Tala - öva inför NP

 

        Tala 

                Övning 1

"En oväntad vänskap"

Del 1

Idag börjar vi arbetet med muntliga övningar inför NP.

Vi ser ca 30 minuter av filmen, därefter så ska du i par (eller i en mindre grupp) diskutera filmens innehåll.

Frågor att diskutera i paret.

-  Vad handlar filmen om? Sammanfatta innehållet.

- Vilka är personerna?

- Var och när utspelar sig texten? Diskutera tid och miljö. Hur ser det ut?

- Generella frågeställningar som ni hittar i filmen. Teman/budskap

- Egna erfarenheter/kan du känna igen någonting från filmen

- Försök att hålla igång diskussionen i minst fem minuter. (5 min-10 min)

Lektion 2-3

Vi ser återstående delen av filmen och diskuterar filmen i grupp (ca 3-4 personer)

Utse någon i gruppen som leder gruppdiskussionen.

Tänk på att den avslutande diskussion kring filmen ska följa strukturen för NP (se nedan). 

Tänk på:

Att leda en diskussion/struktur

- den som leder diskussionen börjar med att kortfattat sammanfatta innehållet i filmen/texten

- den som leder diskussionen öppnar därefter med en egen åsikt eller genom att ge någon ordet

- den som leder diskussionen fördelar ordet vid behov

- den som leder återför diskussionen till ämnet om det behövs

- den som leder diskussionen avslutar och försöker att sammanfatta diskussionen

Att deltaga i en diskussion

- den som deltager lyssnar, ställer frågor, framför åsikter som för diskussionen framåt

- försöker fördjupa eller bredda diskussionen

- visar engagemang

- den som deltager i diskussionen praktiserar turtagning

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Övning 2 

Lyssna och diskutera texter (två och två)

Text 1 "Mosaik" 4:45 min.

Fortsätt med text 2 och 3:

Text 2 "Resor med moster Augusta" 6:50 min

Text 3 "Välgörenhet till varje pris" 6:45 min

Frågor att diskutera

- Vad handlar texten om? Ge exempel

- Vilka är personerna?

- Var och när utspelar sig texten? Diskutera tid och miljö. Hur ser det ut? Ge exempel

- Generella frågeställningar som ni hittar i filmen. Teman/budskap (ex mobbning, rädsla, vänskap, relationer, uppfostran, makt... annat? ge exempel)

- Egna erfarenheter/kan du känna igen dig i texten? Varför/varför inte?

Försök att hålla igång diskussionen i minst fem minuter (5 min-10 min).

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Övning 3

Lyssna och diskutera texter (två och två)

Text 4 "Gubben med kryckan" 6:07 min

Fortsätt med text 5 och 6:

Text 5 "Flickan med klänningen" 6:19 min

Text 6 "En surpris" 5:05 min

Frågor att diskutera

- Vad handlar texten om? Ge exempel

- Vilka är personerna?

- Var och när utspelar sig texten? Diskutera tid och miljö. Hur ser det ut? Ge exempel

- Generella frågeställningar som ni hittar i filmen. Teman/budskap (ex mobbning, rädsla, vänskap, relationer, uppfostran, makt... annat? ge exempel)

- Egna erfarenheter/kan du känna igen dig i texten? Varför/varför inte?

Försök att hålla igång diskussionen i minst fem minuter (5 min-10 min).

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Övning 4  Fanns inga fler ljudfiler......... 

Kanske läsa texter och presentera???

Lyssna och diskutera texter (två och två)

Text 7 "" : min

Fortsätt med text 8 och 9:

Text 8 

Text 9

Frågor att diskutera

- Vad handlar texten om? Ge exempel

- Vilka är personerna?

- Var och när utspelar sig texten? Diskutera tid och miljö. Hur ser det ut? Ge exempel

- Generella frågeställningar som ni hittar i filmen. Teman/budskap (ex mobbning, rädsla, vänskap, relationer, uppfostran, makt... annat? ge exempel)

- Egna erfarenheter/kan du känna igen dig i texten? Varför/varför inte?

Försök att hålla igång diskussionen i minst fem minuter (5 min-10 min).

Övning 5 

Diskussionsfrågor kring böcker jobba två och två

"Litteraturkort"

Övning 6 

Generalrepetition!, sista övningstillfället före NP

Läs och diskutera texter (vi använder gamla NP)

Arbetsgång:

Sagor, Prinsessan av Kattenborg

 

Vi tittar på skillnaden mellan folksagor och konstsagor

Folksagor

Folksagor är sagor som har berättats av människor under långa tider och ingen vet vem som först berättade dem. De har berättats muntligt från generation till generation och har förändrats under vägen. Sagorna utspelar sig i fantasins värld och ofta under en historisk tid som man inte vet exakt när den var.

