grundläggande begrepp

hållbar utveckling

ekologisk hållbarhet

social hållbarhet

ekologiskt fotavtryck

naturresurser

icke förnybara- och förnybara resurser

klimatförändringar

växthusgaser

växthuseffekt

global uppvärmning

välstånd

levnadsstandard

extrem fattigdom

relativ fattigdom

medianinkomst

fattigdomscirkel

välfärd

globala målen

jämlikhet

jämställdhet

HDI

medellivslängd

läskunnighet

BNI (BNP) per capita

MUL-länder

låginkomstländer

höginkomstländer

bistånd

skuldavskrivning

humanitärt bistånd

utvecklingsbistånd

naturkatastrof

mänsklig påverkan

återuppbyggnad

 

svält

torka

missväxt

tornado

tyfon

orkan

cyklon

tsunami

översvämning

jordbävning

vulkanutbrott

Övriga användbara begrepp

grundvatten, infrastruktur, korruption, bistånd, BNP, HDI,

BNP per capita, mikrolån, MUL-länder, "De globala målen",

klimat, väder, transporter, vattenbrist, växthuseffekten/global uppvärmning,icke förnybara energikällor (fossila bränslen, uran),

förnybara energikällor (sol, vind, vatten, biobränsle mfl)

naturresurser, befolkningstillväxt, ekologiskt fotavtryck,

hållbar utveckling (socialt, ekonomiskt och ekologiskt)

kostnader, löner, global, handel,  klimat, odling, infrastruktur,

sårbara platser, levnadsstandard, torka

kolonier,  demografiska transitionen, mortalitet, nativitet,

fattigdomsbekämpning, fattigdomscirkeln, humanitärt bistånd

absolut fattigdom, extrem fattigdom, frihandel, WTO, milleniemålen,

IMF (Internationella Valuta Fonden), Världsbanken

källa, källflöde, monsunklimat, klimatdiagram, temperatur, delta, källa,

kommunikationer, glesbygd, tätort, urbanisering, flodslätter, temperatur, plattektonik,

försörjningsmöjligheter, klimat, bördigt, odling, förorenad, avloppsvatten,

grödor, organisk produktion, invånare, mangroveskog,

Fattigdom

Fattigdom och ohälsa i världen

Här förklaras BNP och skillnaden mellan u-länder och i-länder. Vi ska också titta på orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Fortfarande många fattiga
Jordens befolkning uppskattas i början av 2025 till cirka 8,1 miljarder människor. (Tidigare passerade världen 8-miljarderstrecket i november 2022 enligt FN.) Av dessa är många fattiga. De fattigaste länderna har en befolkning som till stor del lever under existensminimum. Med det menas att den genomsnittliga summan pengar som befolkningen lever på är för låg för att tillgodose behovet av mat och kläder i tillräcklig omfattning. Till fattigdom hör också brist på rent vatten, näringsrik mat, mediciner och utbildning. Fattigdom skapar även en långsiktig ojämlikhet eftersom människor som växer upp i fattigdom ofta har mycket svårt att ta sig ur den.

Brist på näringsrik mat och rent vatten
Dödligheten är i regel hög i fattiga länder. Den främsta orsaken till det är brist på mat och rent vatten. Undernärda blir lättare sjuka och får svårare att återhämta sig. Dessutom är barndödligheten stor eftersom mammorna ofta också är undernärda. Men många u-länders befolkning ökar ändå kraftigt eftersom födelsetalen är högre än dödstalen. I ett stort antal u-länder är vatten en bristvara eller så är vattnet nedsmutsat av t.ex. industriavfall. Smutsigt vatten leder till många olika sjukdomar som sprids snabbt. Djur och växter påverkas också negativt om vattentillgången är begränsad eller nedsmutsad.

Det går att förändra
För att ett de fattiga länderna och dess befolkning ska få en dräglig levnadsstandard krävs stora satsningar på produktion av näringsrik mat, främst lokalt för att dessutom skapa sysselsättning. Men det krävs också satsningar på utbildning för både flickor och pojkar, hälso- och sjukvård, samt rent vatten. FN har under lång tid haft som mål att minska fattigdomen i världen. Ett av FN:s globala mål till 2030 är att utrota all extrem fattigdom i världen.

Att mäta ett lands välstånd: BNP och HDI
Inom ekonomi används BNP (bruttonationalprodukt) för att ange det totala värdet på alla varor och tjänster som ett land producerar under ett år. BNP avslöjar om ett land är mycket fattigt eftersom BNP då är väldigt lågt. I media läser man ofta att BNP beräknas stiga eller sjunka med några procent. Det betyder att landets totala produktion förväntas öka eller minska. Till exempel om efterfrågan på industriprodukter minskar i samband med en global konjunkturnedgång så kommer inte industrierna att kunna producera och sälja lika mycket varor som tidigare. Då minskar också ländernas BNP.

Lite förenklat kan man säga att ju högre BNP, desto rikare är ett land. Samtidigt är siffrorna missvisande eftersom stora länder alltid får högre BNP än små länder. Mätvärdet brukar därför istället anges i BNP per capita eller BNP per person som det också kallas. Mätvärde för BNP/person räknas ut genom att dela landets BNP med dess invånarantal. Då får man en siffra som tydligare belyser den genomsnittliga årsinkomsten i landet.

Detta ger emellertid inte en sann bild av hur bra eller dåligt ett lands befolkning har det eftersom BNP fördelas på hela befolkningen och därför inte visar hur stora skillnaderna är mellan de fattigaste och de rikaste i landet. I teorin kan ett land med hög BNP per capita ha alla rikedomar hos ett fåtal individer medan resten av befolkningen lever i fattigdom. Så kan det till exempel vara i en diktatur.

Ytterligare ett problem med BNP är att måttet inte tar hänsyn till inofficiell handel. Det innebär att produkter och tjänster som säljs utan registrering – t.ex. svarthandel, svartarbete och oavlönat hemarbete – inte tas med i den totala beräkningen. Dessutom säger BNP inte heller något om hur ekonomin påverkar miljön. Det har därför utvecklats alternativa sätt att mäta välstånd. 

Numera används bland annat Human Development Index (HDI) som ett sätt att mäta och jämföra levnadsstandard. Utöver ekonomi tar HDI också in andra faktorer som livslängd och utbildningsnivå. Det går även att väga in skillnader mellan fattiga och rika i ett land. När alla delar har räknats samman får landet poäng på en skala mellan 0-1 och rankas därefter i förhållande till andra länder.

U-länder och I-länder

Man kan säga U-länder och I-länder, men det rekommenderas inte längre. Fattiga länder kallas ibland också för utvecklingsländer eller u-länder eftersom deras industriproduktion är ganska outvecklad, men det finns i regel potential hos dessa länder att utvecklas. I de flesta u-länderna utgör jordbruk befolkningens huvudnäring. De fattiga ländernas motsats är världens industriländer eller i-länder, som består av alla rika länder med välutvecklad industri och hög BNP/person.

Idag undviker man i allt större utsträckning att använda de äldre och värderande termerna u-länder och i-länder. I stället använder man mer neutrala och beskrivande begrepp som låginkomstländer, medelinkomstländer och höginkomstländer, vilket är den indelning som till exempel Världsbanken utgår ifrån. I vissa sammanhang används även uttryck som länder med låg eller hög human utveckling, baserat på FN:s HDI-index. Dessa modernare termer betonar ekonomiska och sociala nivåer utan att antyda att vissa länder är mer eller mindre ”färdiga” eller ”utvecklade”.

Ett välutvecklat land som Japan har högre BNP jämfört med ett underutvecklat land som Afghanistan. BNP handlar också om tjänster av olika slag. Japan har till exempel långt utvecklad hälso- och sjukvård till skillnad från Afghanistan. Fattiga länder har oftast inte råd att satsa på utbildning heller, vilket gör att människor inte har kunskap att starta nya företag och uppfinna ny teknik, vilket skulle kunna höja landets BNP. Många u-länder har därför stora svårigheter med att ta sig ur fattigdomsfällan.

Bakomliggande orsaker till fattigdom

Att definiera vad fattigdom innebär är betydligt enklare än att ge ett entydigt svar på vad fattigdomen beror på. Oftast är det nämligen inte endast en utan flera olika bakomliggande orsaker till varför människor, områden och länder är fattiga. Vanligt är också att flera av de bakomliggande orsakerna till fattigdom hör ihop, att de är sammanlänkade och på olika sätt har bidragit till att skapa de förutsättningar som antingen direkt eller indirekt har skapat fattigdom.

Vilka är då de bakomliggande orsakerna till fattigdomen i världen? Det finns som sagt en mängd olika orsaker till varför människor, områden och länder är fattiga. Flera av orsakerna hänger som sagt ofta ihop. Här nedan listas några av dem:

1. Den geografiska faktorn

Områden med öknar, brist på vatten, olika former av extremt klimat och svårodlad jord är i högre utsträckning fattiga. Människorna saknar tillräckligt med mat och får lägga en stor del av tiden på att leta efter drickbart vatten. Det kan också vara så att länder och områden saknar naturresurser.

2. Krig och konflikter

Samhällen bryts ner, infrastruktur förstörs, människor dör, hem plundras och människorna lider. I konflikternas spår följer flyktingströmmar – egendomslösa människor som flyr undan konflikten. De som lever kvar i det krigshärjade området drabbas av svält och sjukdomar.

3. Brist på demokrati

I samhällen där en ledare eller ett politiskt parti styr utan hänsyn till invånarnas fria vilja, fördelas resurserna mer orättvist än i en demokrati. Ledaren och de som gynnas av diktaturen lever i välstånd medan resten av befolkningen svälter. Så är det exempelvis i Nordkorea. Det kan också handla om att de resurser som borde bekosta sjukvård, utbildning och ge människorna ett ökat välstånd istället spenderas på dyrbara vapenprogram och upprustning av landets militärmakt.

4. Snedfördelade resurser

I många fattiga länder finns en rik medel- och överklass medan större delen av landets befolkningen lever i fattigdom. Även här handlar det om att de ekonomiska resurserna är snedfördelade. Många fattiga länder har rika naturresurser, men den ekonomiska vinsten tillfaller inte allmänheten i form av ökad levnadsstandard. Istället är det ett fåtal människor som bli mycket rika.

5. Arv från kolonialism

Det finns också en koppling mellan fattigdom och ett kolonialt förflutet. Många fattiga länder har varit europeiska kolonier. När kolonialstyret upphörde lämnades länderna åt sitt eget öde. I spåren av kolonialismen följde ofta svåra konflikter och i flera fall tog militären eller en diktator makten vilket förhindrade en varaktig demokratisering.

6. Nykolonialism

Multinationella företag etablerade sig tidigt i länder som blivit fria från kolonialismen. Där kunde de köpa och exploatera (utsuga) både landområden och arbetskraft billigt. I och med globaliseringen har de multinationella företagen – oftast från Europa eller USA – kunnat bygga upp vinstdrivande verksamheter där priserna på produkterna som tillverkas kan pressas tack vare billig arbetskraft. Denna “nykolonialism” innebär att de fattiga människorna utnyttjas till att för låga löner producera varor som sedan kan säljas dyrt och med god vinst i andra delar av världen.

7. Brist på utbildning

Som tidigare nämnts i texten är utbildning en viktig faktor till välstånd. Fattiga länder har oftast inte ett utbyggt system för utbildning, vilket gör att människor inte har kunskap att starta nya företag och uppfinna ny teknik och så vidare. En annan sida av samma mynt är fattiga länder som har satsat på utbildning, men där många av de högutbildade istället flyttar ut från landet för att de blir erbjudna bättre levnadsvillkor på andra ställen. Detta kallas ibland för kompetensflykt (brain drain på engelska).

Två stora utmaningar

Förenklat uttryckt finns det två stora utmaningar som behöver lösas för att komma till rätta med den hållbara utvecklingen i världen. De båda utmaningarna hänger ihop.
Den första utmaningen handlar om vad som måste göras för att minska befolkningsökningen i den fattiga delen av världen.
Den andra utmaningen är hur mänskligheten ska kunna kombinera ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling. Ekonomisk tillväxt krävs bland annat för att de fattiga länderna ska uppnå högre levnadsstandard och minska befolkningsökningen.

De globala målen
Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna (FN) åtta mål för att uppnå en hållbar utveckling i världen. Dessa mål, även kallade Millenniemålen, skulle vara uppnådda till 2015. FN:s samtliga 193 medlemsländer var överens om millenniemålen, vilket var en förutsättning för att de skulle uppnås.
Då FN utvärderade målen 2015 kom medlemsländerna fram till att mycket positivt har hänt och att vissa delmål uppfyllts, men att det fortfarande finns enormt mycket kvar att göra för att en hållbar utveckling ska uppnås. Därför antog FN:s 193 medlemsstater i september 2015 det som kallas för Agenda 2030, vilket är 17 nya globala mål för hållbar utveckling som ska vara uppnådda fram till 2030.

