fredag 30 april 2021

Litteraturhistoria, Realismen Dickens

 


Charles Dickens 

historiesajten.se

Charles Dickens (1812-1870) var en brittisk författare som blev känd för sina humoristiska skildringar och sitt sociala patos. Dickens blev otroligt populär och respekterad redan under sin livstid. Charles Dickens föddes i Portsmouth men levde större delen av sitt liv i London. 

Dickens skrev många romaner om fattiga barn och elaka förmyndare. Fattiga barn var något Dickens kämpade för och han lyckades faktiskt få igenom en del förändringar på barnhem i England under den viktorianska epoken.

Flera av hans mest kända böcker handlar om pojkar som måste kämpa med stora svårigheter som barn, men som det går bra för till slut. Dickens skrev för en stor publik och blev mycket populär. Många av hans böcker går bra att läsa även i dag. 


Några av Charles Dickens verk

David Copperfield

Klassisk berättelse som utspelar sig i 1800-talets England. David Copperfields far dör kort tid före sonens födelse. Han styvfar, Mr Murdstone, är en grym man. Copperfield skickas till en internatskola där tillvaron är outhärdlig. Modern dör och han sänds till London för att arbeta. Härifrån rymmer han till sin tant Betsy Trotwood i Dover.

En julsaga

Charles Dickens klassiska julsaga om enstöringen Scrooge som är elak och snål men som då han får besök av julens tre andar: den förflutna, nuvarande och den kommande, blir snäll och generös. 

Pickwickklubben

Pickwickklubben skrevs från början som en följetong. Den handlar om fyra farbröder som ska resa runt och skriva om det de ser. Alla fyra har en otrolig förmåga att trassla till det för sig och missuppfattar precis allting.

Nicholas Nickleby 

Nicholas Nicklebys pappa dör, och Nickleby, hans mamma och hans syster måste flytta till London där de bor hos farbror Ralph, som är väldigt otrevlig. Ralph skaffar ett jobb åt Nicholas Nickleby på en skola, där barnen blir illa behandlade. Där blir han osams både med sin farbror och sin arbetsgivare, och får kämpa hårt för sin existens.


Uppgift - Läs Oliver Twist tillsammans

Oliver Twist är föräldralös och bor på barnhem. Han blir lärling hos en begravningsentreprenör, men blir osams med en annan lärling. Twist rymmer till London och träffar Fagin, som lär upp honom till ficktjuv. Oliver Twist råkar ut för mycket otäckt i den undre världen, där han är tvungen att verka som kriminell för att överleva.

Oliver Twist 1948 ca 36 min in i filmen

KAP. 10. "Dyrköpt erfarenhet"

I flera dagar satt Oliver i judens rum sysselsatt med att ta bort namnen på näsdukar (hvaraf det kom hem en hel mängd). Ibland deltog han också i den ofvan omtalade leken, som juden och de bägge ynglingarne lekte hvarje förmiddag. Men slutligen började han längta efter frisk luft, och upprepade gånger bad han juden om lof att få gå ut på arbete tillsammans med sina bägge kamrater. Han hade blifvit litet ängslig öfver sin overksamhet, sedan han lärt känna den gamle herrns strängt moraliska karaktär. Hvarje gång Charley eller Räfven kommo hem tomhändta, for juden häftigt ut mot lättjans och dagdrifveriets fördärfliga last och inpräntade hos dem [ 49 ]nödvändigheten af ett arbetsamt lif genom att skicka dem till sängs utan kvällsmat. Ja, en gång hade han till och med sparkat dem utför trappan.

Ändtligen fick Oliver en morgon den begärda tillåtelsen. Det hade på ett par dagar ej varit några näsdukar att göra i ordning, och middagarna hade varit tämligen magra. Det var kanske anledningen till, att den gamle herrn nu gaf sitt samtycke. Han sade till Oliver, att han kunde få gå, och ställde honom under Räfvens och Charleys uppsikt.

De tre gossarne begåfvo sig alltså ut, Räfven som vanligt med ärmarna uppkaflade och hatten på tre kvart, unge herr Bates med händerna djupt nedstuckna i fickorna och Oliver midt emellan dem, ytterst nyfiken på att få se, hvart man skulle ta vägen och hvad för slags arbete han först skulle bli satt till att lära.