När började man skriva folksagor? 

Historiskt har folksagan berättats för barn i flera tusen år, många av dessa har bevisats vara 3000–4000 år gamla, då man har funnit denna typ av sagor nedtecknade på papyrusrullar i Egypten.

Det var först på 1800-talet som bröderna Grimm började samla in och skriva ner sagor från, framförallt Tyskland. Sagor som Askungen, Snövit och Mästerkatten i stövlar fanns då spridda i många länder i olika versioner. Dessa sagor kallas för folksagor.

Konstsagor

En konstsaga är en saga som till skillnad från folksagan har en känd författare. Konstsagan har också en konstnärlig och estetisk intention medan folksagan är kopplad till muntlig kultur. På engelska kallas genren literary fairytale, på danska och norska kunsteventyr samt på tyska Kunstmärchen.

Exempel på konstsagor är ”Prinsessan på ärten”, ”Den fula ankungen” och ”Kejsarens nya kläder” skriven av H.C. Andersen.  H.C. Andersen skrev 156 konstsagor mellan åren 1835 och 1873 och han tillhör en av våra mest kända sagoförfattare.

Övning sagor

1. Läs "Prinsessan av Kattenborg" 

2. Är "Prinsessan av Kattenborg"  en folksaga eller en konstsaga?

2. Förklara de svåra orden från texten: torparfolk/slåtterfolk, träta, slev, paltor, bolster, tagelstrå, löje, ömse sidor, gemål, lynne, fager, mana (uppmana)

3. Svara utförligt på frågorna:

a) Vilka personer möter vi i sagan?

b) Vilka egenskaper har katten?

c) Karakterisera flickan, kungen, änkedrottningen och jätten.

d) Vad i denna saga är typiskt för en saga?

e) Denna saga är också humoristisk. På vilket sätt?

f) Denna saga liknar två andra kända sagor. Vilka? Vad handlar de om? Vem har skrivit dem?

Gemensam diskussion kring frågorna i hela klassen.

När hundarna kommer

När hundarna kommer

https://skolbanken.unikum.net/plans/plan/2556368180

https://skolbanken.unikum.net/plans/plan/4060572117

https://skolbanken.unikum.net/plans/plan/2975523619

Varför blir en vanlig tonårskille en mördare? Hur kan en ung person bli så påverkad av våld, hat och nazism att han brutalt slår ihjäl en annan skolkompis? Hur går föräldrar, syskon och kompisar vidare efter en sådan tragisk händelse? Några av dessa oerhört svåra frågor får delvis svar i ungdomsboken "När hundarna kommer" av Jessica Schiefauer.

Det är en annorlunda bok som ger upphov till många tankar och funderingar. Boken är delvis baserad på en verklig händelse och ger många möjligheter till tolkning och reflektion både inom texten men även ur ett samhällsperspektiv.

Hållbar utveckling

  

 

Hållbar utveckling

I det här avsnittet förklaras och diskuteras innebörden av hållbar utveckling. Vi kommer bland annat titta på olika former av hållbar utveckling och vad de innebär.

Centrala begrepp för arbetsområdet

Bistånd innebär att rikare länder delar med sig till fattigare.

Mikrolån har använts för att stimulera småföretagsamhet i tredje världen, ofta bland kvinnor, som exempelvis kan köpa en symaskin och starta en affärsverksamhet.

MUL-länder (Minst utvecklade länder) är låginkomstländer som är i störst behov av utveckling och bistånd på i stort sett alla områden.

Globala målen finns till för att nå hållbar utveckling till 2030. Främst ska de globala målen avskaffa extrem fattigdom, främja fred och rättvisa och lösa klimatkrisen.

Millenniemålen var det första samlade försöket till en global agenda för utveckling. De antogs av FN:s medlemsländer år 2000. 

Vattenbrist kan orsakas av översvämningar och torka. Det slår särskilt hårt mot människor som lever i låginkomstländer och som befinner sig i t.ex. krig.

Växthuseffekten/global uppvärmning är det som människan orsakar genom utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Växthusgaserna förstärker atmosfärens förmåga att värma jordytan – den så kallade växthuseffekten blir starkare.

Förnybara energikällor är exempelvis vindkraft, vattenkraft och solenergi.

