Litteraturhistoria – Medeltiden

Medeltiden 

under uppbyggnad!!!!!

Eleverna ska få kunskap om medeltidens litteratur, hur texterna speglar sin tid, samt träna sin förmåga att analysera och reflektera kring innehåll, språk och budskap. De får också öva sin kreativitet genom att skriva egna texter med inspiration från medeltiden.

Mål för arbetsområdet:

• Känna till kännetecken för medeltida litteratur
• Läsa och diskutera utdrag från medeltida texter
• Förstå hur religion, samhälle och ideal speglas i litteraturen
• Analysera texters innehåll och budskap
• Skapa egna texter i medeltida stil

Introduktion till Medeltiden

Tidsperiod: ca 500–1500 e.Kr. (i Sverige: ca 1050–1520)

Centrala verk och författare - "Författare" är ibland anonyma eller legendariska.

Europa:

"Song of Roland" (Frankrike) – riddarideal, hjältemod

"Tristan och Isolde" – kärlek och öde

"Dante Alighieri" – Den gudomliga komedin (kort utdrag)

"Geoffrey Chaucer" – Canterbury Tales (kort utdrag)

Sverige/Norden:

Den äldre västgötalagen – exempel på fornsvensk text

Erikskrönikan– utdrag

Heliga Birgitta – uppenbarelser och religiöst inflytande

Uppgift:

Vi pratar och läser texten om Heliga Birgitta

Vi lyssnar på podden

Du svarar på frågor i enskilt dokument

Heliga Birgitta – Ett helgon från Sverige

Heliga Birgitta var en kvinna som levde under medeltiden och blev en av Sveriges mest kända personer genom tiderna. Hon föddes år 1303 i Uppland och dog år 1373 i Rom.

Redan som barn sa Birgitta att hon hade speciella drömmar och syner där hon såg Jesus och Maria. Hon trodde att Gud talade till henne. När hon blev vuxen fortsatte hon att få uppenbarelser, alltså meddelanden från Gud. Dessa skrev hon ner eller berättade för andra, och de samlades i böcker.

Birgitta gifte sig med en man som hette Ulf, och tillsammans fick de åtta barn. Ett av barnen, Katarina av Vadstena, blev också helgonförklarad senare. Efter att Ulf dog reste Birgitta till Rom, där hon bodde i många år. Hon arbetade för att förändra kyrkan och ville att påven skulle flytta tillbaka till Rom (på den tiden bodde han i Frankrike).

Birgitta var mycket religiös och ville att människor skulle leva rätt och följa Guds vilja. Hon kritiserade både kungar och påvar som hon tyckte gjorde fel. Många lyssnade på henne, men inte alla höll med. Hon grundade också en klosterorden – Birgittinorden – och hennes kloster i Vadstena blev mycket viktigt i Sverige under medeltiden.

Birgitta dog i Rom år 1373. Hon blev helgonförklarad av katolska kyrkan år 1391. Det betyder att hon blev officiellt erkänd som ett heligt föredöme. Idag är hon ett av Europas skyddshelgon och en viktig person i både svensk och europeisk historia.

Vi lyssnar på podden "Heliga Birgitta – östgötaflickan som blev ett helgon"

Frågor om Heliga Birgitta

1. Varför reste Birgitta till Rom och vad ville hon förändra i kyrkan?
2. Vad innebär det att bli helgonförklarad?
3. Varför tror du att Heliga Birgitta vågade kritisera både kungar och påvar, trots att det var farligt?
4. Hur speglar Birgittas liv medeltidens starka religiositet?
5. Vilken betydelse har Heliga Birgitta haft för Sverige, både då och idag?

Läs utdrag ur Tristan och Isolde och diskutera:

 Hur beskrivs kärlek?

 Vad säger texten om riddarideal?

Läs ett utdrag ur "Den gudomliga komedin":

Hur skildras helvetet? Vilka synder straffas?

Analysuppgifter

Jämför en medeltida hjälte (t.ex. Roland eller Tristan) med en modern hjälte (t.ex. från film/spel/litteratur).

Hur påverkar religion innehållet i Heliga Birgittas uppenbarelser?

Kreativa uppgifter

Skriv en riddarroman: Eleverna skriver en egen kort berättelse med riddare, kärlek och kamp, i medeltida stil.

Dagbok ur medeltiden: Skriv en dagbok som en munk, bonde, riddare eller adelsdam.

Skriv ett brev till en medeltida person: T.ex. till Heliga Birgitta eller Dante.

Diskussionsuppgifter

Vad tycker du om medeltidens syn på kärlek och religion?

Vad finns kvar av medeltida ideal i vår tid?

Er del av Västerport

 

Er del av Västerport

 

Er del av Västerport

Västerport, Varbergs nya stadsdel växer fram bit för bit . En av de största förändringarna av stadskärnan som vi kan se redan nu är det nya stationshuset. Ett stationshus innehåller inte bara stationen utan även flera affärslokaler av olika slag.

Er uppgift är att sätta ihop en affärsplan för en av de lediga lokalerna.

