Andra världskriget började den 1 september 1939 när Tyskland invaderade Polen. Detta ledde till att Storbritannien och Frankrike förklarade krig mot Tyskland två dagar senare. Kriget slutade officiellt den 2 september 1945 när Japan kapitulerade efter att USA hade släppt atombomber över Hiroshima och Nagasaki. De huvudsakliga parterna i kriget var de allierade och axelmakterna. De allierade bestod främst av Storbritannien, Sovjetunionen, USA, Kina och Frankrike. Axelmakterna leddes av Tyskland, Italien och Japan.
Översiktlig genomgång av kriget länk till youtube
Anschluss 12 mars 1938
Anschluss syftar på Tysklands annektering av Österrike den 12 mars 1938. Detta var en
betydande händelse inför andra världskriget. Termen "Anschluss" betyder "anslutning" eller "förening" på tyska. Annekteringen skedde utan militär konflikt, då tyska trupper välkomnades in i Österrike, och en efterföljande folkomröstning visade överväldigande stöd för unionen, även om omröstningen starkt påverkades av nazistisk propaganda och skrämsel.
"Peace for our time" - september 1938
Münchenöverenskommelsen, undertecknad den 30 september 1938, var ett försök att undvika krig genom att tillåta Nazityskland att annektera Sudetlandet, en region i Tjeckoslovakien med en stor tysktalande befolkning. Avtalet undertecknades av Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien.
När den brittiske premiärministern Neville Chamberlain återvände till London efter att ha undertecknat avtalet, höll han upp dokumentet och deklarerade att det hade skapat "Peace for our time" (fred för vår tid). Han trodde att avtalet skulle förhindra ytterligare aggression från Hitler och säkra fred i Europa. Tyvärr visade sig denna förhoppning vara kortvarig, då Hitler bröt avtalet och invaderade resten av Tjeckoslovakien i mars 1939, vilket ledde till andra världskrigets utbrott i september samma år.
Icke-angreppspakten Molotov-Ribbentrop-pakten 1939
Sommaren 1939 ville Tyskland ha delar av Polen där det fanns en tysktalande befolkning. Men då sa England och Frankrike nej. Nu visste Hitler att det skulle bli ett storkrig om han anföll Polen. Men då chockade Hitler omvärlden. De båda fienderna Tyskland och Sovjetunionen slöt en icke-angreppspakt där de lovade att inte
Andra världskriget börjar när Tyskland anfaller Polen 1 september 1939
Den 1 september 1939 anföll Tyskland Polen. Den 3 september samma år förklarade England och Frankrike krig mot Tyskland. Det andra världskriget hade börjat. Det blev en kort krig i Polen. Den polska armén var omodern och soldaterna som stred till häst kunde inte klara sig mot tyskarnas stridsvagnar. Samtidigt gick ryska trupper in i östra Polen, allt enligt det hemliga tilläggsavtalet mellan Tyskland och Sovjet. Trots dessa aktioner gjorde engelsmännen och fransmännen ingenting.
Finska vinterkriget - oktober 1939
I oktober 1939 krävde Sovjetunionen delar av Karelska näset av Finland. Dessutom ville man bygga en flottbas vid inloppet till Finska viken. Syftet med Stalins förslag var att skydda Leningrad vid ett eventuellt anfall från Tyskland.
Finland avvisade dock de ryska kraven och därför gick ryska trupper utan krigsförklaring över gränsen den 30 november 1939. Stalin räknade med en promenadseger mot finländarna. Men snart kom märkliga rapporter från de snöiga, kalla ryska skogarna.
Ryssarna slogs tillbaka med stora förluster när de dödsföraktande finska soldaterna i sina vita skiddräkter i 40 graders kyla härjade bakom de ryska linjerna. Men naturligtvis kunde inte de finska soldaterna i längden stå emot den ryska övermakten. Den 13 mars 1940 blev finländarna tvungna att sluta fred. Finland fick lämna ifrån sig större områden än vad Sovjetunionen hade krävt 1939. Men Finlands självständighet var ändå räddad.
