Förenta nationerna (FN)

 

Förenta nationerna (FN)

Förenta nationerna är en unik organisation bestående av självständiga stater som gått samman för att arbeta för fred och ekonomiska och sociala framsteg. Unik därför att ingen annan organisation kan sägas företräda alla världens länder på det sätt som FN gör.Organisationen bildades den 24 oktober 1945 då stadgan trädde i kraft. Från början hade FN 51 medlemsländer, idag har antalet ökat till 193 (2025). FN bedriver verksamhet i så gott som alla länder i världen. Verksamheten kan innefatta allt från utvecklings- och utbildningsprojekt till nödhjälp och fredsbevarande styrkor.

FN:s medlemsländer

Vad gör FN?

Film om FN 14 min

Bild: FN

FN är ett mellanstatligt, globalt forum för samarbete, beslut och överenskommelser i frågor som är viktiga för hela mänskligheten. Medlemskapet är frivilligt. Alla medlemmar har en skyldighet att följa FN-stadgan och folkrättens principer.

FN:s mål och huvuduppgifter

FN:s stadga anger fyra huvudmål för FN:

1. Att upprätthålla internationell fred och säkerhet.
2. Att utveckla vänskapliga förbindelser mellan länder.
3. Att åstadkomma internationell samverkan för att främja utveckling och mänskliga rättigheter.
4. Att utgöra en medelpunkt för länders samverkan för att nå dessa mål.

Vad är FN?

FN är ett mellanstatligt, globalt forum för samarbete, beslut och överenskommelser i frågor som är viktiga för hela mänskligheten. FN har 193 medlemsstater. Samarbetet bygger på frivillighet och ska inte inkräkta på staters rätt till självbestämmande. Dock har alla medlemmar en skyldighet att följa FN-stadgan och folkrättens principer.

Vad är FN inte?

FN är ingen världsregering som kan bestämma över medlemsländerna och det är heller ingen världspolis. FN kan inte jämföras med Europeiska unionen, där medlemsländerna lämnar över beslutanderätten för delar av det egna landets politik till EU:s styrande organ.

FN:s stadga (grundbestämmelser)

FN-stadgan anger FN:s uppgifter, befogenheter, arbetsordning och organisation. Den preciserar medlemsländernas rättigheter och skyldigheter gentemot organisationen och varandra, och är ett folkrättsligt instrument eller traktat. Den förbjuder t.ex. stater att använda våld mot andra stater annat än i självförsvar.

FN:s ekonomi

FN:s budget är indelad i en obligatorisk del och en frivillig del. Obligatoriskt är bl.a. bidrag till FN:s reguljära budget och till de fredsbevarande operationerna. Medlemsländernas betalningsförmåga avgör hur mycket varje land ska bidra med. Den reguljära budgeten ska täcka kostnaderna för FN:s huvudorgan. Kostnaderna för all annan verksamhet måste täckas av frivilliga bidrag från medlemsländerna (t.ex. bistånd till fattiga länder).

Vad kostar FN?

FN:s verksamhet kostar ungefär 30 miljarder dollar per år. Det motsvarar ca 4 dollar per människa på jorden och är mindre än två procent av världens samlade militärutgifter 2010. Beroende på att länders frivilliga bidrag till FN minskar, och att många inbetalningar är sena eller helt uteblir, brottas FN ständigt med ekonomiska problem.

FN:s huvudorgan och organisation

FN:s generalsekreterare

Generalsekreteraren leder sekretariatet och är FN:s högste chef. Denne har en central roll i skapandet av fred och utveckling, både genom personliga insatser och genom sina ”särskilda representanter”. Generalsekreteraren utses av generalförsamlingen på rekommendation av säkerhetsrådet. FN:s nuvarande generalsekreterare heter Antonio Guterres (Portugal). Han blev i januari 2017 vald till ny generalsekreterare på fem år.

Generalförsamlingen

Generalförsamlingen fattar beslut om FN:s årliga arbete och där finns alla 193 medlemsländer representerade. Det är ett unikt forum för multilaterala diskussioner och beslut som fattas kan med fog sägas vara ett uttryck för världssamfundets vilja. Varje land har en röst. Beslut fattas i regel med enkel majoritet och är inte juridiskt men däremot moraliskt bindande.

Säkerhetsrådet

Säkerhetsrådets ansvar är att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Det består av 15 medlemmar. Fem är permanenta: Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. Resterande tio väljs för två år av generalförsamlingen. Beslut är bindande och kräver nio ja-röster. De permanenta medlemmarna har vetorätt vilket innebär att beslut inte kan fattas om någon av dem röstar emot.

Sekretariatet

Sekretariatet, som leds av FN:s generalsekreterare, sköter det löpande arbetet och ser till att de beslut som FN fattar genomförs. Omkring 44 000 tjänstepersoner arbetar inom sekretariatet som, förutom huvudkontoret i New York, utgörs av ett stort antal kontor och avdelningar spridda över världen.

Ekonomiska och sociala rådet

Ecosoc, det ekonomiska och sociala rådet, samordnar det ekonomiska och sociala arbete som utförs av FN:s under- och fackorgan. Det ansvarar också för FN:s kontakter med ickestatliga organisationer.

Internationella domstolen

Internationella domstolen (International Court of Justice, ICJ) har säte i Haag. Den avgör tvister mellan stater och är rådgivande instans för andra FN-organ. Den kan endast ta upp fall där de inblandade parterna accepterat att tvisten ska avgöras av domstolen. Beslut är bindande.FN:s arbete

Arbetet inom FN är indelat i tre huvudområden – FN:s tre pelare:

1. Fred och säkerhet

FN ska enligt FN-stadgan bevara internationell fred och säkerhet. I första hand ska konflikter lösas på fredlig väg. Nås en förlikning kan säkerhetsrådet i samförstånd med parterna fatta beslut om en fredsbevarande operation för att t.ex. övervaka ett fredsavtal. Normalt får våld endast användas i självförsvar. Nås inte en fredlig lösning kan säkerhetsrådet besluta om fredsframtvingande åtgärder enligt kapitel VII i FN:s stadga. I sista hand kan man även besluta om åtgärder som innebär militärt våld.

FN-stadgan är framtagen för att lösa konflikter mellan stater, vilket försvårat ingripanden inom ett lands gränser. Medlemsländerna antog därför på ett FN-toppmöte 2005 principen om ”skyldighet att skydda”, vilket innebär att det internationella samfundet ska agera när ett lands regering inte skyddar sin egen befolkning mot grova övergrepp.

FN arbetar konfliktförebyggande genom diplomati och medling och genom att utgöra en mötesplats för stater. Konfliktförebyggande är även det arbete som utförs av olika FN-organ för att avhjälpa bakomliggande orsaker till konflikter, som fattigdom och kränkningar av mänskliga rättigheter. I fredsarbetet ingår även FN:s nedrustningsarbete. Det är vanligt att konflikter blossar upp på nytt och FN har därför inrättat en fredsbyggande kommission som ska bistå länderna efter en konflikt. Även antagandet år 2000 av resolution 1325, som lyfter fram kvinnors roll i fredsprocesser, är en viktig del i det konfliktförebyggande och fredsbyggande arbetet.

2. Utveckling och fattigdomsbekämpning

1946 upprättade FN:s generalförsamling det första underorganet, FN:s barnfond Unicef. Dess första uppdrag var att rädda krigsdrabbade barn i Europa. Idag arbetar Unicef tillsammans med andra underorgan och fackorgan i FN-systemet med långsiktigt bistånd – utvecklingssamarbete – men även med humanitära insatser i samband med naturkatastrofer och konflikter. Det innebär att FN-systemet i sin helhet satsar stora resurser på utveckling och fattigdomsbekämpning.

FN har anordnat många internationella konferenser som fått stor betydelse på utvecklingsområdet. FN-konferenserna har antagit handlingsplaner. Den mest kända är Agenda 21 från konferensen i Rio de Janeiro 1992 om miljö och utveckling. Konferensen följdes upp 2012 av en ny, ”Rio+20”, med temat hållbar utveckling. Millenniedeklarationen, som antogs av generalförsamlingen 2000, sammanfattade en del av de viktigaste besluten från några av FN-konferenserna. I anslutning till detta enades världssamfundet om åtta s.k. millennieutvecklingsmål som man arbetade för att uppnå. Då FN utvärderade målen 2015 kom medlemsländerna fram till att mycket positivt har hänt och att vissa delmål uppfyllts, men att det fortfarande finns enormt mycket kvar att göra för att en hållbar utveckling ska uppnås. Därför antog FN:s 193 medlemsstater i september 2015 det som kallas för Agenda 2030, även kallat Globala målen, vilket är 17 nya globala mål för hållbar utveckling som ska vara uppnådda fram till 2030.

3. Mänskliga rättigheter

Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948 och definierar vilka de grundläggande mänskliga rättigheterna är. Den är inte juridiskt bindande men innebär ett moraliskt åtagande för staterna. Med förklaringen som norm har FN:s generalförsamling antagit över 20 konventioner som är juridiskt bindande för stater som ratificerar dem. Nio av dessa, t.ex. barnkonventionen, är s.k. kärnkonventioner.

För varje kärnkonvention finns en kommitté som granskar hur staterna sköter sig. Varje konventionsstat är skyldig att kontinuerligt lämna skriftliga rapporter till dessa. Kommittén kommer sedan med ett slututlåtande där landet i fråga uppmanas att rätta till eventuella brister. Som underlag för sin bedömning har kommittéerna även tillgång till information (”parallellrapporter”) från ickestatliga organisationer.

Situationen för mänskliga rättigheter i alla FN:s medlemsländer granskas även regelbundet av FN:s råd för mänskliga rättigheter. MR-rådet kan även löpande ta upp brådskande situationer där mänskliga rättigheter kränks. För länder där MR-rådet anser att det behövs en särskild granskning har speciella landrapportörer utsetts. Det finns även s.k. tematiska rapportörer som arbetar med vissa vanligt förekommande MR-brott, t.ex. tortyr och våld mot kvinnor.

Frågor till texten:

1. Vad är syftet med Förenta nationerna (FN) och vilka är dess fyra huvudmål?
2. Hur finansieras FN:s verksamhet och vilka är de två huvuddelarna i FN:s budget?
3. Vad är skillnaden mellan FN och en världsregering, och hur skiljer sig FN från Europeiska unionen (EU)?
4. Vem är FN:s nuvarande generalsekreterare och vilken roll spelar generalsekreteraren i organisationen?
5. Hur fungerar säkerhetsrådet och vilka speciella befogenheter har de permanenta medlemmarna?
6. Beskriv hur FN arbetar med frågor kring fred och säkerhet.
7. Beskriv hur FN:s arbete med utveckling och fattigdomsbekämpning kan se ut.
8. Fundera på:
9. Vilken roll tror du FN kommer att ha i framtiden för att lösa globala problem, med tanke på ekonomiska utmaningar och behovet av samarbete mellan länder?
10. Ta reda på:
11. Ge exempel på hur FN:s fredsbevarande operationer kan se ut i praktiken.
12. Beskriv hur FN har bidragit till lösningen av en internationell konflikt eller kris under de senaste 10 åren. Vilka metoder användes och hur framgångsrika var de?

Källa: https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/forenta-nationerna-fn#

Litteraturhistoria – Medeltiden

Litteraturhistoria Medeltiden

Vi kikar på de olika Litterära epokerna 

Binogifilm om Medeltidens litteratur

Medeltiden som litteraturhistorisk period

Medeltiden i Europa sträcker sig ungefär från år 500 till 1500, mellan antiken och renässansen. I Sverige räknar man med att medeltiden börjar ungefär på 1000-talet, efter kristendomens införande, och varar fram till omkring 1520, när Vasatiden tar vid. 

Det är en tid av kyrka, kungar, borgar, krig och pilgrimsfärder. Det är främst två grejer på "R" som är vanlig i medeltidens litteratur,  nämligen religion och riddare. Litteraturen speglar både människors tro, vardag och fantasier – men också de stora förändringar som samhället genomgår. 

Ståndssamhället i Sverige och feodalsamhället i Europa

Både ståndssamhället i Sverige och feodalsamhället i Europa var hierarkiska system där människor föddes in i sin samhällsgrupp och det var svårt att byta ställning. I båda hade adeln och kyrkan stor makt, medan bönderna stod längst ner. Det europeiska feodalsamhället byggde på personliga lojalitetsband mellan herrar och vasaller, och många bönder var livegna. 

I det feodala Europa fanns fyra huvudsakliga roller eller samhällsgrupper: kungen, adeln (vasaller och riddare), prästerna och bönderna var de fyra centrala rollerna i det feodala Europa. I Sverige däremot var bönderna fria och hade eget jordägande, och makten var mer centraliserad till kungen. Dessutom hade Sverige ett riksdagssystem med fyra stånd – adel, präster, borgare och bönder – vilket saknades i det feodala Europa. I det feodala Europa styrde kungen genom att dela ut jord till adeln, som i sin tur skyddade och styrde över bönderna, medan kyrkan hade stor makt både religiöst och ekonomiskt. Många bönder var livegna och saknade frihet. 

