Religion, Hinduismen

 

Hinduism eller Sanatama dharma

Hinduismen 

...eller Sanatama dharma ("den eviga läran") räknas till den äldsta av världsreligionerna och har sina rötter i Indiens urgamla traditioner och litteratur. Den växte fram runt floden Indus ca 3000 f.v.t. Hinduismen har ingen grundare, utan har formats av olika läror och influenser från grekisk mytologi och persisk religion, men har även inslag från såväl kristendom som islam. Hinduismen har ca 1,1 miljarder anhängare och de flesta lever i Indien. 

Hinduismen kallas ibland "erövrarnas religion". Hinduismen började ta form på 1500-talet f. Kr. då arierna invaderade Indien. Arierna kom norrifrån och var ljushyade. Indiens invånare, som kallades för dravider, var ett mörkhyat folk. De besegrades och arierna blev ett härskarfolk. Ariernas och dravidernas religiösa föreställningar sammansmältes och hinduismen uppstod. Hinduismen har ingen bestämd lära med fasta regler. Religionen varierar en hel del mellan olika människor och olika delar av landet. 

Heliga kor

I Indien lever över en miljard hinduer. För hinduer är kon ett heligt djur. De allra flesta hinduer är vegetarianer och äter därför inte kött över huvud taget. Varför kon är helig vet man inte riktigt, men det finns några teorier om hur det blivit så. 

Kon ses som en av "jordens sju mödrar". Man menar att så gott som alla barn får mjölk av sin moder och efter barnet slutat amma sin moder, får barnet av kons livsnödvändiga mjölk. 

Från kon får man dessutom grädde, smör och youghurt. Av kons spillning får man bränsle, gödning och isolering till hus. Kon förser även människan med tjurar, som kan hjälpa till att plöja åkern. Kon anses också ha gudar och gudinnor inom sig, så därför finns det många anledningar för hinduer att hålla sina kor högt. Läs mer om Indiens heliga kor.

Heligt ljud

Aum är den heligaste av alla stavelser för hinduer och är en symbol för andlig fullkomlighet. Aum är också sanskritalfabetets första bokstav. Aum symboliserar världssjälen (Brahman) eller universum. A-U-M består av tre ljud, A för skapelse, U för bevarande och M för förstörelse. Aum används som ett mantra vid exempelvis böner, ritualer, yoga och meditation. Sätt dig i lotusställning, blunda och lyssna till det gudomliga i form av ett ljud: AUM (OM) -ljudet av universum

Kastsystemet

Det hinduiska kastsystemet delar in människorna i olika grupper som kallas kaster. I vilken kast man kommer till beror på hur man levt i ett tidigare liv.

Kastväsendet uppstod när arierna invaderade Indien på 1500-talet f.Kr. Arierna blev nu överklassen och det besegrade folket draviderna, hamnade i underklassen. Det klassiska begreppet för kast är varna. Ordet varna betyder just färg. Från början var kastsystemet indelat i fyra nivåer. Överst fanns prästerna som kallades brahminer, därefter kom krigarna, sedan bönderna och handelsmännen och längst ned fanns tjänarna. 

Ur de fyra ursprungliga kasterna har det med tiden bildats tusentals olika kaster. Bönder finns i en kast, bagare i en annan, jordbruksarbetare i en tredje osv. De olika grupperna lever åtskilda och har olika anseende.

Kastlösa

Utanför kastsystemet finns de kastlösa. De utgör cirka 150 miljoner människor i Indien. Tidigare kallades de för de ”oberörbara” eftersom de ansågs orena. Långt in på 1930-talet fanns det en föraktad kast som kallades ”osebara”. Det var en tvättarekast som tvättade andra kasters kläder. De fick bara arbeta under nätterna och fick inte gå ut under dagarna. 

Den främste förkämpen för de kastlösa var den store folkledaren Mahatma Gandhi. Han införde benämningen Harijans = ”Guds små barn” på de kastlösa. Trots att kastsystemet förbjöds i lag 1950 lever det kvar i dag på landsbygden. Det är svårt att ändra på gamla traditioner.

