Klassiker genom tiderna

 

Klassiker genom tiderna

Här presenteras de litterära epokerna

Starka kvinnliga röster i 1800-talets litteratur

Emma av Jane Austen 

Jane Austen (1775–1817) var en engelsk författare som verkade under övergången mellan upplysningen och romantiken. Austen räknas oftast till romantiken i litteraturhistorisk mening. Jane Austen skrev om livet i England i början av 1800-talet, särskilt om hur viktigt äktenskap och klass var, framför allt för kvinnor som hade få egna möjligheter att försörja sig.

Jane Austens böcker handlar ofta om kärlek, men hon skriver på ett realistiskt och humoristiskt sätt. Hon använder ironi och visar hur människor kan missförstå varandra. Till hennes mest kända verk hör Stolthet och fördom (Pride and Prejudice) Emma.

Emma (1815) handlar om Emma Woodhouse, en ung kvinna som tror att hon är bra på att para ihop andra människor, men som ofta har fel. Genom Emmas misstag lär hon sig mer om sig själv och om vad riktig kärlek är. 

Jane Austen var inte öppet engagerad i kvinnors rättigheter på ett politiskt sätt. Hon deltog inte i några rörelser och skrev inga texter där hon krävde förändring, vilket också var svårt för kvinnor på hennes tid. Däremot visar hennes romaner tydligt att hon brydde sig om kvinnors situation i samhället. Hon skildrar hur kvinnor ofta var ekonomiskt beroende av att gifta sig och hur deras värde bedömdes utifrån utseende och status. Hennes kvinnliga huvudpersoner är ofta intelligenta, självständiga och ifrågasättande, även om de är begränsade av samhällets regler. 

I romanen Emma möter vi till exempel en kvinna som är ovanligt självständig för sin tid, men som ändå påverkas av normer kring äktenskap och klass. Därför brukar Jane Austen beskrivas som tidigt feministisk i sitt sätt att skriva, även om hon inte var feminist i modern mening.

Systrarna Brontë 

Charlotte och Emily Brontë hör till de mest betydelsefulla författarna i den engelska litteraturhistorien. Som systrar och författare verkade de under 1800-talet och skapade romaner som än i dag berör läsare genom sina starka känslor, komplexa karaktärer och skildringar av individens kamp mot samhällets normer. Mest kända är Charlotte Brontë för Jane Eyre och Emily Brontë för Svindlande höjder (Wuthering Heights), två verk som räknas som klassiker.

De tillhör den litterära epoken romantiken, som präglades av fokus på känslor, fantasi och individens inre liv. Detta märks tydligt i deras texter genom intensiva känsloskildringar, dramatiska miljöer och starka, ofta rebelliska huvudpersoner. Samtidigt finns även drag av realism, särskilt i Charlotte Brontës samhällsskildringar, vilket gör deras verk till en brygga mellan romantiken och den framväxande realismen.

Jane Eyre av Charlotte Brontë

Charlotte Brontë föddes år 1816 och växte upp på landsbygden i England tillsammans med sina syskon. Charlotte och hennes systrar, Emily och Anne Brontë, blev alla kända författare. Under sin uppväxt hade de ett ganska svårt liv, och många av deras erfarenheter påverkade det de skrev om i sina böcker.

Charlotte Brontës mest kända verk är Jane Eyre, som publicerades år 1847. Romanen handlar om en flicka som heter Jane Eyre och som växer upp som föräldralös. Hon får tidigt lära sig att klara sig själv och stå upp för sig själv, trots att livet är hårt mot henne. När Jane blir vuxen börjar hon arbeta som guvernant och förälskar sig i sin arbetsgivare, Mr Rochester. Boken handlar mycket om kärlek, men också om att vara självständig, om rätt och fel och om att våga följa sitt samvete.

Jane Eyre var speciell när den kom ut eftersom huvudpersonen är en stark och självständig kvinna som inte vill underordna sig andra. Romanen räknas i dag som en klassiker och är fortfarande populär, eftersom många kan känna igen sig i Janes kamp för respekt, kärlek och ett eget liv. 

Under Charlotte Brontës samtid, alltså mitten av 1800-talet i England, påverkades samhället starkt av industrialiseringen. Många människor flyttade från landsbygden till städerna för att arbeta i fabriker. Arbetsförhållandena var ofta hårda, lönerna låga och barnarbete var vanligt. Skillnaderna mellan rika och fattiga var mycket stora.

Samhället var också tydligt uppdelat i sociala klasser. Det var svårt att förändra sin klass, och ens bakgrund avgjorde ofta vilka möjligheter man hade i livet. Överklassen och medelklassen hade mer makt och trygghet, medan arbetarklassen levde under osäkra förhållanden.

Kvinnors roll var starkt begränsad. De förväntades ta hand om hemmet, gifta sig och vara lydiga. Kvinnor hade få rättigheter och begränsade möjligheter till utbildning och arbete. Att vara självständig kvinna, som Jane Eyre, var därför ovanligt och radikalt för tiden.

Religion och moral spelade också en viktig roll i samhället. Man förväntades följa strikta regler för hur man skulle leva och bete sig. Många av dessa samhällsfrågor – klasskillnader, kvinnors ställning och moral – syns tydligt i Charlotte Brontës verk, särskilt i Jane Eyre.

Svindlande höjder av Emily Brontë

Emily Brontë föddes år 1818 och växte upp på landsbygden i norra England tillsammans med sina syskon Charlotte, Anne och Branwell Brontë. Branwell Brontë utbildade sig till porträttmålare och var som sådan verksam i Haworth 1838–1839. Han är främst känd för ett porträtt av systrarna, där han själv ursprungligen förekom, men han målade över det, den ljusa skuggan bakom tros vara övermålningen. Tavlan hänger på National Portrait Gallery i London.

Emily Brontë levde under samma tid som industrialiseringen förändrade England, med stora klasskillnader och strikta regler för hur människor skulle leva, särskilt kvinnor. Kvinnor hade få rättigheter och förväntades vara tysta, lydiga och fokusera på familjen. Emily passade inte riktigt in i dessa normer, vilket märks i hennes sätt att skriva. Emily Brontës mest kända och enda roman är Svindlande höjder (Wuthering Heights), som gavs ut år 1847. 

Boken Svindlande höjder utspelar sig på den karga engelska landsbygden och handlar om starka känslor som kärlek, hat och hämnd. I centrum står den stormiga relationen mellan Catherine Earnshaw och Heathcliff. Romanen är mörk och intensiv och skiljer sig från många andra böcker från samma tid. Familjen levde ganska isolerat, och naturen runt deras hem hade stor betydelse för Emilys liv och skrivande. Hon var en tillbakadragen person som trivdes bäst hemma och ute i naturen.

När Svindlande höjder kom ut fick den blandade reaktioner, eftersom den bröt mot tidens normer. I dag räknas den som en klassiker och anses vara ett av de mest originella verken i den engelska litteraturen. Emily Brontë dog ung, bara 30 år gammal 1848, men hennes roman har fått ett mycket stort genomslag. 

Alla tre systrarna Brontë avled i sviterna av tuberkulos. Emily och Anne dog med sex månaders mellanrum, 30 och 29 år gamla. Branwell Brontë dog 1848, 31 år gammal, som en följd av att hans svåra missbruk av opium och alkohol dolt hans tuberkulos. Charlotte fortsatte att skriva efter systrarna bortgång, men även hon dog i tuberkulos sex år senare, 1855 endast 38 år gammal. 

-------------------------------------------------------------------------------------------------------

Charles Dickens - realism och medmänsklighet

Lysande utsikter av Charles Dickens

Charles Dickens var en av de mest kända engelska författarna under 1800-talet. Han levde under den viktorianska tiden, då England förändrades snabbt på grund av industrialiseringen. Många människor flyttade till städerna, och skillnaderna mellan rika och fattiga blev stora. Dickens skrev om sin samtid och ville visa hur hårt livet kunde vara för barn, fattiga och utsatta människor.

Dickens tillhör realismen, eftersom han försökte skildra verkligheten som den var. I sina böcker beskriver han samhällets orättvisor, till exempel barnarbete, fattigdom och dåliga levnadsförhållanden. Samtidigt använde han starka känslor och tydliga karaktärer för att väcka läsarens medkänsla.

Bland hans mest kända verk finns Lysande utsikter och En julsaga. Lysande utsikter handlar pojken Pip som växer upp under enkla förhållanden, men får chansen till ett bättre liv. Boken tar upp teman som klass, ambition och vad som egentligen gör en människa lycklig. 

En julsaga handlar om den rike och snåle Ebenezer Scrooge, som genom flera övernaturliga besök lär sig att visa omtanke och medmänsklighet. Båda böckerna visar Dickens vilja att kritisera samhället och samtidigt förmedla hopp om förändring.

Både Lysande utsikter och En julsaga räknas som klassiker inom engelsk litteratur. De har lästs i många generationer och används fortfarande i skolor. Båda böckerna visar tydligt Dickens sätt att skriva om samhället och människors liv, och därför har de bestått över tid.

Fattigdom, grundkurs

 

Fattigdom

Fattigdom och ohälsa i världen

Här förklaras BNP och skillnaden mellan u-länder och i-länder. Vi ska också titta på orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Fortfarande många fattiga
Jordens befolkning uppskattas i början av 2025 till cirka 8,1 miljarder människor. (Tidigare passerade världen 8-miljarderstrecket i november 2022 enligt FN.) Av dessa är många fattiga. De fattigaste länderna har en befolkning som till stor del lever under existensminimum. Med det menas att den genomsnittliga summan pengar som befolkningen lever på är för låg för att tillgodose behovet av mat och kläder i tillräcklig omfattning. Till fattigdom hör också brist på rent vatten, näringsrik mat, mediciner och utbildning. Fattigdom skapar även en långsiktig ojämlikhet eftersom människor som växer upp i fattigdom ofta har mycket svårt att ta sig ur den.

Brist på näringsrik mat och rent vatten
Dödligheten är i regel hög i fattiga länder. Den främsta orsaken till det är brist på mat och rent vatten. Undernärda blir lättare sjuka och får svårare att återhämta sig. Dessutom är barndödligheten stor eftersom mammorna ofta också är undernärda. Men många u-länders befolkning ökar ändå kraftigt eftersom födelsetalen är högre än dödstalen. I ett stort antal u-länder är vatten en bristvara eller så är vattnet nedsmutsat av t.ex. industriavfall. Smutsigt vatten leder till många olika sjukdomar som sprids snabbt. Djur och växter påverkas också negativt om vattentillgången är begränsad eller nedsmutsad.

Det går att förändra
För att ett de fattiga länderna och dess befolkning ska få en dräglig levnadsstandard krävs stora satsningar på produktion av näringsrik mat, främst lokalt för att dessutom skapa sysselsättning. Men det krävs också satsningar på utbildning för både flickor och pojkar, hälso- och sjukvård, samt rent vatten. FN har under lång tid haft som mål att minska fattigdomen i världen. Ett av FN:s globala mål till 2030 är att utrota all extrem fattigdom i världen.

Att mäta ett lands välstånd: BNP och HDI
Inom ekonomi används BNP (bruttonationalprodukt) för att ange det totala värdet på alla varor och tjänster som ett land producerar under ett år. BNP avslöjar om ett land är mycket fattigt eftersom BNP då är väldigt lågt. I media läser man ofta att BNP beräknas stiga eller sjunka med några procent. Det betyder att landets totala produktion förväntas öka eller minska. Till exempel om efterfrågan på industriprodukter minskar i samband med en global konjunkturnedgång så kommer inte industrierna att kunna producera och sälja lika mycket varor som tidigare. Då minskar också ländernas BNP.

Lite förenklat kan man säga att ju högre BNP, desto rikare är ett land. Samtidigt är siffrorna missvisande eftersom stora länder alltid får högre BNP än små länder. Mätvärdet brukar därför istället anges i BNP per capita eller BNP per person som det också kallas. Mätvärde för BNP/person räknas ut genom att dela landets BNP med dess invånarantal. Då får man en siffra som tydligare belyser den genomsnittliga årsinkomsten i landet.

Detta ger emellertid inte en sann bild av hur bra eller dåligt ett lands befolkning har det eftersom BNP fördelas på hela befolkningen och därför inte visar hur stora skillnaderna är mellan de fattigaste och de rikaste i landet. I teorin kan ett land med hög BNP per capita ha alla rikedomar hos ett fåtal individer medan resten av befolkningen lever i fattigdom. Så kan det till exempel vara i en diktatur.

Ytterligare ett problem med BNP är att måttet inte tar hänsyn till inofficiell handel. Det innebär att produkter och tjänster som säljs utan registrering – t.ex. svarthandel, svartarbete och oavlönat hemarbete – inte tas med i den totala beräkningen. Dessutom säger BNP inte heller något om hur ekonomin påverkar miljön. Det har därför utvecklats alternativa sätt att mäta välstånd. 

Numera används bland annat Human Development Index (HDI) som ett sätt att mäta och jämföra levnadsstandard. Utöver ekonomi tar HDI också in andra faktorer som livslängd och utbildningsnivå. Det går även att väga in skillnader mellan fattiga och rika i ett land. När alla delar har räknats samman får landet poäng på en skala mellan 0-1 och rankas därefter i förhållande till andra länder.

U-länder och I-länder

Man kan säga U-länder och I-länder, men det rekommenderas inte längre. Fattiga länder kallas ibland också för utvecklingsländer eller u-länder eftersom deras industriproduktion är ganska outvecklad, men det finns i regel potential hos dessa länder att utvecklas. I de flesta u-länderna utgör jordbruk befolkningens huvudnäring. De fattiga ländernas motsats är världens industriländer eller i-länder, som består av alla rika länder med välutvecklad industri och hög BNP/person.