Litteraturens teman och motiv

I medeltidens litteratur är religionen och tron på Gud ofta centrala. Många texter handlar om helgon, moral och synd – till exempel legender, predikningar och mystiska skrifter. Den världsliga litteraturen, däremot, är fylld av äventyr, kärlek och riddarideal. Här hittar vi berättelser om modiga riddare, svurna hjältar och prinsessor i nöd, men också kloka och listiga hjältar som använder intelligens istället för svärd.

Exempel på riddarlitteratur är romanen om Kung Arthur och riddarna av Runda Bordet. Här blandas äventyr med kärlek och moral, och riddarens plikt gentemot kung och Gud är central.

I Italien skrev Dante Alighieri om himmel, helvete och skärselden i Den gudomliga komedin, medan Boccaccio skildrade människors vardag, lust och list i Decamerone. 

I England skrev man ballader och folksagor som berättades muntligt, ofta om kärlek, svek och mod, exempelvis skrev Geoffrey Chaucer The Canterbury Tales.

I Sverige och Norden spreds liknande sagor och berättelser muntligt, som senare nedtecknades som medeltida sagor och lagtexter. I Norden pågick alltså medeltiden ungefär 1000–1520, en period där kyrka, kungar och riddare formade livet, men också där berättelser och sagor speglade människors drömmar, moral och vardag. För 800 år sedan, år 1225, tillkom Den Äldre Västgötalagen, genom att de lagregler som brukades i Västergötland skrevs ned i en lagsamling. Samma sak skedde i andra landskap. Först år 1350 fick det dåvarande Sverige sin första lag som gällde för hela landet, under kung Magnus Eriksson. 

Erikskrönikan är benämningen på den äldsta av de svenska rimkrönikorna. Den skildrar Sveriges historia från omkring 1250 till 1319. När krönikan tillkommit är osäkert, men det har troligen skett före 1330-talets mitt. De äldsta bevarade avskrifterna är dock från tiden efter 1450. Sitt namn har krönikan fått efter sin hjälte, hertig Erik Magnusson. Eriks bror kung Birger målas däremot i mörka färger. Krönikan är berömd för sina pråliga skildringar av tornerspel och gästabud.

Medeltidens litteratur var både muntlig och skriftlig. Innan tryckkonsten blev vanlig på 1400-talet spreds berättelserna ofta muntligt, vid slott, marknader och kyrkor. Många texter skrevs på latin, men också på folkspråken – till exempel franska, engelska, italienska, tyska och svenska – vilket gjorde dem tillgängliga för fler människor. Dikten, fabler, sagor, legender, ballader och hymner var vanliga former. Bibeln och predikan i kyrkan var fortfarande på latin.

Häxhammaren 

Häxhammaren (på latin Malleus Maleficarum) är en bok skriven av den tyske *inkvisitorn Heinrich Kramer och publicerad år 1487. Den syftade till att bevisa att häxor existerade och att deras handlingar var ett hot mot den kristna tron. Boken beskrev hur man skulle känna igen, förhöra och straffa häxor och gav därmed kyrkliga och rättsliga myndigheter en detaljerad vägledning för häxprocesser. 

Häxhammaren fick stor spridning tack vare tryckpressen och kom att bli ett centralt verk under Europas häxjakter på 1500- och 1600-talen. Genom att kombinera religiösa och juridiska argument bidrog den till att legitimera tortyr, tvångsbekännelser och avrättningar, vilket ledde till att tusentals, främst kvinnor, dömdes till döden som häxor. Idag ses boken som ett av de mest inflytelserika och mörka dokumenten i häxförföljelsernas historia.

*En inkvisitor är en kyrklig utredare och domare som arbetade för att bekämpa allt som ansågs hota kyrkans lära — till exempel kätteri, trolldom och häxeri.

Digerdöden

På 1300-talet drabbades Europa av en katastrof: digerdöden, "den stora döden" eller "den svarta döden". Den kom troligen från Asien och spreds via handelsskepp och råttor. Sjukdomen slog till med fruktansvärd kraft – feber, svullnader och död inom några dagar.

Mellan en tredjedel och hälften av Europas befolkning dog. Städer tömdes, byar övergavs och människor började ifrågasätta både kyrkan och samhället. Pesten förändrade Europa för alltid – den ledde till brist på arbetskraft, högre löner för bönder och en långsam förskjutning av makten från kyrkan till individen.

        Sammanfattning

• Tidsperiod: ca 500–1500 e.Kr. i Europa (I Sverige ca 1000-1520) e.Kr.)

• Samhälle: Feodalt, styrt av kungar, adel och kyrkan.

• Religion: Kristendomen dominerade, kyrkan hade stor makt.

• Kultur: Riddarromaner, sagor, legender och religiösa texter.

• Digerdöden (1347–1351): Dödar miljontals människor och förändrar hela samhället. Läs mer om Digerdöden 

______________________________________________________

Scheherazade – från Tusen och en natt

Det var en gång en mäktig kung vid namn Shahryar. Han hade blivit förrådd av sin hustru och hans hjärta fylldes av vrede och bitterhet. För att försäkra sig om att ingen kvinna någonsin skulle svika honom igen, beslutade han att varje dag gifta sig med en ny kvinna – och låta henne avrättas morgonen därpå. På detta sätt skulle ingen kvinna kunna lura honom.

Men riket var fyllt av rädsla. Kvinnorna visste att de inte skulle få leva mer än en natt med kungen, och stämningen i palatset var tung av sorg och oro.

En dag steg Scheherazade, dotter till kungens rådgivare, fram med ett mod och en klokhet som överträffade alla andra. Hon bad sin far om tillåtelse att gifta sig med kungen. Fadern var rädd och försökte hindra henne, men hon svarade:

”Fader, jag vill försöka befria kvinnorna i riket från denna grymhet. Jag vill vinna kungens hjärta med visdom och berättelser. Om jag lyckas kan jag rädda liv.”

På bröllopsnatten började Scheherazade berätta en historia, fylld av spänning, mysterier och visdom. Historien var så fängslande att kungen inte kunde sluta lyssna. När natten kom och solen steg, var sagan inte slut – och kungen sköt upp hennes avrättning för att höra fortsättningen.

Nästa natt fortsatte hon berättelsen, och började sedan en ny. Natt efter natt berättade Scheherazade sina sagor. Hon använde list, mod och intelligens, och vävde in moraliska lärdomar, spänning och humor. Kungen, som först varit fylld av vrede och misstro, började sakta förändras.

Efter tusen och en nätter hade kung Shahryar förändrats helt. Han lärde sig att uppskatta kärlek, rättvisa och medkänsla. Han insåg att alla människor, kvinnor som män, kunde ha hjärtan värda tillit. Scheherazades mod, klokhet och berättelser hade inte bara räddat hennes eget liv, utan även hela rikets kvinnor.

