Whiskey on the Rocks

 

Whiskey on the Rocks

Under kalla kriget var Sverige ett neutralt land, men det innebar inte att landet stod utanför världspolitiken. Tvärtom befann sig Sverige ofta i en känslig position mellan stormakterna USA och Sovjetunionen. Ett tydligt exempel på detta är den så kallade "Whiskey on the Rocks"-incidenten, som också ligger till grund för filmen med samma namn.

Den 28 oktober 1981 gick en sovjetisk ubåt av Whiskey-klass, kallad U 137, på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona – mitt i ett militärt skyddsområde. 

Händelsen väckte stor uppmärksamhet både i Sverige och internationellt. Det var mitt under kalla kriget, och många svenskar upplevde det som ett direkt hot mot landets säkerhet. Det fanns misstankar om att ubåten bar kärnvapen, vilket gjorde situationen ännu mer allvarlig.

Sveriges regering under ubåtskrisen 1981

När den sovjetiska ubåten U 137 gick på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona i oktober
1981, leddes Sverige av en borgerlig koalitionsregering med Thorbjörn Fälldin som statsminister. Han tillhörde Centerpartiet, och regeringen bestod av tre partier: Centerpartiet, Moderaterna och Folkpartiet (som idag heter Liberalerna).

Regeringen stod inför en svår situation där de behövde visa att Sverige inte accepterade att främmande militär kränkte landets gränser, samtidigt som de ville undvika att konflikten förvärrades. Händelsen visade hur allvarligt kalla kriget var, även för ett neutralt land som Sverige.

Några viktiga personer i regeringen under u-båtskrisen var:

Thorbjörn Fälldin – statsminister från Centerpartiet. Han blev känd för sitt tydliga uttalande "Håll gränsen!" under krisen.

Ola Ullsten – utrikesminister från Folkpartiet. Han hade ansvar för Sveriges kontakter med andra länder, särskilt Sovjetunionen i detta fall.

Torsten Gustafsson – försvarsminister från Centerpartiet. Han hade ansvar för det militära försvaret och hur Sverige skulle agera mot ubåten.

Ulf Adelsohn – kommunikationsminister från Moderaterna.

Karin Söder – socialminister från Centerpartiet, en av de första kvinnliga partiledarna i Sverige.

Whiskey on the Rocks

Filmen "Whiskey on the Rocks" skildrar denna händelse med en blandning av humor och allvar. Den visar hur svenska politiker, militärer och diplomater försökte hantera krisen utan att förvärra relationerna med Sovjetunionen. 

Samtidigt ville man visa att Sverige inte accepterade kränkningar av sitt territorium. Serien använder satir för att belysa absurditeterna i situationen – till exempel ryktet om att ubåtsbesättningen var berusad, och att svenskarna rodde ut med porrtidningar till dem.

Genom filmen får man en inblick i hur Sverige försökte balansera sin neutralitetspolitik med behovet av ett starkt försvar. Händelsen visar också hur snabbt en lokal incident kunde få internationella konsekvenser under kalla kriget. Detta är ett konkret och engagerande sätt att förstå Sveriges roll under en av världshistoriens mest spända perioder.

Modernismen, James Joyce

 

James Joyce – modernismens mästare

James Joyce föddes 1882 i Dublin, Irland, och dog 1941 i Zürich, Schweiz. Han är en av de mest inflytelserika författarna inom modernistisk litteratur, känd för att ha brutit mot traditionella berättarformer och förnyat romanens uttryckssätt. Hans mest kända verk, Ulysses, (Odysseus på svenska) publicerades 1922 och har sedan dess betraktats som ett av 1900-talets mest inflytelserika litterära verk.

Joyce växte upp i en katolsk familj och utbildades vid jesuitskolor, men tog senare avstånd från både religion och nationalism. Hans verk präglas av språklig experimentlusta, psykologisk skärpa och en stark koppling till Dublin, som han ofta skildrade i detalj – trots att han levde större delen av sitt vuxna liv i exil. 

James Joyce lämnade Irland för att han kände sig begränsad av landets religion, politik och konservativa kultur. Han ville ha konstnärlig frihet och ogillade den katolska kyrkans inflytande. Tillsammans med sin partner Nora Barnacle flyttade han till städer som Trieste, Zürich och Paris, där han skrev sina mest kända verk – men han fortsatte att skriva om Dublin, staden han aldrig glömde.

Romanen Ulysses utspelar sig under en enda dag – den 16 juni 1904 – i Dublin, och följer tre huvudpersoner. Genom dessa karaktärer skildrar Joyce vardagens små och stora ögonblick, men på ett sätt som aldrig tidigare gjorts. Han använde sig av en teknik som kallas inre monolog eller stream of consciousness, där läsaren får följa karaktärernas tankar direkt, utan filter.