De drefvo sin väg fram så lättjefullt och liknöjdt, att Oliver nästan började tro, att kamraterna ämnade dra den gamle herrn vid näsan och ej alls gå på något arbete. Räfven visade en skamlig benägenhet att rycka mössan af hufvudet på små gossar och kasta den innanför gårdsstaket, och Charley ådagalade högst outvecklade begrepp om äganderätten genom att snatta äpplen och lök från korgarna på trottoarerna och låta dem försvinna i sina fickor, som tycktes vara till den grad rymliga, att de visst liksom mingångar sträckte sig under hela hans dräkt åt alla riktningar. Allt detta artade sig ganska illa, och Oliver funderade just på att säga ifrån, att nu skulle han försöka leta sig hem ensam så godt han kunde. Men så blefvo hans tankar afledda därigenom att Räfven plötsligt ändrade beteende på ett högst besynnerligt sätt.

Då de från en smal gränd kommo ut på ett torg, stannade Räfven, lade fingret på munnen och drog sina kamrater afsides ofantligt hemlighetsfullt och försiktigt.

»Hvad är det?» frågade Oliver.

»Tyst!» sade Räfven. »Ser du den gamla perukstocken där borta vid bokståndet? Han är bussig.»

»Prima vara», instämde Charley.

Oliver såg förvånad från den ene till den andre. Men han fick ej tid till några frågor, ty bägge gossarne smögo sig redan öfver gatan bort till den omtalade gamle herrn. Oliver följde med ett par steg, men visste sedan icke, om han skulle gå fram eller tillbaka, hvarför han stannade i stum förvåning.

Den gamle herrn såg mycket fin ut, med pudradt hår och glasögon med guldbågar; han var klädd i buteljgrön rock med svart sammetskrage och hvita byxor och hade en liten spatserkäpp under armen. Han hade tagit en bok från disken och stod nu och bläddrade och läste i den så ifrigt, som om han suttit hemma i en länstol i sitt arbetsrum. Han tänkte ej på något annat än boken, han såg tydligen hvarken bokståndet eller torget eller gossarne. Huru stor blef icke Olivers förskräckelse och fasa, då han plötsligt såg Räfven [ 50 ]sticka ner handen i den gamle herrns ficka, dra upp näsduken och lämna den till Charley, hvarefter bägge gossarne kilade sin väg och försvunno om gathörnet.

I ett enda ögonblick förstod Oliver, huru allt hängde samman: näsdukarna, uren, juvelerna, juden! Blodet forsade så hett upp till hans kinder, att det kändes, som om han befunnit sig i en glödande ugn; förvirrad och uppskrämd tog han till flykten och sprang allt hvad han förmådde. Allt detta hade knappast tagit en minut. I samma ögonblick stack den gamle herrn handen i fickan, märkte, att näsduken var borta och vände sig hastigt om. Då han såg Oliver rusa bort med sådan fart, trodde han naturligtvis, att han var tjufven. »Tag fast tjufven!» skrek han, och med boken i handen satte han efter honom.

»Tag fast tjufven!»

»Tag fast tjufven!»

Men han var icke den ende, som skrek. Räfven och Charley hade ej velat utsätta sig för misstanke genom att springa utför gatan, utan hade smugit sig in i den första portgång de träffade på om hörnet. Då de nu hörde ropet och sågo Oliver springa, kommo de framstörtande och skreko: »Tag fast tjufven!» och deltogo som goda medborgare i förföljelsen. Själfuppehållelsedriften lär ju vara naturens första lag. Om Oliver hade vetat det, skulle han kanske inte ha tappat hufvudet. Men nu blef han blott dubbelt bestört och flög i väg som en hvirfvelvind nedåt gatan med den gamle herrn och gossarne skrikande och hojtande i hack och häl.

»Tag fast tjufven! Tag fast tjufven!» Det är något magiskt i det ropet. Hundratals människor stämma småningom in, och hopen af förföljare växte. Den störtar fram, plaskar genom vattenpussar och klampar öfver stenläggningen; upp slås fönstren, ut rusar folk. »Tag fast tjufven! Tag fast tjufven!» Hos oss alla slumrar en passion för att hålla jakt på något. Ett stackars andfådt barn, flämtande af utmattning och med ansiktet förvridet af skräck, spänner hvarje muskel för att undkomma sina förföljare; de vinna allt mera på honom, de njuta af att se, att hans krafter aftaga, de skrika och skråla dubbelt ifrigt: »Tag fast tjufven!» Ja, tag fast honom för Guds skull, om det också endast vore af barmhärtighet.