Scheherazade visade att ord och berättelser kan vara starkare än svärd, och att klokhet och tålamod kan övervinna grymhet och hat. Hon blev älskad av kungen och respekterad av hela riket, och hennes sagor lever vidare än idag.

______________________________________________________

Diskussionsfrågor

1. När var medeltiden?

2. Varför tror du att medeltiden "började" senare i Sverige/Norden än i övriga Europa?

3. Teman i berättelserna under medeltiden var ofta om helvetet, skärseld, straff och konsekvenser av människors handlingar. Varför tror du att det var så?

4. Vilka konsekvenser fick boken Häxhammaren?

5. Varför var det vanligt med både muntlig och skriftliga berättelser under medeltiden? Vilka människor, under medeltiden, var det som kunde läsa och/eller skriva? 

6. Vad menas med  att "ord och berättelser kan vara starkare än svärd"?

7. Kan du tänka på exempel idag där någon använder ord, berättelser eller konst för att förändra något svårt i världen?  

______________________________________________________

______________________________________________________

Heliga Birgitta – uppenbarelser och religiöst inflytande

Uppgift:

1. Vi pratar och läser texten om Heliga Birgitta
2. Vi lyssnar på podden
3. Du svarar på frågor i enskilt dokument

Heliga Birgitta – Ett helgon från Sverige

Heliga Birgitta var en kvinna som levde under medeltiden och blev en av Sveriges mest kända personer genom tiderna. Hon föddes år 1303 i Uppland och dog år 1373 i Rom.

Redan som barn sa Birgitta att hon hade speciella drömmar och syner där hon såg Jesus och Maria. Hon trodde att Gud talade till henne. När hon blev vuxen fortsatte hon att få uppenbarelser, alltså meddelanden från Gud. Dessa skrev hon ner eller berättade för andra, och de samlades i böcker.

Birgitta gifte sig med en man som hette Ulf, och tillsammans fick de åtta barn. Ett av barnen, Katarina av Vadstena, blev också helgonförklarad senare. Efter att Ulf dog reste Birgitta till Rom, där hon bodde i många år. Heliga Birgitta ville att både kungen i Sverige och påven skulle leva enklare och göra det som var bäst för folket. Hon vågade kritisera dem även om det var farligt, eftersom hon trodde att Gud gav henne styrka. Birgitta reste till Rom för att försöka få påvens stöd till sin klosterorden, Birgittinorden. Hon stannade i Rom resten av sitt liv. 

Birgitta var mycket religiös och ville att människor skulle leva rätt och följa Guds vilja. Hon kritiserade både kungar och påvar som hon tyckte gjorde fel. Många lyssnade på henne, men alla höll inte med. Hon grundade också en klosterorden – Birgittinorden – och hennes kloster i Vadstena blev mycket viktigt i Sverige under medeltiden.

Birgitta dog i Rom år 1373. Hon blev helgonförklarad av katolska kyrkan år 1391. Det betyder att hon blev officiellt erkänd som ett heligt föredöme. Att bli helgonförklarad betyder att kyrkan säger att en person har levt ett väldigt gott och heligt liv. Det betyder också att personen kan ses som ett föredöme för andra och att människor får be till helgonet om hjälp och stöd. För att någon ska bli helgonförklarad undersöker kyrkan personens liv noga och ibland måste det ha skett mirakel som kopplas till personen.Idag är hon ett av Europas skyddshelgon och en viktig person i både svensk och europeisk historia.

Vadstena kloster

Kort film om Vadstena klosterkyrka i Östergötland 8.56

Vi lyssnar på podden "Heliga Birgitta – östgötaflickan som blev ett helgon" 15 min

Frågor om Heliga Birgitta

1. Varför reste Birgitta till Rom och vad ville hon förändra i kyrkan?
2. Vad innebär det att bli helgonförklarad?
3. Varför tror du att Heliga Birgitta vågade kritisera både kungar och påvar, trots att det var farligt?
4. Hur speglar Birgittas liv medeltidens starka religiositet? Hur såg hennes liv ut och vad/vem/vilka bestämde att det blev så.
5. Vilken betydelse har Heliga Birgitta haft för Sverige, både då och idag?

______________________________________________________

______________________________________________________

Rolandssången 

Rolandssången eller Song of Roland 

är ett av de äldsta franska riddareposen och skrevs omkring år 1100. Song of Roland har ingen känd författare. 

Rolandssången handlar om riddaren Roland, en trogen tjänare till Karl den store. När Roland leder den bakre delen av den frankiska armén blir de överfallna i bergspasset Roncevaux. 

Riddar Roland är modig men också envis och vägrar blåsa i sitt horn för att kalla på hjälp, eftersom han vill stå emot fienden utan att visa svaghet. 

När Roland till sist blåser i hornet är det redan för sent och både han och hans män faller i striden. Dikten framställer Roland som en hjälte och lyfter fram ideal som mod, lojalitet och kristen tro.

Giovanni Boccaccio och Decamerone

Föreställ dig Florens på 1300-talet. Staden är full av liv, konst och handel – men också av oro. År 1348 drabbas Italien av den fruktade digerdöden, pesten som tar livet av tusentals människor. Familjer splittras, gatorna är tomma och staden fylls av sorg och rädsla.

Mitt i denna katastrof sitter Giovanni Boccaccio, en ung man med brinnande nyfikenhet på människans liv, känslor och öden. Han ser hur människor drabbas, men också hur de försöker leva vidare – hur de älskar, ljuger, skrattar och drömmer trots dödens närvaro.

För att fånga detta vävde Boccaccio ihop en berättelse om berättelser – en ramberättelse om tio unga män och kvinnor som flyr från pesten ut på landet. Där, i en vacker villa, bestämmer de sig för att fördriva tiden med något annat än oro: de börjar berätta historier för varandra, en saga per person varje dag. På tio dagar berättar de alltså hundra historier – sagor om kärlek, list, tragedi och humor.

Detta blev Decamerone, ett verk fyllt av liv, känslor och människors alla sidor. Här finns kärlekens magi, maktens svek, mod och feghet, humor och tragik. Boccaccio skrev inte bara för att underhålla – han ville visa människans mångfald och den kreativa kraft som lever kvar även i svåra tider.

Boccaccio själv blev en bro mellan medeltidens värld och renässansens människosyn. I Decamerone ser vi hur människan kan vara både klok och fåfäng, ädel och självisk, men alltid levande och levande berättande. Berättelserna är på samma gång underhållande och lärorika, och de visar att berättandets kraft kan ge tröst, insikt och glädje, även när världen omkring oss är fylld av mörker.