Ahimsa 

Trots att de flesta indier är hinduer är Indien en religiös neutral stat. Religionsundervisning får inte undervisas i statligt kontrollerade skolor. De flesta hinduer följer ickevåldsprincipen, ahimsa, som betyder icke döda. Denna princip leder ofta till att många hinduer är vegetarianer. Dessutom har Indien ingen allmän värnplikt, det skulle strida mot ahimsa, utan man satsar istället på en yrkesarmé. Denna ahimsa-princip kan komma i konflikt med det moderna samhällets krav. Indien har varit i krig med Pakistan och Kina flera gånger, då måste ahimsa-principen vika. Den person som är mest förknippad med begreppet ahimsa är förmodligen Mahatma Gandhi. Gandhi förknippade ahimsa starkt med idén om karma; han menade att den som brukar våld, genererar dålig karma för sig själv. I mänskliga konfliktsituationer ansåg Gandhi att den moraliska vinnaren är den part som inte använder våld.

Karma 

Det som avgör i vilken kast man hamnar i vid födelsen är ens karma, säger hinduerna. Karma är resultatet av våra gärningar och handlingar under ett liv. Goda handlingar i livet ger en bra karma, och det ökar möjligheten att återfödas till en högre kast. Den som har en dålig karma flyttas till en lägre kast och får det sämre. Har man en riktigt dålig karma kan man återfödas till något föraktat djur, exempelvis en hund.

Själavandring 

eller reinkarnation (från latin: re: åter och karnis: kött, det vill säga "åter i köttet".) Om du reser till Indien kan det hända att du ser heliga män som sopar marken framför sig med en kvast för att inte trampa ihjäl insekter. Det hör ihop med hinduernas tro på själavandringen. När en människa dör vandrar själen till en ny kropp. Man kan återuppstå som en människa, djur eller till och med som en insekt. 

Tron på återfödelsen, reinkarnation,  är mycket viktig inom hinduismen. Hindun tror på själavandring. Det innebär att själen vandrar vidare till en ny kropp när kroppen dör. Vilken gestalt hon tar beror på hur hon har levt i det föregående livet. En god gärning ger bättre förutsättningar i nästa liv, onda handlingar medför att livet blir sämre. Målet för hindun är att slippa återfödelsen. 

Samsara 

Hinduismens ursprung "det eviga kretsloppet" kommer från sanskrit och betyder "att flyta ihop", "att passera genom olika stadier" eller "att vandra". I religioner med indiskt ursprung kan samsara enklast översättas som kretsloppet av död och återfödelse. 

Moksha (sanskrit "befrielse") är ett viktigt begrepp inom hinduismen, inom vilken läran om samsara säger att människan ständigt återföds. Vad den enskilda människan enligt hinduismen bör sträva efter är att utslockna och uppgå i världsalltet genom moksha, vilket alltså då kommer att betyda "befrielse från återförande" (jämför med Nirvana inom buddismen). Målet är alltså att slippa samsara och förenas med Brahman, världsalltet.

Heliga skrifter

Till skillnad från judendom, kristendom och islam har hinduismen inte någon, av alla erkänd, skrift. Vedaskrifterna och Upanishaderna är de mest kända heliga skrifterna, men inga skrifter är gemensamma för alla hinduer, som exempelvis Bibeln och Koranen är för kristna och muslimer. Ingen religion har så många heliga skrifter som hinduismen. Som ett gemensamt namn för litteraturen brukar man kalla den Veda, som betyder vetande. Vedalitteraturen är skriven på sanskrit och kan ha tillkommit någongång mellan 1500 och 400 år f.Kr. Sanskrit är det äldsta och kulturellt mest inflytelserika av de indoariska språken, vilket är en gren av de indoeuropeiska språken. 