Relevanta begrepp
Befolkning: De människor som bor inom ett geografiskt område, t.ex. en kommun eller ett land.
Födelsetal (nativitet): Hur många som föds, ofta angivet i antalet födda per tusen invånare.
Dödstal (mortalitet): Hur många som dör, ofta angivet i antalet avlidna per tusen invånare.
Globalisering: Moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö.
Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.
Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.
Infrastruktur: Vägar, järnvägar och andra system för transporter av varor och människor, men även för energi och information.
Extrem fattigdom: Enligt Världsbanken innebär extrem fattigdom att man inte har möjlighet att konsumera för mer än för 1.25 amerikanska dollar (i 2005 års penningvärde) om dagen.
Fattigdomsfälla: Förenklat uttryckt så är en fattigdomsfälla en process genom vilken de fattiga eller vissa grupper fattiga förhindras eller har svårt att förbättra sin ekonomiska situation. Inkomsterna hänger ofta samman med utbildningsnivå. Fattiga som inte bor i välfärdssamhällen har ofta inte råd eller ens möjlighet att utbilda sig på grund av direkta eller indirekta kostnader för utbildningen.
Konsumtion: Förbrukning, användning av varor och tjänster. Konsument = den som förbrukar en vara eller tjänst.

Förenta nationerna (FN)

 

Förenta nationerna (FN)

Förenta nationerna är en unik organisation bestående av självständiga stater som gått samman för att arbeta för fred och ekonomiska och sociala framsteg. Unik därför att ingen annan organisation kan sägas företräda alla världens länder på det sätt som FN gör.Organisationen bildades den 24 oktober 1945 då stadgan trädde i kraft. Från början hade FN 51 medlemsländer, idag har antalet ökat till 193 (2025). FN bedriver verksamhet i så gott som alla länder i världen. Verksamheten kan innefatta allt från utvecklings- och utbildningsprojekt till nödhjälp och fredsbevarande styrkor.

FN:s medlemsländer

Vad gör FN?

Film om FN 14 min

Bild: FN

FN är ett mellanstatligt, globalt forum för samarbete, beslut och överenskommelser i frågor som är viktiga för hela mänskligheten. Medlemskapet är frivilligt. Alla medlemmar har en skyldighet att följa FN-stadgan och folkrättens principer.

FN:s mål och huvuduppgifter

FN:s stadga anger fyra huvudmål för FN:

1. Att upprätthålla internationell fred och säkerhet.
2. Att utveckla vänskapliga förbindelser mellan länder.
3. Att åstadkomma internationell samverkan för att främja utveckling och mänskliga rättigheter.
4. Att utgöra en medelpunkt för länders samverkan för att nå dessa mål.

Vad är FN?

FN är ett mellanstatligt, globalt forum för samarbete, beslut och överenskommelser i frågor som är viktiga för hela mänskligheten. FN har 193 medlemsstater. Samarbetet bygger på frivillighet och ska inte inkräkta på staters rätt till självbestämmande. Dock har alla medlemmar en skyldighet att följa FN-stadgan och folkrättens principer.

Vad är FN inte?

FN är ingen världsregering som kan bestämma över medlemsländerna och det är heller ingen världspolis. FN kan inte jämföras med Europeiska unionen, där medlemsländerna lämnar över beslutanderätten för delar av det egna landets politik till EU:s styrande organ.

FN:s stadga (grundbestämmelser)

FN-stadgan anger FN:s uppgifter, befogenheter, arbetsordning och organisation. Den preciserar medlemsländernas rättigheter och skyldigheter gentemot organisationen och varandra, och är ett folkrättsligt instrument eller traktat. Den förbjuder t.ex. stater att använda våld mot andra stater annat än i självförsvar.

FN:s ekonomi

FN:s budget är indelad i en obligatorisk del och en frivillig del. Obligatoriskt är bl.a. bidrag till FN:s reguljära budget och till de fredsbevarande operationerna. Medlemsländernas betalningsförmåga avgör hur mycket varje land ska bidra med. Den reguljära budgeten ska täcka kostnaderna för FN:s huvudorgan. Kostnaderna för all annan verksamhet måste täckas av frivilliga bidrag från medlemsländerna (t.ex. bistånd till fattiga länder).

Vad kostar FN?

FN:s verksamhet kostar ungefär 30 miljarder dollar per år. Det motsvarar ca 4 dollar per människa på jorden och är mindre än två procent av världens samlade militärutgifter 2010. Beroende på att länders frivilliga bidrag till FN minskar, och att många inbetalningar är sena eller helt uteblir, brottas FN ständigt med ekonomiska problem.

FN:s huvudorgan och organisation

FN:s generalsekreterare

Generalsekreteraren leder sekretariatet och är FN:s högste chef. Denne har en central roll i skapandet av fred och utveckling, både genom personliga insatser och genom sina ”särskilda representanter”. Generalsekreteraren utses av generalförsamlingen på rekommendation av säkerhetsrådet. FN:s nuvarande generalsekreterare heter Antonio Guterres (Portugal). Han blev i januari 2017 vald till ny generalsekreterare på fem år.

Generalförsamlingen

Generalförsamlingen fattar beslut om FN:s årliga arbete och där finns alla 193 medlemsländer representerade. Det är ett unikt forum för multilaterala diskussioner och beslut som fattas kan med fog sägas vara ett uttryck för världssamfundets vilja. Varje land har en röst. Beslut fattas i regel med enkel majoritet och är inte juridiskt men däremot moraliskt bindande.

Säkerhetsrådet

Säkerhetsrådets ansvar är att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Det består av 15 medlemmar. Fem är permanenta: Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. Resterande tio väljs för två år av generalförsamlingen. Beslut är bindande och kräver nio ja-röster. De permanenta medlemmarna har vetorätt vilket innebär att beslut inte kan fattas om någon av dem röstar emot.

Sekretariatet

Sekretariatet, som leds av FN:s generalsekreterare, sköter det löpande arbetet och ser till att de beslut som FN fattar genomförs. Omkring 44 000 tjänstepersoner arbetar inom sekretariatet som, förutom huvudkontoret i New York, utgörs av ett stort antal kontor och avdelningar spridda över världen.