Sammanfattning

Boccaccio levde i 1300-talets Italien, i Florens, under tiden när digerdöden härjade. Decamerone är en samling av 100 berättelser, berättade av tio unga människor under tio dagar. Verket skildrar mänskliga känslor och handlingar – kärlek, humor, list, svek, mod – på ett realistiskt och ofta lekfullt sätt. Det visar hur berättelser kan lindra sorg, förena människor och ge insikt, även i svåra tider.

______________________________________________________

 

Geoffrey Chaucer och The Canterbury Tales 

Geoffrey Chaucer föddes omkring 1343 i London och dog år 1400. Han levde under medeltiden och arbetade inte bara som författare, utan också som tjänsteman, diplomat och hovman. Han reste mycket i Europa och lärde sig flera språk, vilket inspirerade honom i sitt skrivande.

The Canterbury Tales är en bok som skrevs av Chaucer i slutet av 1300-talet. Den handlar om en grupp pilgrimer som reser från London till Canterbury för att besöka helgonet Thomas Beckets grav. För att göra resan roligare bestämmer de att varje person ska berätta en historia.

 

Berättelserna är mycket olika – några är roliga, andra romantiska eller lärorika – och de visar hur människor i medeltidens England levde och tänkte. The Canterbury Tales är speciella eftersom Chaucer skrev dem på engelska, inte på latin eller franska som var vanligast då. Därför kallas han ofta för ”den engelska litteraturens fader”. Hans berättelser visar både humor och allvar, och de ger en tydlig bild av hur människor tänkte och levde i England på 1300-talet. Chaucer dog i London och begravdes i Westminster Abbey, i det som senare blev känt som ”Poets’ Corner”, där många berömda författare ligger begravda.

En av de mest kända berättelserna är "The Knight’s Tale", som handlar om två riddare som blir kära i samma kvinna och kämpar för hennes kärlek. En annan berömd berättelse är "The Miller’s Tale", som är en komisk historia om kärlek och otrohet. En tredje känd berättelse är "The Wife of Bath’s Tale", där en klok kvinna berättar om vad kvinnor egentligen vill ha – makt över sina egna liv.

Korta utdrag ur The Canterbury Tales översatta till modern engelska: 

______________________________________________________

______________________________________________________

Tristan och Isolde – kärlek och riddarideal

Tristan och Isolde trailer

Berättelsen om Tristan och Isolde har ingen enskild ursprunglig författare. Den är en medeltida legend som uppstod på 1100-talet och finns i flera versioner. 

De mest kända tidiga författarna är Béroul (fransk poet, ca 1170) som skrev en tidig fransk version. Thomas d’Angleterre (ca 1170) – skrev en annan, mer hövisk variant. Senare bearbetades sagan av Gottfried von Strassburg i Tyskland (ca 1210), vars version är en av de mest berömda.

Berättelsen handlar om den tragiska kärleken mellan Tristan, en riddare, och Isolde (Isolde den sköna), en irländsk prinsessa. Tristan skickas för att hämta Isolde till kung Mark, hans farbror, som ska gifta sig med henne. Under resan dricker Tristan och Isolde av misstag en kärleksdryck, vilket gör att de blir hopplöst förälskade i varandra – trots att Isolde är trolovad med kungen. 

Deras förbjudna kärlek leder till svek, lidande och död, men också till en idealiserad bild av kärlek som överskrider både lag och moral. Sagans tema – den förbjudna, ödesbestämda kärleken – har påverkat otaliga verk genom historien, bland annat Richard Wagners opera Tristan und Isolde (1865).

”När Tristan såg Isolde glömde han allt annat i världen. Hon var som morgonens ljus över havet, och hans hjärta brann som eld. Kärleken kom till dem inte genom vilja, utan genom kraften i drycken de druckit. De älskade varandra, men visste att deras kärlek var förbjuden,ty Isolde var redan given till kung Marke.”

”De såg på varandra – och världen försvann. Ingen kände längre tidens gång, ingen mindes ära eller plikt. Kärlekens dryck hade blandat deras själar, och allt som var de två, blev nu ett. Ingen skuld, ingen tanke på svek – endast kärlekens makt, som brände hetare än liv och död.”

---

_____________________________________________________________________________________

Dante Alighieri och Helvetestratten

Dante Alighieri föddes år 1265 i staden Florens i Italien. Han levde under medeltiden och var både poet, filosof och politiker. Dante är mest känd för sitt stora diktverk Den gudomliga komedin (La Divina Commedia), som han skrev på italienska istället för latin – något som var ovanligt på den tiden. Det gjorde att fler människor kunde läsa och förstå hans texter. Verket handlar om en resa genom dödsriket och består av tre delar: Inferno (Helvetet), Purgatorio (Skärselden) och Paradiso (Himlen).

I Inferno beskriver Dante hur han leds av den romerske poeten Vergilius genom helvetet, som han tänker
sig som en stor tratt som går ner mot jordens mitt. Ju längre ner i tratten man kommer, desto värre synder har människorna begått – och desto hårdare straff får de. Helvetet består av nio cirklar, eller nivåer, där syndarna plågas på olika sätt som passar deras brott.

I den första cirkeln, Limbo, finns de människor som levt hederligt men inte trott på Gud, som till exempel gamla filosofer. I den andra cirkeln straffas de som styrts av sin lust, och i den tredje de som varit frossare och levt i överflöd. Den fjärde cirkeln är för de giriga och de slösaktiga, medan den femte tillhör de som inte kunnat kontrollera sin vrede. I den sjätte cirkeln hamnar kättarna – de som förnekat religionens sanningar – och i den sjunde de som begått våld, antingen mot andra eller mot sig själva. Den åttonde cirkeln är för bedragare och lögnare, och längst ner, i den nionde cirkeln, finns de värsta syndarna av alla: förrädarna, som svikit sina närmaste och sitt förtroende.

Ett utdrag ur Den gudomliga komedin:

Här är ett känt utdrag ur Den gudomliga komedin (ur Inferno, sång 3), i svensk översättning av Henrik Wranér (public domain):

”Genom mig går vägen till den sorgsna staden,
genom mig går vägen till det eviga lidandet,
genom mig går vägen bland de förlorade.

Rättvisa drev min höge skapare;
gudomlig makt, högsta visdom
och uråldrig kärlek gjorde mig.

Före mig fanns intet skapat, utom det eviga,
och jag skall bestå till evig tid.
Lämnen allt hopp, ni som går härinne.”