Ert företag skall vara verksamt i Varberg vilket gör att ni måste se på staden som en helhet och fundera över hur ert företag kan bli en del av denna helhet. 

Tyngdpunkten ligger alltså på er affärsidé och ni kommer inte att avkrävas en detaljerad och hållbar budget. Dock måste ni visa hur ni på ett rimligt sätt förhåller er till den ekonomiska verkligheten gällande inkomster och utgifter.

Lokalen

https://www.lokalguiden.se/lokal/5-stationstorget-1-centrum

Vad ska finnas med i er presentation?

Presentation av rörelsens verksamhet, alltså vilka varor/tjänster ni tänker sälja.

Motivering till vilka behov som finns i Varberg för denna.

Vilken är er målgrupp, alltså vem är det som ni tänker ska köpa era varor eller tjänster?

Vilken känsla vill ni att ert företag skall förmedla.

Kortare redogörelse för hur man tänkt lösa sin marknadsföring.

Enkel skiss över hur ni tänker använda butiksytan.

Namn och grafisk profil, alltså ert namn och  logotyp.

Era tankar om hur ert företag ska vara en del av en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Vi tittar på de tre aspekterna (ekologiskt, socialt och ekonomiskt) inom hållbar utveckling.

Hur ska detta presenteras?

Ni väljer själva hur ni vill presentera er affärsidé.

Exempel på presentationsformer:

-Bildspel som Googlepresentation, lägg till röst

-Film

-På papper

-Text och bild i ett Googledokument

Skriva deckare år 7

 

Skriva deckare år 7

Din uppgift

Du kommer nu att få skriva din egen deckare utifrån några givna ramar.

Berättelsens ramar

Plats

En större herrgård i Jämtland. Herrgården som heter Tjädersholme ligger på en ö i Indalsälven. 

Det enda sättet att ta sig till och från herrgården är via en gammal stenbro. Vattnet runt Tjädersholme är för strömt och forsande för att använda båt, eller för att simma i för den delen.

På herrgården finns plats för tio gäster utöver herrgårdens ägare och hans fru, samt hushållerskan, betjänten och vaktmästaren.

Persongalleri, alltså vilka som befinner sig på platsen

Herrgårdsägaren Leopold Tjäder

Herrgårdsägarens fru Ulrika Tjäder

Jaktinfluencern Kulbert Kruth vars jaktkanal på Youtube är norra Europas största. Han är på plats för att filma ett inslag om den jämtländska älgjakten.

Den pensionerade kriminalpolisen Bojan Kopp som hyrt ett rum på herrgården för att vandra i skogen, läsa och njuta av ett glas god whisky framför brasan på kvällarna.

Landslagsåkaren i mountainbike Julia Eker är på plats för att träna inför nästa säsongs viktiga tävlingar.

Biologen Gunnar Bladh som befinner sig i trakten för att skriva på sin nya bok om Jämtlands växtliv, framförallt om de giftiga växter som finns i skogarna.

Den berömda författarinnan Page Halda som hyrt ett rum under en månad för att påbörja arbetet med sin nästa kriminalroman.

Hushållerskan Britta Visph som arbetat på herrgården i 27 år.

Vaktmästaren Rubank Spett som vuxit upp på herrgården och tog över som vaktmästare efter sin far. Han bor i den lilla vaktmästarstugan bakom herrgården.

Betjänten Berner Brix som arbetat på herrgården i ett år.

Situation

Det är i slutet av september och älgjakten pågår för fullt i Jämtlands skogar.  På herrgården finns ett antal gäster som befinner sig där av olika anledningar.

Ett kraftigt regnoväder med starka vindar har lett till att vattennivån i älven stigit mycket och en flytande stock har träffat fundamentet till den gamla stenbron som leder till herrgården. 

Fundamentet har skadats så allvarligt att hela bron fallit ned i vattnet och spolats bort. Förutom detta har de starka vindarna skadat två mobilmaster i området vilket gör att mobiltäckning saknas.

På morgonen den 22/9 upptäcker hushållerskan att en person är död och det verkar inte som att det är en olycka eller sjukdom som ligger bakom dödsfallet.

Tips för dig som skriver deckare

Detektiv, utredare. 

Det måste finnas någon sorts detektiv, huvudperson som utreder brottet.

Ledtrådar-tydliga

Alla ledtrådar måste beskrivas och uppvisas tydligt så att läsaren har samma möjlighet som polisen/detektiven att lösa mysteriet.

Mördaren, rånaren-känd sen innan och "vanlig person"

Gärningspersonen måste visa sig vara en person som på något sätt funnits med i berättelsen.

Gärningspersonen ska inte vara en yrkesmördare, utan en "vanlig" människa, gärna någon som man inte skulle misstänka i första taget.

Aldrig detektiven själv

Det får aldrig visa sig att detektiven själv är gärningspersonen. Det skulle lura läsaren.

Allvarligt brott-helst mord

Brottet måste vara så pass allvarligt att läsaren tycker att det är värt att läsa en hel bok om det. Därför skriver man helst om mord. Brottet får aldrig visa sig vara en olyckshändelse eller ett självmord.