Ulysses/Odysseus

Ulysses (1922) är James Joyces mest kända roman och ett av 1900-talets mest banbrytande litterära verk. Den utspelar sig under en enda dag – 16 juni 1904 – i Dublin, och följer tre huvudpersoner:

• Leopold Bloom – en judisk annonssäljare
• Stephen Dedalus– en ung intellektuell (också huvudperson i Joyces tidigare roman A Portrait of the Artist as a Young Man
• Molly Bloom– Blooms fru, sångerska och romanens avslutande röst

Joyce inspirerades av Homeros Odysséen, och varje kapitel i Ulysses motsvarar ett äventyr i det antika eposet – men i en modern, vardaglig miljö. Istället för hjältedåd får vi följa en reklamförsäljare som går på begravning, äter lunch, tänker på sin fru och funderar över livet. Joyce använder sig av flera nyskapande tekniker:

• Inre monolog (stream of consciousness) – vi får följa karaktärernas tankar direkt, ofta utan skiljetecken eller logisk struktur.
• Språkliga experiment – olika kapitel har olika stil, från tidningsartiklar till teatermanus.
• Detaljrikedom – Dublin skildras så exakt att man kan följa karaktärernas väg genom staden.

Fyra år att översätta Ulysses 800 sidor till svenska

Fyra år tog det att översätta ett händelseförlopp som utspelas under en enda dag! Konstigt? Nej, knappast när det handlar om torsdagen den 16 juni 1904 och James Joyces (1882–1941) modernistiska roman Ulysses från 1922. Den 16 juni blir strängt taget ett slags ”världsdag”, där nästan allt som en människa kan uppleva under ett helt liv flimrar förbi: födelse, kärlek, ensamhet, otrohet, vänskap, våld, horeri, död! 

Joyce använder 265 000 ord för att beskriva Blooms ”händelselösa” dag och romanen innehåller alla tänkbara stilar – slang, parodi, ordlekar, pastisch, symbolism och en ibland nästan brutal realism. Det är lätt att förstå översättaren Erik Anderssons svårigheter under de fyra år det tog att översätta romanens 800 sidor. Översättningen av Sagan om ringen var betydligt lättare, konstaterar han i en intervju.

Den yttre handlingen är enkel. Annonsförsäljaren Leopold Bloom lämnar sin bostad i Dublin, äter lunch, går på begravning, uträttar några reklamuppdrag, möter sonen Stephen Dedalus och besöker en nattklubb innan han trött och rusig dråsar ner i hustrun Mollys säng – där hon under dagen träffat sin älskare.

Det verkligt nyskapande är Joyces introduktion av den inre monologen – ”the stream of consciousness” – en metod för att låta händelseförloppet upplevas inifrån personernas medvetande.

Why should you read James Joyce´s book Ulysses? 5.58 min

Utdrag ur Leopold Blooms inre monolog (svensk översättning).

"Njure var det. Han åt med glupande aptit ur sin tallrik, tuggade med tänderna i sidan. Som en varg. Inte mycket till tänder kvar. Tuggade ändå. Gamla män. Tänderna faller ur munnen. Ändå äter de. Njure är gott. Stekt med lite senap. Tänkte köpa en. Molly gillar inte njure. Hon säger att det luktar. Men jag gillar det.”

Det här utdraget visar hur Joyce låter oss följa Blooms tankar i realtid. Tankarna hoppar mellan observationer, minnen och känslor – precis som vårt eget medvetande fungerar. Det är inte en berättelse i traditionell mening, utan en inblick i en människas inre värld.

James Joyce och den inre monologen

Föreställ dig att du är hungrig, sitter på ett tåg och läser i en tidning. Du bläddrar förstrött, läser en artikel om den irländske författaren James Joyce, samtidigt som du lyssnar till medresenärernas samtal. På samma gång som du undrar över artikeln om Joyce och lyssnar till omgivningens röster känner du stark hunger och undrar tyst för dig själv om det finns servering på tåget.