Ändtligen fast! Ett väl riktadt slag! Där ligger han på gatan, medan folket tränges omkring honom ; hvarje ny person, som kommer, knuffar sig fram, för att få se en skymt af honom. »Ur vägen!» — »Låt honom få litet luft!» — »Å prat, det är ingen synd om honom.» — »Hvart tog herrn vägen?» — »Där kommer han.» — »Ur vägen för herrn!» — »Var det den här pojken?» — »Ja.»

Dammig, nedsmutsad och med blödande mun låg Oliver och stirrade förvildad upp på den mängd ansikten, som omgåfvo honom.

»Ja», upprepade den gamle herrn, »jag är rädd för, att det är han. Stackars gosse! Han har stött sig.»

»Det var jag, som gjorde det», sade en lång drummel och knuffade sig fram, »jag gaf honom på käften med min knytnäfve. Det var jag, som häjdade honom.»

Den slyngeln lyfte på mössan med ett grin, som om han väntade sig drickspengar för besväret. Men den gamle herrn gaf honom en blick full af ovilja och såg sig tveksamt omkring, som om han själf hade i sinnet att löpa sin väg, hvilket han kanske också skulle ha gjort, om ej i detsamma polisen (som ju vid sådana tillfällen alltid brukar komma sist) hade blandat sig i spelet. En konstapel trängde sig fram genom hopen och grep Oliver i kragen. »Upp med dig!» sade han bistert.

»Det var inte jag, det var två andra gossar!» försäkrade Oliver, i det han vred sina händer och såg sig omkring bland folket. »De ä’ visst här i närheten.»

»Nej, det ä’ de visst inte,i» sade konstapeln i ironisk ton, men det var för öfrigt rena sanningen, ty Räfven och Charley hade smugit sig in i första bästa portgång. »Seså, upp med dig nu!»

»Gör honom ingen skada», sade den gamle herrn medlidsamt.

»Nej, jag skall visst inte göra honom någon skada», svarade konstapeln och till bevis därpå ryckte han så hårdt i Oliver, att halfva jackan följde med. »Seså, jag känner dig... det där duger inte! Upp med dig, din satunge!»

Oliver, som knappt kunde stå på benen, slängdes nu genom gatorna vid kragen. Den gamle herrn gick bredvid poliskonstapeln, och framför strömmade en hel mängd människor, som då och då vände sig om och sågo på Oliver. Gatpojkarne hurrade.

Frågor

  1. Vad i Charles Dickens verk speglar den litterära epoken realismen/naturalismen?
  2. På vilket sätt uppfattar du att Charles Dickens är samhällskritisk? Vad är det Dickens skildrar som kan få läsaren att se saker från olika perspektiv?
  3. Vilka aktörer i samhället i dagens samhälle både i Sverige och övriga världen tar parti för de svagare grupperna i samhället? (På individ, samhälle och global nivå.)

Binogifilm

torsdag 29 april 2021

Religion, Hinduism och Buddhism, jämför

 

Jämför hinduism och buddhism




Se filmen tillsammans


Jobba i mindre grupp med venndiagrammet. 

Vilka likheter och skillnader kan ni se mellan hinduism och buddhism?





måndag 26 april 2021

Litteraturhistoria Realismen Diskussionsfrågor

 


Diskussionsuppgifter till Realismen/naturalismen

Diskutera i par. Skriv era namn i dokumentet.
Skriv ner era diskussionssvar. Det går bra att skriva punktvis om det är enklare.
  1. Skönlitteraturen skulle under realismen /naturalismen inte främst vara skön (vacker) utan sann. Vad tror du gjorde att man efterlyste detta just under 1800-talet? Vad säger du, är skönlitteraturens främsta roll att skildra verkligheten eller ska den framför allt ta oss med på en verklighetsflykt? Diskutera!
  2. Vilka skäl fanns till att många kvinnor under 1800-talet skrev under pseudonym. Vilka var det? Vad kan det finnas för olika skäl till att inte använda sitt riktiga namn i dagens Sverige? Diskutera!
  3. Vad skulle vara förbjudet att skriva om idag? Även om vi både har tryck- och yttrandefrihet i Sverige idag; tror ni att det finns något ämne som vore så känsligt att det skulle kunna få en författare att känna sig tvingad att skriva under pseudonym? Diskutera!