Vettiga ledtrådar, villospår, ingen trolldom

Brottet måste lösas med hjälp av ledtrådar och logik, inte genom magi, spådom och liknande.

Även om läsaren ska kunna lista ut vem som är brottslingen, är det viktigt att det inte är alltför lätt att lösa brottet. Därför placerar författaren ofta ut villospår, alltså ledtrådar som sedan visar sig leda åt fel håll.

När man skriver berättande texter

När du skriver en text berättar du inte bara händelseförlopp. Du gör också beskrivningar. Beskrivningar av människor, miljöer eller saker. Det du skriver blir på så vis synligt för läsaren. En text helt utan beskrivningar blir svårläst, liksom en text med för utförliga och detaljerade beskrivningar. Svårigheten är att hitta en god balans mellan berättande inslag och beskrivningar som stimulerar läsarens fantasi.

Du har säkert fått höra att du ska använda dig av ett målande språk genom att peta in en hel del adjektiv. Den ganska intetsägande meningen

"Flickan plockade blommor på ängen." kan du låta växa till =>

"Den gapskrattande flickan plockade nyutslagna blommor på den bördiga ängen."

Läsaren får då en tydligare bild av situationen. Å andra sidan gäller också ordspråket "less is more". Experimentera gärna med adjektiv men känn efter att det passar för ditt skrivsätt och den text du ska skriva. För mycket adjektiv kan verka överarbetat och lite löjligt. Läsaren vill kunna tolka in sina egna tankar i läsningen.

Den dramaturgiska kurvan

1. Anslag 

Den första delen av berättelsen. Är till för att etablera berättelsens känsla hos läsaren. Denna känsla skapar alltså en ingång i berättelsen. Huvudkonflikten kan eventuellt skymta förbi. Kanske kan någon person verka irriterad på en annan men det behöver inte vara så tydligt.

2. Presentation

Karaktärerna, miljöerna med mera presenteras. Man kan säga att allt som spelar en viktig roll i berättelsen presenteras. Det gäller personer, platser, byggnader m.m. Relationerna mellan dessa ”komponenter” presenteras också. Huvudproblemet syns för första gången. 

- Karaktärer/roller/personer

- Plats (land/plats/byggnad etc.)

- Tid (nutid? dåtid? framtid? och/eller tid på dygnet) 

-  Vad är problemet?

3. Fördjupning 

 Vi får alltså veta mer om personernas bakgrund och historia och hur det kommer sig att de hamnat i just den här situationen. Här någonstans uppdagas att ett brott begåtts.

- Huvudkonflikten fördjupas

-  Konflikter syns

-  Bakgrund/historia

4. Upptrappning 

Personernas konflikter med varandra beskrivs och därför är också detta en väldigt dramatisk del av berättelsen. Bevisningen förs fram. 

- Maktkamp

-  Bevisning

5. Upplösning

 Vi anar vem som är skyldig. Utgången blir helt enkelt tydlig. 

- Vem vinner?

6. Avtoning 

En nedtrappning av spänningen. Lösningen presenteras alltså och vi får slutligen veta vad som hänt och varför.

- Lösning

-  Följderna

-  Vad händer sen?

Novell - Att döda ett barn

 

Novell - Att döda ett barn

Stilar och genrer inom litteraturen 

Facklitteratur

Facklitteratur, det hörs nästan på ordet, är litteratur som man kan dela in i fack, exempelvis faktatexter, informativa texter eller instruktioner. Facklitteratur kallas även ”sakprosa”, det vill säga man skriver om en sak i en viss stil. Exempel på sakprosatexter är recept, bruksanvisningar eller nyhetsartiklar. Facklitteratur eller sakprosa kan vara riktad mot ett specifikt vetenskapligt område, som exempel medicinska tidskrifter eller historiska verk. Man ställer ofta facklitteratur som motpol till skönlitteratur eller skönlitterär text.

Skönlitteratur - novell

En novell är en kort skönlitterär text. Ordet kommer från italienskans novella, som betyder "nyhet". Det engelska ordet novel motsvaras på svenska av roman, medan novell på engelska heter short story ("kort berättelse"). Noveller, romaner, essäer och biografier ingår i skönlitteratur. Skönlitteratur är påhittade berättelser, skrivna på ett konstnärligt sätt och är en av de mest populära textformerna. Man brukar säga att man ”skriver på prosa” och då menar man att stilen på texten är vardaglig, men med konstnärliga mål. Novellen har en speciell uppbyggnad som kallas för ”novellens dramaturgi”.

Novellen "Att döda ett barn"

"Att döda ett barn" skrevs på beställning av NTF, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, i syfte att få ner hastigheten i trafiken. Efter andra världskriget ökade biltrafiken snabbt i Sverige. Många körde utan tillräcklig erfarenhet och olyckorna blev fler. (NTF) ville därför skapa en kampanj för att väcka allmänhetens medvetenhet om trafikens faror. Att döda ett barn är skriven av den svenske författaren och journalisten Stig Dagerman (1923–1954). Novellen publicerades första gången 1948 och kom att bli Dagermans mest kända utgåva.

