Vipeholmsexperimenten
Intro Vipeholmsexperimenten
Det största människoexperimentet i Sverige äger rum när Medicinalstyrelsen vill utreda orsaken till hål i tänderna.1942 har 99,9 procent av Sveriges mönstrande värnpliktiga karies i tänderna. Stora hål, ända in till pulpan. Svenskarnas tandhälsa är usel. Regeringen ber därför Medicinalstyrelsen att utreda och den perfekta försöksstationen finner man i Lund, på Vipeholms sjukhus för "svårskötta obildbara sinnesslöa".
Här finns slutförvaring för de värst psykiskt sjuka i landet, och man har full koll på vad de äter. Under två års tid matar man patienterna med enorma mängder socker. Forskningen sätter Sverige på den internationella forskningskartan, och resultatet blev lördagsgodis och färre hål i tänderna för den svenska befolkningen. Men det var patienterna på Vipeholm som fick betala priset. Vipeholmsexperimenten var en medicinsk undersökning på patienter på Vipeholms anstalt för utvecklingsstörda i Lund åren 1945–1955, som i efterhand givit upphov till en forskningsdebatt i medicinsk etik.
Lyssna i ca 3 min på Vipeholmsexperimenten, Sveriges radio P3 Dokumentär 69 min
Se "Vipeholms sjukhus: dokumentär om sinnesslöa, kariesexperimentet, down syndrom, funktionsvariation". 14 min
Uppgift:
Förklara hur det kom sig att Sveriges regering kunde stå bakom ett experiment på funktionshindrade människor.
Kan det hända idag? Varför varför inte?
Gör så här:
Jobba två-tre tillsammans.
Läs texten nedan och skriv i delat dokument.
Bakgrund
Tandhälsan i Sverige var usel i början på nittonhundratalet. På 1930-talet hade 99,9 % av svenska värnpliktiga inom militären karies. Det var även mycket vanligt med karies i treåringars mjölktänder. Socialdemokraterna försökte införa folktandvård i hela Sverige, men det var förenat med stora kostnader. Med anledning av detta gav Riksdagen Medicinalstyrelsen i uppdrag att genomföra en grundläggande studie.
Gunnar Dahlberg som var ansvarig statistiker hade angivit att det behövdes minst 1 000 personer för att försöken skulle vara statistiskt säkerställda. Tidigare försök i världen hade gjorts på fångar och barnhemsbarn, men hade fått avbrytas när de intagna efter en tid lämnat institutionerna. För det aktuella experimentet behövde man under en längre tid kontrollera vad försökspersonerna åt.
Vipeholm
Orsaken till att Vipeholmssjukhuset befanns så lämpligt för de planerade studierna var att här fanns omkring ettusen personer under lång tid som åt likadan mat och levde i likadan miljö. Här fanns alltså en unikt stabil och kontrollerad försöksgrupp för fleråriga studier. De många avdelningarna möjliggjorde att man kunde bilda stabila försöks- och kontrollgrupper.
Försöksvariablerna skulle utgöras av tillägg till en väl balanserad gemensam grundkost. Av de cirka tusen patienterna deltog omkring 650 personer. En del av personalen deltog också som försökspersoner. De olika försöksgrupperna fick förändrad kosthållning, där man testade olika teorier om vad som kunde verka för ökad eller minskad kariesaktivitet.
Några grupper fick vitamintillskott eller extra fet mat, andra fick mellan måltiderna äta rikligt med choklad och kola. Det var alltså en mindre grupp som omfattades av de mångomtalade kolaförsöken. Patienterna var ofta originella personligheter och de flesta såg mycket positivt på utdelningen av kolorna. Till en del patienter fick man ta av papperet kring kolorna, annars åt de dem med papperet på. Andra tröttnade på kolorna och gömde undan dem i möbler och sängar. Kolorna var specialgjorda för att finnas kvar länge i munnen. Kariesangrepp noterades och eventuella hål lagades av speciellt anställda tandläkare.
Sjukhuset avvecklades i omgångar från 1960-talet och patienterna sändes hem till respektive landsting. År 1982 omvandlades sjukhuset till ett vårdhem som i sin tur lades ned 1993. En del av byggnaderna har rivits, andra har använts som skollokaler "Vipan".
Experimenten
Forskarna bestämde med Medicinalstyrelsens samtycke vilken kariesprovocerande diet patienterna skulle få, för att få bra underlag till sina resultat. En grupp patienter matades med en speciell kola, så kallad Vipeholmstoffee. När studien avslutats efter nära tio år kunde man konstatera att både män och kvinnor i försöksgruppen hade ett tjugotal kariesangrepp i sina tänder. Alla experiment genomfördes utan de anhörigas samtycke.
I en rapport som kom 1952 skrev man ”det bör också ihågkommas att den toffee (kola) som använts i undersökningarna, är av en typ som ej förekommer i handeln, utan är speciellt framtagen för att framkalla stark retention (kvarhållande) av sockret på tänderna”. Man påpekade dock att den trots detta kunde jämföras med vissa sötsaker som finns i handeln.
 |
| sverigesradio.se |
Positivt för forskning om tandhälsa
Vipeholmsundersökningarna har dock gagnat odontologin (läran om tänder/forskning). Resultatet ledde till kunskap om sockrets påverkan på tänderna och varför kariesangreppen ökade. Följden blev att rekommendationerna för tandhygien helt förändrades. Studien visade bland annat att stor godiskonsumtion en dag i veckan var mindre farligt än mer måttlig konsumtion under alla veckans dagar, vilket gav rekommendationen och begreppet lördagsgodis.
Källa: Wikipedia 2022-05-24
Etiska överväganden
Vipeholmsexperimenten ledde till att forskarna fick större kunskap om kosten och sockrets betydelse för tandhälsan. Sverige kom att ses som ledande inom odontologi. Resultaten av undersökningarna ledde till att svenska barn snart fick besök av den så kallade ”fluortanten” redan i lekskolan. Genom de grymma experimenten på Vipeholm introducerades även det reglerade godisätandet som kom att kallas ”lördagsgodis”.
Det etiska dilemmat där hundratals försvarslösa människor, mot sin vilja och utan anhörigas vetskap tvingades att äta närmare 30 ton socker och fick livslånga skador under de år som studien pågick, hamnade först i skymundan. Den kritik som framfördes gällde främst att forskningsprojektet blivit sponsrat av företag som tillverkade godis. I dag ses Vipeholmsexperimenten som ett av de grymmaste övergreppen i svensk historia.
Källa:Vipeholmsexperimenten – ett mörkt kapitel i svensk historia, av Helena Bure Wijk 2022-05-24
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar