Vulkaner, vittring och erosion

Vulkaner

Viktiga ord och begrepp
Jordskorpan, manteln, magma, kärna, lava, aska, Pangea, kontinentalplattor, vulkaner, "Eldringen", jordskalv,  jordbävning, tsunami, vittring, erosion

Vad är en vulkan?

En vulkan ser ut som ett berg med brinnande topp. Det är magma (smält sten) som tränger upp genom jordskorpan. Magman kommer från jordens mantel. Då bildas den heta massa som kallas lava. Tillsammans med lavan kommer ofta heta gaser. Det bildas stora rökmoln blandat med aska. Lavan tränger upp genom ett rör i marken. Röret bildas genom hettan från magman.

På marken kring detta rör bildas en stor hög av stelnad lava. Till slut ser vulkanen ut som ett berg. Vulkanutbrott kan ställa till med stor skada. Hela städer har försvunnit och skogar har brunnit ner. När människor dör under ett vulkanutbrott är det oftast inte av den heta lavan. Lavan rinner långsamt. Det är vulkanens gaser som kan vara mycket giftiga.

Den mest kända staden som gått under är Pompeji i Italien. De flesta vulkaner finns på havets botten. Ett vulkanutbrott under havet kan sluta med att lavan stelnar till en ny ö.

Vulkanutbrott

Jordskorpan på vår planet består av stora plattor. Plattorna sitter ihop som ett pussel. De kallas kontinentalplattor och rör på sig hela tiden. 

Då två plattor glider ifrån varandra kan magma tränga upp. Då bildas ett vulkanutbrott. Alltså är vulkanutbrott vanliga längs plattornas gränser.

I Sverige har vi haft vulkanutbrott. Det var senast för 150 miljoner år sedan. Då låg Sverige där Kanarieöarna ligger nu. Det är för att plattorna hela tiden rör på sig.

Vulkaner hittar man i sprickzonerna där jordskorpans plattor möts. Av jordens flera tusen landvulkaner är
endast 450 aktiva.

Eldringen

De flesta vulkanerna hittar man på havets botten. Stilla havets botten är översållat med ca 10 000 vulkaner. 75 procent av jordklotets aktiva vulkaner ligger i Eldringen. Ringen sträcker sig i en båge i utkanten av Stilla havet längs Asiens, Nordamerikas och Sydamerikas kuster. Här stöter kontinentalplattorna ihop (se karta nedan).

Vulkaner är vår planets säkerhetsventiler. När trycket blir för stort i jordens inre öppnas ”ventilen”, och lava, glödande aska, stenar och gaser kommer ut ur öppningen, som är en spricka i berggrunden.

Magman som kommer från jordens mantel har en temperatur på mellan 700 och 1200 grader. När magman kommer ut ur en vulkan kallar man den för lava. Namnet ”vulkan” är taget från romarnas eldgud.

Källa: SO-rummet Läs mer på ungafakta.se

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Uppgift 1. Var finns vulkaner och varför finns de just där? Diskutera med din bänkkamrat. Använd dig av de ord och begrepp som hör till ämnet. 

Gemensam sammanställning på tavlan.

Se filmen: Var finns vulkaner? 4.32 

Var finns vulkaner?

2. Vilka risker finns det att bo i närheten av en vulkan? Diskutera med din bänkkamrat. Använd dig av de ord och begrepp som hör till ämnet.

Gemensam sammanställning på tavlan.

Se filmen: Att bo vid en vulkan - riskerna 3.59 

3. Vilka möjligheter finns det att bo i närheten av en vulkan? Diskutera med din bänkkamrat. Använd dig av de ord och begrepp som hör till ämnet.

Gemensam sammanställning på tavlan.

Se filmen: Att bo vid en vulkan - möjligheterna 3.11 De yttre krafterna

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Uppgift 4

1. Läs texten om Jordens inre och yttre krafter högt för varandra två och två
2. Förhör varandra om vad begreppen inre och yttre krafter innebär och vad vittring och erosion betyder.
3. Vi ser filmen Krafter som formar jorden 13min. tillsammans.
4. Förklara i dokumentet i Classroom vad begreppen inre och yttre krafter innebär och vad vittring och erosion betyder.

Jordens inre och yttre krafter 

Jordens inre och yttre krafter omformar hela tiden jordens yta. 

• De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och jordskalv som ökar på jordskorpans höjdskillnader. 
• De yttre krafterna består i första hand av vatten, is och vind som slipar ner jordytan. 