Novellen "Att döda ett barn" handlar om en tragisk trafikolycka där ett barn blir påkört och dör. Den är kort, enkel och mycket gripande. Dagerman visar hur snabbt livet kan förändras och hur en olycka kan förstöra flera människors liv på ett ögonblick.

Stig Dagerman skrev starka och känslomässiga texter om människans utsatthet och samhällets orättvisor. Han är känd för sin djupa stil och sitt engagemang i existentiella frågor.

Att döda ett barn

av: Stig Dagerman

Det är en lätt dag och solen står snett på över slätten. Snart ska klockorna ringa, ty det är söndag. Mellan ett par rågåkrar har två unga hittat en stig som de aldrig förut gått och i slättens tre byar blänker fönsterrutorna. Män rakar sig framför speglarna på köksborden och kvinnorna skär gnolande upp bröd till kaffet och barn sitter på golvet och knäpper sina livstycken. Det är den lyckliga morgonen till en ond dag, ty denna dag skall ett barn dödas i den tredje byn av en lycklig man. Ännu sitter barnet på golvet och knäpper sitt livstycke och mannen som rakar sig säger att i dag skall de ta en roddtur nerför ån och kvinnan gnolar och lägger upp det nyskurna brödet på ett blått fat.

Det far ingen skugga över köket och ändå står mannen som skall döda barnet vid en röd bensinpump i den första byn. Det är en lycklig man som tittar in i en kamera och i glaset ser han en liten blå bil och bredvid en ung flicka som skrattar. Medan flickan skrattar och mannen tar den vackra bilden skruvar bensinförsäljaren fast locket på tanken och säger att de får en fin dag. Flickan sätter sig i bilen och mannen som skall döda ett barn tar upp sin plånbok ur fickan och säger att de ska åka till havet och vid havet skall de låna en båt och ro långt ut.

Genom de nerskruvade rutorna hör flickan i framsätet vad han säger, hon blundar och när hon blundar ser hon havet och mannen bredvid sig i båten. Det är ingen ond man, han är glad och lycklig och innan han stiger in i bilen står han ett ögonblick framför kylaren som gnistrar i solen och njuter av glansen och doften av bensin och hägg. Det faller ingen skugga över bilen och den blanka kofångaren har inga bucklor och inte heller är den röd av blod.

Men samtidigt som mannen i bilen i den första byn slår igen dörren till vänster om sig och drar ut startknappen öppnar kvinnan i köket i den tredje byn sitt skåp och hittar inget socker. Barnet som har knäppt sitt livstycke och knutit sina skor står på knä i soffan och ser ån som slingrar sig mellan alarna och den svarta ekan som ligger uppdragen i gräset. Mannen som skall förlora sitt barn är färdigrakad och viker just ihop spegeln. På bordet står kaffekopparna, brödet, grädden och flugorna. Det är bara sockret som fattas och modern säger åt sitt barn att springa över till Larssons och låna några bitar. Och medan barnet öppnar dörren ropar mannen efter det att skynda på, för båten väntar på stranden och de skall ro så långt ut som de aldrig förut rott. När barnet sedan springer genom trädgården tänker det hela tiden på ån och på båten och på fiskarna som slår och ingen viskar till det att det bara har åtta minuter kvar att leva och att båten skall ligga där den ligger hela den dagen och många andra dagar.

Det är inte långt till Larssons, det är bara tvärs över vägen och medan barnet springer över vägen far den lilla blå bilen in i den andra byn. Det är en liten by med små röda hus och nymornade människor som sitter i sina kök med kaffekoppen höjd och se bilen rusa förbi på andra sidan häcken med ett högt moln av damm bakom sig. Det går mycket fort och mannen i bilen ser äppelträden och de nytjärade telegrafstolparna skymta förbi som grå skuggor. Det fläktar sommar genom vindrutan, de rusar ut ur byn, de ligger fint och säkert mitt på vägen och de är ensamma på vägen - ännu. Det är skönt att färdas alldeles ensam på en mjuk bred väg och ute på slätten går det ännu finare. Mannen är lycklig och stark och med högra armbågen känner han sin kvinnas kropp. Det är ingen ond man. Han har bråttom till havet. Han skulle inte kunna göra en geting förnär, men ändå skall han snart döda ett barn. Medan de rusar fram mot den tredje byn sluter flickan åter ögonen och leker att hon inte skall öppna dem förrän de kan se havet och hon drömmer i takt med bilens mjuka krängningar och hur blankt det skall ligga.

Ty så barmhärtigt är livet konstruerat att en minut innan en lycklig man dödar ett barn är han ännu lycklig och innan en kvinna skriker ut sin fasa kan hon blunda och drömma om havet och den sista minuten i ett barns liv kan detta barns föräldrar sitta i ett kök och vänta på socker och tala om sitt barns vita tänder och om en roddtur och barnet själv kan stänga en grind och börja gå över en väg med några sockerbitar inslagna i vitt papper i högra handen och hela den sista minuten ingenting annat se än en blank å med stora fiskar och en bred eka med tysta åror.