Danmark och Norge ockuperas - "Operation Weserübung" april 1940
Den 9 april 1940 anföll Tyskland Danmark och Norge. Tyskland behövde Danmark som leverantör av livsmedel och Norge behövde de som basområde för kriget mot Storbritannien. Dessutom ville tyskarna ha kontroll över malmtransporterna som kom från Sverige. Danmark gav upp på en gång, medan norrmännen kämpade tappert. Men efter 62 dagars kamp måste norrmännen ge upp. Norges kungafamilj och regeringen lyckades fly till England.
Anfall i väster - Tyskland angriper Frankrike maj 1940
Den 10 maj 1940 angrep Tyskland Frankrike. Det tyska anfallet gick igenom Belgien och Holland mot kanalkusten. På så sätt kom tyskarna runt de befästningsverk som fransmännen byggt längs tysk-franska gränsen. Den franska regeringen gav upp efter en dryg månad och tyskarna kunde göra sitt intåg i Paris. En engelsk armé stängdes in vid hamnstaden Dunkerque, och under några dagar i slutet av maj lyckades engelsmännen med hjälp av olika slags båtar (även privatbåtar) skeppa 300 000 soldater över Engelska kanalen.
Slaget om Storbritannien - "London Blitz" augusti 1940
I augusti 1940 började tyskarnas anfall mot England. Varje dag flög hundratals tyska bombplan in över England. Men britterna höll stånd därför att tyskarna inte lyckades slå ut det brittiska flygvapnet. ”Aldrig förr i historien om folkens strider har så många haft så få att tacka för så mycket”, sade den nye premiärministern Winston Churchill i ett berömt tal inför det brittiska parlamentet.
Tyskland anfaller Sovjetunionen - Operation Barbarossa juni 1941
När Hitler inte kunde besegra Storbritannien vände han blickarna mot Sovjetunionen. Hitler ville gärna ha Sovjets tillgångar av olja, stål och brödsäd, dessutom hatade Hitler kommunismen. Den 22 juni 1941 anföll Tyskland med sina allierade Ungern, Rumänien och Finland Sovjetunionen med tre miljoner soldater, 4000 flygplan och 3000 stridsvagnar. Framryckningen gick med rasande fart. I början av oktober hade tyskarna tagit nästan tre miljoner krigsfångar. Men så kom vintern, då var tyskarna utanför Moskva. Hitler hade trott att segern skulle vara vunnen efter ett par månaders krig. De tyska trupperna led svårt när det var 30 grader kallt och snart mötte man allt bättre rustade ryska soldater.
Midsommarkrisen juni 1941
Midsommarkrisen var en politisk kris i Sverige under andra världskriget, som inträffade i juni 1941. Krisen uppstod när Tyskland, efter att ha inlett Operation Barbarossa mot
Sovjetunionen, krävde att Sverige skulle tillåta transport av den tyska Engelbrechtdivisionen genom svenskt territorium.
Sveriges regering, ledd av statsminister Per Albin Hansson, stod inför ett svårt beslut. Trots att många såg detta som ett brott mot Sveriges neutralitet, gick regeringen med på kravet för att undvika en potentiell konflikt med Tyskland. Beslutet var kontroversiellt och har diskuterats mycket i efterhand.
Japan anfaller USA - Pearl Harbor december 1941
Slaget vid Pearl Harbor var ett överraskningsanfall som utfördes av den kejserliga japanska flottan mot den amerikanska marinbasen vid Pearl Harbor, Hawaii på morgonen den 7 december 1941. En stor del av USA:s Stillahavsflotta förstördes. Japan trodde att deras bundsförvant Tyskland skulle segra över Sovjetunionen. Nu ville Japan fortsätta det erövringskrig mot Kina som inletts år 1937. Japan ville bli Asiens herrar. Anfallet mot Pearl Harbor innebar att USA gick in i kriget mot Tyskland och Japan.
Slaget vid Midway - juni 1942 (framgång för de allierade)
Slaget vid Midway var en avgörande sjöstrid under andra världskriget som ägde rum mellan den 4 och 7 juni 1942. Det utkämpades mellan USA och Japan nära Midwayöarna i Stilla havet. Efter attacken på Pearl Harbor i december 1941, försökte Japan att utöka sitt territorium och eliminera USA:s inflytande i Stilla havet. Midwayöarna var strategiskt viktiga eftersom de låg nära Hawaii och kunde fungera som en bas för framtida operationer.