Icke-förnybara energikällor är fossila bränslen som olja, kol, torv, naturgas och kärnkraft (uran).

Naturresurser t.ex. skog, järnmalm och vatten.

Ekologiskt fotavtryck är ett mått på hur mycket av jordens naturresurser vi förbrukar.

Hållbar utveckling (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. 

Sårbara platser är ett område som ofta drabbas av t.ex. naturkatastrofer  eller katastrofer som orsakats av människan, t. ex. skogsskövling.

Naturkatastrofer kan vara jordbävningar, vulkanutbrott, jordskred, tsunamier, laviner, översvämningar, torka, bränder, extrema temperaturer, cykloner, tyfoner, orkaner, tromber, stormar och epidemier.

Levnadsstandard avser nivån på invånarnas ekonomi och levnadsförhållanden. Detta mäts vanligen med bruttonationalprodukten (BNP) per capita.

Fattigdomsbekämpning innebär att levnadsvillkoren förbättras för människor som redan är fattiga genom att bistå med stöd inom hälsa, utbildning och infrastruktur.

Fattigdomscirkeln är ett begrepp som beskriver att det är svårt att ta sig ur fattigdom, när den väl startat så fortsätter den så länge inte någon utomstående bryter den onda cirkeln: fattigdom=>låga inkomster=>dålig tillgång till mat och vatten=>hunger och dålig hygien=>sjukdomar och undernäring=>låg produktivitet=>fattigdom........och så rullar det på.

Extrem fattigdom innebär att en person måste leva på mindre än 1,9 USD/dag (cirka 19 kronor).

WTO Världshandelsorganisationen (WTO) är den internationella organisation som har hand om regler för internationell handel. 

IMF International Monetary Fund eller Internationella valutafonden, är en internationell organisation med 190 medlemsländer som på olika sätt bekämpar fattigdomen i världen. 

Världsbanken är en organisation som har som mål att minska den globala fattigdomen, göra fördelningen av välstånd mer rättvis och främja hållbar utveckling. Det sker genom lån till utvecklingsprojekt och stöd till utvecklingsländer. Nästan alla länder i världen är medlemmar i Världsbanken.

Vi lever idag över våra tillgångar

Begreppet hållbar utveckling går ut på att hushålla med jordens resurser och tillgodose våra behov idag
att försämra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov.

Framtidens generationer har rätt till en värld med rika naturtillgångar och biologisk mångfald (varierad artrikedom bland växter och djur) samtidigt som människor inte ska behöva leva i extrem fattigdom.

Den viktigaste anledningen till att vi måste arbeta för hållbar utveckling är för att skapa möjlighet för alla människor som kommer efter oss att kunna leva på ett jordklot som inte är förorenat till oigenkännlighet, där haven är utfiskade och vattnet inte går att dricka på grund av föroreningar.

Att leva hållbart skulle kunna sammanfattas med att inte leva över våra tillgångar. Men det är tyvärr det som befolkningen i den rika delen av världen gör.

Vår globaliserade värld har skapat nya möjligheter för handel och resande

Det som vi människor producerar och konsumerar sätter avtryck i miljön. Det gäller allt ifrån bilar och datorer till kläder och mat. En bil som tillverkas kräver användandet av många naturresurser som lämnar olika spår i miljön. Vi handlar kläder som är tillverkade i låglöneländer där fattiga barn och kvinnor arbetar långa dagar i farliga arbetsmiljöer för minimala löner. Frukten vi köper har ibland transporterats över halva jordklotet för att nå våra svenska livsmedelsbutiker. Vi reser dessutom till områden och kontinenter som för hundra år sedan knappt någon utifrån hade besökt. Hur många av oss tänker till exempel på att vårt resande sätter avtryck i miljön via flygplanens utsläpp?

Ekologiskt fotavtryck

För att få en tydlig bild över hur vår överkonsumtion ser ut och att vi lever över våra tillgångar, så kan det vara intressant att använda sig av Världsnaturfondens (WWF) begrepp ekologiskt fotavtryck. Tanken med ekologiskt avtryck är att vi ska förstå hur stor påverkan vi människor har på vår miljö och värld - den alla efterkommande generationer ärver av oss.

Om man slår ut allt som konsumeras och produceras i världen idag på antalet människor som finns, skulle det enligt WWF krävas 1,6 jordklot för att tillgodose alla resurser som behövs. Med andra ord kommer jordens resurser att ta slut om mänskligheten fortsätter leva på det viset.

Vi svenskar konsumerar faktiskt ännu mer. Vårt ekologiska avtryck motsvarar 4,2 jordklot. Vad säger det oss? Jo, om världens människor skulle leva som vi svenskar gör, skulle utvecklingen mot en miljömässig katastrof gå ännu snabbare. Jorden skulle vara dömd till undergång, åtminstone det mesta av allt liv på jorden. Det är ingen hållbar utveckling.

Tre perspektiv på hållbar utveckling

Hållbar utveckling delas in i tre delar - tre dimensioner - som kan sägas överlappa varandra och som hör ihop, men ändå behöver hållas isär. Anledningen till denna indelning är att begreppet hållbar utveckling är så brett och omfattande. Man måste helt enkelt belysa det från olika vinklar. De tre dimensionerna är: social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Vad innebär då dessa tre dimensioner?

1. Social hållbarhet

Även om den extrema fattigdomen har minskat i världen under de senaste 20 åren så är det fortfarande miljoner människor som lever i stor fattigdom och hunger. Krig och konflikter drabbar människor i utsatta områden skoningslöst. Bristen på demokratiska rättigheter, jämställdhet mellan män och kvinnor och förtryck av minoritetsbefolkningar är ständiga dilemman i många länder och områden.

Social hållbarhet handlar i grunden om att människor, oavsett var i världen man lever, ska leva i trygghet. Människor ska t.ex. inte behöva somna hungriga eller sakna demokratiska och sociala rättigheter. Det handlar helt enkelt om att arbeta för en mer rättvis värld.

2. Ekonomisk hållbarhet

När ekonomisk hållbarhet diskuteras inom forskningen skiljer man vanligtvis mellan två ståndpunkter (synsätt). Den första ståndpunkten utgår från att ekonomisk hållbarhet är uppnådd först då den ekonomiska tillväxten i världen inte längre påverkar miljön eller människors liv negativt. Dilemmat med detta synsätt är hur det ska gå till att lyfta människor ur fattigdom utan en ekonomisk tillväxt där företag och industrier spelar en viktig roll. Vi vet ju bland annat utifrån WWF:s ekologiska avtryck att all mänsklig produktion och konsumtion sätter avtryck i miljön.

Den andra ståndpunkten poängterar att det viktiga är att människor lyfts ur extrem fattigdom och att ekonomisk hållbarhet är likställd med ekonomisk tillväxt. Människornas behov går därmed före den negativa miljöpåverkan som tillväxten skapar. Ekonomisk hållbarhet enligt det här synsättet överensstämmer därför inte med målsättningen för ekologisk hållbarhet.

3. Ekologisk hållbarhet

Ekologisk hållbarhet utgår från att vi människor måste kämpa för att på lång sikt skapa en giftfri miljö
våra kommande generationer kan leva i. Det ska finnas ren luft och vattnet ska gå att dricka. Det ska också finnas en biologisk mångfald där växter och djur inte dör ut.

Alltsedan den industriella revolutionen i slutet av 1700-talet och under 1800-talet har mänsklighetens utsläpp av olika giftiga ämnen och växthusgaser (främst koldioxid) i atmosfären ökat markant. De flesta av dagens forskare hävdar bestämt att det är mänskliga faktorer som har skapat de klimatförändringar vi nu står inför. Extrema klimatförändringar kan få förödande konsekvenser för framtida generationer.

Många länder, inklusive Sverige, har skärpt sina miljölagar och minskat utsläppen. I Sverige har riksdagen skapat lagar (i Miljöbalken) som ska främja en ekologisk hållbarhet. På andra ställen runt om i världen är det dock många länder vars utsläpp fortfarande är alldeles för höga. De länder som släpper ut mest koldioxid i världen idag är: USA, Kina och Indien. Tillsammans står de för en stor del av de totala utsläppen i världen. Att få dessa tre länder att minska sina utsläpp är en av vår tids viktigaste internationella miljöfrågor.

Grundkurs, Befolkning

 

Grundkurs, Befolkning

Mål för arbetsområdet

Att kunna vid arbetsområdets slut:

• Känna till och kunna använda grundläggande begrepp kopplade till arbetsområdet.

• kunna använda geografiska källor, exempelvis befolkningspyramider, för inhämtande av information.
• kunna resonera kring orsakerna till fördelningen av världens befolkning.
• kunna resonera kring migration, orsakerna bakom och dess följder.
• kunna resonera kring vilka mekanismer som ligger bakom och påverkar befolkningsutvecklingen i världen.
• kunna resonera kring utmaningar som befolkningsutvecklingen ställer oss inför och tänkbara lösningar på dessa.