Efter är allting för sent. Efteråt står en blå bil på sned över vägen och en skrikande kvinna tar handen för munnen och handen blöder. Efteråt öppnar en man en bildörr och försöker stå på benen fast han har ett hål av fasa inom sig. Efteråt ligger några vita sockerbitar meningslöst utströdda i blod och grus och ett barn ligger oroligt på mage med ansiktet pressat hårt mot vägen. Efteråt kommer två bleka människor som ännu inte fått dricka sitt kaffe utspringande genom en grind och ser en syn på vägen som de aldrig skall glömma. Ty det är inte sant att tiden läker alla sår. Tiden läker inte ett dödat barns sår och den läker dåligt smärtan hos en mor som glömt köpa socker och skickat sitt barn över vägen för att låna och lika dåligt läker den ångesten hos en gång lycklig man som dödat det.

Ty den som har dödat ett barn åker inte till havet. Den som ha dödat ett barn åker långsamt hem under tystnad och bredvid sig har han en stum kvinna med ombunden hand och i alla byar som de passerar ser de inte en enda glad människa. Alla skuggor är mycket mörka och när de skiljs är det fortfarande under tystnad och mannen som har dödat barnet vet att denna tystnad är hans fiende och att han kommer att behöva år av sitt liv för att besegra den genom att skrika att det inte var hans fel. Men han vet att det är lögn och i sina nätters drömmar skall han istället önska att få en enda minut av sitt liv tillbaka för att göra denna enda minut annorlunda. Men så barmhärtigt är livet mot den som har dödat ett barn att allting efteråt är försent.

Att döda ett barn – kortfilm av Alexander Skarsgård 7.34

 

Samhällsekonomi, mål och begrepp

Att kunna om några veckor:

Förstå hur hushållens-, företagens-, bankernas- och offentlig ekonomi(stat, kommun och region) hänger samman och kunna beskriva hur det ekonomiska kretsloppet fungerar, samt hur man kan påverka/styra kretsloppet på olika sätt.

Förstå varför vi betalar skatt och vad skattepengar används till.

Förstå hur länder och regioners ekonomier hänger samman i en global värld samt kunna resonera kring möjligheter och utmaningar med globaliseringen.

Känna till olika ekonomiska system och vad som påverkar en varas pris i en marknadsekonomi.

Känna till och kunna resonera kring olika sätt att mäta ett lands välmående/välstånd.

Användbara begrepp sorterade i grupper

Hushållens ekonomi (privatekonomi)

Känner du till och kan använda begreppen kopplade till hushållens ekonomi?

Bruttolön

Nettolön

Bidrag

Disponibel inkomst

Budget

Konsumtion

Sparande

Räntan

Banken

Känner du till grunden i bankens affärsidé, samt för- och nackdelar med olika sparformer?

Inlåningsränta

Utlåningsränta

Sparformer

Skatt

Vilka olika typer av skatt finns, varför och vad används pengarna till?

Inkomstskatt

Moms

Punktskatt

Ekonomiska kretsloppet

Känner du till hur de olika delarna i det ekonomiska kretsloppet samspelar, samt hur Sveriges beroende av andra länder ser ut?

Hushållen

Företag

Stat och kommun

Banken

Räntan

Utlandet

Import och export

Högkonjunktur

Lågkonjunktur

Finanspolitik och Penningpolitik

Hur kan man påverka det ekonomiska kretsloppet, vad fungerar som gas- och bromspedal?

Stimulera ekonomin

Bromsa ekonomin

Räntan

Inflation

Hur mäter man ett lands välstånd/välmående?

BNP

BNP per capita

HDI

En varas pris

Vad påverkar priset på en vara?

Tillgång

Utbud

Efterfrågan

Säsong

Transportkostnad

Tillverkningskostnad

Marknadsföring

Globalisering

Vad innebär en globaliserad ekonomi och vilka för- och nackdelar finns med denna?

Globalisering och produktion

Fördelar

Nackdelar

Multinationella företag

Landgrabbing

Braindrain

Produktionsfaktorer

Vad är produktionsfaktorer? Kan du ge några exempel från olika branscher?

Realkapital

Arbetskraft

Råvara

Ekonomiska system

Kan du beskriva de olika ekonomiska systemen och vilka styrkor respektive svagheter ser du med respektive system?

Marknadsekonomi(Prissättning, Konkurrens, Tillgång/Utbud)

Planekonomi

Blandekonomi

Arbetsmarknaden

Kan du kortfattat beskriva de spelregler som råder mellan arbetsmarknadens parter?