Litteraturhistoria, Realismen

 

Realismen

Denna period inom litteraturen varar mellan ca 1830 och 1910.

Realismen betecknas av en strävan efter att skildra omvärlden så realistiskt som möjligt, det vill säga ur ett objektivt och vetenskapligt perspektiv.


Realismen uppkom som en direkt reaktion mot romantiken och dess fantasi och naturmystik. Verklighet och fokus på fakta ligger alltså till grund för realismen (liksom det gjort under Upplysningen). Författarna och konstnärerna sökte sig till miljöer där vanliga människor vistades.

En annan orsak till att realismen uppkom var att det skedde en hastig samhällsutveckling, där en stor del av befolkningen flyttade in till storstäderna i samband med att jordbruket omvandlades och industrier växte fram. Med urbaniseringen och det nya arbetslivet kom också nya problem i den stora staden. Fattigdom hade alltid funnits men i staden blev människor även mer anonyma och utsatta.

I fabrikerna rådde mycket dåliga arbetsvillkor och de långa arbetstiderna styrde människors liv. Extrem fattigdom och barnarbete var vanligt. Det var ofta denna verklighet som de realistiska författarna skrev om, den vanliga människans problem

Det blev vanligt att man riktade kritik mot samhället och att man skildrade samhället exakt som man såg det, utan att få det att låta bättre på något sätt. Realistisk litteratur fokuserar på vanliga personer istället för att som romantisk litteratur handla om ädla hjältar och fantasifulla sagomiljöer. Läskunnigheten ökade i samhället och därmed fick författare även möjlighet att skriva för vanliga människor.

Binogifilm om realism och naturalism 5.30

Naturalismen var en litterär rörelse under 1800-talets senare halva, och kan beskrivas som en radikal form av realism inom litteraturen, som påverkad av tidens naturvetenskapliga strömningar tog fram manifest för hur litteratur skulle skrivas. /Wikipedia

Typiska drag hos realismens litteratur

  • En reaktion mot Romantiken. ”Industri, vetenskap och framtidstro, samt problemen detta medför”.
  • Författarna ville skildra verkligheten som den var: exakt återgivna detaljer.
  • Konkretion (talgoxe i stället för fågel).
  • Läsning av skönlitteratur blev ett folknöje.
  • Debatterar aktuella samhällsfrågor.
  • Skrev om vanliga människor och miljöer, vardagens problem.
  • Skildrar städernas baksidor: fattigdom och tristess.

---------------------------------------------------

Det finns frågor om varje författare i länken "Läs om..."

Svara på dem i dokumentet "Realismen".

---------------------------------------------------

Gustav Fröding (1860-1911)

Läs om Gustav Fröding


Gustav Frödings texter har blivit tonsatta och framförs av t.ex.

Mando Diao  med Strövtåg i hembygden 

Det är skimmer I molnen och glitter I sjön
Det är ljus över stränder och näs
Och omkring mig står den härliga skogen så grön
Bakom ängarnas gungande gräs

och Sven-Ingvars med Det var dans bort i vägen

Det var dans bort i vägen på lördagsnatten
Över nejden gick låten av spelet och skratten
Det var tjo, det var hopp, det var hej
Nils Utterman, token och spelmansfante
Han satt med sitt bälgspel vid landsvägskanten
För dudeli dudelidej
1. Varför såg Frödings framtid mörk ut när han kom tillbaka från studierna i Uppsala?
2. Vilka teman är vanligast i Frödings dikter?

August Strindberg (1849-1912)
3. Vad gjorde Strindberg som retade upp många?
4. Var hämtade Strindberg sin inspiration ifrån?
5. Hur förändrades Strindbergs syn på kvinnor av att han gifte sig?


Selma Lagerlöf (1858-1940)
Selma Lagerlöf - Filmen Film 36 minuter

Ord - och begrepp i filmen

Hemgift - Gåva till dottern vid giftemål
Intäkt - Inkomst
Exekutiv auktion - Offentlig auktion
Sägen - Sannolika och verklighetsförankrade berättelser med pedagogisk funktion
Prosa - Till skillnad från vers och poesi, en vardaglig och o-utsmyckad text.
Tbc - Tuberkulos, infektionssjukdom orsakad av bakterier. Idag finns det vaccin, men
förr var dödligheten i sjukdomen hög.
Karolinsk stil - Stil från den karolinska tiden från mitten av 1600-talet till början av 1700-talet.

Frågor till filmen

6. Berätta kort om Selma Lagerlöfs barndom: familj, viktiga personer och viktiga händelser.

7. Hur kom det sig att Selma Lagerlöf blev författare? Vilka händelser var avgörande för
henne? 

8. Stockholm, Landskrona, Falun och Jerusalem nämns i filmen. Vad betydde dessa orter för Selma Lagerlöf?

9. Flera böcker av Lagerlöf nämns i filmen. Berätta kort om minst två.

Läs om Selma Lagerlöf
Frågor till texten
10. Varför, tror du att Lagerlöf valde att bli författare?
11. Var fick Lagerlöf sin inspiration från?

Kluring: Vad innebar det att vara (ogift) kvinna vid den här tiden, från mitten av 1800-talet fram till 1940? Hur försörjde sig kvinnor? Vilka skillnader fanns det mellan kvinnor ur olika samhällsklasser? Om du inte hade familj, hur försörjde du dig då? Fick du rösta? Ärva pengar? Arbeta med vad du ville? Gå i skola? Hur hade Selma Lagerlöfs liv kunnat gestalta sig om hon inte blivit berömd författare? Vilka utmärkelser var Selma Lagerlöf först med som kvinna? Vad betyder Selma Lagerlöf i dag?


Hjalmar Söderberg


12. Söderberg var väldigt kritisk i sitt skrivande. Vad var han kritisk mot?
13. Söderbergs karaktär Thomas Weber fick mycket kritik. Varför?
14. Varför orsakade Doktor Glas stor upprördhet?

Kvinnliga författare med pseudonymer

På 1800-talet var bruket av pseudonym vanligt. Att skriva under pseudonym eller signatur var modernt bland författare. För kvinnan fyllde pseudonymen en annan funktion. Det var nämligen lättare att få sitt ord publicerat om du var man. Att publicera sig och träda ut i offentligheten var ett stort steg för kvinnor på slutet på 1880-talet. Det stred mot den kvinnliga normen att verka i det tysta, i bakgrunden, att inte ta plats.

Victoria Benedictsson (1850-1888)

Viktoria Benedictsson

Viktoria Benedictsson var en svensk författare och dramatiker. Hon skrev sina romaner under pseudonymen Ernst Ahlgren. Victoria Benedictsson gick inte i skolan. Hon fick en sträng kristen undervisning i hemmet av modern, som bland annat lärde henne sömnad, teckning, litteratur och språk, medan fadern uppfostrade henne som en pojke och lärde henne att skjuta, brottas och rida. Hur hänger namnen Ernst Ahlgren och Victoria Benedictsson ihop?


15. Förklara ordet pseudonym. 
16. Framtidens samhälle föreställde sig Victoria Benedictsson hur?
17. Varför anses hon vara en av realismens viktigaste författare?

Fjodor Dostojevskij (1821-1881)

Läs om Fjodor Dostojevskij

Fjodor Dostojevskij var en rysk författare. Bland hans mest berömda verk finns Brott och straff, Idioten och Bröderna Karamazov. 

Brott och straff fokuserar på det mentala lidandet och det moraliska dilemmat som Rodion Romanovitj Raskolnikov utsätts för. Raskolnikov är en fattig före detta student boende i Sankt Petersburg som formulerar och genomför en plan för att mörda en hatad pantlånerska, enligt egen utsago för pengarna, och därigenom inte bara lösa sina egna finansiella problem utan också befria världen från en ond och värdelös parasit. 