Ibland kolliderar de olika tankarna som väcks av artikeln, rösterna och hungerkänslan, ibland lägger sig den ena tankekedjan över den andra eller sjunker ner under medvetandets tröskel. Det är precis så vårt medvetande fungerar. Vi tänker nämligen inte på ett plan utan på flera plan samtidigt. Och det är just det som James Joyce försöker gestalta med den inre monologen. Genom ett myller av iakttagelser, associationer, felsägningar, dubbeltydigheter och korsande tankar fångar författaren Leopold Blooms både medvetna och undermedvetna känslor och tankar. Så här låter det när Bloom stiger in på en lunchrestaurang i Dublin:

Skrivuppgift 1
Snabbskrivning om en svensklektion 5-10 min

Studera texten ur Ulysses av James Joyce noggrant och diskutera vad det är som är
Blooms tankar, inre monolog, författarens beskrivningar och röster som hörs i lokalen. 

Skriv en egen inre monolog
Du deltar i en svensklektion, lyssnar till lärarens genomgång,
hör kamraterna besvara frågor, tänker på något du ska göra ikväll samtidigt som ditt
medvetande associerar fritt kring allt du hör. 
Skriv under cirka 5-10 minuter en inre monolog och försök följa de olika
tankkedjorna i ditt medvetande.

Skrivuppgift 2 

Läs ett kort stycke från Molly Blooms monolog (texten ur Ulysses/Odysseus ).

-Diskutera med en kompis: Vad säger texten om hennes tankar och känslor?

Skriv en inre monolog om en hel dag

-Skriv en inre monolog från en vanlig dag i ditt liv.

-Tänk på att inte använda punkt eller stor bokstav hela tiden - låt tankarna flöda fritt!

Olof Palme

 

Olof Palme

Wikipedia

EKOT Sveriges Radio 28 februari 1986  Olof Palme är död

Olof Palme föddes den 30 januari 1927 i Stockholm. Han växte upp i en välbärgad familj och studerade juridik vid Stockholms universitet. Efter att ha tagit examen började han sin politiska karriär inom Socialdemokraterna och blev snabbt en framstående figur inom partiet.

Politisk karriär

År 1965 blev Palme kommunikationsminister och 1967 blev han utbildningsminister. Det var det året då relationerna med USA försämrades och Palme gick med i en demonstration mot USA:s blodiga krig i Vietnam. Detta ledde till att USA kallade hem sin ambassadör i Stockholm. 

Palme var en person som engagerade folk. Många unga väljare såg i honom en ny och fräsch politiker som vågade ta ställning i svåra frågor, även om stormakterna USA och Sovjetunionen blev irriterade. Andra menade att Palme var alltför arrogant och giftig i debatter. Men både anhängare och motståndare kunde enas om att Palme var en lysande debattör. Palme blev Sveriges statsminister första gången 1969 och innehade posten fram till 1976. Han återkom som statsminister 1982 och satt kvar fram till sin död 1986.

Olof Palmes jultal

Under sin tid som politiker var han känd för sitt starka engagemang i internationella frågor och sitt motstånd mot USA:s krig i Vietnam. Ett av hans mest kända tal är jultalet från 1972, där han kraftigt kritiserade USA:s bombningar av Hanoi under Vietnamkriget. I talet jämförde han bombningarna med historiska illdåd som Guernica och Treblinka, vilket ledde till att de diplomatiska relationerna mellan Sverige och USA försämrades. Palme var en kontroversiell politiker som väckte starka känslor både inom och utanför Sverige. Hans tydliga ställningstaganden och skarpa debattstil gjorde att han både beundrades och kritiserades.

Vietnamkriget varade från 1955 till 1975, men den mest intensiva perioden för USA:s inblandning var mellan 1965 och 1973. Det var en konflikt mellan den kommunistiska regimen i Nordvietnam, stödd av Sovjetunionen och Kina, och Sydvietnam, som fick stöd av USA och andra antikommunistiska allierade.

USA såg kriget som en del av det kalla kriget och en nödvändig insats för att stoppa kommunismens spridning i Sydostasien – den så kallade "dominoteorin". Man ville förhindra att fler länder "föll" för kommunismen om Vietnam gjorde det. Kriget blev dock mycket impopulärt i USA med tiden, särskilt efter avslöjanden om krigsbrott och stora civila förluster.

Olof Palmes syn på Vietnamkriget

Den svenske statsministern Olof Palme var en stark kritiker av USA:s inblandning i Vietnam. Han såg kriget som ett imperialistiskt övergrepp och uttryckte detta öppet, vilket ledde till diplomatiska spänningar mellan Sverige och USA. Ett känt exempel är när Palme deltog i en protestmarsch i Stockholm 1972 tillsammans med Nordvietnams ambassadör – något som USA reagerade starkt på.

