Vulkaner
Viktiga ord och begrepp
Jordskorpan, manteln, magma, kärna, lava, aska, Pangea, kontinentalplattor, vulkaner, "Eldringen", jordskalv, jordbävning, tsunami, vittring, erosion
Vad är en vulkan?
En vulkan ser ut som ett berg med brinnande topp. Det är magma (smält sten) som tränger upp genom jordskorpan. Magman kommer från jordens mantel. Då bildas den heta massa som kallas lava. Tillsammans med lavan kommer ofta heta gaser. Det bildas stora rökmoln blandat med aska. Lavan tränger upp genom ett rör i marken. Röret bildas genom hettan från magman.På marken kring detta rör bildas en stor hög av stelnad lava. Till slut ser vulkanen ut som ett berg. Vulkanutbrott kan ställa till med stor skada. Hela städer har försvunnit och skogar har brunnit ner. När människor dör under ett vulkanutbrott är det oftast inte av den heta lavan. Lavan rinner långsamt. Det är vulkanens gaser som kan vara mycket giftiga.
Den mest kända staden som gått under är Pompeji i Italien. De flesta vulkaner finns på havets botten. Ett vulkanutbrott under havet kan sluta med att lavan stelnar till en ny ö.
Vulkanutbrott
Jordskorpan på vår planet består av stora plattor. Plattorna sitter ihop som ett pussel. De kallas kontinentalplattor och rör på sig hela tiden.
Då två plattor glider ifrån varandra kan magma tränga upp. Då bildas ett vulkanutbrott. Alltså är vulkanutbrott vanliga längs plattornas gränser.
I Sverige har vi haft vulkanutbrott. Det var senast för 150 miljoner år sedan. Då låg Sverige där Kanarieöarna ligger nu. Det är för att plattorna hela tiden rör på sig.
Vulkaner hittar man i sprickzonerna där jordskorpans plattor möts. Av jordens flera tusen landvulkaner ärendast 450 aktiva.
Eldringen
De flesta vulkanerna hittar man på havets botten. Stilla havets botten är översållat med ca 10 000 vulkaner. 75 procent av jordklotets aktiva vulkaner ligger i Eldringen. Ringen sträcker sig i en båge i utkanten av Stilla havet längs Asiens, Nordamerikas och Sydamerikas kuster. Här stöter kontinentalplattorna ihop (se karta nedan).
Vulkaner är vår planets säkerhetsventiler. När trycket blir för stort i jordens inre öppnas ”ventilen”, och lava, glödande aska, stenar och gaser kommer ut ur öppningen, som är en spricka i berggrunden.
Magman som kommer från jordens mantel har en temperatur på mellan 700 och 1200 grader. När magman kommer ut ur en vulkan kallar man den för lava. Namnet ”vulkan” är taget från romarnas eldgud.
Källa: SO-rummet Läs mer på ungafakta.se
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Uppgift 1. Var finns vulkaner och varför finns de just där? Diskutera med din bänkkamrat. Använd dig av de ord och begrepp som hör till ämnet.
Gemensam sammanställning på tavlan.
Se filmen: Var finns vulkaner? 4.32
Var finns vulkaner?
2. Vilka risker finns det att bo i närheten av en vulkan? Diskutera med din bänkkamrat. Använd dig av de ord och begrepp som hör till ämnet.
Gemensam sammanställning på tavlan.
Se filmen: Att bo vid en vulkan - riskerna 3.59
3. Vilka möjligheter finns det att bo i närheten av en vulkan? Diskutera med din bänkkamrat. Använd dig av de ord och begrepp som hör till ämnet.
Gemensam sammanställning på tavlan.
Se filmen: Att bo vid en vulkan - möjligheterna 3.11 De yttre krafterna
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Uppgift 4
- Läs texten om Jordens inre och yttre krafter högt för varandra två och två
- Förhör varandra om vad begreppen inre och yttre krafter innebär och vad vittring och erosion betyder.
- Vi ser filmen Krafter som formar jorden 13min. tillsammans.
- Förklara i dokumentet i Classroom vad begreppen inre och yttre krafter innebär och vad vittring och erosion betyder.
Jordens inre och yttre krafter
Jordens inre och yttre krafter omformar hela tiden jordens yta.
- De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och jordskalv som ökar på jordskorpans höjdskillnader.
- De yttre krafterna består i första hand av vatten, is och vind som slipar ner jordytan.
Vittring och erosion
De viktigaste yttre krafterna är vittring samt erosion som orsakas av vatten, is och vind. Även människan kan fungera som en yttre kraft.
De yttre krafterna bryter ner jordytan med en meter på 22 000 år. Om enbart de yttre krafterna skulle få verka skulle de förvandla hela jorden till en jämn slätt på 20 miljoner år. Att så inte sker beror naturligtvis på att de inre krafterna ständigt bygger upp nya höjder och berg.
Vittring
Ordet vittring betyder "nedbrytning av bergarter" och de kan vara av två olika slag: mekanisk vittring och kemisk vittring. En yttre kraft som mekaniskt och kemiskt bryter ner bergarter till mindre partiklar som sten, grus, sand, eller lera. Erosion kan sedan föra bort materialet.
Exempel på mekanisk vittring är frostsprängning och solsprängning. Frostsprängning uppstår när vatten kommer in i sprickor i berget och sedan fryser till is. Eftersom vatten utvidgar sig då det fryser till is, spränger isen stenen. Solsprängning uppstår vid kraftiga temperaturväxlingar. Efter en kall natt kommer solen med värme, då uppstår det spänningar i berget som kan brytas sönder. Solsprängning förekommer främst i ökentrakter.
Kemisk vittring äger rum i kalkberggrund. I regnvatten finns det små mängder kolsyra. Denna kolsyra löser upp kalkstenen och skapar underjordiska grottor. Ett exempel på en sådan grotta är Lummelundagrottan på Gotland.
Erosion
Nednötning och transport av berg, jord eller annat material på grund av en mekanisk eller kemisk vittring. Erosion kan till exempel orsakas av vind, rinnande vatten, vågor och glaciärer.
Vattnet är den yttre kraft som påverkar jordytan mest. Ett bra exempel är floden Huang He (Gula floden) i Kina. Huang He flyter genom ett område i norra Kina med mycket bördig jord och för med sig massor av slam som gör dess vatten lerfärgat. Därför kallas den för Gula floden. Av den jord som varje år förs ut i havet från Gula floden skulle man kunna bygga en meter hög och en meter tjock mur som gick 23 varv runt jorden.
Bild: Fanghong Gula floden i norra Kina. |
Även vindar fungerar som en nedbrytande kraft mot jordytan. Vinderosionen har på många platser förstärkts kraftigt av mänsklig påverkan. Detta gäller framförallt i områden med lite eller ingen växtlighet som skyddar marken. Till exempel platser som har varit utsatta för överbetning av boskap. Vinden kan där föra bort lösa jordavlagringar och transportera dem långa sträckor. I sådana områden kan en öken uppstå och breda ut sig. Berg drabbas också av vinderosion då sandpartiklar som blåser med vinden nöter mot stenen.