18. Varför hamnade Dostojevskij i fängelse?

19. Hur påverkade fängelsevistelsen honom?

20. Vad var det som var så speciellt med Dostojevskijs romaner?

Avstämning litteraturhistoria 2/12 2022


Några fler av realismens författare om du vill veta mer

Carl Jonas Love Almqvist var en mångsidig författare som skrev bland annat lyriska och dramatiska dikter, romaner, sagor, noveller, moraliska, politiska och pedagogiska avhandlingar, historieforskning och läroböcker. År 1839 gav han ut 'Det går an', där han ansågs angripa äktenskapets helgd eftersom han försvarade fri kärlek mellan ogifta. Binogifilm om Almqvist 5 min

Fredrika Bremer anses vara den som introducerade den realistiska romanen i Sverige och hon ses som en pionjär för den svenska kvinnorörelsen. I sina romaner belyser hon den borgerliga kvinnans ofrihet och instängdhet i hemmet och i "Hertha" propagerar hon för kvinnors rätt till myndighet. Fredrika Bremer växte upp i ett borgerligt hem och upplevde tidigt kontrasten mellan mannens möjligheter och kvinnans instängdhet. För att finansiera sin sociala hjälpverksamhet skrev hon reportage och gav även ut berättelser, och därmed inleddes hennes framgångsrika karriär. 
Viktor Rydberg (1828-1895) Åren 1847–1851 var Rydberg journalist på Jönköpingsbladet (JB) och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT). I JB publicerades Rydbergs första romaner som följetonger: Vampyren (1848), Ett äventyr i Finska Skärgården (1850) och Positivspelarne (1850–1851).  
Rydberg kom dock att bli mest känd för den berömda juldikten 'Tomten' som Jenny Nyström gjorde illustrationen till och som börjar så här:

Midvinternattens köld är hård, 
stjärnorna gnistra och glimma
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma…

Månen vandrar sin tysta ban, 
snön lyser vit på fur och gran, 
snön lyser vit på taken. 
Endast tomten är vaken.




torsdag 22 april 2021

Svenska/SO Nyhet år 5


Nyhet år 5


Din uppgift är att skriva om en nyhet eller en aktuell händelse.

Exempel på källor som du kan använda är:

svt.se

aftonbladet.se

expressen.se

https://sverigesradio.se/

Lilla Aktuellt

Nyheter på lätt svenska


Vad ska finnas med i din text? 

Här nedanför finns en matris där du kan se vilka delar som ska finnas med i din text. Använd den som stöd när du skriver.







Svenska Romantikens och Realismens Stilgrepp

 

Romantiken- och Realismens stilgrepp

a) Se på studi.se Romantiken och studi.se Realismen och naturalismen

b) Titta på bilden här nedanför och beskriv sedan trädet på bilden på två olika sätt. Den första beskrivningen ska präglas av Romantikens ideal (sagornas, mystikens och de individuella känslornas värld, medan den andra ska präglas av Realismens ideal (objektivitet och fakta).

c) Beskriv sedan hur du tänkt när du beskrev trädet ur de båda perspektiven. Vilka stilgrepp/drag du, som författare, använt för att få rätt känsla i texten.




Svenska Läsa Recension år 5

 


Bokrecension


Din recension ska vara skriven i löptext, det vill säga, som en berättelse. Texten ska ”löpa” och du ska alltså inte skriva i punktform eller som frågor och svar. Din recension ska innehålla:


Bokens titel, författare och utgivningsår (inte ”tryckår”).

En kort beskrivning av vad boken handlar om. Tänk på att någon annan kanske vill läsa boken, så avslöja inte allt!

Beskriv minst två av karaktärerna (personerna) i boken. Handlar boken om Bert, kan du beskriva hur Bert är som person, vilken stil han har och vad han gillar att göra. 

Berätta om var och när handlingen utspelar sig. Är man i storstadsmiljö, på landet eller vid havet? Är det sommar? Är det en annan tid eller utspelar sig handlingen i nutid?

Var boken lätt eller svår att läsa? Varför då? Hur är språket? 

Vad tycker du om boken? Vill du rekommendera den till någon annan? Var den bra eller dålig? Varför tycker du det? Motivera din åsikt.




tisdag 20 april 2021

Litteraturhistoria Diktare Stagnelius

 


Romantikens diktare

Erik Johan Stagnelius (1793-1823) är en av Sveriges mest kända diktare från tiden under romantiken. Stagnelius hann under sitt korta liv skriva några djupsinniga dikter. Diktsamlingen Liljor av Saron gavs ut 1821 och många av dikterna blev populära hos ungdomar. 