Mordet på statsministern

Den 28 februari 1986 mördades Olof Palme på öppen gata i Stockholm när han var på väg hem från en biokväll med sin fru. Palme hade meddelat säkerhetspolisen att han inte ville ha skydd. I korsningen Sveavägen och Tunnelgatan i centrala Stockholm avlossades två skott. Palme träffades av ett skott i ryggen och föll till marken. En kula snuddade vid Lisbet Palme. Sex minuter efter midnatt konstaterade man på Sabbatsbergs sjukhus att Olof Palme var död.

Olof Palme var den mest berömde statsminister vi har haft i modern tid. Det var en skakad nation som lördagen den 1 mars 1986 tog emot nyheten om att Olof Palme hade mördats kvällen innan. Nyheten chockade Sverige och ledde till en av de mest omfattande polisutredningarna i landets historia. Trots många teorier och misstänkta har mordet aldrig blivit helt uppklarat.

Läs mer på SO-rummet

Frågor till texten:

1. Varför hade inte Olof Palme några livvakter med sig kvällen han mördades?
2. Palme är Sveriges kanske mest kända statsminister både nationellt och internationellt. Motivera.
3. Hade Palme några fiender? Motivera.

Fundera på:

Nämn minst tre andra kända statsledare i världen som blivit mördade av politiska eller religiösa skäl.

 

Litterära epoker

 

Litterära epoker

Forntiden (ca 3000 f.Kr. – ca 500 e.Kr.)

Ingen specifik författare (muntlig tradition)  

Gilgamesheposet, de nordiska sagorna

Antiken (ca 800 f.Kr. - 500 e.Kr.)

Kännetecken: Mytologi, epik, drama, lyrik, filosofi. 

Homeros - Iliaden och Odysséen, Sofokles - Kung Oidipus, Euripides - Medea, Aristofanes - Lysistrate 

Medeltiden (ca 500–1500)

Kännetecken: Religiös litteratur, riddarromaner, episka dikter.

Dante Alighieri – Den gudomliga komedin, Geoffrey Chaucer – The Canterbury Tales,

Heliga Birgitta - Himmelska uppenbarelser och Boccacio - Decamerone

Renässansen (ca 1500–1600)

Kännetecken: Återupptäckt av antikens ideal, humanism, individualism.

Shakespeare – Hamlet och Romeo och Julia,  Miguel de Cervantes – Don QuijoteLeonardo da Vinci - renässansmänniska och Johann Gutenberg - tryckpressen

Upplysningen (1700–1800)

Kännetecken: Förnuft, vetenskap och samhällskritik

Voltaire – Candide, Jean-Jacques Rousseau – Émile, Denis Diderot – Encyklopedin,

Jonathan Swift – Gullivers resorDaniel Defoe - Robinson Crusoe, Anna-Maria Lenngren – Till min kära dotter, om jag hade någon,Carl Michael Bellman – Fredmans epistlar och Fredmans sånger

Romantiken (ca 1800–1850)

Kännetecken: Känslor, natur, individualism, mystik.

Charlotte Brontë - Jane Eyre, Emily Brontë - Svindlande höjder, Johann Wolfgang von Goethe –

Den unge Werthers lidanden, Edgar Allan Poe – Den svarta katten och Mary Shelley – Frankenstein 

Realismen (cirka 1850–1890)

Kännetecken: Verklighetsskildring, samhällsproblem, detaljerad miljöbeskrivning.

Leo Tolstoj – Krig och fred, Charles Dickens – Oliver Twist, Henrik Ibsen – Nora 

Modernismen (cirka 1890–1945)

Kännetecken: Experimentell stil, fragmentering, subjektivitet.

James Joyce – Ulysses Virginia Woolf – Mrs Dalloway, Franz Kafka – Förvandlingen ochProcessen, Ernest Hemingway - Den gamle och havet, Farväl till vapen och “Berg vita som elefanter”.

Buddhism, grundkurs

 

Buddhism, grundkurs

Ord och begrepp

Reinkarnation Själavandring. Själen dör inte utan återföds istället i nya gestalter.
Karma Gärningarnas lag (sådd och skörd – handling och konsekvens). Goda gärningar ger positiv karma och vise versa.
Nirvana En slags tillstånd av mental upplysning. Nirvana uppnås efter att man släckt (lärt sig avstå) alla begär och lockelser i livet. Begärens utslocknande innebär återfödelsens slut (frälsning). Utslocknande, avslut av samsara.
Buddha En person som nått nirvana (upplysning) blir buddha. För buddhister är Siddharta Gautama den främste bland alla buddhor och inom vissa grenar ses han som den enda som nått denna nivå. Den tjocke Buddha är alltså inte den historiske Buddha, utan en senare folklig figur som blivit populär f.a. i Kina och symboliserar lycka, glädje och generositet.

