Geografi år 7, Kartkunskap

 

Kartkunskap

KARTANS HISTORIA

Liksom orienteraren, sjöfararen eller bilisten är vi alla beroende av kartor då vi vill navigera mellan plats A och B. Tack vare vetenskapens och teknikens framsteg genom historien har vi också kunnat utveckla vår kunskap om navigation.

De tidigaste kartorna vi känner till dateras till ca 2300 f.Kr och är i form av lertavlor från Mesopotamien. Under upptäcktsresorna på 1400- och 1500-talen utökades kartornas noggrannhet.

Efterhand kom kartograferna fram till att jorden inte bara var ett runt klot, utan att klotet faktiskt var relativt platt vid nord- och sydpolerna. Under 1800-talet gick utvecklingen inom kartografin vidare i och med att vetenskapspersoner och upptäcktsresanden gjorde allt för att besöka de sista ”vita fläckarna” på kartan, vilket också skedde en bit in på 1900-talet.

Flygets utveckling under 1900-talet medförde att människan för första gången med största precision kunde kartlägga stora områden från luften. Och ännu mer exakt blev det efter att de första satelliterna skickats upp i rymden i slutet av 1950-talet.

Från lertavlorna är steget långt till dagens teknik där lokalisering kan ske genom ett knapptryck på din mobiltelefon där satelliter bedömer din position och avstånd.

TVÅ TYPER AV KARTOR

Kartor kan användas för att visa helheten av jorden, men även för att fokusera på speciella områden. Många olika typer av kartor används för att visa hur världen ser ut.

Kartor behöver inte alltid användas för att uppmäta avstånd, utan kan även användas för att studera olika teman. Kartor brukar därför delas in två typer: topografiska kartor och tematiska kartor.

Topografiska kartor

Topografiska kartor visar bland annat natur, terräng och höjdskillnader.
Orienteringskartor och sjökort är typiska exempel på topografiska kartor.

Tematiska kartor

Tematiska kartor används när man vill studera ett specifikt tema som till exempel befolkningstäthet, religioners utbredning, språkkartor, jordbävningar och så vidare. Även bilkartor och väderkartor är exempel på tematiska kartor.
En topografisk karta som visar natur och orter i ett land skiljer sig därför mycket från en tematisk karta som visar var landets naturtillgångar finns lokaliserade.

JORDENS KOORDINATSYSTEM

För att lokalisera en viss geografisk plats på en karta används ett gradnät av breddgrader och längdgrader som kan beskrivas som ett slags nät som jorden är insvept i.

Latituder (breddgrader)

De linjer som är parallella med ekvatorn kallas latituder eller breddgrader. Ekvatorn löper 

längs mitten av jorden och delar in jorden i två delar: det norra halvklotet och det södra halvklotet.
Ekvatorn har latitud 0°. På det norra halvklotet är det högsta gradtalet 90°N vid Nordpolen. På det södra halvklotet är det högsta gradtalet 90°S vid Sydpolen. Detta hjälper oss att placera ut platser som är norr eller söder om ekvatorn.

Longituder (längdgrader)

De linjer som går mellan Nord- och Sydpolen kallas longituder eller längdgrader. Longitud 0° kallas för nollmeridianen och går igenom Greenwich i London. Nollmeridianen fungerar som ett riktmärke för longituder på en karta. På den östra sidan om nollmeridianen är det högsta värdet 180° öst
På den västra sidan om nollmeridianen är det högsta värdet 180° väst.

GPS (Global Positioning System)

GPS är ett koordinatsystem för satellitnavigering som påbörjades och utvecklades redan under 1970-talet av det amerikanska försvarsdepartementet. Men systemet sattes inte i drift förrän 1994.
Runt jorden finns ett tjugotal satelliter i drift som står till GPS-systemets förfogande. Detta ger möjlighet för alla med en GPS-mottagare att bestämma sin position – longitud, latitud och altitud (höjd) – var som helst på jorden.
GPS används numera i många sammanhang som ett nödvändigt system i modern navigation på land, hav och i luften runt hela världen. Idag finns dessutom en GPS-navigator i varje smartphone, och vill du veta var en plats på jorden är belägen så finns flera olika karttjänster att tillgå som hjälper dig att snabbt hitta rätt.

SKALOR

Eftersom en karta är en förminskad bild av verkligheten så används skalor för att visa ytors storlek och avstånd till varandra. På varje karta finns därför kartans skala markerad.
En kartas skala varierar beroende på vilket område som studeras. En karta med skala 1:10 000 innebär att en centimeter på kartan utgör 10 000 centimeter i verkligheten, alltså 100 meter. En sådan skala passar till exempel för stadskartor som visar ett begränsat geografiskt område.
En karta över ett stort land måste visas i mycket större skala, exempelvis 1:10 000 000 där en centimeter på kartan utgör 10 mil i verkligheten.

KARTPROJEKTIONER

Jorden är rund men kartan är platt.
Om man vill avbilda en bit av jordgloben på ett papper så uppstår en feltolkning när jordytan plattas ut. För att göra felen så små som möjligt används en s.k. kartprojektion. En kartprojektion är en avbildning av den krökta jordytan men matematiskt återgiven på en platt karta.
Valet av projektion gör att kartan får vissa egenskaper som påverkar hur jorden avbildas. Kartprojektioner brukar vanligen delas in i: vinkelriktighet, ytriktighet och längdriktighet.
Vinkelriktiga projektioner
Vinkelriktighet innebär att vinkeln mellan två punkter blir densamma på kartan som på jordytan.
Den allra vanligaste vinkelriktiga projektionen är Mercators projektion av jorden som började användas i slutet av 1500-talet.
En vinkelriktig karta är bra att använda vid t.ex. navigering. En nackdel är att storleken är förstärkt kring Nord- och Sydpolen vilket får vissa ytor högt upp och långt ner på kartan att verka mycket större än vad de egentligen är. Ett bra exempel på hur Mercators projektion inte är fullständigt korrekt får vi om vi studerar Grönlands relation till Afrika. På kartan tycks Grönland vara större än Afrika i sin helhet, medan Afrika i verkligheten är 14 gånger större än Grönland vars egentliga storlek kan jämföras med Algeriet i Nordafrika.

Ytriktiga projektioner

Med ytrikthet menas att ett område behåller samma proportioner gällande yta eller area på kartan som det har på jordens yta, oavsett storlek. Ytriktiga projektioner återger därför kartobjektens riktiga storlek i förhållande till varandra. En karta kan därför inte vara både ytriktig och vinkelriktig.

Längdriktiga projektioner

Längdriktighet innebär att avståndet mellan punkt A och B är detsamma i kartans avbildning som på jordytan. Det är en egenskap som bara finns längs en linje, till exempel längs en meridian eller en parallell (se bilden till vänster här nere).

VÅR EGEN VÄRLDSDEL I KARTANS CENTRUM?

Genom att studera världskartan i svenska kartböcker finner vi vår egen världsdel i centrum.
Men människor i andra delar av världen har givetvis en annan uppfattning än vår. I exempelvis USA och Kina har man en annan uppfattning om vad som menas med ”världens mitt” eftersom USA utgör centrum på amerikanska kartor och Kina visas i mitten på de kinesiska.

Frågor till texten:

1. Vad skiljer en topografisk karta från en tematisk karta?
2. Hur och varför delar man in jorden i gradnät?
3. Hur fungerar GPS-navigation? Ge också exempel på olika sammanhang som GPS-navigation brukar användas.
4. Du bläddrar i en kartbok och noterar att det står 1:50 000 längst ner. Vad står det för och varför är det viktigt för kartans funktion?
5. Vad finns det för fördelar och nackdelar med att använda Mercators projektion?