Bhagavadgita, även skrivet Bhagavadgītā, är ett mytologiskt diktverk på sanskrit. Det utgör en självständig berättelse i det stora eposet Mahabharatas sjätte bok. För hinduismen utgör Bhagavadgita ett särskilt viktigt verk. Bhagavad-Gita är en serie berättelser som ministern Sanjaya berättar för den blinde härskaren Dritarashtra. Handlingen utspelar sig enligt indisk kronologi för för 5 100 år sedan, på slagfältet Kurukshestra, som ett samtal mellan Arjuna, en av dåtidens mest berömda fältherrar och hans vän och körsven Krishna (den förklädde Guden). Läs mer om hinduismens heliga skrifter.

Ritualer

I ritualen puja offras sötsaker, frukt eller blommor. Puja är en ärebetygelse till gudar, där man visar att man dyrkar dem. Puja är en ritual som hinduer gör varje morgon. Man tvättar sig och tar av sig skorna. Många gör sin puja hemma vid ett altare, eller var som helst på stan, exempelvis vid en trottoarkant. Man kan även besöka ett tempel, men de flesta hinduer lever med sin lära i vardagen.

Många gudar 

Det finns miljontals gudar inom hinduismen. Man brukar dock tala om tre huvudgudar och dessa är: Brahma, Vishnu och Shiva. I nästan varje hinduiskt hem finns det ett litet husaltare. Där ber man och offrar varje morgon och kväll. På altaret finns det flera bilder av gudar och gudinnor. Under andaktsstunden tänder man rökelse och ställer fram offer av blommor eller frukt framför guden. Det finns hinduer som tror på många gudar, medan andra i sin tur räknar med bara en enda Gud. Men de flesta tror att Gud finns överallt och i allting, det kallas för panteism.

En del hinduer tror på en gud, men det lär finnas 330 miljoner olika gudar i Indien Det finns hinduer som betraktar sina 330 miljoner gudar som självständiga gudomligheter, men många teologer ser i dessa gudar bara Brahmans många uppenbarelser. Hinduernas högsta mål är att uppnå förening med den eviga anden, vilket hinduerna kallar Brahman. Hinduismen är en polyteistisk religion, vilket innebär att en hindu kan tillbe flera gudar. Inom hinduismen finns massor av gudar och var och en väljer sin eller sina favoritgudar. 

Brahma, skaparguden, brukar avbildas med fyra ansikten. Brahma tillhör inte de mest dyrkade

gudarna idag. Brahma är skaparguden och genom honom har världsalltet blivit till. Som skapargud är Brahma höjd över de andra gudarna, men numera är han nästan glömd i Indien och det är inte många som dyrkar honom. Det finns knappast några tempel som tillägnats honom.

Shiva fruktbarhetens och förintelsens gud. Avbildas ofta gråblå, halvnaken och med ormhalsband, treudd och ett bälte av dödskallar. Shiva dyrkas främst i södra Indien. Han är källan till både gott och ont, den som tar liv men ändå skapar ett nytt liv. 

Som dödsgud kan Shiva vara fruktansvärd, men som livets gud är han mild och kärleksfull. Att en och samma gud kan vara både dödsgud och livets gud förklaras av att döden för hinduerna innebär återfödelsen till ett nytt liv. Shivas hustru heter Kali. Hon är en dödsgudinna som avbildas med ett avhugget huvud i handen och en krans av dödskallar runt halsen.

Vishnu upprätthållaren som kontrollerar människans öde. Vishnu avbildas ofta med blå hudfärg, fyra armar, en snäcka bakom huvudet och en stridsklubba. Vishnu är en älskad gud. För många miljoner hinduer är han den främste guden. Han upprätthåller skapelsen och ser till att den heliga goda ordningen får råda. När det onda hotar ingriper Vishnu. Enligt hinduisk tro kan Vishnu uppenbara sig genom att låta sig födas som en människa och leva på jorden för att hjälpa människorna till rätta. Den mest kända och älskade gudamänniskan är Krishna, som är Vishnu i en människokropp.