Uppgift: 
1. Placera personer i Helvetestratten
2. Skriv en kort motivering 
3. Illustrera din helvetestratt - rita och berätta

1. Placera personer i Helvetestratten

Föreställ dig att du är Dante och får bestämma var olika människor ska hamna i helvetestratten. Fundera över vad du tycker är en synd och hur allvarlig den är. Välj minst en person per nivå – de kan vara fiktiva, historiska eller nutida – och placera dem där du tycker att de hör hemma. Motivera varför du har valt just den nivån.

Till exempel kan du välja en karaktär från en bok eller film, som Voldemort från Harry Potter, och diskutera om han hör hemma bland de våldsamma i den sjunde cirkeln eller bland förrädarna i den nionde. Du kan också välja en historisk person, som Napoleon, och fundera över om hans girighet och maktbegär skulle placera honom i den fjärde cirkeln. Om du väljer en nutida person är det viktigt att du diskuterar respektfullt och förklarar ditt val.

2. Skriv en kort motivering 

Skriv sedan en motivering för varje person: vilken cirkel de hamnar i och varför. Syftet med uppgiften är att du själv ska fundera över vad som är gott och ont i vår egen tid. Skriv i dokumentet.

1. Första cirkeln – Limbo: Oskyldiga icke-troende, filosofer och hedningar.

2. Andra cirkeln – Vällust: De som styrts av sin lust.

3. Tredje cirkeln – Frosseri: De som överdrivit i mat och dryck.

4. Fjärde cirkeln – Girighet: De som varit snåla eller slösaktiga.

5. Femte cirkeln – Vrede: De som inte kunnat kontrollera sitt raseri.

6. Sjätte cirkeln – Kätteri: De som förnekat religionens sanningar.

7. Sjunde cirkeln – Våld: De som skadat andra eller sig själva.

8. Åttonde cirkeln – Bedrägeri: Lögnhalsar, bedragare, hycklare.

9. Nionde cirkeln – Förtroendebrott/förräderi: De som svikit sina närmaste.

3. Illustrera din helvetestratt - rita och berätta

Illustrera din helvetestratt - rita och berätta. Ritpapper och färgpennor finns att tillgå.

Källor

NE.se: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dante-alighieri (2025-10-28)

La Divina Commedia, Inferno, canto III, rader 1–9. (2025-10-28)

Tristan och Isolde: Gottfried von Strassburg, Tristan und Isold, ca 1210. Originaltext tillgänglig via Projekt Gutenberg: https://www.gutenberg.org/ebooks/14244 (2025-10-28)

Tusen och en natt, i översättning av Enar Sahlin, Natur & Kultur, 1996. (2025-10-28)
Tusen och en natt: urval och kommentarer av Eric Hermelin, 1918–1921.
Nationalencyklopedin, artikel "Tusen och en natt".

Sveriges Radio: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/historierummet-heliga-birgitta (2025-10-28)

Er del av Västerport

 

Er del av Västerport

 

Er del av Västerport

Västerport, Varbergs nya stadsdel växer fram bit för bit . En av de största förändringarna av stadskärnan som vi kan se redan nu är det nya stationshuset. Ett stationshus innehåller inte bara stationen utan även flera affärslokaler av olika slag.

Er uppgift är att sätta ihop en affärsplan för en av de lediga lokalerna.

Ert företag skall vara verksamt i Varberg vilket gör att ni måste se på staden som en helhet och fundera över hur ert företag kan bli en del av denna helhet. 

Tyngdpunkten ligger alltså på er affärsidé och ni kommer inte att avkrävas en detaljerad och hållbar budget. Dock måste ni visa hur ni på ett rimligt sätt förhåller er till den ekonomiska verkligheten gällande inkomster och utgifter.

Lokalen

https://www.lokalguiden.se/lokal/5-stationstorget-1-centrum

Vad ska finnas med i er presentation?

Presentation av rörelsens verksamhet, alltså vilka varor/tjänster ni tänker sälja.

Motivering till vilka behov som finns i Varberg för denna.

Vilken är er målgrupp, alltså vem är det som ni tänker ska köpa era varor eller tjänster?

Vilken känsla vill ni att ert företag skall förmedla.

Kortare redogörelse för hur man tänkt lösa sin marknadsföring.

Enkel skiss över hur ni tänker använda butiksytan.

Namn och grafisk profil, alltså ert namn och  logotyp.

Era tankar om hur ert företag ska vara en del av en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Vi tittar på de tre aspekterna (ekologiskt, socialt och ekonomiskt) inom hållbar utveckling.

Hur ska detta presenteras?

Ni väljer själva hur ni vill presentera er affärsidé.

Exempel på presentationsformer:

-Bildspel som Googlepresentation, lägg till röst

-Film

-På papper

-Text och bild i ett Googledokument

Skriva deckare år 7

 

Skriva deckare år 7

Din uppgift

Du kommer nu att få skriva din egen deckare utifrån några givna ramar.

Berättelsens ramar

Plats

En större herrgård i Jämtland. Herrgården som heter Tjädersholme ligger på en ö i Indalsälven. 

Det enda sättet att ta sig till och från herrgården är via en gammal stenbro. Vattnet runt Tjädersholme är för strömt och forsande för att använda båt, eller för att simma i för den delen.

På herrgården finns plats för tio gäster utöver herrgårdens ägare och hans fru, samt hushållerskan, betjänten och vaktmästaren.

Persongalleri, alltså vilka som befinner sig på platsen

Herrgårdsägaren Leopold Tjäder

Herrgårdsägarens fru Ulrika Tjäder

Jaktinfluencern Kulbert Kruth vars jaktkanal på Youtube är norra Europas största. Han är på plats för att filma ett inslag om den jämtländska älgjakten.

Den pensionerade kriminalpolisen Bojan Kopp som hyrt ett rum på herrgården för att vandra i skogen, läsa och njuta av ett glas god whisky framför brasan på kvällarna.

Landslagsåkaren i mountainbike Julia Eker är på plats för att träna inför nästa säsongs viktiga tävlingar.

Biologen Gunnar Bladh som befinner sig i trakten för att skriva på sin nya bok om Jämtlands växtliv, framförallt om de giftiga växter som finns i skogarna.

Den berömda författarinnan Page Halda som hyrt ett rum under en månad för att påbörja arbetet med sin nästa kriminalroman.

Hushållerskan Britta Visph som arbetat på herrgården i 27 år.

Vaktmästaren Rubank Spett som vuxit upp på herrgården och tog över som vaktmästare efter sin far. Han bor i den lilla vaktmästarstugan bakom herrgården.

Betjänten Berner Brix som arbetat på herrgården i ett år.

Situation

Det är i slutet av september och älgjakten pågår för fullt i Jämtlands skogar.  På herrgården finns ett antal gäster som befinner sig där av olika anledningar.

Ett kraftigt regnoväder med starka vindar har lett till att vattennivån i älven stigit mycket och en flytande stock har träffat fundamentet till den gamla stenbron som leder till herrgården. 

Fundamentet har skadats så allvarligt att hela bron fallit ned i vattnet och spolats bort. Förutom detta har de starka vindarna skadat två mobilmaster i området vilket gör att mobiltäckning saknas.

På morgonen den 22/9 upptäcker hushållerskan att en person är död och det verkar inte som att det är en olycka eller sjukdom som ligger bakom dödsfallet.

Tips för dig som skriver deckare

Detektiv, utredare. 

Det måste finnas någon sorts detektiv, huvudperson som utreder brottet.

Ledtrådar-tydliga

Alla ledtrådar måste beskrivas och uppvisas tydligt så att läsaren har samma möjlighet som polisen/detektiven att lösa mysteriet.

Mördaren, rånaren-känd sen innan och "vanlig person"

Gärningspersonen måste visa sig vara en person som på något sätt funnits med i berättelsen.

Gärningspersonen ska inte vara en yrkesmördare, utan en "vanlig" människa, gärna någon som man inte skulle misstänka i första taget.

Aldrig detektiven själv

Det får aldrig visa sig att detektiven själv är gärningspersonen. Det skulle lura läsaren.

Allvarligt brott-helst mord

Brottet måste vara så pass allvarligt att läsaren tycker att det är värt att läsa en hel bok om det. Därför skriver man helst om mord. Brottet får aldrig visa sig vara en olyckshändelse eller ett självmord.

Vettiga ledtrådar, villospår, ingen trolldom

Brottet måste lösas med hjälp av ledtrådar och logik, inte genom magi, spådom och liknande.

Även om läsaren ska kunna lista ut vem som är brottslingen, är det viktigt att det inte är alltför lätt att lösa brottet. Därför placerar författaren ofta ut villospår, alltså ledtrådar som sedan visar sig leda åt fel håll.

När man skriver berättande texter

När du skriver en text berättar du inte bara händelseförlopp. Du gör också beskrivningar. Beskrivningar av människor, miljöer eller saker. Det du skriver blir på så vis synligt för läsaren. En text helt utan beskrivningar blir svårläst, liksom en text med för utförliga och detaljerade beskrivningar. Svårigheten är att hitta en god balans mellan berättande inslag och beskrivningar som stimulerar läsarens fantasi.

Du har säkert fått höra att du ska använda dig av ett målande språk genom att peta in en hel del adjektiv. Den ganska intetsägande meningen

"Flickan plockade blommor på ängen." kan du låta växa till =>

"Den gapskrattande flickan plockade nyutslagna blommor på den bördiga ängen."

Läsaren får då en tydligare bild av situationen. Å andra sidan gäller också ordspråket "less is more". Experimentera gärna med adjektiv men känn efter att det passar för ditt skrivsätt och den text du ska skriva. För mycket adjektiv kan verka överarbetat och lite löjligt. Läsaren vill kunna tolka in sina egna tankar i läsningen.

Den dramaturgiska kurvan

1. Anslag 

Den första delen av berättelsen. Är till för att etablera berättelsens känsla hos läsaren. Denna känsla skapar alltså en ingång i berättelsen. Huvudkonflikten kan eventuellt skymta förbi. Kanske kan någon person verka irriterad på en annan men det behöver inte vara så tydligt.

2. Presentation

Karaktärerna, miljöerna med mera presenteras. Man kan säga att allt som spelar en viktig roll i berättelsen presenteras. Det gäller personer, platser, byggnader m.m. Relationerna mellan dessa ”komponenter” presenteras också. Huvudproblemet syns för första gången. 

- Karaktärer/roller/personer

- Plats (land/plats/byggnad etc.)

- Tid (nutid? dåtid? framtid? och/eller tid på dygnet) 

-  Vad är problemet?

3. Fördjupning 

 Vi får alltså veta mer om personernas bakgrund och historia och hur det kommer sig att de hamnat i just den här situationen. Här någonstans uppdagas att ett brott begåtts.

- Huvudkonflikten fördjupas

-  Konflikter syns

-  Bakgrund/historia

4. Upptrappning 

Personernas konflikter med varandra beskrivs och därför är också detta en väldigt dramatisk del av berättelsen. Bevisningen förs fram. 

- Maktkamp

-  Bevisning

5. Upplösning

 Vi anar vem som är skyldig. Utgången blir helt enkelt tydlig. 

- Vem vinner?

6. Avtoning 

En nedtrappning av spänningen. Lösningen presenteras alltså och vi får slutligen veta vad som hänt och varför.

- Lösning

-  Följderna

-  Vad händer sen?

Novell - Att döda ett barn

 

Novell - Att döda ett barn

Stilar och genrer inom litteraturen 

Facklitteratur

Facklitteratur, det hörs nästan på ordet, är litteratur som man kan dela in i fack, exempelvis faktatexter, informativa texter eller instruktioner. Facklitteratur kallas även ”sakprosa”, det vill säga man skriver om en sak i en viss stil. Exempel på sakprosatexter är recept, bruksanvisningar eller nyhetsartiklar. Facklitteratur eller sakprosa kan vara riktad mot ett specifikt vetenskapligt område, som exempel medicinska tidskrifter eller historiska verk. Man ställer ofta facklitteratur som motpol till skönlitteratur eller skönlitterär text.

Skönlitteratur - novell

En novell är en kort skönlitterär text. Ordet kommer från italienskans novella, som betyder "nyhet". Det engelska ordet novel motsvaras på svenska av roman, medan novell på engelska heter short story ("kort berättelse"). Noveller, romaner, essäer och biografier ingår i skönlitteratur. Skönlitteratur är påhittade berättelser, skrivna på ett konstnärligt sätt och är en av de mest populära textformerna. Man brukar säga att man ”skriver på prosa” och då menar man att stilen på texten är vardaglig, men med konstnärliga mål. Novellen har en speciell uppbyggnad som kallas för ”novellens dramaturgi”.

Novellen "Att döda ett barn"

"Att döda ett barn" skrevs på beställning av NTF, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, i syfte att få ner hastigheten i trafiken. Efter andra världskriget ökade biltrafiken snabbt i Sverige. Många körde utan tillräcklig erfarenhet och olyckorna blev fler. (NTF) ville därför skapa en kampanj för att väcka allmänhetens medvetenhet om trafikens faror. Att döda ett barn är skriven av den svenske författaren och journalisten Stig Dagerman (1923–1954). Novellen publicerades första gången 1948 och kom att bli Dagermans mest kända utgåva.

Novellen "Att döda ett barn" handlar om en tragisk trafikolycka där ett barn blir påkört och dör. Den är kort, enkel och mycket gripande. Dagerman visar hur snabbt livet kan förändras och hur en olycka kan förstöra flera människors liv på ett ögonblick.

Stig Dagerman skrev starka och känslomässiga texter om människans utsatthet och samhällets orättvisor. Han är känd för sin djupa stil och sitt engagemang i existentiella frågor.

Att döda ett barn

av: Stig Dagerman

Det är en lätt dag och solen står snett på över slätten. Snart ska klockorna ringa, ty det är söndag. Mellan ett par rågåkrar har två unga hittat en stig som de aldrig förut gått och i slättens tre byar blänker fönsterrutorna. Män rakar sig framför speglarna på köksborden och kvinnorna skär gnolande upp bröd till kaffet och barn sitter på golvet och knäpper sina livstycken. Det är den lyckliga morgonen till en ond dag, ty denna dag skall ett barn dödas i den tredje byn av en lycklig man. Ännu sitter barnet på golvet och knäpper sitt livstycke och mannen som rakar sig säger att i dag skall de ta en roddtur nerför ån och kvinnan gnolar och lägger upp det nyskurna brödet på ett blått fat.

Det far ingen skugga över köket och ändå står mannen som skall döda barnet vid en röd bensinpump i den första byn. Det är en lycklig man som tittar in i en kamera och i glaset ser han en liten blå bil och bredvid en ung flicka som skrattar. Medan flickan skrattar och mannen tar den vackra bilden skruvar bensinförsäljaren fast locket på tanken och säger att de får en fin dag. Flickan sätter sig i bilen och mannen som skall döda ett barn tar upp sin plånbok ur fickan och säger att de ska åka till havet och vid havet skall de låna en båt och ro långt ut.

Genom de nerskruvade rutorna hör flickan i framsätet vad han säger, hon blundar och när hon blundar ser hon havet och mannen bredvid sig i båten. Det är ingen ond man, han är glad och lycklig och innan han stiger in i bilen står han ett ögonblick framför kylaren som gnistrar i solen och njuter av glansen och doften av bensin och hägg. Det faller ingen skugga över bilen och den blanka kofångaren har inga bucklor och inte heller är den röd av blod.

Men samtidigt som mannen i bilen i den första byn slår igen dörren till vänster om sig och drar ut startknappen öppnar kvinnan i köket i den tredje byn sitt skåp och hittar inget socker. Barnet som har knäppt sitt livstycke och knutit sina skor står på knä i soffan och ser ån som slingrar sig mellan alarna och den svarta ekan som ligger uppdragen i gräset. Mannen som skall förlora sitt barn är färdigrakad och viker just ihop spegeln. På bordet står kaffekopparna, brödet, grädden och flugorna. Det är bara sockret som fattas och modern säger åt sitt barn att springa över till Larssons och låna några bitar. Och medan barnet öppnar dörren ropar mannen efter det att skynda på, för båten väntar på stranden och de skall ro så långt ut som de aldrig förut rott. När barnet sedan springer genom trädgården tänker det hela tiden på ån och på båten och på fiskarna som slår och ingen viskar till det att det bara har åtta minuter kvar att leva och att båten skall ligga där den ligger hela den dagen och många andra dagar.

Det är inte långt till Larssons, det är bara tvärs över vägen och medan barnet springer över vägen far den lilla blå bilen in i den andra byn. Det är en liten by med små röda hus och nymornade människor som sitter i sina kök med kaffekoppen höjd och se bilen rusa förbi på andra sidan häcken med ett högt moln av damm bakom sig. Det går mycket fort och mannen i bilen ser äppelträden och de nytjärade telegrafstolparna skymta förbi som grå skuggor. Det fläktar sommar genom vindrutan, de rusar ut ur byn, de ligger fint och säkert mitt på vägen och de är ensamma på vägen - ännu. Det är skönt att färdas alldeles ensam på en mjuk bred väg och ute på slätten går det ännu finare. Mannen är lycklig och stark och med högra armbågen känner han sin kvinnas kropp. Det är ingen ond man. Han har bråttom till havet. Han skulle inte kunna göra en geting förnär, men ändå skall han snart döda ett barn. Medan de rusar fram mot den tredje byn sluter flickan åter ögonen och leker att hon inte skall öppna dem förrän de kan se havet och hon drömmer i takt med bilens mjuka krängningar och hur blankt det skall ligga.

Ty så barmhärtigt är livet konstruerat att en minut innan en lycklig man dödar ett barn är han ännu lycklig och innan en kvinna skriker ut sin fasa kan hon blunda och drömma om havet och den sista minuten i ett barns liv kan detta barns föräldrar sitta i ett kök och vänta på socker och tala om sitt barns vita tänder och om en roddtur och barnet själv kan stänga en grind och börja gå över en väg med några sockerbitar inslagna i vitt papper i högra handen och hela den sista minuten ingenting annat se än en blank å med stora fiskar och en bred eka med tysta åror.

Efter är allting för sent. Efteråt står en blå bil på sned över vägen och en skrikande kvinna tar handen för munnen och handen blöder. Efteråt öppnar en man en bildörr och försöker stå på benen fast han har ett hål av fasa inom sig. Efteråt ligger några vita sockerbitar meningslöst utströdda i blod och grus och ett barn ligger oroligt på mage med ansiktet pressat hårt mot vägen. Efteråt kommer två bleka människor som ännu inte fått dricka sitt kaffe utspringande genom en grind och ser en syn på vägen som de aldrig skall glömma. Ty det är inte sant att tiden läker alla sår. Tiden läker inte ett dödat barns sår och den läker dåligt smärtan hos en mor som glömt köpa socker och skickat sitt barn över vägen för att låna och lika dåligt läker den ångesten hos en gång lycklig man som dödat det.

Ty den som har dödat ett barn åker inte till havet. Den som ha dödat ett barn åker långsamt hem under tystnad och bredvid sig har han en stum kvinna med ombunden hand och i alla byar som de passerar ser de inte en enda glad människa. Alla skuggor är mycket mörka och när de skiljs är det fortfarande under tystnad och mannen som har dödat barnet vet att denna tystnad är hans fiende och att han kommer att behöva år av sitt liv för att besegra den genom att skrika att det inte var hans fel. Men han vet att det är lögn och i sina nätters drömmar skall han istället önska att få en enda minut av sitt liv tillbaka för att göra denna enda minut annorlunda. Men så barmhärtigt är livet mot den som har dödat ett barn att allting efteråt är försent.

Att döda ett barn – kortfilm av Alexander Skarsgård 7.34