Vittring och erosion

De viktigaste yttre krafterna är vittring samt erosion som orsakas av vatten, is och vind. Även människan kan fungera som en yttre kraft.

De yttre krafterna bryter ner jordytan med en meter på 22 000 år. Om enbart de yttre krafterna skulle få verka skulle de förvandla hela jorden till en jämn slätt på 20 miljoner år. Att så inte sker beror naturligtvis på att de inre krafterna ständigt bygger upp nya höjder och berg.

Vittring

Ordet vittring betyder "nedbrytning av bergarter" och de kan vara av två olika slag: mekanisk vittring och kemisk vittring. En yttre kraft som mekaniskt och kemiskt bryter ner bergarter till mindre partiklar som sten, grus, sand, eller lera. Erosion kan sedan föra bort materialet. 

Exempel på mekanisk vittring är frostsprängning och solsprängning. Frostsprängning uppstår när vatten kommer in i sprickor i berget och sedan fryser till is. Eftersom vatten utvidgar sig då det fryser till is, spränger isen stenen. Solsprängning uppstår vid kraftiga temperaturväxlingar. Efter en kall natt kommer solen med värme, då uppstår det spänningar i berget som kan brytas sönder. Solsprängning förekommer främst i ökentrakter.

Kemisk vittring äger rum i kalkberggrund. I regnvatten finns det små mängder kolsyra. Denna kolsyra löser upp kalkstenen och skapar underjordiska grottor. Ett exempel på en sådan grotta är Lummelundagrottan på Gotland.

Erosion

Nednötning och transport av berg, jord eller annat material på grund av en mekanisk eller kemisk vittring. Erosion kan till exempel orsakas av vind, rinnande vatten, vågor och glaciärer.

Vattnet är den yttre kraft som påverkar jordytan mest. Ett bra exempel är floden Huang He (Gula floden) i Kina. Huang He flyter genom ett område i norra Kina med mycket bördig jord och för med sig massor av slam som gör dess vatten lerfärgat. Därför kallas den för Gula floden. Av den jord som varje år förs ut i havet från Gula floden skulle man kunna bygga en meter hög och en meter tjock mur som gick 23 varv runt jorden.

Bild: Fanghong Gula floden i norra Kina.

Även vindar fungerar som en nedbrytande kraft mot jordytan. Vinderosionen har på många platser förstärkts kraftigt av mänsklig påverkan. Detta gäller framförallt i områden med lite eller ingen växtlighet som skyddar marken. Till exempel platser som har varit utsatta för överbetning av boskap. Vinden kan där föra bort lösa jordavlagringar och transportera dem långa sträckor. I sådana områden kan en öken uppstå och breda ut sig. Berg drabbas också av vinderosion då sandpartiklar som blåser med vinden nöter mot stenen.

Väder och klimat

 

Väder och klimat

Vad är det för skillnad på klimat och väder?

Om man talar om väder talar man om det som händer utanför ditt fönster under en kort tidsperiod. Kanske så kort som fem, sex dagar. Om vi däremot talar om klimat handlar det om vilket väder en plats har i genomsnitt under lång tid. Vanligtvis ligger 30 år långa perioder av undersökningar bakom det vi kallar ”klimat”.

Vad påverkar klimatet?

Det finns väldigt många olika faktorer som påverkar vilket klimat en plats har, det kan vara allt från hur långt ifrån närmsta hav platsen ligger till vilka vindar som brukar blåsa över platsen. Det forskarna är överens om är ändå att två faktorer är viktigare än allt annat.

• Jordens axel lutar 23.5 grader

Jordens mittaxel lutar i rymden. Det är den lutningen som är orsak till att vi har årstider på jorden. Om axeln inte lutade alls skulle vi ha samma klimat i Sverige som vi brukar ha i mars eller september året om. Litet småkyligt med en hel del regn. Ju större lutning desto större skillnad är det mellan sommar och vinter. Lutningen gör också att nordligaste och sydligaste delarna av jorden har perioder då solen aldrig går upp, eller solen aldrig går ner.

• Avståndet från ekvatorn

Om man bor vid ekvatorn förekommer inte heller några årstider. Det är ungefär samma temperatur och väldigt ofta regn året om. Orsaken till att det är som varmast just vid ekvatorn är att solens strålar träffar jorden i rät vinkel. Om man däremot bor i t.ex. Sverige träffas vi av solstrålar i en ganska spetsig vinkel. Det gör att samma mängd solstrålar sprids ut på en större yta och det blir inte lika varmt som vid ekvatorn.