Ganesha eller elefantguden, står för lycka och välgång. Ganesha är populär hos barn och studenter. I en legend berättas det om hur Ganesha fick sitt elefanthuvud efter ett förfärligt missförstånd. Shiva kom hem till sin fru Parvati och sin son Ganesha efter en lång resa. Ganesha som under resan vuxit från barn till ung man kändes inte igen av sin far Shiva. Shiva trodde att han var Parvatis älskare och högg av honom huvudet. När Shiva sedan upptäckte sitt misstag skickade han ut sina tjänare för att hämta det första huvud de kunde finna. Det råkade bli elefant som fick offra sitt huvud för tjänarens svärd. 

Hinduernas heliga stad 

Varanasi är hinduernas heliga stad. Staden ligger vid den heliga floden Ganges i norra Indien. Varanasi har cirka 1,6 miljoner invånare. Varje år vallfärdar många hinduer till Varanasi för att bada i floden Ganges och bli renade från synd. Man anser att Ganges har en särskild kraft här. I staden Varanasi kan man slippa det så kallade Samsara, som innebär den tröstlösa serien av födelse och död flera gånger. I Varanasi kan den döde uppnå Brahman, det högsta målet för en hindu. Normalt skulle det krävas återfödelse flera gånger.

Hinduernas heliga män 

Hinduernas heliga män kallas för Sadhus. Det är människor som lever mycket enkelt och inte äger några saker, allt i syfte att uppnå frälsning. Sadhuerna tillhör olika sekter och de visar med märken på armar och bröst vilken riktning de bekänner sig till. Sadhuerna är oftast på en ständig vandring från helgedom till helgedom och till olika religiösa högtider. En del sadhuer anser att den enda vägen till frälsning går genom strängt asketiska handlingar (man plågar sig själv). Det finns sadhus som stirrar direkt på den brännande solen dagen lång tills de blir blinda. En del av dem står upprätta i många år, utan att någonsin sitta eller ligga. De sover stående mot ett uppspänt tygstycke. Med åren svullnar deras ben och medhjälpare måste massera deras ben för att förhindra skador.

Grundläggande tankar

"Grundläggande är tron på återfödelse - samsara. Världssjälen - brahman - finns överallt. Brahman finns inom varje levande varelse och kallas då för atman. Atman bor tillfälligt i människokroppen. Var den hamnar efter döden beror på den karma som människan tidigare skaffat sig. Målet är att bryta återfödelsen så att atman kan återgå till brahman".

Hinduismen i Indien 

Hinduismen är en religion som främst finns i Indien. Det är svårt att beskriva hinduismen. Ordet hinduism, som betyder ”det indiska”, används inte av indierna själva. De kallar religionen för: ”den eviga världsordningen”.

Frågor

1. När/Var och Hur uppstod hinduismen? 

2. Vad kallar indierna sin religion? 

3. Vilka var de första kasterna?

4. Vilka var de kastlösa?

5. Förklara hur kaster, karma, återfödelsen, samsara och moksha hänger ihop.

6. Vilket är hinduernas viktigaste mål? 

7. Hur hyllar man gudarna?

Ord och begrepp

Sanatana Dharma, Indus, Ganges, Varanasi,  indoarier, sanskrit, brahman, atman, reinkarnation, karma, samsara,  moksha, kastsystemet, Shiva, Vishnu, ahimsa, sadhus, veda, Vedaböckerna, avatar, Bhagavdgita, yoga, Diwali, Holi

Kluring

Använd så många ord som möjligt av ovanstående ord och begrepp och berätta om hinduismen för din kompis.

Öva

Träna på orden med hjälp av bildspelsquiz eller Kahoot

Läs grundkurs - en något kortare kurs, med det allra nödvändigaste innehåll

Läs vidare:

Högtider 

Diwali börjar firas i slutet av oktober eller början av november. Diwali är ljusets högtid. Man brukar säga att det är den viktigaste hinduiska högtiden. Namnet är en förkortning av ordet Deepavali som betyder "en rad ljus". Diwali är som nyår. Till skillnad från vårt nyår varar Diwali under fem dagar.

