Olof Palme

 

Olof Palme

Wikipedia

EKOT Sveriges Radio 28 februari 1986   Olof Palme är död

Olof Palme föddes den 30 januari 1927 i Stockholm. Han växte upp i en välbärgad familj och studerade juridik vid Stockholms universitet. Efter att ha tagit examen började han sin politiska karriär inom Socialdemokraterna och blev snabbt en framstående figur inom partiet.

Politisk karriär

År 1965 blev Palme kommunikationsminister och 1967 blev han utbildningsminister. Det var det året då relationerna med USA försämrades och Palme gick med i en demonstration mot USA:s blodiga krig i Vietnam. Detta ledde till att USA kallade hem sin ambassadör i Stockholm. 

Palme var en person som engagerade folk. Många unga väljare såg i honom en ny och fräsch politiker som vågade ta ställning i svåra frågor, även om stormakterna USA och Sovjetunionen blev irriterade. Andra menade att Palme var alltför arrogant och giftig i debatter. Men både anhängare och motståndare kunde enas om att Palme var en lysande debattör. Palme blev Sveriges statsminister första gången 1969 och innehade posten fram till 1976. Han återkom som statsminister 1982 och satt kvar fram till sin död 1986.

Olof Palmes jultal

Under sin tid som politiker var han känd för sitt starka engagemang i internationella frågor och sitt motstånd mot USA:s krig i Vietnam. Ett av hans mest kända tal är jultalet från 1972, där han kraftigt kritiserade USA:s bombningar av Hanoi under Vietnamkriget. I talet jämförde han bombningarna med historiska illdåd som Guernica och Treblinka, vilket ledde till att de diplomatiska relationerna mellan Sverige och USA försämrades. Palme var en kontroversiell politiker som väckte starka känslor både inom och utanför Sverige. Hans tydliga ställningstaganden och skarpa debattstil gjorde att han både beundrades och kritiserades.

Vietnamkriget varade från 1955 till 1975, men den mest intensiva perioden för USA:s inblandning var mellan 1965 och 1973. Det var en konflikt mellan den kommunistiska regimen i Nordvietnam, stödd av Sovjetunionen och Kina, och Sydvietnam, som fick stöd av USA och andra antikommunistiska allierade.

USA såg kriget som en del av det kalla kriget och en nödvändig insats för att stoppa kommunismens spridning i Sydostasien – den så kallade "dominoteorin". Man ville förhindra att fler länder "föll" för kommunismen om Vietnam gjorde det. Kriget blev dock mycket impopulärt i USA med tiden, särskilt efter avslöjanden om krigsbrott och stora civila förluster.

Olof Palmes syn på Vietnamkriget

Den svenske statsministern Olof Palme var en stark kritiker av USA:s inblandning i Vietnam. Han såg kriget som ett imperialistiskt övergrepp och uttryckte detta öppet, vilket ledde till diplomatiska spänningar mellan Sverige och USA. Ett känt exempel är när Palme deltog i en protestmarsch i Stockholm 1972 tillsammans med Nordvietnams ambassadör – något som USA reagerade starkt på.

Mordet på statsministern

Den 28 februari 1986 mördades Olof Palme på öppen gata i Stockholm när han var på väg hem från en biokväll med sin fru. Palme hade meddelat säkerhetspolisen att han inte ville ha skydd. I korsningen Sveavägen och Tunnelgatan i centrala Stockholm avlossades två skott. Palme träffades av ett skott i ryggen och föll till marken. En kula snuddade vid Lisbet Palme. Sex minuter efter midnatt konstaterade man på Sabbatsbergs sjukhus att Olof Palme var död.

Olof Palme var den mest berömde statsminister vi har haft i modern tid. Det var en skakad nation som lördagen den 1 mars 1986 tog emot nyheten om att Olof Palme hade mördats kvällen innan. Nyheten chockade Sverige och ledde till en av de mest omfattande polisutredningarna i landets historia. Trots många teorier och misstänkta har mordet aldrig blivit helt uppklarat.

Läs mer på SO-rummet

Frågor till texten:

1. Varför hade inte Olof Palme några livvakter med sig kvällen han mördades?
2. Palme är Sveriges kanske mest kända statsminister både nationellt och internationellt. Motivera.
3. Hade Palme några fiender? Motivera.

Fundera på:

Nämn minst tre andra kända statsledare i världen som blivit mördade av politiska eller religiösa skäl.

 

Litterära epoker

 

Litterära epoker

Forntiden (ca 3000 f.Kr. – ca 500 e.Kr.)

Ingen specifik författare (muntlig tradition)  

Gilgamesheposet, de nordiska sagorna

Antiken (ca 800 f.Kr. - 500 e.Kr.)