Ekonomiska och sociala rådet

Ecosoc, det ekonomiska och sociala rådet, samordnar det ekonomiska och sociala arbete som utförs av FN:s under- och fackorgan. Det ansvarar också för FN:s kontakter med ickestatliga organisationer.

Internationella domstolen

Internationella domstolen (International Court of Justice, ICJ) har säte i Haag. Den avgör tvister mellan stater och är rådgivande instans för andra FN-organ. Den kan endast ta upp fall där de inblandade parterna accepterat att tvisten ska avgöras av domstolen. Beslut är bindande.FN:s arbete

Arbetet inom FN är indelat i tre huvudområden – FN:s tre pelare:

1. Fred och säkerhet

FN ska enligt FN-stadgan bevara internationell fred och säkerhet. I första hand ska konflikter lösas på fredlig väg. Nås en förlikning kan säkerhetsrådet i samförstånd med parterna fatta beslut om en fredsbevarande operation för att t.ex. övervaka ett fredsavtal. Normalt får våld endast användas i självförsvar. Nås inte en fredlig lösning kan säkerhetsrådet besluta om fredsframtvingande åtgärder enligt kapitel VII i FN:s stadga. I sista hand kan man även besluta om åtgärder som innebär militärt våld.

FN-stadgan är framtagen för att lösa konflikter mellan stater, vilket försvårat ingripanden inom ett lands gränser. Medlemsländerna antog därför på ett FN-toppmöte 2005 principen om ”skyldighet att skydda”, vilket innebär att det internationella samfundet ska agera när ett lands regering inte skyddar sin egen befolkning mot grova övergrepp.

FN arbetar konfliktförebyggande genom diplomati och medling och genom att utgöra en mötesplats för stater. Konfliktförebyggande är även det arbete som utförs av olika FN-organ för att avhjälpa bakomliggande orsaker till konflikter, som fattigdom och kränkningar av mänskliga rättigheter. I fredsarbetet ingår även FN:s nedrustningsarbete. Det är vanligt att konflikter blossar upp på nytt och FN har därför inrättat en fredsbyggande kommission som ska bistå länderna efter en konflikt. Även antagandet år 2000 av resolution 1325, som lyfter fram kvinnors roll i fredsprocesser, är en viktig del i det konfliktförebyggande och fredsbyggande arbetet.

2. Utveckling och fattigdomsbekämpning

1946 upprättade FN:s generalförsamling det första underorganet, FN:s barnfond Unicef. Dess första uppdrag var att rädda krigsdrabbade barn i Europa. Idag arbetar Unicef tillsammans med andra underorgan och fackorgan i FN-systemet med långsiktigt bistånd – utvecklingssamarbete – men även med humanitära insatser i samband med naturkatastrofer och konflikter. Det innebär att FN-systemet i sin helhet satsar stora resurser på utveckling och fattigdomsbekämpning.

FN har anordnat många internationella konferenser som fått stor betydelse på utvecklingsområdet. FN-konferenserna har antagit handlingsplaner. Den mest kända är Agenda 21 från konferensen i Rio de Janeiro 1992 om miljö och utveckling. Konferensen följdes upp 2012 av en ny, ”Rio+20”, med temat hållbar utveckling. Millenniedeklarationen, som antogs av generalförsamlingen 2000, sammanfattade en del av de viktigaste besluten från några av FN-konferenserna. I anslutning till detta enades världssamfundet om åtta s.k. millennieutvecklingsmål som man arbetade för att uppnå. Då FN utvärderade målen 2015 kom medlemsländerna fram till att mycket positivt har hänt och att vissa delmål uppfyllts, men att det fortfarande finns enormt mycket kvar att göra för att en hållbar utveckling ska uppnås. Därför antog FN:s 193 medlemsstater i september 2015 det som kallas för Agenda 2030, även kallat Globala målen, vilket är 17 nya globala mål för hållbar utveckling som ska vara uppnådda fram till 2030.

3. Mänskliga rättigheter

Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948 och definierar vilka de grundläggande mänskliga rättigheterna är. Den är inte juridiskt bindande men innebär ett moraliskt åtagande för staterna. Med förklaringen som norm har FN:s generalförsamling antagit över 20 konventioner som är juridiskt bindande för stater som ratificerar dem. Nio av dessa, t.ex. barnkonventionen, är s.k. kärnkonventioner.

För varje kärnkonvention finns en kommitté som granskar hur staterna sköter sig. Varje konventionsstat är skyldig att kontinuerligt lämna skriftliga rapporter till dessa. Kommittén kommer sedan med ett slututlåtande där landet i fråga uppmanas att rätta till eventuella brister. Som underlag för sin bedömning har kommittéerna även tillgång till information (”parallellrapporter”) från ickestatliga organisationer.

Situationen för mänskliga rättigheter i alla FN:s medlemsländer granskas även regelbundet av FN:s råd för mänskliga rättigheter. MR-rådet kan även löpande ta upp brådskande situationer där mänskliga rättigheter kränks. För länder där MR-rådet anser att det behövs en särskild granskning har speciella landrapportörer utsetts. Det finns även s.k. tematiska rapportörer som arbetar med vissa vanligt förekommande MR-brott, t.ex. tortyr och våld mot kvinnor.

Frågor till texten:

1. Vad är syftet med Förenta nationerna (FN) och vilka är dess fyra huvudmål?
2. Hur finansieras FN:s verksamhet och vilka är de två huvuddelarna i FN:s budget?
3. Vad är skillnaden mellan FN och en världsregering, och hur skiljer sig FN från Europeiska unionen (EU)?
4. Vem är FN:s nuvarande generalsekreterare och vilken roll spelar generalsekreteraren i organisationen?
5. Hur fungerar säkerhetsrådet och vilka speciella befogenheter har de permanenta medlemmarna?
6. Beskriv hur FN arbetar med frågor kring fred och säkerhet.
7. Beskriv hur FN:s arbete med utveckling och fattigdomsbekämpning kan se ut.
8. Fundera på:
9. Vilken roll tror du FN kommer att ha i framtiden för att lösa globala problem, med tanke på ekonomiska utmaningar och behovet av samarbete mellan länder?
10. Ta reda på:
11. Ge exempel på hur FN:s fredsbevarande operationer kan se ut i praktiken.
12. Beskriv hur FN har bidragit till lösningen av en internationell konflikt eller kris under de senaste 10 åren. Vilka metoder användes och hur framgångsrika var de?