Idag undviker man i allt större utsträckning att använda de äldre och värderande termerna u-länder och i-länder. I stället använder man mer neutrala och beskrivande begrepp som låginkomstländer, medelinkomstländer och höginkomstländer, vilket är den indelning som till exempel Världsbanken utgår ifrån. I vissa sammanhang används även uttryck som länder med låg eller hög human utveckling, baserat på FN:s HDI-index. Dessa modernare termer betonar ekonomiska och sociala nivåer utan att antyda att vissa länder är mer eller mindre ”färdiga” eller ”utvecklade”.

Ett välutvecklat land som Japan har högre BNP jämfört med ett underutvecklat land som Afghanistan. BNP handlar också om tjänster av olika slag. Japan har till exempel långt utvecklad hälso- och sjukvård till skillnad från Afghanistan. Fattiga länder har oftast inte råd att satsa på utbildning heller, vilket gör att människor inte har kunskap att starta nya företag och uppfinna ny teknik, vilket skulle kunna höja landets BNP. Många u-länder har därför stora svårigheter med att ta sig ur fattigdomsfällan.

Bakomliggande orsaker till fattigdom

Att definiera vad fattigdom innebär är betydligt enklare än att ge ett entydigt svar på vad fattigdomen beror på. Oftast är det nämligen inte endast en utan flera olika bakomliggande orsaker till varför människor, områden och länder är fattiga. Vanligt är också att flera av de bakomliggande orsakerna till fattigdom hör ihop, att de är sammanlänkade och på olika sätt har bidragit till att skapa de förutsättningar som antingen direkt eller indirekt har skapat fattigdom.

Vilka är då de bakomliggande orsakerna till fattigdomen i världen? Det finns som sagt en mängd olika orsaker till varför människor, områden och länder är fattiga. Flera av orsakerna hänger som sagt ofta ihop. Här nedan listas några av dem:

1. Den geografiska faktorn

Områden med öknar, brist på vatten, olika former av extremt klimat och svårodlad jord är i högre utsträckning fattiga. Människorna saknar tillräckligt med mat och får lägga en stor del av tiden på att leta efter drickbart vatten. Det kan också vara så att länder och områden saknar naturresurser.

2. Krig och konflikter

Samhällen bryts ner, infrastruktur förstörs, människor dör, hem plundras och människorna lider. I konflikternas spår följer flyktingströmmar – egendomslösa människor som flyr undan konflikten. De som lever kvar i det krigshärjade området drabbas av svält och sjukdomar.

3. Brist på demokrati

I samhällen där en ledare eller ett politiskt parti styr utan hänsyn till invånarnas fria vilja, fördelas resurserna mer orättvist än i en demokrati. Ledaren och de som gynnas av diktaturen lever i välstånd medan resten av befolkningen svälter. Så är det exempelvis i Nordkorea. Det kan också handla om att de resurser som borde bekosta sjukvård, utbildning och ge människorna ett ökat välstånd istället spenderas på dyrbara vapenprogram och upprustning av landets militärmakt.

4. Snedfördelade resurser

I många fattiga länder finns en rik medel- och överklass medan större delen av landets befolkningen lever i fattigdom. Även här handlar det om att de ekonomiska resurserna är snedfördelade. Många fattiga länder har rika naturresurser, men den ekonomiska vinsten tillfaller inte allmänheten i form av ökad levnadsstandard. Istället är det ett fåtal människor som bli mycket rika.

5. Arv från kolonialism

Det finns också en koppling mellan fattigdom och ett kolonialt förflutet. Många fattiga länder har varit europeiska kolonier. När kolonialstyret upphörde lämnades länderna åt sitt eget öde. I spåren av kolonialismen följde ofta svåra konflikter och i flera fall tog militären eller en diktator makten vilket förhindrade en varaktig demokratisering.

6. Nykolonialism

Multinationella företag etablerade sig tidigt i länder som blivit fria från kolonialismen. Där kunde de köpa och exploatera (utsuga) både landområden och arbetskraft billigt. I och med globaliseringen har de multinationella företagen – oftast från Europa eller USA – kunnat bygga upp vinstdrivande verksamheter där priserna på produkterna som tillverkas kan pressas tack vare billig arbetskraft. Denna “nykolonialism” innebär att de fattiga människorna utnyttjas till att för låga löner producera varor som sedan kan säljas dyrt och med god vinst i andra delar av världen.