Kännetecken: Mytologi, epik, drama, lyrik, filosofi. 

Homeros - Iliaden och Odysséen, Sofokles - Kung Oidipus, Euripides - Medea, Aristofanes - Lysistrate 

Medeltiden (ca 500–1500)

Kännetecken: Religiös litteratur, riddarromaner, episka dikter.

Dante Alighieri – Den gudomliga komedin, Geoffrey Chaucer – The Canterbury Tales,

Heliga Birgitta - Himmelska uppenbarelser

Renässansen (ca 1500–1600)

Kännetecken: Återupptäckt av antikens ideal, humanism, individualism.

Shakespeare – Hamlet och Romeo och Julia,  Miguel de Cervantes – Don QuijoteLeonardo da Vinci - renässansmänniska och Johann Gutenberg - tryckpressen

Upplysningen (1700–1800)

Kännetecken: Förnuft, vetenskap och samhällskritik

Voltaire – Candide, Jean-Jacques Rousseau – Émile, Denis Diderot – Encyklopedin,

Jonathan Swift – Gullivers resorDaniel Defoe - Robinson Crusoe, Anna-Maria Lenngren – Till min kära dotter, om jag hade någon,Carl Michael Bellman – Fredmans epistlar och Fredmans sånger

Romantiken (ca 1800–1850)

Kännetecken: Känslor, natur, individualism, mystik.

Wolfgang von Goethe – Den unge Werthers lidanden, Edgar Allan Poe – Den svarta katten,Mary Shelley – Frankenstein 

Realismen (cirka 1850–1890)

Kännetecken: Verklighetsskildring, samhällsproblem, detaljerad miljöbeskrivning.

Leo Tolstoj – Krig och fred, Charles Dickens – Oliver Twist, Henrik Ibsen – Nora 

Modernismen (cirka 1890–1945)

Kännetecken: Experimentell stil, fragmentering, subjektivitet.

James Joyce – Ulysses Virginia Woolf – Mrs Dalloway, Franz Kafka – Förvandlingen ochProcessen, Ernest Hemingway - Den gamle och havet, Farväl till vapen och “Berg vita som elefanter”.

Buddhism, grundkurs

 

Buddhism, grundkurs

Ord och begrepp

Reinkarnation Själavandring. Själen dör inte utan återföds istället i nya gestalter.
Karma Gärningarnas lag (sådd och skörd – handling och konsekvens). Goda gärningar ger positiv karma och vise versa.
Nirvana En slags tillstånd av mental upplysning. Nirvana uppnås efter att man släckt (lärt sig avstå) alla begär och lockelser i livet. Begärens utslocknande innebär återfödelsens slut (frälsning). Utslocknande, avslut av samsara.
Buddha En person som nått nirvana (upplysning) blir buddha. För buddhister är Siddharta Gautama den främste bland alla buddhor och inom vissa grenar ses han som den enda som nått denna nivå. Den tjocke Buddha är alltså inte den historiske Buddha, utan en senare folklig figur som blivit populär f.a. i Kina och symboliserar lycka, glädje och generositet.

Bodhisattva En person som nått upplysning men som istället för att "gå in" i nirvana väljer att stanna hos människorna för att leda dem vidare i utvecklingen.

Samsara Återfödelsens kretslopp.

Asket En person som lever mycket sparsamt/svältande för att visa sig hängiven sin religion.

Ahimsa Strävan efter att inte använda våld, inte skada levande varelser.

Dalai Lama Dalai Lama är den andliga ledaren för tibetansk buddhism och en symbol för tibetansk kultur och identitet. Han är känd för sina läror om medkänsla och icke-våld. År 1989 tilldelades han Nobels fredspris.

Stupa Religiös, helig byggnad, ofta spetsig eller kupolformad som sägs innehålla någon relik(rest) från Buddha Siddharta.

Den gyllene medelvägen Siddharta nådde upplysning genom att välja en medelväg i livet. Inte asketism och inte ett liv i överflöd.

De tre juvelerna är kärnan i buddhistisk tro och praktik. 

1. Buddha - som inspiration och vägledning. 
2. Dharma - Buddhas lära som inkluderar De fyra ädla sanningarna och Den åttafaldiga vägen. 
3. Sangha - gemenskapen, församlingen

Den åttafaldiga vägen är en central del av buddhismen och består av åtta praktiker som hjälper människor att leva ett moraliskt och medvetet liv, exempelvis att göra goda handlingar, att inte ljuga eller att vara snäll. Illustreras ofta som ett hjul med åtta ekrar.