Källa: https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/forenta-nationerna-fn#

Litteraturhistoria – Medeltiden blandat

Litteraturhistoria Medeltiden

Vi kikar på de olika Litterära epokerna 

Medeltiden som litteraturhistorisk period

Medeltiden i Europa sträcker sig ungefär från år 500 till 1500, mellan antiken och renässansen. I Sverige räknar man med att medeltiden börjar ungefär på 1000-talet, efter kristendomens införande, och varar fram till omkring 1520, när Vasatiden tar vid. 

Det är en tid av kyrka, kungar, borgar, krig och pilgrimsfärder. Det är främst två grejer på "R" som är vanlig i medeltidens litteratur,  nämligen religion och riddare. Litteraturen speglar både människors tro, vardag och fantasier – men också de stora förändringar som samhället genomgår. 

Ståndssamhället i Sverige och feodalsamhället i Europa

Både ståndssamhället i Sverige och feodalsamhället i Europa var hierarkiska system där människor föddes in i sin samhällsgrupp och det var svårt att byta ställning. I båda hade adeln och kyrkan stor makt, medan bönderna stod längst ner. Det europeiska feodalsamhället byggde på personliga lojalitetsband mellan herrar och vasaller, och många bönder var livegna. 

I det feodala Europa fanns fyra huvudsakliga roller eller samhällsgrupper: kungen, adeln (vasaller och riddare), prästerna och bönderna var de fyra centrala rollerna i det feodala Europa. I Sverige däremot var bönderna fria och hade eget jordägande, och makten var mer centraliserad till kungen. Dessutom hade Sverige ett riksdagssystem med fyra stånd – adel, präster, borgare och bönder – vilket saknades i det feodala Europa. I det feodala Europa styrde kungen genom att dela ut jord till adeln, som i sin tur skyddade och styrde över bönderna, medan kyrkan hade stor makt både religiöst och ekonomiskt. Många bönder var livegna och saknade frihet. 

Litteraturens teman och motiv

I medeltidens litteratur är religionen och tron på Gud ofta centrala. Många texter handlar om helgon, moral och synd – till exempel legender, predikningar och mystiska skrifter. Den världsliga litteraturen, däremot, är fylld av äventyr, kärlek och riddarideal. Här hittar vi berättelser om modiga riddare, svurna hjältar och prinsessor i nöd, men också kloka och listiga hjältar som använder intelligens istället för svärd.

Exempel på riddarlitteratur är romanen om Kung Arthur och riddarna av Runda Bordet. Här blandas äventyr med kärlek och moral, och riddarens plikt gentemot kung och Gud är central.

I Italien skrev Dante Alighieri om himmel, helvete och skärselden i Den gudomliga komedin, medan Boccaccio skildrade människors vardag, lust och list i Decamerone. 

I England skrev man ballader och folksagor som berättades muntligt, ofta om kärlek, svek och mod, exempelvis skrev Geoffrey Chaucer The Canterbury Tales.

I Sverige och Norden spreds liknande sagor och berättelser muntligt, som senare nedtecknades som medeltida sagor och lagtexter. I Norden pågick alltså medeltiden ungefär 1000–1520, en period där kyrka, kungar och riddare formade livet, men också där berättelser och sagor speglade människors drömmar, moral och vardag. För 800 år sedan, år 1225, tillkom Den Äldre Västgötalagen, genom att de lagregler som brukades i Västergötland skrevs ned i en lagsamling. Samma sak skedde i andra landskap. Först år 1350 fick det dåvarande Sverige sin första lag som gällde för hela landet, under kung Magnus Eriksson. 

Erikskrönikan är benämningen på den äldsta av de svenska rimkrönikorna. Den skildrar Sveriges historia från omkring 1250 till 1319. När krönikan tillkommit är osäkert, men det har troligen skett före 1330-talets mitt. De äldsta bevarade avskrifterna är dock från tiden efter 1450. Sitt namn har krönikan fått efter sin hjälte, hertig Erik Magnusson. Eriks bror kung Birger målas däremot i mörka färger. Krönikan är berömd för sina pråliga skildringar av tornerspel och gästabud.

Medeltidens litteratur var både muntlig och skriftlig. Innan tryckkonsten blev vanlig på 1400-talet spreds berättelserna ofta muntligt, vid slott, marknader och kyrkor. Många texter skrevs på latin, men också på folkspråken – till exempel franska, engelska, italienska, tyska och svenska – vilket gjorde dem tillgängliga för fler människor. Dikten, fabler, sagor, legender, ballader och hymner var vanliga former. Bibeln och predikan i kyrkan var fortfarande på latin.

Häxhammaren 

Häxhammaren (på latin Malleus Maleficarum) är en bok skriven av den tyske *inkvisitorn Heinrich Kramer och publicerad år 1487. Den syftade till att bevisa att häxor existerade och att deras handlingar var ett hot mot den kristna tron. Boken beskrev hur man skulle känna igen, förhöra och straffa häxor och gav därmed kyrkliga och rättsliga myndigheter en detaljerad vägledning för häxprocesser. 

Häxhammaren fick stor spridning tack vare tryckpressen och kom att bli ett centralt verk under Europas häxjakter på 1500- och 1600-talen. Genom att kombinera religiösa och juridiska argument bidrog den till att legitimera tortyr, tvångsbekännelser och avrättningar, vilket ledde till att tusentals, främst kvinnor, dömdes till döden som häxor. Idag ses boken som ett av de mest inflytelserika och mörka dokumenten i häxförföljelsernas historia.

*En inkvisitor är en kyrklig utredare och domare som arbetade för att bekämpa allt som ansågs hota kyrkans lära — till exempel kätteri, trolldom och häxeri.

Digerdöden

På 1300-talet drabbades Europa av en katastrof: digerdöden, "den stora döden" eller "den svarta döden". Den kom troligen från Asien och spreds via handelsskepp och råttor. Sjukdomen slog till med fruktansvärd kraft – feber, svullnader och död inom några dagar.

Mellan en tredjedel och hälften av Europas befolkning dog. Städer tömdes, byar övergavs och människor började ifrågasätta både kyrkan och samhället. Pesten förändrade Europa för alltid – den ledde till brist på arbetskraft, högre löner för bönder och en långsam förskjutning av makten från kyrkan till individen.

        Sammanfattning

• Tidsperiod: ca 500–1500 e.Kr. i Europa (I Sverige ca 1000-1520) e.Kr.)