Bodhisattva En person som nått upplysning men som istället för att "gå in" i nirvana väljer att stanna hos människorna för att leda dem vidare i utvecklingen.

Samsara Återfödelsens kretslopp.

Asket En person som lever mycket sparsamt/svältande för att visa sig hängiven sin religion.

Ahimsa Strävan efter att inte använda våld, inte skada levande varelser.

Dalai Lama Dalai Lama är den andliga ledaren för tibetansk buddhism och en symbol för tibetansk kultur och identitet. Han är känd för sina läror om medkänsla och icke-våld. År 1989 tilldelades han Nobels fredspris.

Stupa Religiös, helig byggnad, ofta spetsig eller kupolformad som sägs innehålla någon relik(rest) från Buddha Siddharta.

Den gyllene medelvägen Siddharta nådde upplysning genom att välja en medelväg i livet. Inte asketism och inte ett liv i överflöd.

De tre juvelerna är kärnan i buddhistisk tro och praktik. 

1. Buddha - som inspiration och vägledning. 
2. Dharma - Buddhas lära som inkluderar De fyra ädla sanningarna och Den åttafaldiga vägen. 
3. Sangha - gemenskapen, församlingen

Den åttafaldiga vägen är en central del av buddhismen och består av åtta praktiker som hjälper människor att leva ett moraliskt och medvetet liv, exempelvis att göra goda handlingar, att inte ljuga eller att vara snäll. Illustreras ofta som ett hjul med åtta ekrar.

En filosofi och religion utan någon gud. Eller?
Buddhismen tillhör en av världsreligionerna men är i grunden en religion utan någon gud. I centrum för kulten står istället Buddha, den upplyste, som är en läromästare och förebild som visar hur buddhisten ska leva. Bön, offer och tro på gudar är meningslöst enligt Buddha. Det är människan själv som har makten över sina handlingar och sitt liv. Buddha levde för omkring 2500 år sedan i Indien. Att försöka likna honom och tillämpa hans lära är det väsentliga inom buddhismen. Buddhas lära handlar om hur vi människor ska leva för att slippa återfödas till ett nytt liv fyllt av begär som enligt buddhismen ses som ett lidande (se nedan). Enligt Buddha kan människan befria sig från kretsloppet av återfödelse (samsara) genom att avsäga sig alla begär.

Inom buddhismen finns det faktiskt en mängd olika varelser, inklusive gudar, gudinnor och monster. Buddhismen har en rik mytologi med många övernaturliga varelser som spelar olika roller t.ex. himmelska varelser som anses vara gudar eller gudinnor. Brahma och Indra är himmelska varelser som ofta nämns i buddhistiska texter. Tara är en populär gudinna inom tibetansk buddhism. Det finns också berättelser om olika monster och demoner. Mara är en demon som försökte hindra Buddha från att nå upplysning och Rakshasas är en typ av demon som förekommer i buddhistisk mytologi.

Bakgrund

Buddhismen har växt fram ur hinduismen
Buddhismen har sina rötter i hinduismen. Buddha själv var hindu, liksom kristendomens grundare Jesus var jude. Buddhismen har därför mycket gemensamt med hinduismen, däribland tron på karma och reinkarnation, återfödelse. Buddha förkastade dock de hinduiska ritualerna och kastväsendet.

Det var först efter Buddhas död som buddhismen blev en självständig religion. Därefter spreds den snabbt över hela Indien, till Sri Lanka och slutligen till länderna i Sydostasien samt trakterna kring Himalaya. Buddhismen är fortfarande en ganska stor religion i Indien, men de flesta av dess anhängare finns idag i Sydostasien i till exempel Thailand, Burma, Sri Lanka, Kina, Japan och Sydkorea.

Indisk kejsare bidrog till buddhismens spridning
Buddhismen spreds till en början relativt långsamt över Indien och de närliggande länderna. Men på 200-talet f.Kr blev den indiske kejsaren Ashoka (304-232 f.Kr) buddhist och lät införa läran i hela sitt rike. Ashoka bidrog också till buddhismens spridning i Indien genom att skicka ut missionärer och bygga helgedomar.

Buddhas liv
Enligt traditionen grundades buddhismen av Siddharta Gautama, en fursteson som levde i norra Indien på 500-talet f.Kr. Beteckningen ”Buddha” (den upplyste) fick han först så småningom. Siddharta växte upp i ekonomiskt överflöd i en trygg tillvaro innanför palatsets murar där han senare gifte sig och fick en son.