En filosofi och religion utan någon gud. Eller?
Buddhismen tillhör en av världsreligionerna men är i grunden en religion utan någon gud. I centrum för kulten står istället Buddha, den upplyste, som är en läromästare och förebild som visar hur buddhisten ska leva. Bön, offer och tro på gudar är meningslöst enligt Buddha. Det är människan själv som har makten över sina handlingar och sitt liv. Buddha levde för omkring 2500 år sedan i Indien. Att försöka likna honom och tillämpa hans lära är det väsentliga inom buddhismen. Buddhas lära handlar om hur vi människor ska leva för att slippa återfödas till ett nytt liv fyllt av begär som enligt buddhismen ses som ett lidande (se nedan). Enligt Buddha kan människan befria sig från kretsloppet av återfödelse (samsara) genom att avsäga sig alla begär.

Inom buddhismen finns det faktiskt en mängd olika varelser, inklusive gudar, gudinnor och monster. Buddhismen har en rik mytologi med många övernaturliga varelser som spelar olika roller t.ex. himmelska varelser som anses vara gudar eller gudinnor. Brahma och Indra är himmelska varelser som ofta nämns i buddhistiska texter. Tara är en populär gudinna inom tibetansk buddhism. Det finns också berättelser om olika monster och demoner. Mara är en demon som försökte hindra Buddha från att nå upplysning och Rakshasas är en typ av demon som förekommer i buddhistisk mytologi.

Bakgrund

Buddhismen har växt fram ur hinduismen
Buddhismen har sina rötter i hinduismen. Buddha själv var hindu, liksom kristendomens grundare Jesus var jude. Buddhismen har därför mycket gemensamt med hinduismen, däribland tron på karma och reinkarnation, återfödelse. Buddha förkastade dock de hinduiska ritualerna och kastväsendet.

Det var först efter Buddhas död som buddhismen blev en självständig religion. Därefter spreds den snabbt över hela Indien, till Sri Lanka och slutligen till länderna i Sydostasien samt trakterna kring Himalaya. Buddhismen är fortfarande en ganska stor religion i Indien, men de flesta av dess anhängare finns idag i Sydostasien i till exempel Thailand, Burma, Sri Lanka, Kina, Japan och Sydkorea.

Indisk kejsare bidrog till buddhismens spridning
Buddhismen spreds till en början relativt långsamt över Indien och de närliggande länderna. Men på 200-talet f.Kr blev den indiske kejsaren Ashoka (304-232 f.Kr) buddhist och lät införa läran i hela sitt rike. Ashoka bidrog också till buddhismens spridning i Indien genom att skicka ut missionärer och bygga helgedomar.

Buddhas liv
Enligt traditionen grundades buddhismen av Siddharta Gautama, en fursteson som levde i norra Indien på 500-talet f.Kr. Beteckningen ”Buddha” (den upplyste) fick han först så småningom. Siddharta växte upp i ekonomiskt överflöd i en trygg tillvaro innanför palatsets murar där han senare gifte sig och fick en son.

Siddharta insåg efter ett tag att lyxen inte gav honom någon tillfredsställelse. Han hade tröttnat på nöjen och andra gagnlösa förlustelser och ville istället söka kunskapen om livet. Enligt traditionen lämnade han därefter trygghet, familj och rikedom för att istället söka sanningen. 

Buddhas vandring

När Siddhartha en dag begav sig utanför palatset stötte han i tur och ordning på en gammal man, en mycket sjuk man och en död man. Dessa möten var mycket omskakande för honom. De fyllde honom med "obehag, skam och vämjelse". "För mig försvann, då jag såg sådant, all glädje över ungdom, hälsa och liv." När han sedan såg en vandrande asket, bestämde sig Siddhartha för att själv bli asket. 

Han studerade hinduiska skrifter under berömda guruer (vishetslärare) och lärde sig yoga för att därigenom kunna finna sanningen. Av andra guruer fick han veta att askes är själens seger över kroppen som leder till högre insikt.

Den rätta vägen till upplysning var enligt Buddha en gyllene medelväg som byggde på en enkel balanserad livsstil fylld av självdisciplin och meditation. Men varken intensiva filosofiska studier eller asketisk levnad gav honom kunskap om tillvarons innersta mening. Siddharta övergav därför dessa vägar för att försöka nå upplysning på andra sätt.

Efter åratal av strävan och meditation lyckades han till slut nå målet. I ett meditativt tillstånd under ett fikusträd blev han till slut en buddha – en upplyst – och nådde fram till nirvana, 

d.v.s. utslocknandet av begären och återfödelsens slut. Efter att ha nått upplysning förstod Siddharta, som hädanefter kallades Buddha, att han måste berätta vad han visste. Han begav sig därefter ut och predikade och nådde på så sätt sin berömmelse.