• Samhälle: Feodalt, styrt av kungar, adel och kyrkan.

• Religion: Kristendomen dominerade, kyrkan hade stor makt.

• Kultur: Riddarromaner, sagor, legender och religiösa texter.

• Digerdöden (1347–1351): Dödar miljontals människor och förändrar hela samhället. Läs mer om Digerdöden 

______________________________________________________

Scheherazade – från Tusen och en natt

Det var en gång en mäktig kung vid namn Shahryar. Han hade blivit förrådd av sin hustru och hans hjärta fylldes av vrede och bitterhet. För att försäkra sig om att ingen kvinna någonsin skulle svika honom igen, beslutade han att varje dag gifta sig med en ny kvinna – och låta henne avrättas morgonen därpå. På detta sätt skulle ingen kvinna kunna lura honom.

Men riket var fyllt av rädsla. Kvinnorna visste att de inte skulle få leva mer än en natt med kungen, och stämningen i palatset var tung av sorg och oro.

En dag steg Scheherazade, dotter till kungens rådgivare, fram med ett mod och en klokhet som överträffade alla andra. Hon bad sin far om tillåtelse att gifta sig med kungen. Fadern var rädd och försökte hindra henne, men hon svarade:

”Fader, jag vill försöka befria kvinnorna i riket från denna grymhet. Jag vill vinna kungens hjärta med visdom och berättelser. Om jag lyckas kan jag rädda liv.”

På bröllopsnatten började Scheherazade berätta en historia, fylld av spänning, mysterier och visdom. Historien var så fängslande att kungen inte kunde sluta lyssna. När natten kom och solen steg, var sagan inte slut – och kungen sköt upp hennes avrättning för att höra fortsättningen.

Nästa natt fortsatte hon berättelsen, och började sedan en ny. Natt efter natt berättade Scheherazade sina sagor. Hon använde list, mod och intelligens, och vävde in moraliska lärdomar, spänning och humor. Kungen, som först varit fylld av vrede och misstro, började sakta förändras.

Efter tusen och en nätter hade kung Shahryar förändrats helt. Han lärde sig att uppskatta kärlek, rättvisa och medkänsla. Han insåg att alla människor, kvinnor som män, kunde ha hjärtan värda tillit. Scheherazades mod, klokhet och berättelser hade inte bara räddat hennes eget liv, utan även hela rikets kvinnor.

Scheherazade visade att ord och berättelser kan vara starkare än svärd, och att klokhet och tålamod kan övervinna grymhet och hat. Hon blev älskad av kungen och respekterad av hela riket, och hennes sagor lever vidare än idag.

______________________________________________________

Diskussionsfrågor

1. När var medeltiden?

2. Varför tror du att medeltiden "började" senare i Sverige/Norden än i övriga Europa?

3. Teman i berättelserna under medeltiden var ofta om helvetet, skärseld, straff och konsekvenser av människors handlingar. Varför tror du att det var så?

4. Vilka konsekvenser fick boken Häxhammaren?

5. Varför var det vanligt med både muntlig och skriftliga berättelser under medeltiden? Vilka människor, under medeltiden, var det som kunde läsa och/eller skriva? 

6. Vad menas med  att "ord och berättelser kan vara starkare än svärd"?

7. Kan du tänka på exempel idag där någon använder ord, berättelser eller konst för att förändra något svårt i världen?  

Rolandssången 

Rolandssången eller Song of Roland 

är ett av de äldsta franska riddareposen och skrevs omkring år 1100. Song of Roland har ingen känd författare. 

Rolandssången handlar om riddaren Roland, en trogen tjänare till Karl den store. När Roland leder den bakre delen av den frankiska armén blir de överfallna i bergspasset Roncevaux. 

Riddar Roland är modig men också envis och vägrar blåsa i sitt horn för att kalla på hjälp, eftersom han vill stå emot fienden utan att visa svaghet. 

När Roland till sist blåser i hornet är det redan för sent och både han och hans män faller i striden. Dikten framställer Roland som en hjälte och lyfter fram ideal som mod, lojalitet och kristen tro.

Giovanni Boccaccio och Decamerone

Föreställ dig Florens på 1300-talet. Staden är full av liv, konst och handel – men också av oro. År 1348 drabbas Italien av den fruktade digerdöden, pesten som tar livet av tusentals människor. Familjer splittras, gatorna är tomma och staden fylls av sorg och rädsla.

Mitt i denna katastrof sitter Giovanni Boccaccio, en ung man med brinnande nyfikenhet på människans liv, känslor och öden. Han ser hur människor drabbas, men också hur de försöker leva vidare – hur de älskar, ljuger, skrattar och drömmer trots dödens närvaro.

För att fånga detta vävde Boccaccio ihop en berättelse om berättelser – en ramberättelse om tio unga män och kvinnor som flyr från pesten ut på landet. Där, i en vacker villa, bestämmer de sig för att fördriva tiden med något annat än oro: de börjar berätta historier för varandra, en saga per person varje dag. På tio dagar berättar de alltså hundra historier – sagor om kärlek, list, tragedi och humor.

Detta blev Decamerone, ett verk fyllt av liv, känslor och människors alla sidor. Här finns kärlekens magi, maktens svek, mod och feghet, humor och tragik. Boccaccio skrev inte bara för att underhålla – han ville visa människans mångfald och den kreativa kraft som lever kvar även i svåra tider.

Boccaccio själv blev en bro mellan medeltidens värld och renässansens människosyn. I Decamerone ser vi hur människan kan vara både klok och fåfäng, ädel och självisk, men alltid levande och levande berättande. Berättelserna är på samma gång underhållande och lärorika, och de visar att berättandets kraft kan ge tröst, insikt och glädje, även när världen omkring oss är fylld av mörker.

Sammanfattning

Boccaccio levde i 1300-talets Italien, i Florens, under tiden när digerdöden härjade. Decamerone är en samling av 100 berättelser, berättade av tio unga människor under tio dagar. Verket skildrar mänskliga känslor och handlingar – kärlek, humor, list, svek, mod – på ett realistiskt och ofta lekfullt sätt. Det visar hur berättelser kan lindra sorg, förena människor och ge insikt, även i svåra tider.

______________________________________________________

 

Geoffrey Chaucer och The Canterbury Tales 

Geoffrey Chaucer föddes omkring 1343 i London och dog år 1400. Han levde under medeltiden och arbetade inte bara som författare, utan också som tjänsteman, diplomat och hovman. Han reste mycket i Europa och lärde sig flera språk, vilket inspirerade honom i sitt skrivande.

