Historisk händelse - gör ett bildspel

 

Historisk händelse - gör ett bildspel

1. Gör ett bildspel i Google Presentation.
2. Välj en av händelserna nedan.
3. Sammanställ ditt bildspel, använd kloka bilder och följ SO-mallen. 
4. Välj även lämplig musik till ditt bildspel.
5. Bildspelet redovisas nästa vecka.

Välj i listan av historiska händelser:

Följderna av andra världskriget

Jaltakonferensen och Tysklands delning

Marshallhjälpen

Israel - Palestina

NATO vs Warszawapakten Kalla kriget

Koreakriget, 

Vietnamkriget, 

Pol Pot/Kambodja

Kubakrisen, FN, EU, Berlinmuren,

Afrika - koloniernas frigörelse

Israel

Medborgarrättsrörelsen,

Rosa Parks,

Månlandningen

Sydafrika - Apartheid

Mordet på Olof Palme

Berlinmurens fall år 1989

Jugoslavienkriget, Balkan

Folkmordet i Rwanda,

Sverige - välfärdslandet, folkhemmet, miljonprogrammet

2000-talet - år 2025

"Nine eleven" och kriget mot terrorismen, 

Arabiska våren

Syrien

Gängkriminalitet

Sociala medier

Proteströrelser (Pride, Me too, Black Lives Matters, Fridays for future) konspirationsteorier, 

Brexit

Corona

Ukraina

AI

Gaza

Rymdresor för alla

Exempel på musik som kan förknippas med historiska händelser

Kalla kriget (ca 1947–1991)

"99 Luftballons" – Nena (1983)

Kalla kriget / kärnvapenrädsla. En av de mest kända tyska protestlåtarna. Den berättar om hur något så oskyldigt som ballonger leder till globalt krig – en tydlig metafor för hur bräcklig freden var under kalla kriget.

"Russians" – Sting (1985)

En direkt kommentar till kärnvapenhotet och kalla krigets ömsesidiga misstänksamhet. Ett vädjande om fred mellan stormakterna, med hänvisning till barnens framtid. Bygger melodiskt på rysk klassisk musik (Prokofjev).

"Silent Running" – Mike + The Mechanics (1985)

Kalla kriget / Övervakningssamhället. En dystopisk låt som handlar om kontroll, förtryck och hur man måste "hålla tyst" för att överleva.

"Final Countdown" – Europe (1986)

Apokalyptisk stämning i slutet av kalla kriget

Även om texten är vag, tolkas låten ofta som att handla om mänsklighetens sista chans – något många kände under 1980-talets kärnvapenoro.

Kubakrisen (1962)

"Eve of Destruction" – Barry McGuire (1965)

En protestsång som fångar den rädsla och oro som präglade världen under kärnvapenhotet.

Watergate-skandalen (1972–1974)

"Sweet Home Alabama" – Lynyrd Skynyrd (1974)

Även om den främst är känd som en sydstatsanthem, innehåller den textrader som refererar till politisk korruption och skandaler.

Berlinmurens fall (1989)

"Wind of Change" – Scorpions (1990)

Denna låt blev ett soundtrack till förändring i Europa. Den beskriver optimismen och friheten som kom efter murens fall.

"Heroes" – David Bowie (1977)

Skriven i Västberlin, beskriver ett par som möts vid muren – en vacker och tragisk bild av livet i delat Tyskland.

Vietnamkriget (1955–1975)

"Fortunate Son" – Creedence Clearwater Revival (1969)

En protestsång mot orättvis rekrytering och krigets påverkan på arbetarklassen i USA.

Atombomben över Hiroshima

"Enola Gay" – Orchestral Manoeuvres in the Dark (OMD) (1980)

Namnet syftar på planet som släppte bomben. Låten är en syntpop-protest mot kärnvapen, mitt under kalla krigets vapenbalans.

Medborgarrättsrörelsen (1960-talet, USA)

"A Change Is Gonna Come" – Sam Cooke (1964)

En stark hymn för medborgerliga rättigheter och hopp om förändring.

"Biko" – Peter Gabriel (1980)

Apartheid, Sydafrika

En hyllning till frihetskämpen Steve Biko, som dog i polisens förvar. Låten bidrog till att öka pressen på apartheidregimen.