Buddhismens lära
Buddha lärde ut att människans liv är ett enda lidande eftersom livet är så växlande och osäkert samtidigt som vi som människor aldrig blir nöjda utan hela tiden strävar efter mer (ett slags konstant tillstånd av disharmoni).

Människan känner frid först när alla begär och önskningar försvunnit. Det gäller därför att befria sig från alla begär och önskningar. Det är begären, inklusive livsbegäret, som håller oss kvar i återfödelsens kretslopp (samsara). Bakom detta ligger tron på karma – summan av människans goda och dåliga gärningar – som avgör hur man återföds. Många begär ger dålig karma.

Efter att ha nått nirvana insåg Buddha att vägen till upplysning och utslocknande av alla begär stod att finna mellan överflödets och asketismens ytterligheter. Genom att inte leva i lyx och överflöd, men inte heller alltför enkelt och fattigt, kan människan nå den kunskap och insikt som behövs för befrielse (nirvana). Den rätta vägen till upplysning var enligt Buddha en gyllene medelväg som byggde på en enkel balanserad livsstil fylld av självdisciplin och meditation. Buddhas lära om ”den gyllene medelvägen” grundar sig i kunskapen om de fyra ädla sanningarna om lidandet.

Kärnan i Buddhismen

Kärnan i buddhismen ligger i att förstå och praktisera lärorna som leder till upplysning och befrielse från lidande såsom De fyra ädla sanningarna, Den åttafaldiga vägen, lagen om karma och meditation.

1. Den första ädla sanningen betonar att allt är lidande. Födelse, åldrande, sjukdom, bekymmer, olycka, smärta, oro, förtvivlan, död är lidande, att inte få vad man önskar är lidande. Alla mänskliga upplevelser är lidande därför att de är förgängliga. Det innebär att allting är tillfälligt såsom känslor, relationer, kroppen, materiella ting. Inget består. Även lyckliga stunder är kortvariga.
2. Den andra ädla sanningen beskriver lidandet som en följd av vår livstörst. Buddha menade att det är livstörsten som är orsaken till det onda. Det är vår lust och längtan efter omväxling, njutning och glädje som driver oss.
3. Den tredje ädla sanningen talar om hur lidandet kan upphöra. Det gäller att bekämpa begären och släcka livstörsten. Detta är svårt eftersom man måste kunna kontrollera alla sina sinnen.
4. Den fjärde ädla sanningen skildrar vägen till lidandets upphörande. Buddha berättar här om den åttafaldiga vägen som leder till frigörelse från återfödelse. I den åttafaldiga vägen framställs åtta plikter som beskriver hur människan ska leva för att komma ur återfödelsens kretslopp. Dessa etiska plikter ligger delvis som grund för vilken karma individen samlar under livet.

Inom buddhismens största gren mahayana (se nedan) kan det – vid sidan av Siddharta Gautama – förekomma fler mindre betydelsefulla buddhor.  Bodhisattva är en person som nått insikt och upplysning men som avstått från nirvana för att istället hjälpa andra människor till upplysning.

Plikterna i den åttafaldiga vägen och de fyra sanningarna (se ovan) kan liknas vid den kristna Bibelns budord. Det är framförallt genom sina etiska handlingar, inte sin tro (som t.ex. inom de monoteistiska religionerna), som buddhisten kan nå upplysning. De fyra ädla sanningarna inklusive den åttafaldiga vägen utgör tillsammans med de fyra dygderna huvudpunkterna för hela den buddhistiska läran.

Förutom de fyra ädla sanningarna om lidandet bör fyra grundläggande dygder känneteckna en buddhists liv, nämligen: begärsfri kärlek till allt levande, medlidande, med glädje och sinneslugn. En ännu bredare sammanfattning av buddhismen finns i buddhismens trosbekännelse de tre juvelerna som förenar alla buddhister. De tre juvelerna utgörs av de viktigaste delarna av buddhismen: Buddha (läraren), dharma (läran) och sangha (gemenskapen eller församlingen som inkluderar alla aktiva buddhister).

Olika riktningar inom buddhismen

Liksom i de flesta religioner finns det inom buddhismen många olika slags varianter av läran. Vissa ser Buddha enbart som en läromästare, medan andra upplever honom som en gud.
Buddhismen kan delas in i tre huvudriktningar: mahayana, hinayana och vajrayana – som var och en i sin tur har utvecklat olika skolor.

Mahayana, den stora vagnen, är den absolut största riktningen inom buddhismen. Mahayana är en frälsningsväg för många människor. Namnet syftar på att alla som vill kan få plats i den stora vagnen som leder till nirvana. Detta betyder att alla människor kan bli en buddha i det här livet.

Mahayana räknar Siddharta Gautama som den främste av alla buddhor, men det kan förekomma många andra mindre betydelsefulla buddhor. En sådan buddhagestalt kallas för bodhisattva och är en person som nått insikt och upplysning men som avstått från nirvana för att istället kunna hjälpa andra människor till upplysning. Mahayanabuddhister tror nämligen att det är svårt för en människa att nå upplysning på egen hand. Bodhisattvor vördas därför som om de vore helgon eller ett slags gudar. Mahayana dominerar bland annat i Kina, Sydkorea och Japan.

Hinayana/Theravadaq, den lilla vagnen eller theravada (de äldstes skola) som anhängarna själva vill kalla sig, håller fast vid att det bara finns en Buddha och inga gudar. Buddha uppfattas enbart som en läromästare som visar människor den åttafaldiga vägen till upplysning. Vägen går över många återfödslar innan man som munk eller nunna till slut når nirvana. Möjligheten att nå upplysning i detta livet är därför ytterst begränsad för vanliga människor. Därav namnet ”den lilla vagnen”. Hinayana finns i Sri Lanka, Thailand, Burma, Laos och till viss del i Kambodja och Vietnam.

Vajrayana, diamantvagnen, härstammar från mahayanabuddhismen och är känd sedan 600-talet e.Kr. Vajrayanabuddhismen förekommer främst i länderna i Himalaya och är en blandning mellan mahayanabuddhism och lokala folkliga traditioner.

Inom vajrayana läggs stor vikt vid magiska ritualer, yoga och tantrism (mystiska diagram, religiösa formler, mantran m.m.). I Tibet har en egen form av vajrayanabuddhism utvecklats som kallas tibetansk buddhism eller lamaism. Inom den tibetanska buddhismen tillbeds Buddha som en gud. Den tibetanska buddhismens ledare kallas för Dalai lama, en bodhisattva som uppfattas som en levande gud.

I Japan finns dessutom en buddhistisk tradition som kallas zen som härstammar från mahayanabuddhismen. ”Zen” betyder meditation. Inom zenbuddhismen utgör därför meditation vägen till befrielse. Zen går i likhet med Buddhas ursprungliga lära ut på att koppla bort alla kroppsliga begär och därigenom nå andlig frihet.

Buddhismens klosterväsende
Siddharta Gautama fick många anhängare som vandrade med honom och ville följa hans lära. För dem skapade han en munkorden och en nunneorden. Det buddhistiska klosterväsendet med dess munkar och nunnor spelar en viktig roll inom buddhismen. Munkidealet hålls högt eftersom munkar och nunnor anses ha nått långt i vägen till upplysning.

Munkar och nunnor lever i frivillig fattigdom och celibat. Det är andra människors uppgift att försörja munkarna och nunnorna med mat. Systemet fungerar eftersom det anses vara hedersamt och samtidigt en religiös plikt att skänka av sin mat till en munk eller nunna.
I klostren ägnas mycket tid åt studier undervisning och meditation.

Inom buddhismen syftar bön till att väcka vår egen inre kapacitet i form av t.ex. styrka, mod och visdom. I det buddhistiska samhället är det i regel munkarnas uppgift att leda rituella handlingar av olika slag såsom bröllop och begravningar. Munkar och nunnor utgör därtill viktiga förebilder i det buddhistiska samhället då de med sin livsstil förblir en ständig påminnelse om de buddhistiska livsidealen och vägen till upplysning.

Kvinnan inom buddhismen
Inom buddhistiska samhällen betraktas ofta den självständiga ogifta kvinnans position som respektabel. Både kvinnor och män undervisas i den buddhistiska läran på lika villkor. Buddha grundade även en nunneorden. Det finns därmed en väl etablerad buddhistisk tradition av nunnor, varav många är välkända. Inom mahayana och vajrayana förekommer dessutom många kvinnliga bodhisattvor.

Frågor Buddhismen

1. Hur uppstod buddhismen?
2. Nämn några likheter och skillnader mellan buddhismen och hinduismen.
3. Vad menade Buddha med att “livet är ett lidande”(strävan/längtan)?
4. Förklara begreppen karma och reinkarnation.
5. Förklara begreppen (en) buddha och nirvana.
6. Hur kan man enligt Buddha nå upplysning?
7. Hur ser man (inom buddhismen) på ogifta kvinnor som dessutom vill utvecklas inom den buddhistiska läran?
8. Sammanfatta buddhismens kärna (viktigaste delar).