USA:s styrkor lyckades genomföra en överraskningsattack mot den japanska flottan. Tack vare att amerikanska kryptografer hade brutit den japanska koden, visste USA exakt när och var Japan skulle anfalla. Under striden sänktes fyra japanska hangarfartyg, vilket var ett stort slag mot den japanska flottan. Slaget vid Midway anses vara en vändpunkt i Stilla havskriget. Det stoppade Japans expansion och gav USA övertaget i regionen. Efter Midway började USA en offensiv som så småningom ledde till Japans kapitulation 1945.
Slaget vid El Alamein, Egypten okt/nov 1942 (framgång för de allierade)
År 1942 stod Hitlertyskland på höjden av sin makt, men nu började de allierade (Storbritannien, Sovjetunionen och USA) vinna framgångar. 1942 vann britterna en stor seger vid El Alamein i Egypten, där besegrade britterna en armé bestående av tyskar och italienare som försökte nå fram till Suezkanalen. Ett halvår senare hade tyskar och italienare drivits ut ur Nordafrika.
Slaget vid Stalingrad 1943 - nederlag för Hitler (vändpunkt i kriget)
I juli 1943 avsattes den italienske diktatorn Mussolini. Då hade amerikanska och brittiska trupper landstigit i södra Italien. Tyskarna hade motgångar i Sovjetunionen. En tysk armé stängdes in i staden Stalingrad. Den 2 februari 1943 gav tyskarna i Stalingrad upp. Då hade mer än 200 000 tyska soldater stupat. Det var ett stort nederlag för Hitler. Han kunde inte längre vinna kriget i öster.
Dagen D - Landstigningen i Normandie - juni 1944
Den 6 juni 1944 gick amerikanska och brittiska styrkor över Engelska kanalen. Invasionen i det franska Normandie kallas för D-dagen. Över 156 000 soldater från USA, Storbritannien, Kanada och andra allierade länder deltog i invasionen, som innefattade landstigningar på fem stränder. på Frankrikes västkust. Tyskarna lyckades inte hålla de anfallande tillbaka.
Östfronten - Tyskland kapitulerar 1945
Samma år satte Sovjetunionen in tio miljoner man på östfronten och snart närmade man sig Tyskland. Våren 1945 kunde amerikanska och sovjetiska soldater skaka hand vid floden Elbe. Då var Hitler 56 år gammal, han var ett fysiskt vrak där han befann sig i sin underjordiska bunker i centrala Berlin. Hitler begick självmord den 30 april 1945. En vecka senare kapitulerade Tyskland.
Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki - augusti 1945
Efter flera års strider i Asien drevs japanerna långsamt tillbaka mot sitt hemland under hårda strider. År 1945 förberedde USA en invasion av Japan. USA:s president Harry S. Truman valde nu att sätta in det nya vapnet atombomben för att spara amerikanska liv. Men samtidigt fanns ett politiskt motiv. Det så kallade ”kalla kriget” hade börjat mellan USA och Sovjetunionen. Truman ville visa Stalin att USA var en supermakt som inte var att leka med. Den 6 augusti sprängdes en atombomb över den japanska staden Hiroshima. Hela staden förstördes och minst 80 000 människor omkom omedelbart. Tre dagar senare sprängdes en ny atombomb över staden Nagasaki, då kapitulerade Japan och andra världskriget var slut.
Förintelsen
Det var Adolf Hitler som personligen gav order om förintelsen av judarna. Hitler betraktade judarna som den germanska rasens arvfiender. Folkmordet på judarna är
nazisternas värsta förbrytelse och ett av de största brott historien känner till. Förföljelsen av judarna började dock långt innan andra världskriget.
Nazismens judefientlighet var ingen ny företeelse. Judarna har under långa tider utsetts till syndabockar för alla slags landsplågor, krig, fattigdom och arbetslöshet. När Hitler kom till makten 1933 införde han en lag som innebar att alla judar i offentlig tjänst skulle avskedas. Samtidigt försökte nazisterna bojkotta judiska affärsmän, läkare och advokater.
Nürnbergslagarna 1935
1935 kom Nürnbergslagarna, som syftade till ”det judiska folkets politiska och biologiska avskiljande från det tyska folket”. Det innebar att judarna förlorade sina medborgerliga rättigheter, exempelvis rösträtten. Judarna fick inte längre undervisa i skolorna, inte heller arbeta på bank eller sjukhus. De förbjöds att gifta sig med tyskar och fick inte vara med i någon facklig organisation.
Kristallnatten - november 1938
I november 1938 organiserade myndigheterna de dittills värsta judeförföljelserna. Det var den så kallade Kristallnatten, efter alla de fönster som krossades. Det medförde att många judar mördades, judiska egendomar plundrades och många synagogor stacks i brand. Samtidigt fördes ca 30 000 judar till koncentrationsläger. Det otäcka var att omvärlden inte protesterade mer kraftigt mot denna judeförföljelse. Man var mitt inne i en ekonomisk kris, och därför ville man inte ta emot judar som sökte sig från Tyskland.
Den slutgiltiga lösningen - 1942
År 1942 tog nazisterna beslut om ”den slutgiltiga lösningen av judeproblemet”, det innebar att man skulle utrota alla judar. De 30 största koncentrationslägren kompletterades med en rad utrotningsläger. Totalt avrättade nazisterna ca 6 miljoner judar. De flesta kom från Polen, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Rumänien.
Den slutgiltiga lösningen, eller "Endlösung der Judenfrage" på tyska, var Nazitysklands plan för att systematiskt utrota Europas judar under andra världskriget. Detta folkmord, som vi idag känner som Förintelsen, genomfördes i flera steg:
- Fördrivning och emigration: Från 1933 till 1939 försökte nazisterna tvinga judar att lämna Tyskland genom olika former av diskriminering och våld.
- Gettoisering: Efter invasionen av Polen 1939 tvingades judar att bo i avgränsade getton under mycket svåra förhållanden.
- Massarkebuseringar: Under Operation Barbarossa 1941, när Tyskland invaderade Sovjetunionen, följde särskilda insatsstyrkor (Einsatzgruppen) med för att mörda judar och andra grupper.
- Dödsläger: Den mest kända fasen av den slutgiltiga lösningen var etableringen av dödsläger som Auschwitz, där miljontals judar gasades ihjäl. Wannseekonferensen i januari 1942 var en central händelse där nazistledare planerade och koordinerade genomförandet av denna folkmordspolitik.
Krigets konsekvenser
- Omkring 29 miljoner soldater och lika många civila omkom under andra världskriget.
- Enbart Sovjetunionen förlorade minst 20 miljoner människor.
- Sovjetunionen tog över en rad stater som hade blivit självständiga efter första världskriget. Estland, Lettland, Litauen, och Ukraina tillföll Sovjetunionen.
- Tyskland delades upp i två stater (Väst och Östtyskland).
- FN bildas för att verka för fred i världen.
- En ny maktbalans. Man fick en värld som politiskt och militärt sett bestod av två supermakter, USA och Sovjetunionen. Motsättningarna mellan dem utvecklades till det som kallas Kalla Kriget.
Användbara begrepp
Vägen till krigLebensraum (Livsrum): Ett begrepp som användes av nazisterna för att rättfärdiga expansionen av Tyskland genom att erövra territorier i Östeuropa för att ge "livsrum" åt den tyska befolkningen.
Axelmakterna Alliansen mellan Tyskland, Italien och Japan under andra världskriget.
Revansch Strävan efter att återupprätta nationell stolthet och makt efter ett nederlag, ofta genom militär upprustning och aggression.
Anschluss Annekteringen av Österrike av Nazityskland i mars 1938.
Molotov-Ribbentrop-pakten En icke-angreppspakt mellan Nazityskland och Sovjetunionen, undertecknad i augusti 1939, som delade upp Östeuropa i tyska och sovjetiska intressesfärer.
Kapprustning En tävling mellan nationer att bygga upp sina militära styrkor och vapenarsenaler.
Tysk aggression Tysklands offensiva militära handlingar och expansionistiska politik under ledning av Adolf Hitler.
Münchenöverenskommelsen Ett avtal från 1938 där Storbritannien och Frankrike tillät Tyskland att annektera Sudetlandet i Tjeckoslovakien i ett försök att undvika krig.
Krigsförloppet
Förintelsen Nazisternas systematiska folkmord på sex miljoner judar och miljontals andra under andra världskriget.