Nelson Mandelas frigivning (1990)

"Free Nelson Mandela" – The Specials (1984)

En ikonisk protestsång som hjälpte väcka internationell uppmärksamhet för kampen mot apartheid.

9/11 och efterdyningarna (2001)

"Where Were You (When the World Stopped Turning)" – Alan Jackson (2001)

En känslomässig reflektion över chocken och sorgen i USA efter terroristattackerna.

Arabiska våren (2010–2012)

"Freedom" – Beyoncé feat. Kendrick Lamar (2016)

Låten symboliserar kamp för frihet och rättvisa – en passande spegling av de folkliga upproren i Mellanöstern och Nordafrika.

Ukrainakriget (2022–)

"1944" – Jamala (2016)

Vann Eurovision för Ukraina och berättar om historiska övergrepp mot krimtatarer, men har tolkats som en kommentar till rysk aggression.

Pandemin (COVID-19, 2020–2022)

"Level of Concern" – Twenty One Pilots (2020)

Skapad och släppt mitt under pandemin, reflekterar osäkerhet och behov av närhet i isolationen.

"Living in a Ghost Town" – The Rolling Stones (2020)

Låten fångar den kusliga tystnaden i städerna under nedstängningen. Med sin bluesiga ton beskriver den känslan av isolering och hur världen plötsligt blev en spökstad. Den skrevs och släpptes mitt under pandemin – vilket gör den till ett äkta samtidsdokument.

Klimatkamp och ungas protester (2018–2025)

"All the Good Girls Go to Hell" – Billie Eilish (2019)

Kritik mot klimatförnekelse och passivitet. Passar som soundtrack till Greta Thunbergs rörelse Fridays for Future.

"Earth" – Lil Dicky (2019)

En humoristisk men allvarlig uppmaning till att rädda planeten, med deltagande från flera kända artister.

2008 års finanskris

"Take the Money and Run" – Steve Miller Band (1976)

En ironisk reflektion över girighet och ekonomiskt kaos. 

"Billionaire" – Travie McCoy feat. Bruno Mars (2010).

Teknologiska genombrott (AI, digitalisering)

"Technologic" – Daft Punk (2005)

Texten består av tekniska kommandon och speglar människans ökade symbios med teknologi.

Black Lives Matter (2013–2020-talet)

"Alright" – Kendrick Lamar (2015)

En kampsång för hopp och motstånd i kampen mot polisvåld och rasism.

"This Is America" – Childish Gambino (2018)

En kraftfull kommentar om rasism och våld i USA, som fick förnyad aktualitet under protesterna.

Brexit (2016–2020)

"Should I Stay or Should I Go" – The Clash (1982)

Denna punkklassiker blev en populär metafor för Storbritanniens splittrade identitet under Brexit.

Explosionen i Beirut (2020)

"Lebanon" – The Human League (1984)

Även om äldre, tar den upp våldet i Mellanöstern och kan användas för att rama in Libanons moderna tragedier.

Tjernobylkatastrofen (1986)

"Radioactive" – Imagine Dragons (2012)

Med sin titel och tema om en post-apokalyptisk värld, kan den symbolisera efterdyningarna av kärnkraftsolyckor.

Berlinmurens fall och Östeuropas frigörelse (1989)

"People Have the Power" – Patti Smith (1988)

En hymn om folkets styrka och möjligheten till förändring, vilket speglar de folkliga rörelserna i Östeuropa.

Terrorattackerna i Paris (2015)

"Pray for Paris" – Jay Electronica (2015)

En direkt respons på attackerna, som uttrycker sorg och solidaritet med offren.

COVID-19-pandemin (2020–2022)

"Lockdown" – Anderson .Paak (2020)

Skildrar livet under nedstängningar och de sociala orättvisor som pandemin blottlade.

Kriget i Ukraina (2022–)

"Zombie" – The Cranberries (1994)

En protestsång mot våld och krig, som fått ny relevans i ljuset av konflikten i Ukraina.

Whiskey on the Rocks

 

Whiskey on the Rocks

Under kalla kriget var Sverige ett neutralt land, men det innebar inte att landet stod utanför världspolitiken. Tvärtom befann sig Sverige ofta i en känslig position mellan stormakterna USA och Sovjetunionen. Ett tydligt exempel på detta är den så kallade "Whiskey on the Rocks"-incidenten, som också ligger till grund för filmen med samma namn.