Kartövningar:

1. Bläddra i en kartbok och försök hitta exempel på en topografisk och en tematisk karta.
2. Leta upp koordinaterna för följande städer med hjälp av en kartbok:
   a) Ouagadougou
   b) Cleveland
   c) Caracas
3. Leta upp koordinaterna för följande städer med hjälp av en telefon eller dator
   a) Varberg
   b) Teheran
   c) Mogadishu
   
 

Viktiga begrepp

Grundläggande

karta, längdgrad, breddgrad, väderstreck, norr, söder, väster, öster, nordpolen, sydpolen, ekvatorn, 

nollmeridianen, längdgrad (longitud), breddgrad (latitud), väderstreck, nollmeridianen Greenwich,

tematiska kartor, skala, småskalig karta, storskalig karta, topografisk karta, GPS, kartprojektion, kartografi

Bra att kunna

GIS, klimat, Klimattyper: tropiskt klimat, subtropiskt klimat, tempererat klimat, polarklimat, inlandsklimat, kustklimat, medelhavsklimat, tromb, orkan, passadvindar, zenit, ekvatorn, region, ort, sund, delta, kontinenter, pangea, golfströmmen, regnskugga, tidvatten, tsunami, växthuseffekten, naturgeografi, kulturgeografi,öknar, stäpp, tundra, savann, lövskog, odling, bördigt, näringsfattigt, slam, permafrost,berg, hav, sjö, flod, å, stad,

befolkning,  

Fler uppgifter 

Kartan en bild av verkligheten 

 

Egypten och Nilen, en analys 

 

Orsak och konsekvens 

 

 

Geografi år 7, Karta och geografiska grundkunskaper

 

Övning: Karta och geografiska grundkunskaper

Världsdelarna
-Kan du världsdelarna?  (Seterra/länk 100%)

Länder och städer
-Kan du länderna i Europa?
-Kan du länderna i Afrika?
-Kan du länderna i Asien?
-Kan du länderna i Nord- och centralamerika?
-Kan du länderna i Sydamerika?
-Kan du Australien och närliggande länder?
-Kan du de 70 största länderna efter befolkning? (50-100%) Öva på Seterra
-Kan du världens till ytan 30 största länder? Öva på Seterra (50-100%)
-Kan du världens 25 största städer?  Seterra/länk (50-100% rätt)

Vatten
-Känner du till några hav och sjöar i världen?
-Känner du till några floder i världen?
-Känner du till några av världens öar?

Berg
-Känner du till några av världens bergskedjor?

Kartan och gradnätet
– Känner du till norra- och södra vändkretsen?
-Kan du de olika klimatzonerna?
-Känner du till jordens gradnät? länk
-Film om olika typer av kartor: länk
-Länk till övning, gradnätet
-Känner du till kartbokens olika tematiska kartor och projektioner?(länk)

Geografi år 7, Grundkurs Inre och yttre krafter

 

Grundkurs inre och yttre krafter

Jordens inre och yttre krafter 

Jordens endogena och exogena processer 

...samt hur dessa formar och förän­drar landskapet

Skillnaden på jordens inre och yttre krafter 

Jordens inre och yttre krafter omformar hela tiden jordens yta. 

• De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och jordskalv som ökar på jordskorpans höjdskillnader. 
• De yttre krafterna består i första hand av vatten, is och vind som slipar ner jordytan. 

Binogifilm 5.17 Plattektonik

Vi ser filmen: Jordens inre och yttre krafter - om jordbävningar, plattektonik, kontinentalplattor, vulkaner 14 min

1. Hur gick det till när de svenska fjällen skapades? 
2. Varför finns det järnmalm och guld i Bergslagen och Västerbotten? 
3. Varför ser djurlivet så annorlunda ut på de olika kontinenterna? 
4. Har det bott dinosaurier i Skåne?

Jordens uppbyggnad - jordskorpan, manteln och kärnan

Jorden bildades för cirka 5 miljarder år sedan.

Jordskorpan som vi lever på är klotets svalnade yta. Jordskorpans tjocklek varierar från några kilometer upp till 70 kilometer. Jordskorpan är tunnast under haven, där medeltjockleken är 8 kilometer. Under kontinenterna är medeltjockleken 35 kilometer.

Under jordskorpan finns ett tjockare skikt som kallas för manteln. Den övre delen av manteln är fast, men ju längre ner man kommer blir manteln mjukare och delvis flytande. Den smälta, flytande massan kallas magma.

Ungefär halvvägs in mot jordens mitt börjar kärnan. Här blir jorden helt flytande, men i den inre delen av kärnan är trycket så stort att innehållet består av fast järn. Längst inne i kärnan är det ca 4000 grader varmt.

De inre krafterna

Det är jordens inre krafter som bygger upp ojämnheterna på jordskorpan. Det är dessa krafter som skapar de berg som finns på jorden. De främsta inre krafterna är vulkaner och jordskalv.

Men för att förstå hur vulkaner och jordbävningar uppstår måste vi först titta lite mer på jordskorpan och hur den sitter ihop.

Kontinentalplattor och kontinentaldrift

Betraktar man en världskarta ser man tydligt att jordens alla kontinenter passar ihop som bitar i ett pussel. Senast pusslet var helt bildades superkontinenten Pangea som gick i bitar för omkring 250 miljoner år sedan.

Pangea (som nämndes ovan), är ett grekiskt ord som betyder "allt land". Kontinenterna drev sedan långsamt isär under hundratals miljoner år. Denna kontinentaldrift pågår ständigt.

Numera anser forskarna att Pangea har existerat flera gånger, det är en del av jordens geologiska puls. Om några hundra miljoner år sluts cirkeln återigen och Pangea återbildas. Teorin om Pangea förklarar många levande och utdöda växt- och djurarters spridningsmönster. Många sötvattensfiskar i Sydamerika har till exempel nära släktingar i Afrika. Det beror på att Afrika har suttit ihop med Sydamerika.

Bild: Massimo Pietrobon

Pangea med världens nuvarande länder. Jordens utseende förändras ständigt allteftersom kontinentalplattorna glider isär eller krockar med varandra.

Jordskorpan och översta delen av manteln är uppdelad i flera s.k. kontinentalplattor som rör sig i förhållande till varandra. Nu färdas jordens plattor över jordklotet med en hastighet av 1 till 15 centimeter per år.

Genom tidsåldrarna kan kontinenterna röra sig långa sträckor. Afrika låg en gång på Sydpolens plats medan delar av dagens USA låg över Nordpolen. Nordsjöns olja har skapats i tropikerna och dessa lager av naturtillgångar har sedan vandrat till sin nuvarande plats.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jordskalv

Jordbävningar 4.24

Jorden drabbas av ungefär 850 000 jordskalv (jordbävningar) per år. De flesta av dem är så svaga att bara känsliga mätinstrument som kallas seismografer kan uppfatta dem. Några få av dem har samma kraft som 10 000 atombomber och orsakar svåra skador.

Orsaken till jordskalven är att jordens plattor rör sig mot varandra. Ibland fastnar plattorna hårt i varandra och lagrar då enorma mängder rörelseenergi. När plattorna lossnar uppstår kraftiga jordskalv.

Alla jordskalv mäts på den så kallade Richterskalan. Den uppfanns av den amerikanske seismologen (jordbävningsexperten) Charles F. Richter (1900-1985). Skalan är ”öppen”, vilket innebär att det inte finns några lägsta eller högsta värden. Men i praktiken blir inga jordskalv starkare än 9,0.

Vid jordbävningen i San Francisco 1989 hoppade Stilla havsplattan fram nära två meter och skalvet mätte 7,1 på Richterskalan.

2004 drabbades Indonesien, Thailand och Sri Lanka samt några andra länder av en våldsam tsunami. Jordbävningen vid Indonesien som låg bakom den väldiga flodvågen hade styrkan 9,0 på Richterskalan. 

 TSUNAMIER 5.06

Tsunamin 2004 

Forskarna har svårt att förutsäga jordskalv. Men ibland finns det tecken som märks före ett jordskalv. Djur kan uppträda egendomligt. Hundar ylar och fiskar kan komma upp till ytan. En orsak kan vara att djuren har mer utvecklad hörsel än människan. Andra tecken på ett kommande jordskalv kan vara att gaser tränger upp ur jorden.