Grundläggande begrepp

nativitet

Födelsetal, antal levande födda i ett område under ett år.

mortalitet

Antalet döda i ett område under ett år.

familjeplanering

Att medvetet försöka påverka familjestorlekar/antalet födda genom användande av preventivmedel och information.

befolkningspyramid

En form av diagram som visar hur en befolkning är fördelad över ålder och kön.

spädbarnsdödlighet

Andelen födda barn som dör under sitt första år.

urbanisering

En process där fler människor flyttar från landsbygden till städer och tätorter.

migration

Begreppet handlar om hur människor flyttar inom eller mellan länder. 

emigration

Att flytta ut från ett land.

immigration

Att flytta in till ett land.

levnadsstandard

Anger hur befolkningen i ett land lever, hur bra folk har det dvs. nivån på invånarnas ekonomi och levnadsförhållanden.

BNP

En förkortning av bruttonationalprodukt som anger värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

BNP/capita BNP delat på antalet invånare i landet.

HDI Medan BNP fokuserar på materiellt välstånd hävdas HDI ge en mer komplett bild, eftersom det är en sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP.

Push- och pullfaktorer 

Push-faktorerna är orsakerna till att människor lämnar ett land och pull-faktorerna är orsaken till varför de väljer att flytta till ett särskilt land. 

Andra begrepp som kan vara användbara:

infrastruktur, utbildning, socialt skyddsnät, sjukvård, pension, skatt, jämlikhet, jämställdhet, glesbygd, befolkningsutveckling

brain drain, vaccinationsprogram, population, kronisk, undernäring, polygami, extrem fattigdom, demografi, demografiska transitionen, befolkningsfördelning,  naturresurser, ekologiskt fotavtryck,  

hållbar utveckling (ekonomiskt, socialt, ekologiskt) förnybara energikällor (sol, vind, vatten mfl), icke förnybara energikällor (fossila bränslen mfl), “grön teknologi”, global uppvärmning, växthuseffekten,

Befolkningsutveckling

Människan har funnits på vår jord i omkring fyra miljoner år. För mer än 10 000 år sedan började människan att odla marken, då fanns det ca 8 miljoner människor på jorden. Befolkningsökning äger rum när födelsetal (nativitet) är högre än dödstal (mortalitet), alltså när det årligen föds fler människor än det dör.

Vid vår tideräknings början fanns det omkring 250 miljoner människor. Sedan ökade befolkningen mycket långsamt för att nå en miljard människor år 1820. Men sedan dess har folkökningen varit enorm. År 1930 fanns det två miljarder på jordklotet, tre miljarder passerades 1960, fyra miljarder 1975, fem miljarder 1987 och sex miljarder 1998.

Av jordens befolkning bor 60 procent i Asien, och där finns världens två folkrikaste länder, Kina och Indien. Kina har drygt 1,4 miljarder människor. Idag, 2022 är vi ca 7,9 miljarder människor på jorden (källa So-rummet)

För närvarande ser vi dock att u-länderna håller på att få ett lägre födelsetal, och i  den rika västvärlden har detta pågått under en längre period.

I flera stora länder i Asien föder kvinnorna nu färre än två barn, exempelvis i Indien, Kina och Thailand. Motsvarande trend kan man också se i Latinamerika. I Afrika däremot är födelsetalen höga, trots att aidsepidemin härjar värre där än någon annanstans. Snabbast ökar befolkningen i Afrika och sydvästra Asien. I de folkrika u-länderna Kongo, Nigeria och Sudan i Afrika blir folkmängden dubbelt så stor på bara 20-25 år.

För att minska på befolkningsökningen måste vissa åtgärder genomföras i samhället.
En av de viktigaste åtgärderna är att levnadsstandarden måste höjas. Det har visat sig att när människorna blir rikare och livet tryggare, minskar benägenheten att skaffa många barn.

Många familjer i utvecklingsländerna skaffar sig många barn därför att barndödligheten är hög. Man vill att några barn ska överleva barndomen. Därför måste barndödligheten begränsas.
Utbildning är ett viktigt instrument för att minska den alltför snabba befolkningsökningen. En utbildad familj tar lättare till sig information om barnbegränsning och preventivmedel.