Kluring

Claes Malmberg, en av Sveriges mest kända skådespelare och komiker, har sedan början av 2000-talet varit en engagerad buddhist. Han beskriver sig själv som en sökare som länge varit intresserad av existentiella frågor, och hans väg till buddhismen var en del av en personlig utveckling och inre resa.

Lyssna på "Buddhismen har gjort mig mer vidsynt men inte vaccinerat mig" med Claes Malmberg på Sveriges Radio P4 (3.42 min).

1. Varför, tror du, att Claes Malmberg blev buddhist? Förklara hur du tänker!

2. Claes Malmberg håller på det göteborgska fotbollslaget GAIS och uttryckte i ett TV-program 2006 något skämtsamt att "Tack vare buddhismen och Gais har jag lärt mig att leva med lidandet". Vad, tror du, att han kan mena med det?

Buddhas vandring - filmuppgift

 

Buddhas vandring - filmuppgift

Buddhas väg mot upplysning

Uppgift:

Skapa en kort film (max 5 min) där följande tas upp:

-Vad var det Siddharta Guatama upplevde på sin utflykt utanför palatset och vad fick det honom att inse?

-Hur nådde han upplysning?

-Hur bör man leva för att nå upplysning?

Viktiga begrepp som ni kan eller bör använda:

Karma, Nirvana, Buddha, Åttafaldiga vägen, Fyra ädla sanningarna

-Diskutera med er lärare innan ni bestämmer hur ni ska gå till väga.

Buddhas vandring

"Efter att ha stött på en gammal man, en mycket sjuk man, och ett lik, blir Siddharta traumatiserad. När han sedan ser en vandrande asket, bestämmer sig Siddharta för att bli en asket. Som följd av detta lämnade han sitt hem vid 29 års ålder, och följde olika lärare. Han tillbringade först tid med olika mästare i meditation, men efter att ha bemästrat dessa meditationsformer kände han att han trots detta inte hade funnit något svar till det mänskliga lidandet. Då valde han att följa en grupp mycket strikta asketer, där han åt så lite att han blev extremt mager. Trots detta mycket strikta utövande, fann han inte vad han hade letat efter.

Efter att ha återfått sin styrka satte han sig under ett bodhiträd och bestämde sig för att sitta kvar där tills han antingen dött eller nått buddhaskap. När han satt under detta träd kom Mara för att försöka hindra Siddharta från att nå buddhaskap, men trots detta lyckades Siddharta till slut nå buddhaskap under bodhiträdet. 

Som följd av detta, lärde Buddha ut i de fyrtiofem år som han levde efter hans upplysning. Några av hans mest kända lärjungar blev Śariputra, Maudgalyāyana, samt hans kompanjon Ananda. Hans död innebar hans ingång i det slutgiltiga skedet: parinirvāna, och efter hans död blev hans kropp kremerad och hans kvarlevor placerade i flera stupor."

Källa Wikipedia

Religion, Heliga platser

 

Heliga platser

-för anhängare i de fem världsreligionerna judendomen, kristendomen, islam, hinduism, och buddism

Jerusalem

Jerusalem är en stad med en rik och komplex historia, och den har en djup religiös betydelse för judar, kristna och muslimer. Staden ligger i Mellanöstern, i Israel, och har varit en central plats för andlighet och kultur i tusentals år.

Judendom

För judar är Jerusalem den heligaste staden. Den är hem till Västra muren (Klagomuren), den sista kvarvarande delen av det andra templet, som är en plats för bön och andakt. Staden har varit ett centrum för judisk tro och kultur sedan kung David gjorde den till huvudstad för det förenade Israel omkring 1000 f.Kr. Kung Salomo byggde det första templet här, vilket gjorde Jerusalem till det religiösa centret för judendomen. Trots att templet förstördes av romarna år 70 e.Kr., har staden fortsatt att vara en symbol för judisk längtan och hopp om återuppbyggnad.

Kristendom

Jerusalem har också en central plats inom kristendomen. Det är staden där Jesus korsfästes, begravdes och återuppstod. Platser som Gravkyrkan eller Heliga gravens kyrka, även känd som Uppståndelsekyrkan, är en av de mest betydelsefulla helgedomarna inom kristendomen. Den ligger i Jerusalems gamla stad och har varit ett mål för pilgrimsfärder sedan 300-talet.

Idag delas och kontrolleras kyrkan gemensamt av sex olika kristna grenar, exempelvis den romersk-katolska kyrkan eller den grekisk-ortodoxa kyrkan. Den är också en del av världsarvet Gamla staden i Jerusalem och dess murar.