I USA tror forskarna att ett fruktansvärt jordskalv kan inträffa i den så kallade San Andreasförkastningen i Kalifornien. Förkastningen (en lång djup spricka i berggrunden) sträcker sig från Alaska till Kalifornien. Denna djupa spricka i jordskorpan ligger mellan två av jordens plattor.

Vulkaner

Var finns vulkaner? 5 min

Hur uppstår vulkanutbrott? 4 min

Att bo vid en vulkan:

Riskerna 4 min

Möjligheterna 3 min

Vulkaner hittar man i sprickzonerna där jordskorpans plattor möts. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva.

De flesta vulkanerna hittar man på havets botten. Stilla havets botten är översållat med ca 10 000 vulkaner. 75 procent av jordklotets aktiva vulkaner ligger i ”Eldringen”. Ringen sträcker sig i en båge i utkanten av Stilla havet längs Asiens, Nordamerikas och Sydamerikas kuster. 

Vulkaner är vår planets säkerhetsventiler. När trycket blir för stort i jordens inre öppnas ”ventilen”, och lava, glödande aska, stenar och gaser kommer ut ur öppningen, som är en spricka i berggrunden.

Magman som kommer från jordens mantel har en temperatur på mellan 700 och 1200 grader. När magman kommer ut ur en vulkan kallar man den för lava.

Namnet ”vulkan” är taget från romarnas eldgud.

Olika vulkaner

Det finns olika typer av vulkaner. Sköldvulkaner kallas det när magman är lättflytande och breder sig över ett stort område. Dessa vulkaner har ofta ett lugnt utbrott och sådana vulkaner kan man hitta på Island och Hawaii.

De vanligaste vulkanerna är kägelvulkaner. Där är magman mera trögflytande och den stelnar snabbare till berg. Kägelvulkanerna blir därför i regel mer konformade än sköldvulkaner och kan ha våldsamma utbrott.

De yttre krafterna

De viktigaste yttre krafterna är vittring samt erosion som orsakas av vatten, is och vind. Även människan kan fungera som en yttre kraft. De yttre krafterna bryter ner jordytan med en meter på 22 000 år. Om enbart de yttre krafterna skulle få verka skulle de förvandla hela jorden till en jämn slätt på 20 miljoner år. Att så inte sker beror naturligtvis på att de inre krafterna ständigt bygger upp nya höjder och berg.

Vittring

Ordet vittring betyder "nedbrytning av bergarter" och de kan vara av två olika slag: mekanisk vittring och kemisk vittring.

Exempel på mekanisk vittring är frostsprängning och solsprängning. Frostsprängning uppstår när vatten kommer in i sprickor i berget och sedan fryser till is. Eftersom vatten utvidgar sig då det fryser till is, spränger isen stenen. Solsprängning uppstår vid kraftiga temperaturväxlingar. Efter en kall natt kommer solen med värme, då uppstår det spänningar i berget som kan brytas sönder. Solsprängning förekommer främst i ökentrakter.

Kemisk vittring äger rum i kalkberggrund. I regnvatten finns det små mängder kolsyra. Denna kolsyra löser upp kalkstenen och skapar underjordiska grottor. Ett exempel på en sådan grotta är Lummelundagrottan på Gotland.

Erosion

Vattnet är den yttre kraft som påverkar jordytan mest. Ett bra exempel är floden Huang He (Gula floden) i Kina. Huang He flyter genom ett område i norra Kina med mycket bördig jord och för med sig massor av slam som gör dess vatten lerfärgat. Därför kallas den för Gula floden. Av den jord som varje år förs ut i havet från Gula floden skulle man kunna bygga en meter hög och en meter tjock mur som gick 23 varv runt jorden.

Bild: Fanghong

Gula floden i norra Kina.

När is i form av t.ex. en glaciär rör på sig så tar den också med sig löst material och ibland även stora stycken av berget. Denna form av erosion kallas för glacialerosion.