7. Brist på utbildning

Som tidigare nämnts i texten är utbildning en viktig faktor till välstånd. Fattiga länder har oftast inte ett utbyggt system för utbildning, vilket gör att människor inte har kunskap att starta nya företag och uppfinna ny teknik och så vidare. En annan sida av samma mynt är fattiga länder som har satsat på utbildning, men där många av de högutbildade istället flyttar ut från landet för att de blir erbjudna bättre levnadsvillkor på andra ställen. Detta kallas ibland för kompetensflykt (brain drain på engelska).

Två stora utmaningar

Förenklat uttryckt finns det två stora utmaningar som behöver lösas för att komma till rätta med den hållbara utvecklingen i världen. De båda utmaningarna hänger ihop.
Den första utmaningen handlar om vad som måste göras för att minska befolkningsökningen i den fattiga delen av världen.
Den andra utmaningen är hur mänskligheten ska kunna kombinera ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling. Ekonomisk tillväxt krävs bland annat för att de fattiga länderna ska uppnå högre levnadsstandard och minska befolkningsökningen.

De globala målen
Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna (FN) åtta mål för att uppnå en hållbar utveckling i världen. Dessa mål, även kallade Millenniemålen, skulle vara uppnådda till 2015. FN:s samtliga 193 medlemsländer var överens om millenniemålen, vilket var en förutsättning för att de skulle uppnås.
Då FN utvärderade målen 2015 kom medlemsländerna fram till att mycket positivt har hänt och att vissa delmål uppfyllts, men att det fortfarande finns enormt mycket kvar att göra för att en hållbar utveckling ska uppnås. Därför antog FN:s 193 medlemsstater i september 2015 det som kallas för Agenda 2030, vilket är 17 nya globala mål för hållbar utveckling som ska vara uppnådda fram till 2030.

Relevanta begrepp
Befolkning: De människor som bor inom ett geografiskt område, t.ex. en kommun eller ett land.
Födelsetal (nativitet): Hur många som föds, ofta angivet i antalet födda per tusen invånare.
Dödstal (mortalitet): Hur många som dör, ofta angivet i antalet avlidna per tusen invånare.
Globalisering: Moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö.
Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.
Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.
Infrastruktur: Vägar, järnvägar och andra system för transporter av varor och människor, men även för energi och information.
Extrem fattigdom: Enligt Världsbanken innebär extrem fattigdom att man inte har möjlighet att konsumera för mer än för 1.25 amerikanska dollar (i 2005 års penningvärde) om dagen.
Fattigdomsfälla: Förenklat uttryckt så är en fattigdomsfälla en process genom vilken de fattiga eller vissa grupper fattiga förhindras eller har svårt att förbättra sin ekonomiska situation. Inkomsterna hänger ofta samman med utbildningsnivå. Fattiga som inte bor i välfärdssamhällen har ofta inte råd eller ens möjlighet att utbilda sig på grund av direkta eller indirekta kostnader för utbildningen.
Konsumtion: Förbrukning, användning av varor och tjänster. Konsument = den som förbrukar en vara eller tjänst.

Hållbar utveckling, frågeställningar och grundkurs

 

Hållbar utveckling, frågeställningar och grundkurs

Övergripande frågeställning

Hur ska mänskligheten uppnå hållbar utveckling?

Att kunna resonera kring om några veckor:

• Var i världen ligger de rikaste respektive de fattigaste länderna?
• Vilka tänkbara orsaker finns det till fattigdom? Hur kan man beskriva förhållandena i de fattigaste länderna?
• Vad kan vi i världens rikaste länder göra för insatser för att medverka till en positiv förändring i de minst utvecklade länderna? Och vad kan man göra inom länderna? (Vilka lösningar finns?)
• Vad finns det för samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser?
• Vilka är de tre olika aspekterna av hållbar utveckling och varför behövs alla delar för att nå sann hållbar utveckling?
• Vilka problem kan man möta, på vägen mot hållbar utveckling? Vilka lösningar finns?
• Varför är fattiga länder mer sårbara än rika för naturkatastrofer och dess effekter?