Siddharta insåg efter ett tag att lyxen inte gav honom någon tillfredsställelse. Han hade tröttnat på nöjen och andra gagnlösa förlustelser och ville istället söka kunskapen om livet. Enligt traditionen lämnade han därefter trygghet, familj och rikedom för att istället söka sanningen. 

Buddhas vandring

När Siddhartha en dag begav sig utanför palatset stötte han i tur och ordning på en gammal man, en mycket sjuk man och en död man. Dessa möten var mycket omskakande för honom. De fyllde honom med "obehag, skam och vämjelse". "För mig försvann, då jag såg sådant, all glädje över ungdom, hälsa och liv." När han sedan såg en vandrande asket, bestämde sig Siddhartha för att själv bli asket. 

Han studerade hinduiska skrifter under berömda guruer (vishetslärare) och lärde sig yoga för att därigenom kunna finna sanningen. Av andra guruer fick han veta att askes är själens seger över kroppen som leder till högre insikt.

Den rätta vägen till upplysning var enligt Buddha en gyllene medelväg som byggde på en enkel balanserad livsstil fylld av självdisciplin och meditation. Men varken intensiva filosofiska studier eller asketisk levnad gav honom kunskap om tillvarons innersta mening. Siddharta övergav därför dessa vägar för att försöka nå upplysning på andra sätt.

Efter åratal av strävan och meditation lyckades han till slut nå målet. I ett meditativt tillstånd under ett fikusträd blev han till slut en buddha – en upplyst – och nådde fram till nirvana, 

d.v.s. utslocknandet av begären och återfödelsens slut. Efter att ha nått upplysning förstod Siddharta, som hädanefter kallades Buddha, att han måste berätta vad han visste. Han begav sig därefter ut och predikade och nådde på så sätt sin berömmelse.

Buddhismens lära
Buddha lärde ut att människans liv är ett enda lidande eftersom livet är så växlande och osäkert samtidigt som vi som människor aldrig blir nöjda utan hela tiden strävar efter mer (ett slags konstant tillstånd av disharmoni).

Människan känner frid först när alla begär och önskningar försvunnit. Det gäller därför att befria sig från alla begär och önskningar. Det är begären, inklusive livsbegäret, som håller oss kvar i återfödelsens kretslopp (samsara). Bakom detta ligger tron på karma – summan av människans goda och dåliga gärningar – som avgör hur man återföds. Många begär ger dålig karma.

Efter att ha nått nirvana insåg Buddha att vägen till upplysning och utslocknande av alla begär stod att finna mellan överflödets och asketismens ytterligheter. Genom att inte leva i lyx och överflöd, men inte heller alltför enkelt och fattigt, kan människan nå den kunskap och insikt som behövs för befrielse (nirvana). Den rätta vägen till upplysning var enligt Buddha en gyllene medelväg som byggde på en enkel balanserad livsstil fylld av självdisciplin och meditation. Buddhas lära om ”den gyllene medelvägen” grundar sig i kunskapen om de fyra ädla sanningarna om lidandet.

Kärnan i Buddhismen

Kärnan i buddhismen ligger i att förstå och praktisera lärorna som leder till upplysning och befrielse från lidande såsom De fyra ädla sanningarna, Den åttafaldiga vägen, lagen om karma och meditation.

1. Den första ädla sanningen betonar att allt är lidande. Födelse, åldrande, sjukdom, bekymmer, olycka, smärta, oro, förtvivlan, död är lidande, att inte få vad man önskar är lidande. Alla mänskliga upplevelser är lidande därför att de är förgängliga. Det innebär att allting är tillfälligt såsom känslor, relationer, kroppen, materiella ting. Inget består. Även lyckliga stunder är kortvariga.
2. Den andra ädla sanningen beskriver lidandet som en följd av vår livstörst. Buddha menade att det är livstörsten som är orsaken till det onda. Det är vår lust och längtan efter omväxling, njutning och glädje som driver oss.
3. Den tredje ädla sanningen talar om hur lidandet kan upphöra. Det gäller att bekämpa begären och släcka livstörsten. Detta är svårt eftersom man måste kunna kontrollera alla sina sinnen.
4. Den fjärde ädla sanningen skildrar vägen till lidandets upphörande. Buddha berättar här om den åttafaldiga vägen som leder till frigörelse från återfödelse. I den åttafaldiga vägen framställs åtta plikter som beskriver hur människan ska leva för att komma ur återfödelsens kretslopp. Dessa etiska plikter ligger delvis som grund för vilken karma individen samlar under livet.

Inom buddhismens största gren mahayana (se nedan) kan det – vid sidan av Siddharta Gautama – förekomma fler mindre betydelsefulla buddhor.  Bodhisattva är en person som nått insikt och upplysning men som avstått från nirvana för att istället hjälpa andra människor till upplysning.