Även vindar fungerar som en nedbrytande kraft mot jordytan. Vinderosionen har på många platser förstärkts kraftigt av mänsklig påverkan. Detta gäller framförallt i områden med lite eller ingen växtlighet som skyddar marken. Till exempel platser som har varit utsatta för överbetning av boskap. Vinden kan där föra bort lösa jordavlagringar och transportera dem långa sträckor. I sådana områden kan en öken uppstå och breda ut sig. Berg drabbas också av vinderosion då sandpartiklar som blåser med vinden nöter mot stenen.

Människan som yttre kraft

Människans verksamhet fungerar ibland som en yttre kraft som påverkar landskapet. När vi odlar för hårt i vissa områden kan jordförstöring uppkomma.

Ett bra exempel på det är i USA på 1930-talet då ett alltför hårt utnyttjande av åkerjorden resulterade i att jordstormar uppstod. Jorden blåste då iväg långa sträckor, vilket innebar en katastrof för många bönder.

Ett annat exempel är där bönder har huggit ner skogarna på Himalayas sluttningar för att få bränsle. Det har inneburit att de kraftiga monsunregnen fått det lättare att transportera bort bördig åkerjord från de branta markerna.

Människan kan också orsaka kemisk vittring genom utsläpp från industrier och kraftverk. I röken finns det svavel som förenar sig med syre och vatten. Dessa ämnen bildar svavelsyra som fräter sönder kalksten som då förvandlas till gips.

Ett varnande exempel är den vackra katedralen i Köln i Tyskland. Den håller på att vittra sönder på grund av kemisk vittring som är orsakad av oss människor.

VIKTIGA BEGREPP

EROSION: NEDNÖTNING OCH TRANSPORT AV BERG, JORD ELLER ANNAT MATERIAL PÅ GRUND AV EN MEKANISK ELLER KEMISK VITTRING. EROSION KAN TILL EXEMPEL ORSAKAS AV VIND, RINNANDE VATTEN, VÅGOR OCH GLACIÄRER.

JORDSKALV ELLER JORDBÄVNING: NÄR MARKEN SKAKAR OCH RÖR SIG PÅ GRUND AV PLÖTSLIGT UTLÖSTA RÖRELSER I JORDSKORPAN ELLER ÖVRE DELEN AV MANTELN.

KONTINENTALDRIFT: ÄR FÖRFLYTTNINGEN AV JORDENS KONTINENTALPLATTOR I FÖRHÅLLANDE TILL VARANDRA.

KONTINENTALPLATTOR: DELAR AV JORDSKORPAN OCH ALLRA ÖVERSTA DELEN AV MANTELN. PLATTORNA ÄR UNGEFÄR 100 KM TJOCKA OCH RÖR SIG STÄNDIGT I FÖRHÅLLANDE TILL VARANDRA - DE GLIDER ISÄR, KROCKAR OCH SKAVER MOT VARANDRA. DÄRFÖR HAR KONTINENTERNAS UTSEENDE OCKSÅ STÄNDIGT FÖRÄNDRATS.

PANGEA: DEN SUPERKONTINENT DÄR JORDENS LANDOMRÅDEN VAR FÖRENADE TILL EN STOR SAMMANHÄNGANDE LANDMASSA. PANGEA SPLITTRADES NÄR KONTINENTALDRIFTEN DELADE UPP DEN I DAGENS KONTINENTER.

PLATTEKTONIK: EN GEOLOGISK TEORI SOM UTVECKLATS FÖR ATT FÖRKLARA FENOMENET KONTINENTALDRIFT.

RICHTERSKALAN: EN SKALA SOM ANVÄNDS FÖR ATT ANGE STYRKAN HOS JORDBÄVNINGAR.

VITTRING: EN YTTRE KRAFT SOM MEKANISKT OCH KEMISKT BRYTER NER BERGARTER TILL MINDRE PARTIKLAR SOM STEN, GRUS, SAND, ELLER LERA. EROSION KAN SEDAN FÖRA BORT MATERIALET.

