Läslogg år 8 2024/2025

 

Läslogg år 8 ht 2024

Varför ska vi läsa böcker? 

Jo, du ökar ditt ordförråd och när du får in fler ord i din hjärna kan du

använda dem i skrift och på så sätt bli en bättre skribent. Du läser redan mycket i exempelvis din mobiltelefon, men det är för korta och avskalade texter och du behöver större texter för att kunna få, dels ett bättre ordförråd och dels bli en mer kvalitativ läsare och skribent.

Varför ska vi skriva om det vi läser, då? 

Jo, då kan du utveckla din läsförståelse, din förståelse för andra människor, din förståelse för samhället och din förståelse för sambandet mellan det du har läst och din verklighet. Det är viktigt att du hänger med i det du läser och visar att du förstått texten. Du övar också på att skriva och ju mer du övar på saker, desto bättre blir du. På allt.

Vilka skills i svenska övar du på i och med detta arbetsområde? 

Skolverket kräver i kursplanen i svenska och svenska som andraspråk (bland annat) att:

"Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med flyt och visar på läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med säkerhet. Eleven för resonemang om innehållet i olika texter. Eleven skriver olika slags texter med språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett fungerande sätt." Och detta bedöms då på olika nivåer.

Bedömning

Nivå 0 - Ej underlag för bedömning

Har du glömt att publicera din uppgift, varit ledig eller var du sjuk? Alternativt inte gjort klart. Använd studieverkstad för att ta igen missade delar.

Nivå 1

Du håller en ok nivå på din text, men försök utveckla den. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Korrekturläs så att du inte missar exempelvis stor bokstav, punkt och stavning.

Nivå 2

Du håller god nivå på din text, men försök utveckla den vidare. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Motivera det du tycker.

Nivå 3

Du håller hög nivå på din text. Bra! Fortsätt så! Du använder ett bra och korrekt språk och du motiverar dina ställningstaganden.

Så här gör vi:

I vår läslogg ska vi läsa, diskutera, skriva och dela med oss av våra upplevelser! 

1. Du lånar en valfri skönlitterär bok. 

2. Vi lägger vid varje lästillfälle ut vad du ska göra individuellt eller i grupp.

3. Du läser ca 30 minuter, en lektion i veckan.

4. Du skriver på Classroom/Svenska/Läslogg.

5. Vid några tillfällen berättar för din bänkgranne eller din lärare om det du läst.

Vecka 34 Måndag 19/8  

1. Utlåning av böcker

2. Presentera din bok: titel, författare och utgivningsår. Berätta om boken ingår i en serie, har blivit filmatiserad eller om den fått något pris. Presentera även författaren. 

Vecka 34 Onsdag 21/8  

1.  Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Skriv en kort text om vad du tror kommer att hända huvudpersonen/erna den närmaste tiden i din bok.

Vecka 35 Onsdag 28/8

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Vilka karaktärer finns med i boken och i vilken miljö utspelar sig handlingen?

Vecka 36 Onsdag 4/9

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Återberätta vad som har hänt i boken hittills och skriv en egen tanke om det du läst, dvs. gör en reflektion.

Vecka 37 Onsdag 13/9

        1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

       2. Vad säger dig omslaget till boken? Berätta om varför du tror det ser ut så här och vad du tycker om         det. Hur hade omslaget sett ut om du hade fått bestämma?

        

Ta hjälp av:

• Vad avslöjar titeln?
• Vad föreställer bilden?
• Var befinner sig personen/personerna på omslaget? (Om det finns någon)
• I vilken situation eller sammanhang befinner sig personerna? (Om det finns någon)
• Vilka färger och typsnitt används i titeln? och varför? Vad associerar du till?

Vecka 38 Onsdag 18/9

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Beskriv en speciell händelse från boken och skriv en egen tanke om händelsen.

Vecka 39 Onsdag 25/9

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Beskriv miljön. Var i världen utspelar sig händelserna i din bok? Hur ser där ut? Hur luktar där? Hur låter det? Använd adjektiv och bildspråk (liknelser och metaforer).

Ett exempel på en mening med många adjektiv:

En snabb röd bil, for med en hastighet så träden vek sig och lämnade dammoln efter sig. Däcken tjöt och luften fylldes av bränt gummi. Flickan som satt i bilen bredvid föraren, kramade handväskan i knät så den blev platt och innehållet i den blev skrynkligt och obrukbart.

Liknelser 

En liknelse är ett bildligt uttryck. En liknelse har jämförelseord utsatta, exempelvis ”som”, ”liksom” eller ”såsom”. Exempel på liknelser är: ”Platt som en pannkaka”, ”Arg som ett bi”, ”Hungrig som en varg”, ”Snabb som en vessla” eller ”Du har ett hjärta av guld”.

Metaforer

En metafor innehåller däremot ingen jämförelse – utan är ett bildligt uttryck där jämförelseord saknas. Styrkan med metaforer är att de visualiserar begreppen och gör dem tydligare.

Exempel på metafor: "Du är en klippa", ”Det är dystra miner på börsen i dag”, ”Livet är en resa” eller ”Att hamna på efterkälken”.

Vecka 40 Onsdag 2/10

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Välj ut ett citat (en eller ett par meningar) ur din bok och berätta om varför du valde just det citatet. Du kan även välja ett känt citat och motivera varför det passar till din bok.

Att citera innebär att ordagrant återge vad någon har skrivit eller sagt. Citaten bör vara få och väljas med eftertanke. Korta citat sätts inom "citattecken".

Bra och eller kända citat: https://bra-citat.se/kanda-citat/?utm_content=cmp-true

Citat av Winston Churchill: https://www.dagenscitat.nu/kallor/w/winston_churchill

Vecka 41 Onsdag 9/10

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Bok och bild - Välj en liten bit text, en replik, en karaktär, någon händelse eller en känsla ur den bok du läser och välj en bild som passar till. Rita en bild eller hitta en bild på nätet. Presentera bilden och förklara den koppling du ser mellan den och handlingen i din bok.

Vecka 42 Onsdag 16/10

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Berätta om något du läst hittills. Vilken känsla skulle du koppla till just detta du läst? -Rädsla, trygghet, värme, kyla, sorg, glädje, ångest, skam, längtan, hopp, tacksamhet... eller något annat. Varför valde du just den känslan?

Vecka 43 Onsdag 23/10

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Om du var tvungen att lägga till en karaktär i din bok, hur hade den personen sett ut och vad hade hänt runt den personen? Använd dig av det som står i rutan: "Utanpå, inuti,omkring."

Vecka 44 Höstlov

Vecka 45 Onsdag 6/11

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Du är en reporter på en tidning. Gör en intervju med huvudpersonen i din bok.

Vecka 46 Onsdag 13/11

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Skriv och berätta vilka likheter och vilka skillnader det är på dig och  huvudpersonen i din bok. Det kan vara allt från utseende, ålder, utbildning, familj, bostad, ekonomi, husdjur, sport eller hur vardagen ser ut hos er.

Vecka 47 Onsdag 20/11

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Välj någon sorts musik som du tycker har koppling till boken du läser. Presentera musiken och förklara vilken koppling du ser.

Vecka 48 Onsdag 27/11

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Välj ut två substantiv, två adjektiv och två verb ur din bok. Berätta varför du valde just dessa ord och vilken betydelse de har för bokens handling.

Substantiv är namn på ting till exempel boll och ring. En, ett eller flera framför.

Adjektiv är hur man är till exempel röd och kär. Beskrivande ord.

Verb är sådant man kan göra till exempel tuta och köra. Att före i grundform (ex.att springa).

Vecka 49 Onsdag 4/12

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Berätta och beskriv  utifrån din bok något av orden och begreppen: Nativitet, Mortalitet, Spädbarnsdödlighet, BNP, HDI, Ekologiskt fotavtryck, Bistånd, Pension, Förväntad livslängd, Urbanisering, Levnadsstandard, Tillgång till rent vatten, Hållbar utveckling, Migration, Demografi, Befolkningsutveckling, Push-och pullfaktorer, fattigdom, utbildning...

Vecka 50 Studiedag

EXTRAS

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Ta några foton som visar vad din bok handlar om, eller hitta en bild på nätet. Skriv några rader på läsloggen som förklarar hur bilderna hänger ihop med bokens innehåll.

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Är det demokrati eller diktatur där huvudpersonen i din bok befinner sig? Om det inte framgår, får du föreställa dig att där antingen är diktatur eller demokrati. Bestäm dig för vilket, om du inte vet. Beskriv hur det i så fall märks/ser ut i samhället i din bok!

Så styrs Sverige, Demokrati år 8

 

Så styrs Sverige

Demokrati

Grundläggande begrepp


Demokrati: Folket bestämmer, direkt eller indirekt.

Diktatur: Staten styrs av en eller flera personer som INTE är folkvalda. Folket får INTE tycka och tänka som de vill.

Majoritet: De flesta av de som röstar. Vid röstningar används oftast majoritetsprincipen där det förslag som får flest röster vinner.

Grundlagar: Lagar som visar hur landet ska styras och fungera. En grundlag är mycket svårare att ändra än andra lagar.

Riksdag: Där landets folkvalda samlas och fattar beslut (diskuterar och bestämmer olika saker, främst lagar). I Sverige finns 349 platser i riksdagen. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera regeringen så att de sköter sig och inte gör saker som de inte får.

Regering: Förenklat gäller att de politiska partier som har flest platser i riksdagen (majoriteten av de 349 platserna) bildar regering. Regeringen styr landet men granskas av riksdagen. I Sverige leds regeringen av en statsminister. Statsministern har många ministrar till sin hjälp att styra landet, t.ex. utrikesminister, finansminister, jordbruksminister m.fl.

Statsskick: På vilket sätt ett land styrs. Det handlar om huruvida man har monarki (kung/drottning) eller republik(president) samt om landet är en demokrati eller en diktatur.

Parlamentarism: Riksdagens 349 platser fördelas efter valresultatet och alla beslut måste röstat igenom av Riksdagen.

Representativ demokrati: Indirekt demokrati där folket väljer ut vilka som ska representera dem och bestämma, t.ex. i riksdagen (inne i riksdagen har man däremot direkt demokrati).

Direkt demokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet eller i riksdagen. Majoriteten ”vinner”.

Kommun: Det närmsta området runt en tätort. I Sverige finns idag (2019) 290 kommuner. En kommun har ansvaret för politiska frågor och beslut som berör tätorten och området runt omkring.

Landsting/region: Flera kommuner inom ett område samarbetar kring politiska frågor som kan lösas bäst genom gemensamma satsningar, som t.ex. kollektivtrafik och sjukvård.

Yttrandefrihet: Yttrandefriheten är vår viktigaste grundlag (dvs. en lag de styrande INTE kan ändra så lätt). Med yttrandefrihet menas att ALLA i samhället får tycka och tänka som man vill utan att bli straffad, och att massmedierna övervakar och granskar alla de som styr i samhället (politiker, företag m.m. som har mycket makt). För att det ska kunna råda yttrandefrihet måste det även råda tryckfrihet, alltså att man även i skrift får uttrycka sig fritt.

Myndigheter: De som har ansvar för att genomföra riksdagens beslut ute i samhället exempelvis Polismyndigheten, Skatteverket, Trafikverket, Skolverket

ARBETSOMRÅDETS KÄRNA


OM DU KAN FÖRKLARA BILDERNA OCH BEGREPPEN HAR DU GRUNDLÄGGANDE KOLL

GRUNDLAGAR

SÅ STIFTAS LAGAR

Del 1

Demokratins grunder

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

All offentlig makt utgår från folket

Att Sverige ska vara ett demokratiskt styrt land är något som känns självklart för de allra flesta. Vårt land har en historia med ett stabilt folkstyre sedan länge. Det finns av tradition en stark tro på demokratiska värden. Med vi kan ändå inte ta demokratin för given, eftersom det händer att antidemokratiska rörelser får gehör för sina idéer. Vi måste alla ta ansvar för demokratin och förvalta den genom att använda vår rösträtt. För att kunna göra det behöver vi sätta oss in i de frågor som våra folkvalda representanter driver i demokratins namn.

Frågor om demokrati har diskuterats i flera tusen år. Men det finns ingen definition av demokrati som alla i hela världen skulle kunna ställa upp på. Däremot finns det vissa saker som väldigt många är överens om kännetecknar en demokrati, till exempel människors lika värde och rättigheter, fri åsiktsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet, likhet inför lagen och rösträtt.

RÄTT TILL DIN ÅSIKT

En viktig grund för demokrati är att alla ska ha samma rättigheter och behandlas lika inför lagen.

Rösträtten är central men också rätten att uttrycka sin åsikt och sprida sina tankar, idéer och känslor. Rätten att ge ut en tidning utan att en myndighet i förväg granskar innehållet, är ett exempel på detta.

I Sverige är våra demokratiska friheter och rättigheter beskrivna i våra fyra grundlagar. Två av dessa, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, beskriver rättigheterna för yttrandefriheten i press, radio, tv och på webbplatser. 

Rätten att demonstrera har stöd i regeringsformen.

Folkstyre och parlamentarism

Folkstyre innebär att alla myndiga personer i ett land har rösträtt och väljer vilka som ska representera dem i valda församlingar, som riksdag, landsting och kommun. Det är majoriteten som bestämmer i en demokrati. Men det är viktigt att komma ihåg att minoriteten också har demokratiska rättigheter. Majoriteten får aldrig förtrycka minoriteten.

I Sverige har vi en parlamentarisk demokrati. Det innebär att regeringen är beroende av riksdagens stöd för att kunna styra landet. Riksdagen kan bestämma hur länge en regering får sitta kvar vid makten. Om en regering inte har stöd av riksdagen kan den fällas i en förtroendeomröstning. Den här principen kallas för parlamentarism.

Demokrati fungerar bäst

Det finns mängder av avskräckande exempel på regimer som har förtryckt och terroriserat människor. I diktaturer kan man sättas i fängelse eller i koncentrationsläger för sina åsikters skull eller för att man tillhör en viss befolkningsgrupp. Historien visar att demokratiska statsskick bäst skyddar individens frihet och mänskliga rättigheter. Och att demokrati och fred ofta råder när människor i olika länder har kontakt och bedriver handel med varandra.

MEN SKYLDIGHETER DÅ?

Som medborgare i en demokrati har du en mängd rättigheter men också vissa skyldigheter. Här nedanför hittar du exempel på sådant som kan ses som skyldigheter i en demokrati.

• Följa demokratiska beslut på alla nivåer exempelvis våra lagar.
• Respektera människors rätt att uttrycka sina åsikter.
• Visa hänsyn till dina medmänniskor.

Klicka för större bild

Källor:
SO-rummet.se
demokratiindex.weebly.com

Del 2

Så styrs Sverige

 

 

Digital guidad tur i Riksdagen 

 

https://www.riksdagen.se/sv/upplev/

 

Film om ett arbetsår i Riksdagen

 

https://www.youtube.com/watch?v=hHj-S537lSg&t=5s

 

Riksdagsval: Vart fjärde år har vi val till riksdagen, landstinget och till kommunerna, det vill säga år 2018, 2022, 2026 och så vidare. Valdagen infaller alltid på den andra söndagen i september. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i riksdagsvalet.


Riksdagens arbetsår: Riksdagen samlas till ett riksmöte första tisdagen i oktober. Riksmötet som är riksdagens arbetsår, pågår till nästa riksmöte börjar i oktober följande år. Förr i tiden samlades riksdagen mer sällan men man har behållit namnet riksmöte även om man idag arbetar under större delen av året.

När riksdagen samlas för första gången efter ett val väljer ledamöterna talman och vice talmän.

Talmannen leder riksdagens arbete och kammarens sammanträden. Talmannen får inte delta i debatterna eller rösta när olika ärenden ska avgöras. Vid en eventuell regeringsbildning är det talmannen som leder förhandlingarna och lägger fram ett förslag för riksdagen om godkännandet.

Utskott: Riksdagsledamöterna fattar tusentals beslut varje år. Naturligtvis kan ingen riksdagsledamot sätta sig in i alla dessa ärenden. Därför finns det 15 utskott för olika områden.

De 349 riksdagsledamöterna delas upp på dessa utskott. Vissa koncentrerar sig på frågor som handlar om miljön medan andra specialiserar sig på frågor som berör skolan. I varje utskott sitter 17 riksdagsledamöter.

Utskottens sammansättning ska i princip spegla partiernas styrka i riksdagen. Stora partier får fler ledamöter i utskotten än mindre partier.

Exempel på utskott är utbildningsutskottet, skatteutskottet, försvarsutskottet, jordbruksutskottet, kulturutskottet och arbetsmarknadsutskottet.

Det viktigaste arbetet sker i utskotten. Det är där alla förslag ska bearbetas. När ett utskott ska komma med ett förslag hur en fråga ska lösas tar man först kontakt med experter och organisationer som kan detta ärende för att få idéer

I utskotten förekommer det ofta att man kompromissar(hittar en lösning som känns okej för båda sidor) med andra partier som sitter i utskottet. Kompromisser är viktiga i det politiska arbetet i Sverige, eftersom det sällan finns ett parti i riksdagen har mer än 50 % av platserna i riksdagen och egen majoritet. Därför måste man göra upp och komma överens med politiska motståndare.

När utskottet har klarat av sitt arbete lämnar man ett förslag (betänkande) till riksdagen. Därefter diskuteras förslaget i kammaren (som också kallas plenisalen) som är den sal där de 349 riksdagsledamöterna har sina bestämda platser.

Beslut i riksdagen: Därefter sker en omröstning. Ett beslut som riksdagen tar utan omröstning kallas acklamation. Det innebär att alla, eller nästan alla svarar ja, när talmannen frågar om förslaget antas.

I frågor där oenigheten är stor blir det någon som begär röstning, votering. Voteringen kan gå till så att ledamöterna får resa sig om de vill rösta ja till ett förslag.

Oftast blir det dock rösträkning. Vid varje sittplats finns röstknappar för ja eller nej eller avstår. På ljustavlor bakom talmannen visas snabbt resultatet av omröstningen. Säger en majoritet av ledamöterna ja till utskottets förslag får regeringen i uppdrag att genomföra förslaget.

Statsminister och statsråd: Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda en regering kallas för statsminister. (Det är statsministern som utser vilka personer som ska ingå i regeringen). Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar.

Monarki: Sverige är en monarki. Det innebär att en kung eller en regerande drottning är landets statschef. Sedan 1810 är det släkten Bernadotte som har varit statschefer. Statschefen har ingen politisk makt. Kung Carl XVI Gustav deltar inte i regeringens sammanträden.

Kungens uppgift: Kungens viktigaste uppgift är att representera Sverige som dess statschef. Han tar emot främmande länders sändebud, och genomför statsbesök i andra länder.

Regeringen: Regeringens uppgift är att styra landet. Det innebär att den skall genomföra riksdagens beslut. Regeringen planerar för hur man vill styra landet och lämnar förslag till riksdagen, men det är riksdagens om beslutar.

Parlamentarism: Sverige är en parlamentarisk demokrati. Med det menas att regeringen måste ha stöd eller i alla fall godtas av de flesta i riksdagen. Man säger att regeringen skall ha riksdagens förtroende. Det partiet med som fått flest röster i valet kan alltså inte utropa sig till vinnare och ensamt bilda regering. Regeringen måste ha stöd av Riksdagen.

Majoritetsregering: Enklast blir det om ett eller flera partier har fler platser i riksdagen än de andra partierna tillsammans. Det partiet kan då bilda en majoritetsregering. Det är väldigt ovanligt att ett parti ensamt har egen majoritet och kan bilda en majoritetsregering.

Minoritetsregering: Ett eller flera parti er tillsammans få bilda minoritetsregering om det får mindre än hälften av rösterna. Det måste då lita på att kunna få stöd av andra partier i riksdagen för att kunna regera. Så är det med vår nuvarande regering.

Koalitionsregering: Om inget parti är tillräckligt stort, kan två eller flera partier slå sig ihop för att få majoritet och bilda en så kallad koalitionsregering. Detta är vanligt i Sverige numera.

Samlingsregering: I ett utsatt läge kan alla partier gå samman och bilda en regering, detta är en så kallad samlingsregering . Senast vi hade detta var under andra världskriget, då samtliga partier utom kommunisterna ingick i regeringen.

Talmannen: Talmannen är ordförande och leder arbetet i riksdagen. Det är talmannen i riksdagen som ger uppdraget att bilda en regering till någon av partiledarna. Budet går till den partiledare som bedöms ha den största möjligheten att bilda en regering som de kan få godkänd i riksdagen.

Statsministern och statsråden: Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda regeringen kallas för statsminister. Det är statsministern som utser vilka personer som skall ingå i regeringen. Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar.

Ministrar och departement: De flesta av regeringens medlemmar är också chefer för var sin avdelning eller departement.

När ett beslut är fattat i riksdagen är det regeringens uppdrag att genomföra detta. Det mesta av arbetet utförs i departementen, men regeringen brukar samlas en gång i veckan till regeringssammanträde där man formellt fattar beslut. Statsministern har inget departement, men han har hjälp av statsrådsberedningen som består av politiska medhjälpare samt experter.

Exempel på departement är utbildningsdepartementet, bostadsdepartementet, försvarsdepartementet, utrikesdepartementet och miljödepartementet.

Departementen ska hjälpa till att ta fram nya propositioner och se till att de beslut som riksdagen har tagit genomförs. 

De flesta personer som arbetar på departementen är anställda och har kvar sina arbeten även om regeringen måste avgå efter ett förlorat val.

Blockpolitik: När riksdagens partier samlas i två block som politiskt står mot varandra.

Vågmästare: När ett parti får stor makt genom att kunna stödja det ena eller andra blockets politik. Partiet kan då få stort inflytande trots få mandat men har ingen möjlighet att driva igenom egna förslag utan stöd från något av blocken. Begreppet kommer ifrån att man liknar politiskt beslutsfattande vid en gammaldags balansvåg med två vågskålar som kan tippas åt det ena eller andra hållet.

Politiska ideologier

Här kan du läsa om vad en politisk ideologi är och vad vilka tankar som kännetecknar några olika ideologier.

Begreppa https://app.begreppa.se/videos/historia/politiska-ideologier/konservatism-socialism-och-liberalism

Frågor

1. Hur ofta har vi val till riksdagen och hur många ledamöter sitter i riksdagen?

2. Vilka får rösta i riksdagsvalet?

3. Förklara vilken funktion/vilka arbetsuppgifter talmannen har.

4. Förklara vilken funktion/vilka arbetsuppgifter statsministern har.

5. Varför har riksdagen olika utskott och vad jobbar de med?

6. Varför har vi departement och vilket arbete utförs där?

7. Förklara varför kompromisser i utskotten ofta är nödvändiga i politiskt arbete.

8. Förklara vad votering och acklamation i riksdagen är.

Ännu fler begrepp att träna på

Från förslag till lag 

regering, riksdag, parlament, parlamentarism, utskott, departement, votering, ministrar, talman, 349 riksdagsledamöter, statsminister, minoritet/majoritet, proposition, motion, utskott, partier, lagar, demokrati,

diktatur, grundlagar, folkomröstning

Demokrati och ideologier

mänskliga rättigheter, monarki, republik, statschef

opinion, representativ demokrati direkt demokrati, politik, rösträtt, fria val, flerpartisystem, valsedel,

4%-spärren, misstroendevotum, regeringskris

4 grundlagar, (regeringsformen/successionsordningen/tryckfrihetsförordningen/yttrandefrihetsgrundlagen)

medborgerliga rättigheter, kompromiss, folkomröstning, offentlig-privat, blockpolitik, mandat, allmän, kammare, statsråd, vågmästare, majoritetsregering, minoritetsregering, koalitionsregering, samlingsregering.

kommun, kommunfullmäktige, kommunstyrelse,  nämnder, landsting,

acklamation, plenisalen, skatt

ideologier, kommunism, socialism, liberalism, konservatism, fascism, nationalism, feminism, ekologism

Övriga begrepp:

remiss, betänkande, omröstning, verkställa beslut,

budget, censur, yttrandefrihet, tryckfrihet, opposition,

författning, kollektivt, klassamhälle, reform, revolution, regeringsparti, utjämnande skatter, privat,

privatiseringar, författning, kvotering, enhetsstat, förbundsstat,

EU

EU, lobbying, ministerrådet, europaparlamentet, EU-kommissionen, euro,

maktdelningsprincipen, propaganda, diskrimineringsgrunderna

Filmer

Demokrati 3.20

Vad är diktatur? 3.08

Sveriges riksdag 4.3

Sveriges regering 4.55

Från idé till lag 4.47

Olika statsskick 2.32

Ideologier 4.13

Sveriges grundlagar 5.01

Tryck- och yttrandefrihet i Sverige 4.28

Demokrati i flera nivåer 4.42

Valsystemet i Sverige 5 min

Rösträtt i Sverige 4.53

FN 2.46

Vad är EU? 2.35

Hinduism och buddhism - jämförelse venndiagram

 

Eget resonemang/fördjupning

Vad vet du idag?

Ursprung/grundare, Plats/land, Gudar, Tron, Meditation, Symboler, Asketer/munkar, Mat/djur/levnadsregler, Texter/heliga skrifter

Se filmen "Jämförelse mellan hinduism och buddhism."

Jämför religionerna och jobba två och två med venndiagrammet.

Genomgång i slutet.

Realismen, Ett halvt ark papper

 

Ett halvt ark papper

av August Strindberg

August Strindberg (1849–1912) är en av Sveriges mest kända och inflytelserika författare. Han var även verksam som dramatiker och bildkonstnär, mindre känt är att Strindberg skrev mycket noveller – t.ex. den berömda Ett halvt ark papper som gavs ut 1903. Ett halvt ark papper från 1903 är en av den svenska litteraturens mästerverk i kort format. En man har just blivit änkling och ska flytta. Han vill helst glömma allt som varit, men upptäcker plötsligt ett halvt ark papper med telefonnummer. I novellen berättas ett helt livs allra mest avgörande händelser på mindre än 600 ord, utifrån några korta anteckningar på en liten papperslapp. 

Strindberg föddes på Riddarholmen i Stockholm och växte upp med sju syskon. Hans far var ångbåtskommissionär och hans mor hade innan äktenskapet arbetat som hushållerska åt sin man. Det är därifrån titeln på Strindbergs självbiografi Tjänstekvinnans son kommer, men uppväxten var nog inte allt så proletär som Strindberg gärna ville framhålla.

Åren 1867-1872 studerar Strindberg vid Uppsala universitet. Han varvar studier med arbete i Stockholm och med att skriva. Han läser både naturvetenskapliga och humanistiska ämnen, till exempel kemi och estetik. Hans framtida yrkesmässiga planer är vitt skilda, från att vilja bli läkare till skådespelare. Efter ett bråk med en professor i estetik återvänder Strindberg 1872 till Stockholm, utan examen. Han får sitt litterära genombrott 1879 med romanen Röda rummet.

August Strindberg var gift tre gånger: 1877-1891 med Siri von Essen, 1893-1897 med Frida Uhl och 1901-1904 med Harriet Bosse. Det fanns konflikter i dessa förhållanden men ingen av kvinnorna har beskrivit honom som kvinnohatare. Han tycks i förhållandena mest ha varit ömsint och känslig, överkänslig kanske. Konflikterna var dock inte ens i huvudsak personliga och privata. 

Det finns något särskilt med August Strindberg som man och författare i sin tid. Ty till skillnad från de flesta av hans samtida svenska författare sökte han, förälskade han sig i och gifte han sig med intellektuella, självständiga kvinnor med egen yrkesinriktning. 

I kvinnofrågan visar Strindberg en kluven hållning: Han kritiserar familjen och äktenskapet som institution samtidigt som hans kvinnoförakt skiner igenom. Det är främst som dramatiker Strindberg är känd utomlands. Han var pionjär för det naturalistiska dramat med sin avskalade, realistiska stil som märks i t.ex. Fröken Julie, men han experimenterade även med sagospelet som uttryck.

Under sin karriär var Strindberg en omdiskuterad offentlig person och han figurerade ofta i debatter och personkonflikter. Han var enormt produktiv och flera av hans romaner, noveller och dramer ses idag som svenska klassiker, bland andra Röda rummet, "Giftasnovellerna" och Ett drömspel. 

Strindberg var en banbrytande författare. Med sina skildringar av vardagens scener och sin talspråkliga stil anses han ha bidragit till ett nydanande av det svenska språket. Strindbergs författarskap har starka politiska och socialistiska anspråk och perspektivet i hans tidiga romaner utgår ofta från arbetarnas situation. 

Uppgift 

Vi pratar om August Strindberg

Vi läser originalet tillsammans

Se kort klipp

Jobba två och två - skriv i varsitt dokument

Förklara orden/skriv synonymer 

Svara på frågorna

Förklara orden och skriv synonymer

Sorgflor, tambur, somt, redigt, konceptpapper, existens, tapetserare, harmoni, ridå, bräcklig, diskret, i nödens stund, kommissionskontor, rekvirera, tuberkelfri, stoft, arm

Frågor

1. Varför är "banken" överstruket?

2. Vad kan ha hänt vännen vars namn är överstruket?

3. Hur vet man att mannens hustru blivit sjuk?

4. Vad kan kvinnan ha dött av?

5. Vad innebär följande mening från novellen? "En större och en mindre, underförstått: kista."

6. Varför kände mannen lycka i slutet av novellen?

7. Varför heter novellen "Ett halvt ark papper."?

     

            Se filmen "Ett halvt ark papper" 5.02

       

Litteraturhistoria, minneslappen

 

Skriv en kortare text

Jobba i par, dela dokument

Vad har hänt? 

Utgå från minneslappen och skriv en kortare text om vad minneslappen kan tänkas handla om.

Redovisa tillsammans.

Litteraturhistoria, Fjodor Dostojevskij

Fjodor Dostojevskij

Realism/naturalism

Fjodor Michajlovitj Dostojevskij, född 11 november 1821 i Moskva, död 9 februari 1881 i Sankt Petersburg, var en rysk författare. Bland hans mest berömda verk finns Brott och straff, Idioten och Bröderna Karamazov. 

Dostojevskijs roman Brott och straff har kallats världens mest berömda roman. Den är också en av världens mest lästa böcker. Den kom ut 1866 och alltsedan dess har hundratals miljoner läsare följt den fattige studenten och mördaren Raskolnikov på hans febervandring genom St Petersburg. 

Få författare har skrivit så medkännande som Dostojevskij om mänskligt elände, fattigdom, sjukdom och kriminalitet, men också om verklig godhet.

NE.se, Wikipedia.se, historiesajten.se

Läs “Yxmördaren” (ur Brott och straff)
Svara på frågorna i dokumentet

1. När Raskolnikov slagit ihjäl den första gumman gräver han i hennes ficka. Vad letar han efter?
2. Vid byrån tvekar han och rusar tillbaka till gumman. Varför?
3. Vad gör systern när hon får se Raskolnikov med yxan?
4. På vilket sätt kan du känna igen realismen/naturalismen i “Yxmördaren” ur Brott och straff.