Hur man firar högtiden skiljer sig lite beroende på var i Indien man befinner sig. Det vanligaste är att man städar sitt hus och smyckar det med blommor och pappersgirlanger. Man hänger ut oljelampor i huset, på taken, i trädgården och på verandan. Det är viktigt att vara fin. Man tar på sig nya kläder och firar tillsammans med sin släkt och sina vänner.

Anledningen till att man firar högtiden från första början är att man firas Guden Ramas hemkomst till Ayodhya efter att han vunnit kriget mot den onda demonen Ravana. Diwalis budskap är att de goda segrar över de onda. Ljuset segrar över mörkret. Det är därför den kallas ljusets högtid. Gudinnan Lakshmi brukar hedras under Diwali. På den tredje dagen öppnar man upp alla dörrar och fönster för att bjuda in Lakshmi. Lakshmi symboliserar lycka och välstånd, därför vill man att hon ska komma in och välsigna hushållet. Den fjärde dagen anses som den lyckosamma dagen. Då samlas släkten, ger varandra presenter och skjuter upp fyrverkerier. Man äter god mat, dansar och sjunger tillsammans.

Film om Diwali: Diwali - en hinduisk högtid 4 min

Holi är färgernas högtid. Den firas under våren, oftast i mars. Vanligtvis pågår den under två
dagar. Högtiden firas dels för att välkomna våren. Holi firas också för att hedra Holika, som var syster till demon-kungen Hiranyakashipu. Demonkungens son Prahlad bad till Vishnu, mot sin pappas vilja, och vägrade att sluta trots att Hiranyakashipu hotade honom. Därför blev kungen fruktansvärt arg och utmanade Prahlad till att sätta sig i ett bål tillsammans med kungens syster Holika, som påstods vara immun mot eld. Prahlad klarade av utmaningen men det gjorde dessvärre inte Holika. Trots att hon var immun dog hon.

Under första dagen av Holi tänder man en stor brasa. Den ska symbolisera det bål som Holika brändes till döds i. Man tror att eldens aska skyddar mot sjukdomar. På den andra dagen gör man det som är anledningen till att den kallas färgens högtid. Alla går runt och kastar färg på varandra. Man tar färgpulver som man blandar med vatten och kastar sedan på förbipasserande och på varandra. Holi är väldigt populär hos barn och ungdomar.

Symboler

Svastika är på sanskrit ordet för den uråldriga religiösa symbol som på svenska kallas hakkors. På sanskrit betyder ordet lycka eller välfärd. Guden Ganesha avbildas ofta sittandes i lotusställning med en svastika. Svastikan symboliserar fred och harmoni. I indisk kultur är svastikan en mycket gammal symbol för solen och är en av de 108 symbolerna för guden Vishnu. Svastikan representerar solens strålar utan vilka det inte hade funnits något liv. 

Ett hakkors med vingarna åt höger kallas på språket sanskrit svastika och är en lyckosymbol. Med vingarna åt vänster blir hakkorset en symbol för undergång och Hitler komponerade 1919 sin hakkorsflagga med det svarta korset inom en vit cirkel på röd botten för sitt nazistparti. 1935 blev det Nazitysklands symbol. Efter andra världskriget förbjöds hakkorset som politisk symbol i Tyskland.

Begreppa och Binogifilmer

Hinduismens ursprung 5.36

Sanatana Dharma, Induskulturen, maya, samsara, moksha, dharma, karma

Vad tror hinduer? 3.04

atman, brahman, återfödelse, karma, samsara, moksha, meditation, yoga, heliga skrifter

Heliga handlingar och högtider inom hinduismen 2.47

puja, tempel, pilgrimsfärd, Varanasi, diwali och holi

Hinduismens gudar 3.04

polyteism, Brahma, Vishnu, Krishna, Shiva, Sarasvati, Lakshmi, Parvati och Ganesha

Kahoot

"Världens sämsta indier "Drive/delat/Pelle - nr 4 om kon