Arbetsvillkor

Fackförening

Strejk

Lockout

Medlare

Skyddsombud

LO och SAF

Saltsjöbadsavtalet

Fler begrepp som kan vara bra att kunna (osorterat)

ekonomi, lön, lån, budget, skatt, hushållning, fri konkurrens, lokal och global, tillgång/efterfrågan,

utbud, ekonomiska system, export, import, kapital, investering, ränta, konjunkturer, inflation, finanspolitik, riksbanken, privat – offentlig, entreprenör, bank, produktionsfaktorer,

multinationella företag, BNP, BNP per capita, välfärd, HDI, varumärke, valuta, aktie, aktiebörs, råvaror, arbetskraft, monopol, AB, sparande, resurser, behov, bidrag, amortering

moms, A-kassa, arbetsmarknad, arbetsmiljö, fackförening, tjänster, varor, jämlikhet, jämställdhet, pension, deklarera, urbanisering

Grundkurs

Länk till grundkurs

Läslogg år 9 ht 2025

 

Läslogg år 9 ht 2025

Varför ska vi läsa böcker? 

Jo, du ökar ditt ordförråd och när du får in fler ord i din hjärna kan du använda dem i skrift och på så sätt bli en bättre skribent. Du läser redan mycket i exempelvis din mobiltelefon, men det är för korta och avskalade texter och du behöver större texter för att kunna få, dels ett bättre ordförråd och dels bli en mer kvalitativ läsare och skribent.

Varför ska vi skriva om det vi läser, då? 

Jo, då kan du utveckla din läsförståelse, din förståelse för andra människor, din förståelse för samhället och din förståelse för sambandet mellan det du har läst och din verklighet. Det är viktigt att du hänger med i det du läser och visar att du förstått texten. Du övar också på att skriva och ju mer du övar på saker, desto bättre blir du. På allt.

Vilka skills i svenska övar du på i och med detta arbetsområde? 

Skolverket kräver i kursplanen i svenska och svenska som andraspråk (bland annat) att:

"Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med flyt och visar på läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med säkerhet. Eleven för resonemang om innehållet i olika texter. Eleven skriver olika slags texter med språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett fungerande sätt." Och detta bedöms då på olika nivåer.

Bedömning

Nivå 0 - Ej underlag för bedömning

Har du glömt att publicera din uppgift, varit ledig eller var du sjuk? Alternativt inte gjort klart. Använd studieverkstad för att ta igen missade delar.

Nivå 1

Du håller en ok nivå på din text, men försök utveckla den. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Korrekturläs så att du inte missar exempelvis stor bokstav, punkt och stavning.

Nivå 2

Du håller god nivå på din text, men försök utveckla den vidare. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Motivera det du tycker.

Nivå 3

Du håller hög nivå på din text. Bra! Fortsätt så! Du använder ett bra och korrekt språk och du motiverar dina ställningstaganden.

Så här gör vi:

I vår läslogg ska vi läsa, diskutera, skriva och dela med oss av våra upplevelser! 

Du lånar en valfri skönlitterär bok.

Du läser ca 30 minuter, en lektion i veckan.

Du skriver på Classroom/Svenska/Läslogg.

Vid några tillfällen berättar för din bänkgranne eller din lärare om det du läst.

Vecka 34 Torsdag 21/8 

1. Utlåning av böcker

2. Presentera din bok: titel, författare och utgivningsår. Berätta om boken ingår i en serie, har blivit filmatiserad eller om den fått något pris. Presentera även författaren. 

Vecka 35 Torsdag 28/8 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Skriv en kort text om vad du tror kommer att hända huvudpersonen/erna den närmaste tiden i din bok.

Vecka 36 Torsdag 4/9

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Välj ut ett citat (en eller ett par meningar) ur din bok och berätta om varför du valde just det citatet. Du kan även välja ett känt citat och motivera varför det passar till din bok.

Att citera innebär att ordagrant återge vad någon har skrivit eller sagt. Citaten bör vara få och väljas med eftertanke. Korta citat sätts inom "citattecken".

Bra och eller kända citat: https://bra-citat.se/kanda-citat/?utm_content=cmp-true

Citat av Winston Churchill: https://www.dagenscitat.nu/kallor/w/winston_churchill

Vecka 37 Torsdag 11/9

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Bok och bild - Välj en liten bit text, eller en replik, ur den bok du läser och välj en bild som passar till. Rita och måla, leta i tidningar eller på nätet. Presentera bild och citat och förklara den koppling du ser.

Vecka 38 PRAO

Vecka 39  Torsdag 25/9

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Berätta om något du läst hittills. Vilken känsla skulle du koppla till just detta du läst? -Rädsla, trygghet, värme, kyla, sorg, glädje, ångest, skam, längtan, hopp, tacksamhet... eller något annat. Varför valde du just den känslan?

Vecka 40 Torsdag 2/10

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Om du var tvungen att lägga till en karaktär i din bok, hur hade den personen sett ut och vad hade hänt runt den personen? Använd dig av det som står i rutan: "Utanpå, inuti,omkring."

Vecka 41 Torsdag 9/10

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Beskriv miljön. Var i världen utspelar sig händelserna i din bok? Hur ser där ut? Hur luktar där? Hur låter det? Använd adjektiv och bildspråk (liknelser och metaforer).

Ett exempel på en mening med många adjektiv:

En snabb röd bil, for med en hastighet så träden vek sig och lämnade dammoln efter sig. Däcken tjöt och luften fylldes av bränt gummi. Flickan som satt i bilen bredvid föraren, kramade handväskan i knät så den blev platt och innehållet i den blev skrynkligt och obrukbart.