The Canterbury Tales är en bok som skrevs av Chaucer i slutet av 1300-talet. Den handlar om en grupp pilgrimer som reser från London till Canterbury för att besöka helgonet Thomas Beckets grav. För att göra resan roligare bestämmer de att varje person ska berätta en historia.

 

Berättelserna är mycket olika – några är roliga, andra romantiska eller lärorika – och de visar hur människor i medeltidens England levde och tänkte. The Canterbury Tales är speciella eftersom Chaucer skrev dem på engelska, inte på latin eller franska som var vanligast då. Därför kallas han ofta för ”den engelska litteraturens fader”. Hans berättelser visar både humor och allvar, och de ger en tydlig bild av hur människor tänkte och levde i England på 1300-talet. Chaucer dog i London och begravdes i Westminster Abbey, i det som senare blev känt som ”Poets’ Corner”, där många berömda författare ligger begravda.

En av de mest kända berättelserna är "The Knight’s Tale", som handlar om två riddare som blir kära i samma kvinna och kämpar för hennes kärlek. En annan berömd berättelse är "The Miller’s Tale", som är en komisk historia om kärlek och otrohet. En tredje känd berättelse är "The Wife of Bath’s Tale", där en klok kvinna berättar om vad kvinnor egentligen vill ha – makt över sina egna liv.

Korta utdrag ur The Canterbury Tales översatta till modern engelska: 

______________________________________________________

______________________________________________________

Tristan och Isolde – kärlek och riddarideal

Tristan och Isolde trailer

Berättelsen om Tristan och Isolde har ingen enskild ursprunglig författare. Den är en medeltida legend som uppstod på 1100-talet och finns i flera versioner. 

De mest kända tidiga författarna är Béroul (fransk poet, ca 1170) som skrev en tidig fransk version. Thomas d’Angleterre (ca 1170) – skrev en annan, mer hövisk variant. Senare bearbetades sagan av Gottfried von Strassburg i Tyskland (ca 1210), vars version är en av de mest berömda.

Berättelsen handlar om den tragiska kärleken mellan Tristan, en riddare, och Isolde (Isolde den sköna), en irländsk prinsessa. Tristan skickas för att hämta Isolde till kung Mark, hans farbror, som ska gifta sig med henne. Under resan dricker Tristan och Isolde av misstag en kärleksdryck, vilket gör att de blir hopplöst förälskade i varandra – trots att Isolde är trolovad med kungen. 

Deras förbjudna kärlek leder till svek, lidande och död, men också till en idealiserad bild av kärlek som överskrider både lag och moral. Sagans tema – den förbjudna, ödesbestämda kärleken – har påverkat otaliga verk genom historien, bland annat Richard Wagners opera Tristan und Isolde (1865).

”När Tristan såg Isolde glömde han allt annat i världen. Hon var som morgonens ljus över havet, och hans hjärta brann som eld. Kärleken kom till dem inte genom vilja, utan genom kraften i drycken de druckit. De älskade varandra, men visste att deras kärlek var förbjuden,ty Isolde var redan given till kung Marke.”

”De såg på varandra – och världen försvann. Ingen kände längre tidens gång, ingen mindes ära eller plikt. Kärlekens dryck hade blandat deras själar, och allt som var de två, blev nu ett. Ingen skuld, ingen tanke på svek – endast kärlekens makt, som brände hetare än liv och död.”

Källor

NE.se: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dante-alighieri (2025-10-28)

La Divina Commedia, Inferno, canto III, rader 1–9. (2025-10-28)

Tristan och Isolde: Gottfried von Strassburg, Tristan und Isold, ca 1210. Originaltext tillgänglig via Projekt Gutenberg: https://www.gutenberg.org/ebooks/14244 (2025-10-28)

Tusen och en natt, i översättning av Enar Sahlin, Natur & Kultur, 1996. (2025-10-28)
Tusen och en natt: urval och kommentarer av Eric Hermelin, 1918–1921.
Nationalencyklopedin, artikel "Tusen och en natt".

Sveriges Radio: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/historierummet-heliga-birgitta (2025-10-28)

Er del av Västerport

 

Er del av Västerport

 

Er del av Västerport

Västerport, Varbergs nya stadsdel växer fram bit för bit . En av de största förändringarna av stadskärnan som vi kan se redan nu är det nya stationshuset. Ett stationshus innehåller inte bara stationen utan även flera affärslokaler av olika slag.

Er uppgift är att sätta ihop en affärsplan för en av de lediga lokalerna.

Ert företag skall vara verksamt i Varberg vilket gör att ni måste se på staden som en helhet och fundera över hur ert företag kan bli en del av denna helhet. 

Tyngdpunkten ligger alltså på er affärsidé och ni kommer inte att avkrävas en detaljerad och hållbar budget. Dock måste ni visa hur ni på ett rimligt sätt förhåller er till den ekonomiska verkligheten gällande inkomster och utgifter.

Lokalen

https://www.lokalguiden.se/lokal/5-stationstorget-1-centrum

Vad ska finnas med i er presentation?

Presentation av rörelsens verksamhet, alltså vilka varor/tjänster ni tänker sälja.

Motivering till vilka behov som finns i Varberg för denna.

Vilken är er målgrupp, alltså vem är det som ni tänker ska köpa era varor eller tjänster?

Vilken känsla vill ni att ert företag skall förmedla.

Kortare redogörelse för hur man tänkt lösa sin marknadsföring.

Enkel skiss över hur ni tänker använda butiksytan.

Namn och grafisk profil, alltså ert namn och  logotyp.

Era tankar om hur ert företag ska vara en del av en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Vi tittar på de tre aspekterna (ekologiskt, socialt och ekonomiskt) inom hållbar utveckling.

Hur ska detta presenteras?

Ni väljer själva hur ni vill presentera er affärsidé.

Exempel på presentationsformer:

-Bildspel som Googlepresentation, lägg till röst

-Film

-På papper

-Text och bild i ett Googledokument

Skriva deckare år 7

 

Skriva deckare år 7

Din uppgift

Du kommer nu att få skriva din egen deckare utifrån några givna ramar.

Berättelsens ramar

Plats

En större herrgård i Jämtland. Herrgården som heter Tjädersholme ligger på en ö i Indalsälven. 