Plikterna i den åttafaldiga vägen och de fyra sanningarna (se ovan) kan liknas vid den kristna Bibelns budord. Det är framförallt genom sina etiska handlingar, inte sin tro (som t.ex. inom de monoteistiska religionerna), som buddhisten kan nå upplysning. De fyra ädla sanningarna inklusive den åttafaldiga vägen utgör tillsammans med de fyra dygderna huvudpunkterna för hela den buddhistiska läran.

Förutom de fyra ädla sanningarna om lidandet bör fyra grundläggande dygder känneteckna en buddhists liv, nämligen: begärsfri kärlek till allt levande, medlidande, med glädje och sinneslugn. En ännu bredare sammanfattning av buddhismen finns i buddhismens trosbekännelse de tre juvelerna som förenar alla buddhister. De tre juvelerna utgörs av de viktigaste delarna av buddhismen: Buddha (läraren), dharma (läran) och sangha (gemenskapen eller församlingen som inkluderar alla aktiva buddhister).

Olika riktningar inom buddhismen

Liksom i de flesta religioner finns det inom buddhismen många olika slags varianter av läran. Vissa ser Buddha enbart som en läromästare, medan andra upplever honom som en gud.
Buddhismen kan delas in i tre huvudriktningar: mahayana, hinayana och vajrayana – som var och en i sin tur har utvecklat olika skolor.

Mahayana, den stora vagnen, är den absolut största riktningen inom buddhismen. Mahayana är en frälsningsväg för många människor. Namnet syftar på att alla som vill kan få plats i den stora vagnen som leder till nirvana. Detta betyder att alla människor kan bli en buddha i det här livet.

Mahayana räknar Siddharta Gautama som den främste av alla buddhor, men det kan förekomma många andra mindre betydelsefulla buddhor. En sådan buddhagestalt kallas för bodhisattva och är en person som nått insikt och upplysning men som avstått från nirvana för att istället kunna hjälpa andra människor till upplysning. Mahayanabuddhister tror nämligen att det är svårt för en människa att nå upplysning på egen hand. Bodhisattvor vördas därför som om de vore helgon eller ett slags gudar. Mahayana dominerar bland annat i Kina, Sydkorea och Japan.

Hinayana/Theravadaq, den lilla vagnen eller theravada (de äldstes skola) som anhängarna själva vill kalla sig, håller fast vid att det bara finns en Buddha och inga gudar. Buddha uppfattas enbart som en läromästare som visar människor den åttafaldiga vägen till upplysning. Vägen går över många återfödslar innan man som munk eller nunna till slut når nirvana. Möjligheten att nå upplysning i detta livet är därför ytterst begränsad för vanliga människor. Därav namnet ”den lilla vagnen”. Hinayana finns i Sri Lanka, Thailand, Burma, Laos och till viss del i Kambodja och Vietnam.

Vajrayana, diamantvagnen, härstammar från mahayanabuddhismen och är känd sedan 600-talet e.Kr. Vajrayanabuddhismen förekommer främst i länderna i Himalaya och är en blandning mellan mahayanabuddhism och lokala folkliga traditioner.

Inom vajrayana läggs stor vikt vid magiska ritualer, yoga och tantrism (mystiska diagram, religiösa formler, mantran m.m.). I Tibet har en egen form av vajrayanabuddhism utvecklats som kallas tibetansk buddhism eller lamaism. Inom den tibetanska buddhismen tillbeds Buddha som en gud. Den tibetanska buddhismens ledare kallas för Dalai lama, en bodhisattva som uppfattas som en levande gud.

I Japan finns dessutom en buddhistisk tradition som kallas zen som härstammar från mahayanabuddhismen. ”Zen” betyder meditation. Inom zenbuddhismen utgör därför meditation vägen till befrielse. Zen går i likhet med Buddhas ursprungliga lära ut på att koppla bort alla kroppsliga begär och därigenom nå andlig frihet.

Buddhismens klosterväsende
Siddharta Gautama fick många anhängare som vandrade med honom och ville följa hans lära. För dem skapade han en munkorden och en nunneorden. Det buddhistiska klosterväsendet med dess munkar och nunnor spelar en viktig roll inom buddhismen. Munkidealet hålls högt eftersom munkar och nunnor anses ha nått långt i vägen till upplysning.

Munkar och nunnor lever i frivillig fattigdom och celibat. Det är andra människors uppgift att försörja munkarna och nunnorna med mat. Systemet fungerar eftersom det anses vara hedersamt och samtidigt en religiös plikt att skänka av sin mat till en munk eller nunna.
I klostren ägnas mycket tid åt studier undervisning och meditation.