Via Dolorosa, som betyder "Smärtans väg" på latin, är en processionsväg i Jerusalems gamla stad. Via Dolorosa är viktig för kristna pilgrimer som följer Jesu sista vandring. Den representerar den väg som Jesus gick på väg till sin korsfästelse. Via Dolorosa är alltså den processionsväg som leder till Golgata, även kallad "Skallplatsen," vilken är den plats där Jesus blev korsfäst. Golgata är den sista stationen på Via Dolorosa och är belägen inne i Heliga gravens kyrka.

Staden Jerusalem är också symbolisk för enighet och Guds utvalda plats för arken, och reflekterar evig gloria och kunskap. Arken eller Förbundsarken, är en helig kista som enligt Bibeln innehöll de två stentavlorna med de tio budorden som Moses fick på berget Sinai. Jerusalem är en plats där många viktiga händelser i Jesu liv ägde rum, vilket gör den till en helig plats för kristna världen över.

Islam

För muslimer är Jerusalem känd som Al-Quds eller Baitul-Maqdis, vilket betyder "Den ädla, heliga platsen". Staden är viktig eftersom det är platsen för Muhammeds nattresa och himmelsfärd (Isra och Mi'raj), där han enligt traditionen togs från Mecka till Al-Aqsa-moskén i Jerusalem och sedan upp till himlen. Al-Aqsa-moské och Klippdomen. 

Klippdomen, även känd som Klippmoskén, är en muslimsk helgedom belägen på Tempelberget i Jerusalem. Helgedomen är känd för sin förgyllda kupol som utgör ett framträdande landmärke i Jerusalem och den byggdes mellan åren 687 och 691 av kalifen Abd al-Malik. Den är byggd över en klippa som enligt abrahamitisk tradition är platsen där patriarken Abraham skulle offra sin son Isak. Enligt muslimsk tradition steg profeten Muhammed upp till himlen från denna klippa under sin nattliga resa Byggnaden är en av islams äldsta och mest betydelsefulla och anses vara den tredje heligaste platsen inom islam, efter Kaba i Mekka och profeten Muhammeds moské i Medina.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kaba

Kaba är en central symbol för islam och representerar både en fysisk och andlig mittpunkt för muslimer världen över. 

Kaba är en stor, kubformad byggnad belägen i Mecka, Saudiarabien, och är den heligaste platsen inom
islam . Byggnaden är täckt av ett svart tyg med guldbroderad islamisk arabisk kalligrafi . Kaba är ungefär tolv meter lång, tio meter bred och femton meter hög.

Enligt islamisk tradition byggdes Kaba ursprungligen av änglarna och återuppbyggdes senare av profeten Abraham och hans son Ismael. Den svarta stenen, som är inmurad i ett hörn av Kaba, tros ha kommit från paradiset och var ursprungligen vit men blev svart på grund av människornas synder.

Kaba är den riktning (qibla) som muslimer vänder sig mot när de ber. Varje muslim bör, om möjligt, delta i vallfärden (Hajj) till Mecka minst en gång i livet, där de går sju varv moturs runt Kaba och helst rör eller kysser den svarta stenen. Vallfärden är en av islams fem pelare och symboliserar enhet och likhet bland muslimer.

Kaba är tillverkad av mörkgrå sten och har en dörr som ligger två meter över marken. Inuti Kaba är golvet och delar av väggarna täckta med marmor, och koranverser är inskrivna på tavlor infällda i marmorn. Den övre delen av den inre väggen är klädd med grön duk dekorerad med verser broderade i guld.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Rom och Vatikanstaten

Rom och Vatikanstaten har en djup betydelse för kristna världen över. Vatikanstaten, världens minsta självständiga stat, ligger inom Rom och är hem till den romersk-katolska kyrkans högsta ledare, påven. Vatikanstaten är en kulturell och historisk ikon, med platser som Peterskyrkan, Sixtinska kapellet och Vatikanmuseerna, som innehåller några av världens mest kända konstverk och arkitektoniska mästerverk .

Rom är en stad med en lång och rik historia, och den har en särskild betydelse för kristna världen över. Staden grundades enligt legenden av Romulus och Remus år 753 f.Kr. och blev senare hjärtat i det mäktiga romerska imperiet. Rom har varit ett centrum för förvaltning, handel, kultur och kommunikationer genom århundradena.

Vatikanstaten, belägen i hjärtat av Rom, är världens minsta självständiga stat med en yta på endast 44 hektar och en befolkning på omkring 800 personer. Denna stadstat fungerar som både ett andligt och administrativt centrum för den katolska kyrkan och är hem till påven.