Den 28 oktober 1981 gick en sovjetisk ubåt av Whiskey-klass, kallad U 137, på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona – mitt i ett militärt skyddsområde. 

Händelsen väckte stor uppmärksamhet både i Sverige och internationellt. Det var mitt under kalla kriget, och många svenskar upplevde det som ett direkt hot mot landets säkerhet. Det fanns misstankar om att ubåten bar kärnvapen, vilket gjorde situationen ännu mer allvarlig.

Sveriges regering under ubåtskrisen 1981

När den sovjetiska ubåten U 137 gick på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona i oktober
1981, leddes Sverige av en borgerlig koalitionsregering med Thorbjörn Fälldin som statsminister. Han tillhörde Centerpartiet, och regeringen bestod av tre partier: Centerpartiet, Moderaterna och Folkpartiet (som idag heter Liberalerna).

Regeringen stod inför en svår situation där de behövde visa att Sverige inte accepterade att främmande militär kränkte landets gränser, samtidigt som de ville undvika att konflikten förvärrades. Händelsen visade hur allvarligt kalla kriget var, även för ett neutralt land som Sverige.

Några viktiga personer i regeringen under u-båtskrisen var:

Thorbjörn Fälldin – statsminister från Centerpartiet. Han blev känd för sitt tydliga uttalande "Håll gränsen!" under krisen.

Ola Ullsten – utrikesminister från Folkpartiet. Han hade ansvar för Sveriges kontakter med andra länder, särskilt Sovjetunionen i detta fall.

Torsten Gustafsson – försvarsminister från Centerpartiet. Han hade ansvar för det militära försvaret och hur Sverige skulle agera mot ubåten.

Ulf Adelsohn – kommunikationsminister från Moderaterna.

Karin Söder – socialminister från Centerpartiet, en av de första kvinnliga partiledarna i Sverige.

Whiskey on the Rocks

Filmen "Whiskey on the Rocks" skildrar denna händelse med en blandning av humor och allvar. Den visar hur svenska politiker, militärer och diplomater försökte hantera krisen utan att förvärra relationerna med Sovjetunionen. 

Samtidigt ville man visa att Sverige inte accepterade kränkningar av sitt territorium. Serien använder satir för att belysa absurditeterna i situationen – till exempel ryktet om att ubåtsbesättningen var berusad, och att svenskarna rodde ut med porrtidningar till dem.

Genom filmen får man en inblick i hur Sverige försökte balansera sin neutralitetspolitik med behovet av ett starkt försvar. Händelsen visar också hur snabbt en lokal incident kunde få internationella konsekvenser under kalla kriget. Detta är ett konkret och engagerande sätt att förstå Sveriges roll under en av världshistoriens mest spända perioder.

Modernismen, James Joyce

 

James Joyce – modernismens mästare

James Joyce föddes 1882 i Dublin, Irland, och dog 1941 i Zürich, Schweiz. Han är en av de mest inflytelserika författarna inom modernistisk litteratur, känd för att ha brutit mot traditionella berättarformer och förnyat romanens uttryckssätt. Hans mest kända verk, Ulysses, (Odysseus på svenska) publicerades 1922 och har sedan dess betraktats som ett av 1900-talets mest inflytelserika litterära verk.

Joyce växte upp i en katolsk familj och utbildades vid jesuitskolor, men tog senare avstånd från både religion och nationalism. Hans verk präglas av språklig experimentlusta, psykologisk skärpa och en stark koppling till Dublin, som han ofta skildrade i detalj – trots att han levde större delen av sitt vuxna liv i exil. 

James Joyce lämnade Irland för att han kände sig begränsad av landets religion, politik och konservativa kultur. Han ville ha konstnärlig frihet och ogillade den katolska kyrkans inflytande. Tillsammans med sin partner Nora Barnacle flyttade han till städer som Trieste, Zürich och Paris, där han skrev sina mest kända verk – men han fortsatte att skriva om Dublin, staden han aldrig glömde.