Eftersom jordaxeln lutar sprids solenergin ut olika på södra och norra halvklotet beroende på årstid. När vi har sommar har t.ex. australiensarna vinter, och tvärtom. Med värmen följer också mer regn eftersom varm luft kan innehålla mer fukt än kall luft. Om du tittar på den högra kartan ser du hur värmen (övre kartan) och regnmängden (nedre kartan) skiftar på jorden beroende på årstid.

Klimatzoner

Filmanalys "I gryningens timmar"

 

Filmanalys

I gryningens timmar, La Rafle på originalspråk, är en film från 2010. I gryningens timmar är en välgjord film om en verklig historisk händelse i Paris under andra världskriget. 

Det är natten till den 16 juli 1942. En styrka på niotusen franska poliser börjar på order av den nazistvänliga Vichyregimen samla ihop judar för deportering till dödslägren. Trettontusen människor, främst kvinnor och barn, blir fångade i en idrottsarena i väntan på att deras öde ska avgöras. Filmen fokuserar på några av de många judar som gjorde allt för att undkomma döden. 

I gryningens timmar är regisserad av Roselyne Bosch, även känd som Rose Bosch, som är en känd fransk journalist, manusförfattare och filmregissör.  

Ord och begrepp

Andra Världskriget, nazistpartiet, Vichyregimen, antisemitism, deportering, dödsläger.....................

1. Se filmen I gryningens timmar  2h.
2. Gör en analys enligt mallen nedan.
3. Skriv i löptext! Använd mallen och frågorna som stöd för din text.
4. Använd typsnitt Times New Roman, teckenstorlek 12 punkter och 1,5 radavstånd.

Inledning 

• Filmens titel med eventuell förklaring av denna.
• Kort presentation av författare och/eller regissör.
• Vilken genre tillhör filmen?

    Klassiska genrer är drama, komedi, äventyr, skräck,          dokumentär, thriller, science fiction och action, men          utöver dessa så finns det också en mängd olika                  subgenres, exempelvis western- och krigsfilmer.      

    Därtill   kan man blanda två eller tre genres,                        t.ex. dramakomedi eller actionkomedi.

Filmens handling

Beskriv filmens innehåll i relativt stora och objektiva drag. Här kan man nämna bakgrunden till varför den franska polisen arresterar judar i Paris för Hitlers räkning.

Miljöbeskrivning

Beskriv det sammanhang och den miljö som författaren och/eller regissören valt att lägga filmens handling i. I vilket sorts samhälle, var i världen och i vilken tid utspelar sig handlingen? Berätta och beskriv.

Tid

Hur gestaltas filmen i tid? Sker allt i nutid eller växlar tidsperspektivet? Vilken roll spelar tiden i filmen? Hur gör man för att få fram känslan för den tid filmen utspelar sig? 

Karaktärer

Beskriv de viktigaste karaktärerna som finns i filmen. Huvudroll och biroller, vilka är de? Presentera karaktärerna och beskriv hur de utvecklas i filmen. Vad känner de? Vad längtar de efter mest av allt, tror du? Hade du agerat som de gör i filmen, eller hur tror du att du hade gjort?

Budskap

Beskriv vilket budskap du tror författare och/eller regissör vill få fram med filmen. Försök ge konkreta exempel från filmen som stärker din tes om filmens budskap. Finns det frågor och funderingar som filmen väcker? Vilka i så fall? Berätta!

Diskussion

Finns det starka scener eller händelser i filmen? Var det något speciellt som fångade ditt intresse i filmen eller som påverkade dig särskilt mycket? Beskriv någon/några viktiga scener/händelser i filmen. Jämför filmen med någon annan film eller någon litteratur du läst. Hur är filmen tekniskt gjord och vilken betydelse har t.ex. ljus, ljud, musik, eller kameravinklar?  

Rekommendation

Skulle du rekommendera filmen till andra? Vilket betyg skulle den få? Och varför?

Bedömning av din filmanalys I gryningens timmar

Nivå 1 Enkla resonemang

Du kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap. 

Nivå 2 Utvecklade

Du kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som kan läsas mellan raderna. 

Nivå 3 Välutvecklade

Du kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är mellan raderna eller är dolda.