VULKAN: EN ÖPPNING I JORDSKORPAN DÄR HET MAGMA TRÄNGER UPP FRÅN JORDENS INRE OCH STELNAR TILL LAVA DÅ DEN NÅR EN KALLARE TEMPERATUR, SÅ SOM LUFT ELLER VATTEN.

UPPGIFTER OCH FRÅGOR

Frågor till texten:

1. Vilka olika skikt (lager) består vårt jordklot av?
   
2. Vad menas med:
   a) Pangea
   b) Kontinentalplattor
   c) Kontinentaldrift
   
3. Vad gör jordens inre och yttre krafter?
   
4. Vilka är de inre krafterna?
   
5. Varför blir det jordskalv?
   
6. Vilket instrument mäter styrkan hos jordskalv och vad kallas skalan den mäts i?
   
7. Kan man förutsäga jordskalv?
   
8. Var finns de flesta av jordens vulkaner?
9. På vilket sätt är vulkaner ”säkerhetsventiler”?
   
10. Förklara uttrycken magma och lava
    
11. Vilka är de yttre krafterna?
    
12. Förklara begreppet mekanisk vittring.
    
13. Förklara uttrycket kemisk vittring.
     

Geografi år 7 intro

 

Mål och inriktning för arbetsområdet

ATT KUNNA OM NÅGRA VECKOR:

-Ha kunskaper världsdelarnas namngeografi och visar det genom att beskriva lägen på och

storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. (Lgr 11)

-Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. 

-Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa och samtala om geografi. 

Begrepp att ha koll på

Grundläggande, kartkunskap

karta, längdgrad, breddgrad, väderstreck, norr, söder, väster, öster, nordpolen, sydpolen, ekvatorn, 

längdgrad (longitud), breddgrad (latitud), väderstreck, nollmeridianen Greenwich,

tematiska kartor, skala, småskalig karta, storskalig karta, topografisk karta, GPS, kartprojektion,

kartografi, historiska världsbilder, befolkning, naturgeografi, kulturgeografi,

Grundläggande: klimat/väder

klimatzoner (polarzonen, tempererade zonen, subtropiska zonen, tropiska zonen)

klimat, Klimattyper: tropiskt klimat, subtropiskt klimat, tempererat klimat, polarklimat, inlandsklimat, kustklimat, medelhavsklimat, skillnaden mellan väder och klimat

Bra att kunna: Klimat/väder

tromb, orkan, passadvindar, zenit, ekvatorn, region, ort, sund, delta, kontinenter, golfströmmen, regnskugga, tidvatten, tsunami, växthuseffekten,

öknar, stäpp, tundra, savann, lövskog, odling, bördigt, näringsfattigt, slam, permafrost,

Grundläggande begrepp inre och yttre krafter:

Exogena/yttre krafter, Vittring och erosion, meandrar, skred, ras, sandrevel, klint, laguner, v-dal, u-dal,

glaciär, delta 

Endogena/inre krafter, jordbävningar, vulkanutbrott, ändmorän, horst, gravsänka, förkastning, landhöjning

Pangea, seismograf, Richterskalan, vulkan, magma, jordskorpa, mantel, kärna, plattektonik

Lag och rätt år 7 del 1 ny

 

Lag och rätt år 7 del 1

Vecka 1 (Uppstart) Lektion 1-3

Vad vet vi/du idag? - kick off

Lär känna fru Justitia

Introducera de grundläggande begreppen

Innehåll

Grundkurs Lag och rätt  - del 1 (ev. del 2)

Begrepp med bildstöd (bildspelsquiz)

Filmer Binogi/sli.se/begreppa

Genomgång - ??????????

Kahoot - direkt kopplad till de grundläggande begreppen

Del 2

Vecka 2 - 6

Avstämning E-nivå+ (vecka 2)

Vi introducerar mer avancerade begrepp. (se nedan)

Vi arbetar med olika problem/uppgifter/lektioner som knyter an till de “nya/och gamla” begreppen inom "Lag och rätt".

SO-mallen => vill ha en bild som går att länka!!!!

används mer och mer till de olika uppgifterna

Grundläggande begrepp/svåra ord att kunna:

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Del 2

Vecka 2 - 6