Romanen Ulysses utspelar sig under en enda dag – den 16 juni 1904 – i Dublin, och följer tre huvudpersoner. Genom dessa karaktärer skildrar Joyce vardagens små och stora ögonblick, men på ett sätt som aldrig tidigare gjorts. Han använde sig av en teknik som kallas inre monolog eller stream of consciousness, där läsaren får följa karaktärernas tankar direkt, utan filter.

Ulysses/Odysseus

Ulysses (1922) är James Joyces mest kända roman och ett av 1900-talets mest banbrytande litterära verk. Den utspelar sig under en enda dag – 16 juni 1904 – i Dublin, och följer tre huvudpersoner:

• Leopold Bloom – en judisk annonssäljare
• Stephen Dedalus– en ung intellektuell (också huvudperson i Joyces tidigare roman A Portrait of the Artist as a Young Man
• Molly Bloom– Blooms fru, sångerska och romanens avslutande röst

Joyce inspirerades av Homeros Odysséen, och varje kapitel i Ulysses motsvarar ett äventyr i det antika eposet – men i en modern, vardaglig miljö. Istället för hjältedåd får vi följa en reklamförsäljare som går på begravning, äter lunch, tänker på sin fru och funderar över livet. Joyce använder sig av flera nyskapande tekniker:

• Inre monolog (stream of consciousness) – vi får följa karaktärernas tankar direkt, ofta utan skiljetecken eller logisk struktur.
• Språkliga experiment – olika kapitel har olika stil, från tidningsartiklar till teatermanus.
• Detaljrikedom – Dublin skildras så exakt att man kan följa karaktärernas väg genom staden.

Fyra år att översätta Ulysses 800 sidor till svenska

Fyra år tog det att översätta ett händelseförlopp som utspelas under en enda dag! Konstigt? Nej, knappast när det handlar om torsdagen den 16 juni 1904 och James Joyces (1882–1941) modernistiska roman Ulysses från 1922. Den 16 juni blir strängt taget ett slags ”världsdag”, där nästan allt som en människa kan uppleva under ett helt liv flimrar förbi: födelse, kärlek, ensamhet, otrohet, vänskap, våld, horeri, död! 

Joyce använder 265 000 ord för att beskriva Blooms ”händelselösa” dag och romanen innehåller alla tänkbara stilar – slang, parodi, ordlekar, pastisch, symbolism och en ibland nästan brutal realism. Det är lätt att förstå översättaren Erik Anderssons svårigheter under de fyra år det tog att översätta romanens 800 sidor. Översättningen av Sagan om ringen var betydligt lättare, konstaterar han i en intervju.

Den yttre handlingen är enkel. Annonsförsäljaren Leopold Bloom lämnar sin bostad i Dublin, äter lunch, går på begravning, uträttar några reklamuppdrag, möter sonen Stephen Dedalus och besöker en nattklubb innan han trött och rusig dråsar ner i hustrun Mollys säng – där hon under dagen träffat sin älskare.

Det verkligt nyskapande är Joyces introduktion av den inre monologen – ”the stream of consciousness” – en metod för att låta händelseförloppet upplevas inifrån personernas medvetande.

Why should you read James Joyce´s book Ulysses? 5.58 min

Utdrag ur Leopold Blooms inre monolog (svensk översättning).

"Njure var det. Han åt med glupande aptit ur sin tallrik, tuggade med tänderna i sidan. Som en varg. Inte mycket till tänder kvar. Tuggade ändå. Gamla män. Tänderna faller ur munnen. Ändå äter de. Njure är gott. Stekt med lite senap. Tänkte köpa en. Molly gillar inte njure. Hon säger att det luktar. Men jag gillar det.”

Det här utdraget visar hur Joyce låter oss följa Blooms tankar i realtid. Tankarna hoppar mellan observationer, minnen och känslor – precis som vårt eget medvetande fungerar. Det är inte en berättelse i traditionell mening, utan en inblick i en människas inre värld.

James Joyce och den inre monologen

Föreställ dig att du är hungrig, sitter på ett tåg och läser i en tidning. Du bläddrar förstrött, läser en artikel om den irländske författaren James Joyce, samtidigt som du lyssnar till medresenärernas samtal. På samma gång som du undrar över artikeln om Joyce och lyssnar till omgivningens röster känner du stark hunger och undrar tyst för dig själv om det finns servering på tåget.