Geografiska begrepp som du kommer att möta under arbetsområdet 

Grundläggande begrepp

hållbar utveckling

ekologisk hållbarhet

social hållbarhet

ekologiskt fotavtryck

naturresurser

icke förnybara- och förnybara resurser

klimatförändringar

växthusgaser

växthuseffekt

global uppvärmning

välstånd

levnadsstandard

extrem fattigdom

relativ fattigdom

medianinkomst

fattigdomscirkel

välfärd

globala målen

jämlikhet

jämställdhet

HDI

medellivslängd

läskunnighet

BNI (BNP) per capita

MUL-länder

låginkomstländer

höginkomstländer

bistånd

skuldavskrivning

humanitärt bistånd

utvecklingsbistånd

naturkatastrof

mänsklig påverkan

återuppbyggnad

 

svält

torka

missväxt

tornado

tyfon

orkan

cyklon

tsunami

översvämning

jordbävning

vulkanutbrott

Övriga användbara begrepp

grundvatten, infrastruktur, korruption, bistånd, BNP, HDI,

BNP per capita, mikrolån, MUL-länder, "De globala målen",

klimat, väder, transporter, vattenbrist, växthuseffekten/global uppvärmning,icke förnybara energikällor (fossila bränslen, uran),

förnybara energikällor (sol, vind, vatten, biobränsle mfl)

naturresurser, befolkningstillväxt, ekologiskt fotavtryck,

hållbar utveckling (socialt, ekonomiskt och ekologiskt)

kostnader, löner, global, handel,  klimat, odling, infrastruktur,

sårbara platser, levnadsstandard, torka

kolonier,  demografiska transitionen, mortalitet, nativitet,

fattigdomsbekämpning, fattigdomscirkeln, humanitärt bistånd

absolut fattigdom, extrem fattigdom, frihandel, WTO, milleniemålen,

IMF (Internationella Valuta Fonden), Världsbanken

källa, källflöde, monsunklimat, klimatdiagram, temperatur, delta, källa,

kommunikationer, glesbygd, tätort, urbanisering, flodslätter, temperatur, plattektonik,

försörjningsmöjligheter, klimat, bördigt, odling, förorenad, avloppsvatten,

grödor, organisk produktion, invånare, mangroveskog,

Fattigdom

Fattigdom och ohälsa i världen

Här förklaras BNP och skillnaden mellan u-länder och i-länder. Vi ska också titta på orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Fortfarande många fattiga
Jordens befolkning uppskattas i början av 2025 till cirka 8,1 miljarder människor. (Tidigare passerade världen 8-miljarderstrecket i november 2022 enligt FN.) Av dessa är många fattiga. De fattigaste länderna har en befolkning som till stor del lever under existensminimum. Med det menas att den genomsnittliga summan pengar som befolkningen lever på är för låg för att tillgodose behovet av mat och kläder i tillräcklig omfattning. Till fattigdom hör också brist på rent vatten, näringsrik mat, mediciner och utbildning. Fattigdom skapar även en långsiktig ojämlikhet eftersom människor som växer upp i fattigdom ofta har mycket svårt att ta sig ur den.

Brist på näringsrik mat och rent vatten
Dödligheten är i regel hög i fattiga länder. Den främsta orsaken till det är brist på mat och rent vatten. Undernärda blir lättare sjuka och får svårare att återhämta sig. Dessutom är barndödligheten stor eftersom mammorna ofta också är undernärda. Men många u-länders befolkning ökar ändå kraftigt eftersom födelsetalen är högre än dödstalen. I ett stort antal u-länder är vatten en bristvara eller så är vattnet nedsmutsat av t.ex. industriavfall. Smutsigt vatten leder till många olika sjukdomar som sprids snabbt. Djur och växter påverkas också negativt om vattentillgången är begränsad eller nedsmutsad.

Det går att förändra
För att ett de fattiga länderna och dess befolkning ska få en dräglig levnadsstandard krävs stora satsningar på produktion av näringsrik mat, främst lokalt för att dessutom skapa sysselsättning. Men det krävs också satsningar på utbildning för både flickor och pojkar, hälso- och sjukvård, samt rent vatten. FN har under lång tid haft som mål att minska fattigdomen i världen. Ett av FN:s globala mål till 2030 är att utrota all extrem fattigdom i världen.

Att mäta ett lands välstånd: BNP och HDI
Inom ekonomi används BNP (bruttonationalprodukt) för att ange det totala värdet på alla varor och tjänster som ett land producerar under ett år. BNP avslöjar om ett land är mycket fattigt eftersom BNP då är väldigt lågt. I media läser man ofta att BNP beräknas stiga eller sjunka med några procent. Det betyder att landets totala produktion förväntas öka eller minska. Till exempel om efterfrågan på industriprodukter minskar i samband med en global konjunkturnedgång så kommer inte industrierna att kunna producera och sälja lika mycket varor som tidigare. Då minskar också ländernas BNP.

Lite förenklat kan man säga att ju högre BNP, desto rikare är ett land. Samtidigt är siffrorna missvisande eftersom stora länder alltid får högre BNP än små länder. Mätvärdet brukar därför istället anges i BNP per capita eller BNP per person som det också kallas. Mätvärde för BNP/person räknas ut genom att dela landets BNP med dess invånarantal. Då får man en siffra som tydligare belyser den genomsnittliga årsinkomsten i landet.