Förutom sin religiösa betydelse spelar Vatikanstaten en viktig roll i global politik, med fokus på frågor som fred, människorättigheter och social rättvisa. Vatikanstaten är en unik plats där historia, kultur och andlighet möts, och den fortsätter att vara ett viktigt centrum för kristen tro och tradition. Påven, som bor och arbetar här, är en andlig ledare för miljontals katoliker och en central figur i internationella frågor.

Peterskyrkan, belägen i Vatikanstaten, är en av de mest ikoniska och heliga platserna inom kristendomen. Denna magnifika basilika är byggd över aposteln Petrus grav och är ett mästerverk av renässansarkitektur. Peterskyrkan, med sin imponerande kupol designad av Michelangelo, är en symbol för den katolska kyrkans makt och skönhet. Peterskyrkan är byggd över aposteln Petrus grav, är en av de mest heliga platserna inom kristendomen. Varje år besöker miljontals pilgrimer och turister kyrkan för att uppleva dess andliga och kulturella rikedom.

Påven, som bor i Vatikanstaten, är en andlig ledare för miljontals katoliker och spelar en central roll i globala frågor som fred, människorättigheter och social rättvisa. Påven är den högste ledaren för den romersk-katolska kyrkan och biskopen av Rom. 

Den senaste påven var Pave Frans, även känd som Jorge Mario Bergoglio. Han ledde den katolska kyrkan från 2013 till sin död den 21 april 2025. Pave Frans var känd för sin
ödmjukhet, sitt engagemang för social rättvisa och sin strävan efter fred . Han var den första påven från Latinamerika och den första att ta namnet Frans, efter helgonet Franciskus av Assisi.

Pave Frans arbetade aktivt för att reformera kyrkan och fokuserade på att hjälpa de fattiga och marginaliserade. Han var också en stark förespråkare för miljöskydd och klimatåtgärder. Hans sista tal till världen innehöll ett kraftfullt budskap om fred och försoning. Pave Frans uttalade sig flera gånger om sexuella övergrepp inom katolska kyrkan och uttryckte sin djupa sorg och skam över dessa händelser. Han erkände kyrkans misslyckande med att hantera övergreppen och betonade vikten av att sätta offren i centrum för kyrkans omsorg.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Varanasi

Varanasi är en av de äldsta städerna i världen och ligger vid floden Ganges i den indiska delstaten
Uttar Pradesh . Staden är känd som den heligaste platsen inom hinduismen och har varit ett centrum för andlighet och kultur i tusentals år.

Varanasi anses vara grundad av guden Shiva och är en av de sju heliga städerna inom hinduismen. Staden är en viktig plats för pilgrimsfärder, där troende kommer för att utföra rituella bad i Gangesfloden, som anses ha renande egenskaper. 

Ett dopp i floden tros kunna rena en från synder och hjälpa till att uppnå moksha, befrielse från återfödelsens kretslopp. Ghats kallas de trappstegsliknande platserna längs Gangesfloden, där människor samlas för att bada, be och utföra kremeringsritualer. Manikarnika Ghat i Varanasi är den mest kända platsen för kremering, där det sägs att kremering vid denna plats leder till omedelbar moksha.

Vishwanath-templet i Varanasi är dedikerat till Shiva och är en av de mest betydelsefulla helgedomarna i Varanasi. Templet är också känt som Gyllene Templet på grund av sina förgyllda torn. Varanasi är en plats där det heliga och det vardagliga möts, och varje gathörn och tempel berättar en historia om tro och tradition. 

--------------------------------------------------------------------------------

Bodh Gaya

Bodh Gaya är en mycket viktig plats inom buddhismen eftersom det är där Siddhartha Gautama, som senare blev känd som Buddha, nådde upplysning under ett bodhiträd. Denna händelse markerar början på buddhismen som en religion.

Bodh Gaya är platsen där Buddha mediterade och nådde upplysning för över 2500 år sedan. Ett av de mest kända buddhistiska templen, Mahabodhi-templet, ligger i Bodh Gaya. Det är ett UNESCO-världsarv och en viktig pilgrimsplats. Det nuvarande bodhiträdet sägs vara en direkt avkomma till det ursprungliga trädet under vilket Buddha satt. Buddhister från hela världen besöker Bodh Gaya för att meditera och utföra religiösa ritualer.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Heliga platser

Uppgift

1. Vilken betydelse har Jerusalem för, och varför

- a) för judar?

- b) för kristna?

-c) för muslimer?

2. a) Varför är Rom och Vatikanstaten en viktig plats för kristna?

b) Hur kommer det sig att påven kan ha en viktig politisk roll i hela världen?

3. a) Hur kan Varanasi vara en så populär stad för hinduer?

b) Vad gör ett bad i Ganges med en troende hindu?

4. Vad är Bodh Gaya och varför är den platsen helig?