Liknelser 

En liknelse är ett bildligt uttryck. En liknelse har jämförelseord utsatta, exempelvis ”som”, ”liksom” eller ”såsom”. Exempel på liknelser är: ”Platt som en pannkaka”, ”Arg som ett bi”, ”Hungrig som en varg”, ”Snabb som en vessla” eller ”Du har ett hjärta av guld”.

Metaforer

En metafor innehåller däremot ingen jämförelse – utan är ett bildligt uttryck där jämförelseord saknas. Styrkan med metaforer är att de visualiserar begreppen och gör dem tydligare.

Exempel på metafor: "Du är en klippa", ”Det är dystra miner på börsen i dag”, ”Livet är en resa” eller ”Att hamna på efterkälken”.

Vecka 42 Torsdag 16/10

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Välj någon sorts musik som du tycker har koppling till boken du läser. Presentera musiken och förklara vilken koppling du ser.

Vecka 43 Torsdag 23/10

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Vad säger dig omslaget till boken? Berätta om varför du tror det ser ut så här och vad du tycker om det.
3. Hur hade omslaget sett ut om du hade fått bestämma?

Vecka 44 Höstlov

Vecka 45 Torsdag 6/11

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Beskriv utförligt vilka likheter och/eller skillnader som finns mellan en av karaktärerna i din bok och dig själv? 

Vecka 46 Torsdag 13/11

    1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

    2. Är det demokrati eller diktatur där huvudpersonen i din bok befinner sig? 

Om det inte framgår, får du föreställa dig att där antingen är diktatur eller demokrati. 

Bestäm dig för vilket, om du inte vet. Beskriv hur det i så fall märks/ser ut i samhället i din bok!

Vecka 47 Torsdag 20/11

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Om du fick möjlighet att förbättra något i din bok, vad skulle du då göra bättre? Förklara hur.

Historisk händelse - gör ett bildspel

 

Historisk händelse - gör ett bildspel

1. Gör ett bildspel i Google Presentation.
2. Välj en av händelserna nedan.
3. Sammanställ ditt bildspel, använd kloka bilder och följ SO-mallen. 
4. Välj även lämplig musik till ditt bildspel.
5. Bildspelet redovisas nästa vecka.

Välj i listan av historiska händelser:

Följderna av andra världskriget

Jaltakonferensen och Tysklands delning

Marshallhjälpen

Israel - Palestina

NATO vs Warszawapakten Kalla kriget

Koreakriget, 

Vietnamkriget, 

Pol Pot/Kambodja

Kubakrisen, FN, EU, Berlinmuren,

Afrika - koloniernas frigörelse

Israel

Medborgarrättsrörelsen,

Rosa Parks,

Månlandningen

Sydafrika - Apartheid

Mordet på Olof Palme

Berlinmurens fall år 1989

Jugoslavienkriget, Balkan

Folkmordet i Rwanda,

Sverige - välfärdslandet, folkhemmet, miljonprogrammet

2000-talet - år 2025

"Nine eleven" och kriget mot terrorismen, 

Arabiska våren

Syrien

Gängkriminalitet

Sociala medier

Proteströrelser (Pride, Me too, Black Lives Matters, Fridays for future) konspirationsteorier, 

Brexit

Corona

Ukraina

AI

Gaza

Rymdresor för alla

Exempel på musik som kan förknippas med historiska händelser

Kalla kriget (ca 1947–1991)

"99 Luftballons" – Nena (1983)

Kalla kriget / kärnvapenrädsla. En av de mest kända tyska protestlåtarna. Den berättar om hur något så oskyldigt som ballonger leder till globalt krig – en tydlig metafor för hur bräcklig freden var under kalla kriget.

"Russians" – Sting (1985)

En direkt kommentar till kärnvapenhotet och kalla krigets ömsesidiga misstänksamhet. Ett vädjande om fred mellan stormakterna, med hänvisning till barnens framtid. Bygger melodiskt på rysk klassisk musik (Prokofjev).

"Silent Running" – Mike + The Mechanics (1985)

Kalla kriget / Övervakningssamhället. En dystopisk låt som handlar om kontroll, förtryck och hur man måste "hålla tyst" för att överleva.

"Final Countdown" – Europe (1986)

Apokalyptisk stämning i slutet av kalla kriget

Även om texten är vag, tolkas låten ofta som att handla om mänsklighetens sista chans – något många kände under 1980-talets kärnvapenoro.

Kubakrisen (1962)

"Eve of Destruction" – Barry McGuire (1965)

En protestsång som fångar den rädsla och oro som präglade världen under kärnvapenhotet.

Watergate-skandalen (1972–1974)

"Sweet Home Alabama" – Lynyrd Skynyrd (1974)

Även om den främst är känd som en sydstatsanthem, innehåller den textrader som refererar till politisk korruption och skandaler.

Berlinmurens fall (1989)

"Wind of Change" – Scorpions (1990)

Denna låt blev ett soundtrack till förändring i Europa. Den beskriver optimismen och friheten som kom efter murens fall.