I hans dikter beskrivs livet som en lång kamp mot begäret. Stagnelius menade att människan blir lycklig först när man kan stå emot alla begär. Han levde ett intensivt och ganska hårt liv och i hans dikter finns mycket djupa funderingear om olika dilemman och inte minst meningen med livet. Stagnelius dog endast 29 år gammal efter ett långvarigt opiummissbruk. Efter hans död hittade man dikter skrivna på lösa lappar och i skrivböcker. Två av dessa dikter var Vän, i förödelsens stund och Till Föruttnelsen.


Vän! i förödelsens stund

Ur: Samlade skrifter II (1913) 

Vän! i förödelsens stund, när ditt inre av mörker betäckes,
När i ett avgrundsdjup minne och aning förgå,
Tanken famlar försagd bland skuggestalter och irrbloss,
Hjärtat ej sucka kan, ögat ej gråta förmår;
När från din nattomtöcknade själ eldvingarna falla.
Och du till Intet, med skräck, känner dig sjunka på nytt,
Säg, vem räddar dig då? – Vem är den vänliga ängel,
Som åt ditt inre ger ordning och skönhet igen,
Bygger på nytt din störtade värld, uppreser det fallna
Altaret, tändande där flamman med prästerlig hand? –
Endast det mäktiga Väsen, som först ur den eviga natten
Kysste Serafen till liv, solarna väckte till dans.
Endast det heliga Ord, som ropte åt världarna: ”Bliven!” 
Och i vars levande kraft världarna röras ännu.
Därföre gläds, o vän! och sjung i bedrövelsens mörker:
Natten är dagens mor, Chaos är granne med Gud. 

Lyssna på Vän! i förödelsens stund:


Uppgift:

"Natten är dagens mor, Kaos är granne med Gud."

a) Vad tror du detta kan betyda? Vad säger meningen om hur Stagnelius tänkte eller kände?

b) Vad kan vara positivt med att hamna i kaos? Kan det göra att man stannar upp och tänker efter?

Diskutera med varandra!


Till Föruttnelsen

Ur: Samlade skrifter II (1913)  

Förruttnelse! hasta, o älskade Brud!
Att bädda vårt ensliga läger!
Förskjuten av världen, förskjuten av Gud
Blott dig till förhoppning jag äger.
Fort, smycka vår kammar – På svartklädda båren
Den suckande älskarn din boning skall nå.
Fort, tillred vår brudsäng – med nejlikor våren
Skall henne beså.
Slut ömt i ditt sköte min smäktande kropp!
Förkväv i ditt famntag min smärta.
I maskar lös tanken och känslorna opp,
I aska mitt brinnande hjärta.
Rik är Du, o Flicka! – i hemgift du giver
Den stora, den grönskande jorden åt mig.
Jag plågas häruppe, men lycklig jag bliver
Därnere hos dig.
Till vällustens ljuva, förtrollande kvalm
Oss svartklädda brudsvenner följa.
Vår bröllopssång ringes av klockornas malm
Och gröna gardiner oss dölja.
När stormarna ute på världshavet råda,
När fasor den blodade jorden bebo,
När fejderna rasa, vi slumra dock båda
I gyllene ro.

Lyssna på Till Föruttnelsen:



Enkel modell för diktanalys

  1. Läs dikten några gånger, gärna högt. Förstår du alla ord?
  2. Vad verkar dikten handla om? Vem gör/upplever/känner vad?
  3. Har författaren använt sig av någon metod för att skapa en viss rytm i dikten?
  4. Vilken stämning eller känsla uttrycker dikten? Vilka är orden eller uttrycken som skapar denna känsla?
  5. Har författaren använt sig av bilder och symboler i dikten? Hittar du liknelser och metaforer?
  6. Vad vill dikten säga? Har dikten något tydligt budskap?
  7. Jämför dikterna - hittar du romantikens stildrag? Ge exempel

Jobba i era grupper - diskutera!
Skriv enskilt i Showbie



måndag 19 april 2021

Läslogg år 8 vt 2022

 


Läslogg år 8 vt 2022


Du ska få läsa och skriva en läslogg vid varje tillfälle.