Detta ger emellertid inte en sann bild av hur bra eller dåligt ett lands befolkning har det eftersom BNP fördelas på hela befolkningen och därför inte visar hur stora skillnaderna är mellan de fattigaste och de rikaste i landet. I teorin kan ett land med hög BNP per capita ha alla rikedomar hos ett fåtal individer medan resten av befolkningen lever i fattigdom. Så kan det till exempel vara i en diktatur.

Ytterligare ett problem med BNP är att måttet inte tar hänsyn till inofficiell handel. Det innebär att produkter och tjänster som säljs utan registrering – t.ex. svarthandel, svartarbete och oavlönat hemarbete – inte tas med i den totala beräkningen. Dessutom säger BNP inte heller något om hur ekonomin påverkar miljön. Det har därför utvecklats alternativa sätt att mäta välstånd. 

Numera används bland annat Human Development Index (HDI) som ett sätt att mäta och jämföra levnadsstandard. Utöver ekonomi tar HDI också in andra faktorer som livslängd och utbildningsnivå. Det går även att väga in skillnader mellan fattiga och rika i ett land. När alla delar har räknats samman får landet poäng på en skala mellan 0-1 och rankas därefter i förhållande till andra länder.

U-länder och I-länder

Man kan säga U-länder och I-länder, men det rekommenderas inte längre. Fattiga länder kallas ibland också för utvecklingsländer eller u-länder eftersom deras industriproduktion är ganska outvecklad, men det finns i regel potential hos dessa länder att utvecklas. I de flesta u-länderna utgör jordbruk befolkningens huvudnäring. De fattiga ländernas motsats är världens industriländer eller i-länder, som består av alla rika länder med välutvecklad industri och hög BNP/person.

Idag undviker man i allt större utsträckning att använda de äldre och värderande termerna u-länder och i-länder. I stället använder man mer neutrala och beskrivande begrepp som låginkomstländer, medelinkomstländer och höginkomstländer, vilket är den indelning som till exempel Världsbanken utgår ifrån. I vissa sammanhang används även uttryck som länder med låg eller hög human utveckling, baserat på FN:s HDI-index. Dessa modernare termer betonar ekonomiska och sociala nivåer utan att antyda att vissa länder är mer eller mindre ”färdiga” eller ”utvecklade”.

Ett välutvecklat land som Japan har högre BNP jämfört med ett underutvecklat land som Afghanistan. BNP handlar också om tjänster av olika slag. Japan har till exempel långt utvecklad hälso- och sjukvård till skillnad från Afghanistan. Fattiga länder har oftast inte råd att satsa på utbildning heller, vilket gör att människor inte har kunskap att starta nya företag och uppfinna ny teknik, vilket skulle kunna höja landets BNP. Många u-länder har därför stora svårigheter med att ta sig ur fattigdomsfällan.

Bakomliggande orsaker till fattigdom

Att definiera vad fattigdom innebär är betydligt enklare än att ge ett entydigt svar på vad fattigdomen beror på. Oftast är det nämligen inte endast en utan flera olika bakomliggande orsaker till varför människor, områden och länder är fattiga. Vanligt är också att flera av de bakomliggande orsakerna till fattigdom hör ihop, att de är sammanlänkade och på olika sätt har bidragit till att skapa de förutsättningar som antingen direkt eller indirekt har skapat fattigdom.

Vilka är då de bakomliggande orsakerna till fattigdomen i världen? Det finns som sagt en mängd olika orsaker till varför människor, områden och länder är fattiga. Flera av orsakerna hänger som sagt ofta ihop. Här nedan listas några av dem:

1. Den geografiska faktorn

Områden med öknar, brist på vatten, olika former av extremt klimat och svårodlad jord är i högre utsträckning fattiga. Människorna saknar tillräckligt med mat och får lägga en stor del av tiden på att leta efter drickbart vatten. Det kan också vara så att länder och områden saknar naturresurser.

2. Krig och konflikter

Samhällen bryts ner, infrastruktur förstörs, människor dör, hem plundras och människorna lider. I konflikternas spår följer flyktingströmmar – egendomslösa människor som flyr undan konflikten. De som lever kvar i det krigshärjade området drabbas av svält och sjukdomar.

3. Brist på demokrati

I samhällen där en ledare eller ett politiskt parti styr utan hänsyn till invånarnas fria vilja, fördelas resurserna mer orättvist än i en demokrati. Ledaren och de som gynnas av diktaturen lever i välstånd medan resten av befolkningen svälter. Så är det exempelvis i Nordkorea. Det kan också handla om att de resurser som borde bekosta sjukvård, utbildning och ge människorna ett ökat välstånd istället spenderas på dyrbara vapenprogram och upprustning av landets militärmakt.