Det enda sättet att ta sig till och från herrgården är via en gammal stenbro. Vattnet runt Tjädersholme är för strömt och forsande för att använda båt, eller för att simma i för den delen.

På herrgården finns plats för tio gäster utöver herrgårdens ägare och hans fru, samt hushållerskan, betjänten och vaktmästaren.

Persongalleri, alltså vilka som befinner sig på platsen

Herrgårdsägaren Leopold Tjäder

Herrgårdsägarens fru Ulrika Tjäder

Jaktinfluencern Kulbert Kruth vars jaktkanal på Youtube är norra Europas största. Han är på plats för att filma ett inslag om den jämtländska älgjakten.

Den pensionerade kriminalpolisen Bojan Kopp som hyrt ett rum på herrgården för att vandra i skogen, läsa och njuta av ett glas god whisky framför brasan på kvällarna.

Landslagsåkaren i mountainbike Julia Eker är på plats för att träna inför nästa säsongs viktiga tävlingar.

Biologen Gunnar Bladh som befinner sig i trakten för att skriva på sin nya bok om Jämtlands växtliv, framförallt om de giftiga växter som finns i skogarna.

Den berömda författarinnan Page Halda som hyrt ett rum under en månad för att påbörja arbetet med sin nästa kriminalroman.

Hushållerskan Britta Visph som arbetat på herrgården i 27 år.

Vaktmästaren Rubank Spett som vuxit upp på herrgården och tog över som vaktmästare efter sin far. Han bor i den lilla vaktmästarstugan bakom herrgården.

Betjänten Berner Brix som arbetat på herrgården i ett år.

Situation

Det är i slutet av september och älgjakten pågår för fullt i Jämtlands skogar.  På herrgården finns ett antal gäster som befinner sig där av olika anledningar.

Ett kraftigt regnoväder med starka vindar har lett till att vattennivån i älven stigit mycket och en flytande stock har träffat fundamentet till den gamla stenbron som leder till herrgården. 

Fundamentet har skadats så allvarligt att hela bron fallit ned i vattnet och spolats bort. Förutom detta har de starka vindarna skadat två mobilmaster i området vilket gör att mobiltäckning saknas.

På morgonen den 22/9 upptäcker hushållerskan att en person är död och det verkar inte som att det är en olycka eller sjukdom som ligger bakom dödsfallet.

Tips för dig som skriver deckare

Detektiv, utredare. 

Det måste finnas någon sorts detektiv, huvudperson som utreder brottet.

Ledtrådar-tydliga

Alla ledtrådar måste beskrivas och uppvisas tydligt så att läsaren har samma möjlighet som polisen/detektiven att lösa mysteriet.

Mördaren, rånaren-känd sen innan och "vanlig person"

Gärningspersonen måste visa sig vara en person som på något sätt funnits med i berättelsen.

Gärningspersonen ska inte vara en yrkesmördare, utan en "vanlig" människa, gärna någon som man inte skulle misstänka i första taget.

Aldrig detektiven själv

Det får aldrig visa sig att detektiven själv är gärningspersonen. Det skulle lura läsaren.

Allvarligt brott-helst mord

Brottet måste vara så pass allvarligt att läsaren tycker att det är värt att läsa en hel bok om det. Därför skriver man helst om mord. Brottet får aldrig visa sig vara en olyckshändelse eller ett självmord.

Vettiga ledtrådar, villospår, ingen trolldom

Brottet måste lösas med hjälp av ledtrådar och logik, inte genom magi, spådom och liknande.

Även om läsaren ska kunna lista ut vem som är brottslingen, är det viktigt att det inte är alltför lätt att lösa brottet. Därför placerar författaren ofta ut villospår, alltså ledtrådar som sedan visar sig leda åt fel håll.

När man skriver berättande texter

När du skriver en text berättar du inte bara händelseförlopp. Du gör också beskrivningar. Beskrivningar av människor, miljöer eller saker. Det du skriver blir på så vis synligt för läsaren. En text helt utan beskrivningar blir svårläst, liksom en text med för utförliga och detaljerade beskrivningar. Svårigheten är att hitta en god balans mellan berättande inslag och beskrivningar som stimulerar läsarens fantasi.

Du har säkert fått höra att du ska använda dig av ett målande språk genom att peta in en hel del adjektiv. Den ganska intetsägande meningen

"Flickan plockade blommor på ängen." kan du låta växa till =>

"Den gapskrattande flickan plockade nyutslagna blommor på den bördiga ängen."

Läsaren får då en tydligare bild av situationen. Å andra sidan gäller också ordspråket "less is more". Experimentera gärna med adjektiv men känn efter att det passar för ditt skrivsätt och den text du ska skriva. För mycket adjektiv kan verka överarbetat och lite löjligt. Läsaren vill kunna tolka in sina egna tankar i läsningen.

Den dramaturgiska kurvan

1. Anslag 

Den första delen av berättelsen. Är till för att etablera berättelsens känsla hos läsaren. Denna känsla skapar alltså en ingång i berättelsen. Huvudkonflikten kan eventuellt skymta förbi. Kanske kan någon person verka irriterad på en annan men det behöver inte vara så tydligt.

2. Presentation

Karaktärerna, miljöerna med mera presenteras. Man kan säga att allt som spelar en viktig roll i berättelsen presenteras. Det gäller personer, platser, byggnader m.m. Relationerna mellan dessa ”komponenter” presenteras också. Huvudproblemet syns för första gången. 

- Karaktärer/roller/personer

- Plats (land/plats/byggnad etc.)

- Tid (nutid? dåtid? framtid? och/eller tid på dygnet) 

-  Vad är problemet?

3. Fördjupning 

 Vi får alltså veta mer om personernas bakgrund och historia och hur det kommer sig att de hamnat i just den här situationen. Här någonstans uppdagas att ett brott begåtts.

- Huvudkonflikten fördjupas

-  Konflikter syns

-  Bakgrund/historia

4. Upptrappning 

Personernas konflikter med varandra beskrivs och därför är också detta en väldigt dramatisk del av berättelsen. Bevisningen förs fram. 

- Maktkamp

-  Bevisning

5. Upplösning

 Vi anar vem som är skyldig. Utgången blir helt enkelt tydlig. 

- Vem vinner?

6. Avtoning 

En nedtrappning av spänningen. Lösningen presenteras alltså och vi får slutligen veta vad som hänt och varför.

- Lösning

-  Följderna

-  Vad händer sen?