Demografiska transitionen.
När levnadsstandarden för människorna i ett land förbättras förändras både dödstal (mortalitet) och födelsetal (nativitet) det får till följd att befolkningstillväxten förändras. Detta kan man visa med ett diagram:

Skede 1
Under 1700-talet var exempelvis Sverige ett förindustriellt jordbrukssamhälle. Man hade dålig sjukvård och många dog i smittsamma sjukdomar. Vissa år så slog skörden fel så många dog i undernäring. Sverige låg i krig osv. Man hade höga födelsetal (nativitet) och höga dödstal (mortalitet), vilket ledde till en låg befolkningsökning.

Skede 2
När industrialiseringen inleddes på 1800-talet började befolkningen öka snabbare än tidigare. Nya jordbruksmetoder och tekniska uppfinningar gjorde att man kunde producera mera mat.  Man fick vaccin mot epidemier som smittkoppor, bättre hygien och långsamt blev dödstalen (mortaliteten) lägre medan födelesetalen (nativiteten) fortsatte vara hög.

Skede 3
Under hela 1800-talet och in på 1900-talet i Sverige fortsatte dödligheten att minska. Urbaniseringen ökade och livsvillkoren förbättrades (skola/sjukvård/hygien/dricksvatten mm). Födelsetalen började minska.

Skede 4
I steg 4 har landet en välfungerande sjukvård och ålderdomen är tryggad via pensionssystem. Med bra levnadsstandard väljer de flesta att inte skaffa fler än två barn. Det gör att befolkningsökningen nu blir liten.

Skede 5
Befolkningen minskar. Kvinnorna skaffar sig i genomsnitt färre än två barn. De äldre blir en allt större del av befolkningen.

Filmklipp
Hans Rosling beskriver detta i ett filmklipp.

Rosling berättar om den positiva utvecklingen in Bangladesh men det är fortfarande ett land med stor fattigdom vilket du kan se i detta filmklipp.

Befolkningspyramider




Frågor.
1. Varför ökar jordens befolkning?
2. Var bor de flesta människorna?
3. Hur stor blir befolkningen i framtiden?
4. Hur kan en minskad fattigdom och bättre levnadsförhållanden påverka befolkningsökningen?
5. Titta på de olika befolkningspyramiderna. Vad kan du utläsa av dem? Förklara vad som händer i de olika faser som pyramiderna visar.

Övergripande frågeställning:

Vad påverkar befolkningsutvecklingen i världen?

Kluring: Hur kan man göra för att utrota extrem fattigdom?

Fattigdomscirkeln

Fattigdomscirkeln är ett begrepp som beskriver att det är svårt att ta sig ur fattigdom, när den väl startat så fortsätter den så länge inte någon utomstående bryter den onda cirkeln: fattigdom=>låga inkomster=>dålig tillgång till mat och vatten=>hunger och dålig hygien=>sjukdomar och undernäring=>låg produktivitet=>fattigdom........och så rullar det på.

Karta och geografiska grundkunskaper - övning

 

Karta och geografiska grundkunskaper - övning

Världsdelarna
-Kan du världsdelarna?  (Seterra/länk 100%)
Länder och städer
-Kan du länderna i Europa?
-Kan du länderna i Afrika?
-Kan du länderna i Asien?
-Kan du länderna i Nord- och centralamerika?
-Kan du länderna i Sydamerika?
-Kan du Australien och närliggande länder?
-Kan du de 70 största länderna efter befolkning? (50-100%) Öva på Seterra
-Kan du världens till ytan 30 största länder? Öva på Seterra (50-100%)
-Kan du världens 25 största städer?  Seterra/länk (50-100% rätt)
Vatten
-Känner du till några hav och sjöar i världen?
-Känner du till några floder i världen?
-Känner du till några av världens öar?
Berg
-Känner du till några av världens bergskedjor?
Kartan och gradnätet
– Känner du till norra- och södra vändkretsen?
-Kan du de olika klimatzonerna?
-Känner du till jordens gradnät? länk
-Film om olika typer av kartor: länk
-Länk till övning, gradnätet
-Känner du till kartbokens olika tematiska kartor och projektioner?(länk)

Samhällsekonomi, Bensinpriset

Bensinpriset

Om bensinpriset går upp (ännu mer) 

Idag kostar bensinen ungefär 22 kr/liter. Vad skulle kunna hända med ekonomin om bensinpriset skulle stiga till det dubbla, alltså 44 kr/liter? Resonera kring hur det kan påverka enskilda individer och samhället som helhet!   

Resonera på både Individnivå och samhällsnivå. Tänk på att utveckla ditt resonemang. 

Tips: Kanske kan SO-mallen och det du vet om det “ekonomiska kretsloppet” hjälpa dig att resonera.