Ibland kolliderar de olika tankarna som väcks av artikeln, rösterna och hungerkänslan, ibland lägger sig den ena tankekedjan över den andra eller sjunker ner under medvetandets tröskel. Det är precis så vårt medvetande fungerar. Vi tänker nämligen inte på ett plan utan på flera plan samtidigt. Och det är just det som James Joyce försöker gestalta med den inre monologen. Genom ett myller av iakttagelser, associationer, felsägningar, dubbeltydigheter och korsande tankar fångar författaren Leopold Blooms både medvetna och undermedvetna känslor och tankar. Så här låter det när Bloom stiger in på en lunchrestaurang i Dublin:

Skrivuppgift 1
Snabbskrivning om en svensklektion 5-10 min

Studera texten ur Ulysses av James Joyce noggrant och diskutera vad det är som är
Blooms tankar, inre monolog, författarens beskrivningar och röster som hörs i lokalen. 

Skriv en egen inre monolog
Du deltar i en svensklektion, lyssnar till lärarens genomgång,
hör kamraterna besvara frågor, tänker på något du ska göra ikväll samtidigt som ditt
medvetande associerar fritt kring allt du hör. 
Skriv under cirka 5-10 minuter en inre monolog och försök följa de olika
tankkedjorna i ditt medvetande.

Skrivuppgift 2 

Läs ett kort stycke från Molly Blooms monolog (texten ur Ulysses/Odysseus ).

-Diskutera med en kompis: Vad säger texten om hennes tankar och känslor?

Skriv en inre monolog om en hel dag

-Skriv en inre monolog från en vanlig dag i ditt liv.

-Tänk på att inte använda punkt eller stor bokstav hela tiden - låt tankarna flöda fritt!

Olof Palme

 

Olof Palme

Wikipedia

EKOT Sveriges Radio 28 februari 1986  Olof Palme är död

Olof Palme föddes den 30 januari 1927 i Stockholm. Han växte upp i en välbärgad familj och studerade juridik vid Stockholms universitet. Efter att ha tagit examen började han sin politiska karriär inom Socialdemokraterna och blev snabbt en framstående figur inom partiet.

Politisk karriär

År 1965 blev Palme kommunikationsminister och 1967 blev han utbildningsminister. Det var det året då relationerna med USA försämrades och Palme gick med i en demonstration mot USA:s blodiga krig i Vietnam. Detta ledde till att USA kallade hem sin ambassadör i Stockholm. 

Palme var en person som engagerade folk. Många unga väljare såg i honom en ny och fräsch politiker som vågade ta ställning i svåra frågor, även om stormakterna USA och Sovjetunionen blev irriterade. Andra menade att Palme var alltför arrogant och giftig i debatter. Men både anhängare och motståndare kunde enas om att Palme var en lysande debattör. Palme blev Sveriges statsminister första gången 1969 och innehade posten fram till 1976. Han återkom som statsminister 1982 och satt kvar fram till sin död 1986.

Olof Palmes jultal

Under sin tid som politiker var han känd för sitt starka engagemang i internationella frågor och sitt motstånd mot USA:s krig i Vietnam. Ett av hans mest kända tal är jultalet från 1972, där han kraftigt kritiserade USA:s bombningar av Hanoi under Vietnamkriget. I talet jämförde han bombningarna med historiska illdåd som Guernica och Treblinka, vilket ledde till att de diplomatiska relationerna mellan Sverige och USA försämrades. Palme var en kontroversiell politiker som väckte starka känslor både inom och utanför Sverige. Hans tydliga ställningstaganden och skarpa debattstil gjorde att han både beundrades och kritiserades.

Vietnamkriget varade från 1955 till 1975, men den mest intensiva perioden för USA:s inblandning var mellan 1965 och 1973. Det var en konflikt mellan den kommunistiska regimen i Nordvietnam, stödd av Sovjetunionen och Kina, och Sydvietnam, som fick stöd av USA och andra antikommunistiska allierade.

USA såg kriget som en del av det kalla kriget och en nödvändig insats för att stoppa kommunismens spridning i Sydostasien – den så kallade "dominoteorin". Man ville förhindra att fler länder "föll" för kommunismen om Vietnam gjorde det. Kriget blev dock mycket impopulärt i USA med tiden, särskilt efter avslöjanden om krigsbrott och stora civila förluster.

Olof Palmes syn på Vietnamkriget

Den svenske statsministern Olof Palme var en stark kritiker av USA:s inblandning i Vietnam. Han såg kriget som ett imperialistiskt övergrepp och uttryckte detta öppet, vilket ledde till diplomatiska spänningar mellan Sverige och USA. Ett känt exempel är när Palme deltog i en protestmarsch i Stockholm 1972 tillsammans med Nordvietnams ambassadör – något som USA reagerade starkt på.

Mordet på statsministern

Den 28 februari 1986 mördades Olof Palme på öppen gata i Stockholm när han var på väg hem från en biokväll med sin fru. Palme hade meddelat säkerhetspolisen att han inte ville ha skydd. I korsningen Sveavägen och Tunnelgatan i centrala Stockholm avlossades två skott. Palme träffades av ett skott i ryggen och föll till marken. En kula snuddade vid Lisbet Palme. Sex minuter efter midnatt konstaterade man på Sabbatsbergs sjukhus att Olof Palme var död.

Olof Palme var den mest berömde statsminister vi har haft i modern tid. Det var en skakad nation som lördagen den 1 mars 1986 tog emot nyheten om att Olof Palme hade mördats kvällen innan. Nyheten chockade Sverige och ledde till en av de mest omfattande polisutredningarna i landets historia. Trots många teorier och misstänkta har mordet aldrig blivit helt uppklarat.

Läs mer på SO-rummet

Frågor till texten:

1. Varför hade inte Olof Palme några livvakter med sig kvällen han mördades?
2. Palme är Sveriges kanske mest kända statsminister både nationellt och internationellt. Motivera.
3. Hade Palme några fiender? Motivera.

Fundera på:

Nämn minst tre andra kända statsledare i världen som blivit mördade av politiska eller religiösa skäl.

 

Litterära epoker

 

Litterära epoker

Forntiden (ca 3000 f.Kr. – ca 500 e.Kr.)

Ingen specifik författare (muntlig tradition)  

Gilgamesheposet, de nordiska sagorna

Antiken (ca 800 f.Kr. - 500 e.Kr.)

Kännetecken: Mytologi, epik, drama, lyrik, filosofi. 

Homeros - Iliaden och Odysséen, Sofokles - Kung Oidipus, Euripides - Medea, Aristofanes - Lysistrate 

Medeltiden (ca 500–1500)

Kännetecken: Religiös litteratur, riddarromaner, episka dikter.

Dante Alighieri – Den gudomliga komedin, Geoffrey Chaucer – The Canterbury Tales,

Heliga Birgitta - Himmelska uppenbarelser

Renässansen (ca 1500–1600)

Kännetecken: Återupptäckt av antikens ideal, humanism, individualism.

Shakespeare – Hamlet och Romeo och Julia,  Miguel de Cervantes – Don QuijoteLeonardo da Vinci - renässansmänniska och Johann Gutenberg - tryckpressen

Upplysningen (1700–1800)

Kännetecken: Förnuft, vetenskap och samhällskritik

Voltaire – Candide, Jean-Jacques Rousseau – Émile, Denis Diderot – Encyklopedin,

Jonathan Swift – Gullivers resorDaniel Defoe - Robinson Crusoe, Anna-Maria Lenngren – Till min kära dotter, om jag hade någon,Carl Michael Bellman – Fredmans epistlar och Fredmans sånger

Romantiken (ca 1800–1850)

Kännetecken: Känslor, natur, individualism, mystik.

Wolfgang von Goethe – Den unge Werthers lidanden, Edgar Allan Poe – Den svarta katten,Mary Shelley – Frankenstein 

Realismen (cirka 1850–1890)

Kännetecken: Verklighetsskildring, samhällsproblem, detaljerad miljöbeskrivning.

Leo Tolstoj – Krig och fred, Charles Dickens – Oliver Twist, Henrik Ibsen – Nora 

Modernismen (cirka 1890–1945)

Kännetecken: Experimentell stil, fragmentering, subjektivitet.

James Joyce – Ulysses Virginia Woolf – Mrs Dalloway, Franz Kafka – Förvandlingen ochProcessen, Ernest Hemingway - Den gamle och havet, Farväl till vapen och “Berg vita som elefanter”.