Gör så här:

  1. Läs i ca 30 min. 
  2. Gör veckans uppgift.
  3. Tänk på att dina läsloggar är viktiga! De visar inte bara din läsförståelse, utan även dina åsikter, tankar, reflektioner samt din analysförmåga.




Vecka 2 - 14 januari

Skriv titel, utgivningsår och presentera författaren av din bok. Har författaren fått något pris för sina böcker? Finns det annat som är intressant med din bok och dess författare? Boken kanske har blivit film eller den kanske finns i flera delar? Berätta! Skriv även om dina förväntningar på boken.

Vecka 3 - 21 januari

Återberätta vad som har hänt i boken hittills och skriv en egen tanke om det du läst. 

Vecka 4 - 28 januari

Beskriv en speciell händelse från boken och skriv en egen tanke om händelsen.

Vecka 5 - 4 februari

Bok och bild - Välj en replik ur den bok du läser och välj en bild som passar till. Rita och måla, leta i tidningar eller på nätet. Presentera bild och citat och förklara den koppling du ser.

Vecka 6 - 11 februari

Om du hade haft möjlighet att ändra på något i din bok, vad hade du i så fall ändrat, gjort annorlunda? Vad hade du önskat istället för att exempelvis få mer spänning, annat händelseförlopp eller skapat en annan känsla. Hur hade du gjort och varför? 

Beskriv noggrant-vad, hur och varför!

Vecka 7 - 18 februari

Finns det någon orättvisa i din bok? Berätta. (Om inte, berätta om något rättvist - något som du tycker är schysst och bra.) Motivera varför du tycker så.

Vecka 8 - LOV

Om du läser - välj en av "Extras" som läslogg

Vecka 9 - 4 mars

Text och tanke.

Välj en text (ca fem-tio meningar) ur din bok och skriv din tanke om just den texten.

Vecka 10 - 11 mars

Intervjua huvudpersonen i boken…

Vecka 11 - 18 mars

Känner du igen dig i boken? Varför? Varför inte? Eller finns det situationer/händelser som du skulle kunna vara involverad i, likaväl som karaktärerna i boken? Beskriv!

Vecka 12 - 25 mars

Skriv en kort text om vad du tror kommer att hända huvudpersonen/erna den närmaste tiden i din bok.

Vecka 13 - 1 april

I de flesta berättelser kan man finna "det goda och det onda". Hur kan du beskriva det utifrån din text? Är det goda/onda personer, grupper eller handlingar eller både och? Beskriv!

Vecka 14 - 8 april

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? Exempel: s.38-76

2. Bok och musik - Välj en låt som du tycker har koppling till boken du läser. Presentera din låt och förklara vilken koppling du ser.


Vecka 16 - 22 april

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? Exempel: s.38-76

2. Finns det framtidstro hos era karaktärer i boken eller är allt bara hopplöst? Eller både och? Hur märker man det? Citera in någon/några mening/ar som beskriver hopplöshet och/eller framtidstro.

Vecka 17 - 29 april

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? Exempel: s.38-76

2. Nämn tre känslor som kan kopplas till din bok och berätta varför du valt just dessa tre.


Vecka 18 - 2 maj

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? Exempel: s.38-76

2. Bok och film  - Välj en film som du sett som du tycker har koppling till boken du läser. Presentera din film och förklara vilken koppling du ser.

Vecka 18 - 6 maj

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? Exempel: s.38-76

2. Återge det du läst idag i en kort sammanfattning. Beskriv vad du fick för känsla av det du läst.

Vecka 19 - 13 maj

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? Exempel: s.38-76

2. Beskriv utförligt minst en god och minst en dålig egenskap hos någon av karaktärerna i boken.


Vecka 20 - 20 maj

Skriv en kort sammanfattning om din bok. Detta ska vara med:

Kort om innehåll och karaktärer

  • Om jag jämför med hur mitt liv ser ut, så kan det vara att...
  • Det som är positivt i boken är...
  • Om jag fick ändra på något hade det varit...


Extras

Text och tanke.

Välj en text (ca fem-tio meningar) ur din bok och skriv din tanke om just den texten.




Tala - öva inför NP

            Tala                    Övning 1 " En oväntad vänskap " Del 1 Idag börjar vi arbetet med muntliga övningar inför NP. ...