Inom buddhismen syftar bön till att väcka vår egen inre kapacitet i form av t.ex. styrka, mod och visdom. I det buddhistiska samhället är det i regel munkarnas uppgift att leda rituella handlingar av olika slag såsom bröllop och begravningar. Munkar och nunnor utgör därtill viktiga förebilder i det buddhistiska samhället då de med sin livsstil förblir en ständig påminnelse om de buddhistiska livsidealen och vägen till upplysning.

Kvinnan inom buddhismen
Inom buddhistiska samhällen betraktas ofta den självständiga ogifta kvinnans position som respektabel. Både kvinnor och män undervisas i den buddhistiska läran på lika villkor. Buddha grundade även en nunneorden. Det finns därmed en väl etablerad buddhistisk tradition av nunnor, varav många är välkända. Inom mahayana och vajrayana förekommer dessutom många kvinnliga bodhisattvor.

Frågor Buddhismen

1. Hur uppstod buddhismen?
2. Nämn några likheter och skillnader mellan buddhismen och hinduismen.
3. Vad menade Buddha med att “livet är ett lidande”(strävan/längtan)?
4. Förklara begreppen karma och reinkarnation.
5. Förklara begreppen (en) buddha och nirvana.
6. Hur kan man enligt Buddha nå upplysning?
7. Hur ser man (inom buddhismen) på ogifta kvinnor som dessutom vill utvecklas inom den buddhistiska läran?
8. Sammanfatta buddhismens kärna (viktigaste delar).

Kluring

Claes Malmberg, en av Sveriges mest kända skådespelare och komiker, har sedan början av 2000-talet varit en engagerad buddhist. Han beskriver sig själv som en sökare som länge varit intresserad av existentiella frågor, och hans väg till buddhismen var en del av en personlig utveckling och inre resa.

Lyssna på "Buddhismen har gjort mig mer vidsynt men inte vaccinerat mig" https://www.sverigesradio.se/artikel/6380916 

med Claes Malmberg på Sveriges Radio P4 (3.42 min).

1. Varför, tror du, att Claes Malmberg blev buddhist? Förklara hur du tänker!

2. Claes Malmberg håller på det göteborgska fotbollslaget GAIS och uttryckte i ett TV-program 2006 något skämtsamt att "Tack vare buddhismen och Gais har jag lärt mig att leva med lidandet". Vad, tror du, att han kan mena med det?

Buddhas vandring - filmuppgift

 

Buddhas vandring - filmuppgift

Buddhas väg mot upplysning

Uppgift:

Skapa en kort film (max 5 min) där följande tas upp:

-Vad var det Siddharta Guatama upplevde på sin utflykt utanför palatset och vad fick det honom att inse?

-Hur nådde han upplysning?

-Hur bör man leva för att nå upplysning?

Viktiga begrepp som ni kan eller bör använda:

Karma, Nirvana, Buddha, Åttafaldiga vägen, Fyra ädla sanningarna

-Diskutera med er lärare innan ni bestämmer hur ni ska gå till väga.

Buddhas vandring

"Efter att ha stött på en gammal man, en mycket sjuk man, och ett lik, blir Siddharta traumatiserad. När han sedan ser en vandrande asket, bestämmer sig Siddharta för att bli en asket. Som följd av detta lämnade han sitt hem vid 29 års ålder, och följde olika lärare. Han tillbringade först tid med olika mästare i meditation, men efter att ha bemästrat dessa meditationsformer kände han att han trots detta inte hade funnit något svar till det mänskliga lidandet. Då valde han att följa en grupp mycket strikta asketer, där han åt så lite att han blev extremt mager. Trots detta mycket strikta utövande, fann han inte vad han hade letat efter.

Efter att ha återfått sin styrka satte han sig under ett bodhiträd och bestämde sig för att sitta kvar där tills han antingen dött eller nått buddhaskap. När han satt under detta träd kom Mara för att försöka hindra Siddharta från att nå buddhaskap, men trots detta lyckades Siddharta till slut nå buddhaskap under bodhiträdet. 

Som följd av detta, lärde Buddha ut i de fyrtiofem år som han levde efter hans upplysning. Några av hans mest kända lärjungar blev Śariputra, Maudgalyāyana, samt hans kompanjon Ananda. Hans död innebar hans ingång i det slutgiltiga skedet: parinirvāna, och efter hans död blev hans kropp kremerad och hans kvarlevor placerade i flera stupor."

Källa Wikipedia