"Heroes" – David Bowie (1977)

Skriven i Västberlin, beskriver ett par som möts vid muren – en vacker och tragisk bild av livet i delat Tyskland.

Vietnamkriget (1955–1975)

"Fortunate Son" – Creedence Clearwater Revival (1969)

En protestsång mot orättvis rekrytering och krigets påverkan på arbetarklassen i USA.

Atombomben över Hiroshima

"Enola Gay" – Orchestral Manoeuvres in the Dark (OMD) (1980)

Namnet syftar på planet som släppte bomben. Låten är en syntpop-protest mot kärnvapen, mitt under kalla krigets vapenbalans.

Medborgarrättsrörelsen (1960-talet, USA)

"A Change Is Gonna Come" – Sam Cooke (1964)

En stark hymn för medborgerliga rättigheter och hopp om förändring.

"Biko" – Peter Gabriel (1980)

Apartheid, Sydafrika

En hyllning till frihetskämpen Steve Biko, som dog i polisens förvar. Låten bidrog till att öka pressen på apartheidregimen.

Nelson Mandelas frigivning (1990)

"Free Nelson Mandela" – The Specials (1984)

En ikonisk protestsång som hjälpte väcka internationell uppmärksamhet för kampen mot apartheid.

9/11 och efterdyningarna (2001)

"Where Were You (When the World Stopped Turning)" – Alan Jackson (2001)

En känslomässig reflektion över chocken och sorgen i USA efter terroristattackerna.

Arabiska våren (2010–2012)

"Freedom" – Beyoncé feat. Kendrick Lamar (2016)

Låten symboliserar kamp för frihet och rättvisa – en passande spegling av de folkliga upproren i Mellanöstern och Nordafrika.

Ukrainakriget (2022–)

"1944" – Jamala (2016)

Vann Eurovision för Ukraina och berättar om historiska övergrepp mot krimtatarer, men har tolkats som en kommentar till rysk aggression.

Pandemin (COVID-19, 2020–2022)

"Level of Concern" – Twenty One Pilots (2020)

Skapad och släppt mitt under pandemin, reflekterar osäkerhet och behov av närhet i isolationen.

"Living in a Ghost Town" – The Rolling Stones (2020)

Låten fångar den kusliga tystnaden i städerna under nedstängningen. Med sin bluesiga ton beskriver den känslan av isolering och hur världen plötsligt blev en spökstad. Den skrevs och släpptes mitt under pandemin – vilket gör den till ett äkta samtidsdokument.

Klimatkamp och ungas protester (2018–2025)

"All the Good Girls Go to Hell" – Billie Eilish (2019)

Kritik mot klimatförnekelse och passivitet. Passar som soundtrack till Greta Thunbergs rörelse Fridays for Future.

"Earth" – Lil Dicky (2019)

En humoristisk men allvarlig uppmaning till att rädda planeten, med deltagande från flera kända artister.

2008 års finanskris

"Take the Money and Run" – Steve Miller Band (1976)

En ironisk reflektion över girighet och ekonomiskt kaos. 

"Billionaire" – Travie McCoy feat. Bruno Mars (2010).

Teknologiska genombrott (AI, digitalisering)

"Technologic" – Daft Punk (2005)

Texten består av tekniska kommandon och speglar människans ökade symbios med teknologi.

Black Lives Matter (2013–2020-talet)

"Alright" – Kendrick Lamar (2015)

En kampsång för hopp och motstånd i kampen mot polisvåld och rasism.

"This Is America" – Childish Gambino (2018)

En kraftfull kommentar om rasism och våld i USA, som fick förnyad aktualitet under protesterna.

Brexit (2016–2020)

"Should I Stay or Should I Go" – The Clash (1982)

Denna punkklassiker blev en populär metafor för Storbritanniens splittrade identitet under Brexit.

Explosionen i Beirut (2020)

"Lebanon" – The Human League (1984)

Även om äldre, tar den upp våldet i Mellanöstern och kan användas för att rama in Libanons moderna tragedier.

Tjernobylkatastrofen (1986)

"Radioactive" – Imagine Dragons (2012)

Med sin titel och tema om en post-apokalyptisk värld, kan den symbolisera efterdyningarna av kärnkraftsolyckor.

Berlinmurens fall och Östeuropas frigörelse (1989)

"People Have the Power" – Patti Smith (1988)

En hymn om folkets styrka och möjligheten till förändring, vilket speglar de folkliga rörelserna i Östeuropa.

Terrorattackerna i Paris (2015)

"Pray for Paris" – Jay Electronica (2015)

En direkt respons på attackerna, som uttrycker sorg och solidaritet med offren.

COVID-19-pandemin (2020–2022)

"Lockdown" – Anderson .Paak (2020)

Skildrar livet under nedstängningar och de sociala orättvisor som pandemin blottlade.

Kriget i Ukraina (2022–)

"Zombie" – The Cranberries (1994)

En protestsång mot våld och krig, som fått ny relevans i ljuset av konflikten i Ukraina.