Den slutgiltiga lösningen, eller "Endlösung der Judenfrage" på tyska, var Nazitysklands plan för att systematiskt utrota Europas judar under andra världskriget.
Blixtkrig En militär taktik som innebär snabba och överraskande anfall för att snabbt övermanna fienden. Användes av Tyskland under andra världskriget.
Slaget om Storbritannien En serie luftstrider mellan Storbritanniens och Tysklands flygvapen 1940. Storbritannien lyckades försvara sig mot tyska bombningar.
Slaget vid Pearl Harbor En av Japan mot den amerikanska flottbasen i Hawaii den 7 december 1941, vilket ledde till USA:s inträde i andra världskriget.
Slaget vid Midway juni 1942, var en avgörande strid där USA:s flotta besegrade Japan och vände krigslyckan i Stilla havet. Fyra japanska hangarfartyg sänktes.
Slaget vid El-Alamein Två viktiga slag i Egypten under andra världskriget (1942) där de allierade styrkorna, ledda av Storbritannien, besegrade de tyska och italienska styrkorna.
Slaget vid Stalingrad Ett avgörande slag mellan Tyskland och Sovjetunionen (1942-1943) som resulterade i en sovjetisk seger och vände krigslyckan till de allierades fördel.
Dagen D Den 6 juni 1944, då de allierade styrkorna landsteg i Normandie, Frankrike, och inledde befrielsen av Västeuropa från tysk ockupation.
Atombomben Kärnvapen som USA fällde över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945, vilket ledde till Japans kapitulation och slutet på andra världskriget.
Följder
Europa i ruiner Efter andra världskriget låg stora delar av Europa i spillror på grund av omfattande bombningar och strider. Många städer och infrastrukturer var förstörda.
Förlust av människoliv Kriget resulterade i enorma förluster av människoliv, med uppskattningsvis 70-85 miljoner döda, inklusive både militärer och civila.
Tysklands delning Efter kriget delades Tyskland i fyra ockupationszoner som kontrollerades av USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen. Detta ledde senare till skapandet av Västtyskland och Östtyskland.
Marshallhjälpen Ett amerikanskt ekonomiskt biståndsprogram som lanserades 1948 för att hjälpa till med återuppbyggnaden av Europa efter kriget. Programmet var uppkallat efter USA:s utrikesminister George Marshall.
FN (Förenta Nationerna) En internationell organisation som grundades 1945 för att främja internationellt samarbete och förhindra framtida konflikter. FN ersatte Nationernas Förbund och har sitt huvudkontor i New York.
Kalla kriget En period av politisk och militär spänning mellan USA och Sovjetunionen och deras respektive allierade, som varade från slutet av andra världskriget till början av 1990-talet. Det var ett "kallt" krig eftersom det aldrig ledde till direkt militär konflikt mellan supermakterna.
Järnridån var en politisk, militär och ideologisk barriär som delade Europa i två delar från slutet av andra världskriget till slutet av kalla kriget. Den separerade de kommunistiska länderna i Östeuropa, som var under Sovjetunionens inflytande, från de demokratiska länderna i Västeuropa, som var allierade med USA och andra västmakter.
Termen "järnridån" myntades av Winston Churchill i ett tal 1946, där han beskrev hur en "iron curtain" hade sänkt sig över kontinenten. Den symboliserade den djupa klyftan mellan öst och väst, både politiskt och ideologiskt. Järnridån innefattade fysiska barriärer som Berlinmuren, men också gränskontroller, propaganda och restriktioner på resor och kommunikation.
Berlinmuren En mur som byggdes 1961 av Östtyskland för att förhindra att människor flydde från Östberlin till Västberlin. Muren blev en symbol för det kalla kriget och revs 1989, vilket ledde till Tysklands återförening.
Frågor:
1. Förklara icke-angreppspakten mellan Tyskland och Sovjetunionen och hur den bröts.
2. Berätta om krigets konsekvenser, för individer och för samhället.
3. Vilka likheter och skillnader kan du se i det säkerhetspolitiska läget i världen nu jämfört med världskrigens tid under 1900-talet.
4.Rita på A3-papper med hjälp av underrubrikerna upp en tidslinje över kriget där de viktigaste händelserna finns med.