4. Snedfördelade resurser

I många fattiga länder finns en rik medel- och överklass medan större delen av landets befolkningen lever i fattigdom. Även här handlar det om att de ekonomiska resurserna är snedfördelade. Många fattiga länder har rika naturresurser, men den ekonomiska vinsten tillfaller inte allmänheten i form av ökad levnadsstandard. Istället är det ett fåtal människor som bli mycket rika.

5. Arv från kolonialism

Det finns också en koppling mellan fattigdom och ett kolonialt förflutet. Många fattiga länder har varit europeiska kolonier. När kolonialstyret upphörde lämnades länderna åt sitt eget öde. I spåren av kolonialismen följde ofta svåra konflikter och i flera fall tog militären eller en diktator makten vilket förhindrade en varaktig demokratisering.

6. Nykolonialism

Multinationella företag etablerade sig tidigt i länder som blivit fria från kolonialismen. Där kunde de köpa och exploatera (utsuga) både landområden och arbetskraft billigt. I och med globaliseringen har de multinationella företagen – oftast från Europa eller USA – kunnat bygga upp vinstdrivande verksamheter där priserna på produkterna som tillverkas kan pressas tack vare billig arbetskraft. Denna “nykolonialism” innebär att de fattiga människorna utnyttjas till att för låga löner producera varor som sedan kan säljas dyrt och med god vinst i andra delar av världen.

7. Brist på utbildning

Som tidigare nämnts i texten är utbildning en viktig faktor till välstånd. Fattiga länder har oftast inte ett utbyggt system för utbildning, vilket gör att människor inte har kunskap att starta nya företag och uppfinna ny teknik och så vidare. En annan sida av samma mynt är fattiga länder som har satsat på utbildning, men där många av de högutbildade istället flyttar ut från landet för att de blir erbjudna bättre levnadsvillkor på andra ställen. Detta kallas ibland för kompetensflykt (brain drain på engelska).

Två stora utmaningar

Förenklat uttryckt finns det två stora utmaningar som behöver lösas för att komma till rätta med den hållbara utvecklingen i världen. De båda utmaningarna hänger ihop.
Den första utmaningen handlar om vad som måste göras för att minska befolkningsökningen i den fattiga delen av världen.
Den andra utmaningen är hur mänskligheten ska kunna kombinera ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling. Ekonomisk tillväxt krävs bland annat för att de fattiga länderna ska uppnå högre levnadsstandard och minska befolkningsökningen.

De globala målen
Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna (FN) åtta mål för att uppnå en hållbar utveckling i världen. Dessa mål, även kallade Millenniemålen, skulle vara uppnådda till 2015. FN:s samtliga 193 medlemsländer var överens om millenniemålen, vilket var en förutsättning för att de skulle uppnås.
Då FN utvärderade målen 2015 kom medlemsländerna fram till att mycket positivt har hänt och att vissa delmål uppfyllts, men att det fortfarande finns enormt mycket kvar att göra för att en hållbar utveckling ska uppnås. Därför antog FN:s 193 medlemsstater i september 2015 det som kallas för Agenda 2030, vilket är 17 nya globala mål för hållbar utveckling som ska vara uppnådda fram till 2030.

Relevanta begrepp
Befolkning: De människor som bor inom ett geografiskt område, t.ex. en kommun eller ett land.
Födelsetal (nativitet): Hur många som föds, ofta angivet i antalet födda per tusen invånare.
Dödstal (mortalitet): Hur många som dör, ofta angivet i antalet avlidna per tusen invånare.
Globalisering: Moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö.
Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.
Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.
Infrastruktur: Vägar, järnvägar och andra system för transporter av varor och människor, men även för energi och information.
Extrem fattigdom: Enligt Världsbanken innebär extrem fattigdom att man inte har möjlighet att konsumera för mer än för 1.25 amerikanska dollar (i 2005 års penningvärde) om dagen.
Fattigdomsfälla: Förenklat uttryckt så är en fattigdomsfälla en process genom vilken de fattiga eller vissa grupper fattiga förhindras eller har svårt att förbättra sin ekonomiska situation. Inkomsterna hänger ofta samman med utbildningsnivå. Fattiga som inte bor i välfärdssamhällen har ofta inte råd eller ens möjlighet att utbilda sig på grund av direkta eller indirekta kostnader för utbildningen.
Konsumtion: Förbrukning, användning av varor och tjänster. Konsument = den som förbrukar en vara eller tjänst.