 |
| Bildkälla: vaccin.nu |
I Sverige i början av 1900-talet var lungtuberkulos, lungsot eller den vita pesten en folksjukdom. Av 100 000 insjuknade dog 10 000 av sjukdomen. Det var den vanligaste dödsorsaken bland ungdomar. För att försöka bota så många som möjligt började man bygga sanatorier. Man hade insett att dålig hygien, undernäring och trångboddhet gjorde folk mindre motståndskraftiga mot tbc. På sanatorierna skulle patienterna få näringsrik kost, god omvårdnad och frisk lust. Ofta byggde man sanatorierna lite avsides från bebyggelse, i hög skogsterräng eller som i Apelviken i Varberg, vid havet.
 |
| Bildkälla: digitaltmuseum.se Läkaren Johan Severin Almer började i liten skala att vårda barn och unga på bondgården i Apelviken. Hans koncept med bra och näringsrik mat, sol, salta bad, vila och motion visade på goda resultat. Kustsanatoriet Apelviken (KSA) kom att bli Sveriges största sanatorium med 574 patientplatser. |
 |
| Bildkälla: digitaltmuseum.se |
De flesta patienter kom från Norrland där många drabbades av tbc och många av dem blev friska och återvände hem. Dessvärre var det en del som dog på KSA. Merparten av dem var unga, mellan 10-29 år. På sanatoriets kyrkogård ligger 136 personer begravda.
 |
| Bildkälla: hn.se |
Uppgift
1. Läs texten nedan om "Den vita pesten". Turas om i gruppen.
2. Diskutera i gruppen: Vad får vi reda på ur texten om dels hur Elis drabbats av lungsoten och dels vilken behandling som fanns att tillgå?
3. Skriv på Showbie: Vad ser du för likheter och skillnader mellan "Den vita pesten" i början på 1900-talet och Corona, en pandemi på 2000-talet? Jämför i världen, i samhället och på individnivå.
Den vita pesten
Skjutspojken Nils, född 1898, berättar ett barndomsminne:
"Det var det året jag hade gått och läst och blivit konfirmerad, 1912 var det. På hösten körde jag Elis i Gata till järnvägsstationen. Elis var min konfirmandkamrat. Nu skulle han ta tåget till sanatoriet. Elis hade fått lungsot. Därför var det inte så många som gick in till stugan i Gata. Alla visste ju att det var smittsamt.
Elis förstod väl det för han stod utanför husknuten och väntade när jag kom med hästskjutsen. Stugan i Gata såg inte mycket ut för världen. Kall och dragig var den säkert. Elis stod och rökte när jag kom. Cigaretten hängde i mungipan. Röken skulle vara bra mot smittan var det många som trodde. Elis var lite småkaxig när vi satt i hästkärran på väg mot stationen. Han pratade om all den goda maten han skulle få på sanatoriet. Och alla vackra flickor han skulle träffa, för att inte tala om de undersköna sköterskorna. Men Elis var rolig och vi hade trevligt under resan. Han hostade illa några gånger och jag såg att det blev rött när han spottade i tygkluten. Vid stationen stoppade han händerna i byxfickorna när tåget kom. Det var väl för att jag skulle slippa ta honom i hand när vi sa adjö.
Vid jul var Elis hemma igen, fem kilo tyngre, rund och rödblommig om kinderna. Men nästa höst var han tillbaka på sanatoriet. Han hade fått återfall. Den julen kom han också hem men nu var det för att dö hemma. Han dog på nyårsafton efter en stor lungblödning."
Källor:
https://www.1177.se/Halland/sjukdomar--besvar/lungor-och-luftvagar/inflammation-och-infektion-ilungor-och-luftror/tuberkulos--tbc/ 2021-03-11
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/tuberkulos-tbc/ 2021-03-11
https://digitaltmuseum.se/021188702533/kustsanatoriet-apelviken 2021-03-11
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar