Samer

 

Samernas historia

Samarbeta med Fredrik musik!

Film om samernas historia 14min

Arbetsmarknaden samhällskunskap

Arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden - ord och begrepp

Saltsjöbadsavtalet såg till att arbetsmarknadens parter kom överens, utan att lagstiftning behövdes. Avtalet slog alltså fast en norm om att arbetsmarknadens parter ska sluta avtal, utan inblandning av regeringen. Det la grunden för det som kallas ”Den svenska modellen”.

LO Landsorganisationen i Sverige är en paraplyorganisation av fackliga arbetstagarorganisationer knutna till arbetarrörelsen i Sverige, bildad 1898. 

Medlare hjälper till att hitta en lösning i en konfliktsituation.

Lockout - utelåsning - betyder att en arbetsgivare stänger ute de anställda från arbetet. Om facket utlyser strejk för en del av arbetsstyrkan kan arbetsgivaren svara med en lockout av hela arbetsstyrkan.

MBL - Lagen om medbestämmande i arbetslivet. Syftet med lagen är ökad delaktighet och ökat inflytande för de anställda. 

LAS - Lagen om anställningsskydd, skyddar anställda vid uppsägningar.

Avskedande - typiska avskedandesituationer är brott på arbetsplatsen, förtroendemissbruk, våld och hot, kränkningar och trakasserier samt illojala handlingar eller beteenden.

Kooperativa företag - Kooperativ ägs ofta av olika individer eller företag tillsammans. Ordet kooperativ härstammar från latin där det ungefär betyder ”att samverka”, vilket är själva grundstenen i ett kooperativ. Kooperativ, till skillnad från exempelvis handelsbolag, är inte en företagsform.

A-kassa -arbetslöshetskassan är en försäkring som ger rätt till ersättning om du blir arbetslös.

Arbetsmiljö - Den fysiska arbetsmiljön handlar till exempel om ljud, ventilation, kemikalier och annat som kan påverka dig och din kropp. Den organisatoriska arbetsmiljön påverkar genom exempelvis arbetets innehåll, organisation, ledarskap, arbetsbelastning och möjlighet att återhämta dig.

Ideologier - en idé om hur ett samhälle ska styras. Ex: socialism, liberalism, konservatism (från år 8, kommer du ihåg?)

Sverige är idag ett rikt land. Men det har det inte alltid varit. Fram till mitten av 1800-talet, arbetar de allra flesta i Sverige i jordbruket. Livet på landet är vid den här tiden ungefär som det hade varit i flera hundra år: Man arbetar hårt, och mest för hand. När det var dåliga år och säden inte växte som den skulle, svälter man. 

I det nya industrisamhället är inte längre adel, präster, borgare och bönder ett relevant sätt att dela upp befolkningen i. Nu är arbetarna — alltså de som är anställda i gruvorna, stålverken, skogarna, sågarna och fabrikerna - en stor och viktig grupp. 

En annan ny grupp, som i och för sig är mycket mindre, men också betydelsefull för ekonomin, är de som äger stålverken, sågarna och fabrikerna — kapitalägarna. 

Folk lever annorlunda nu, än under bondesamhället, och nya konflikter uppstår och man ställer andra krav på samhället. Tryggheten man fick från familjen och gården, finns inte längre alltid tillgängligt.

Den här nya sociala situationen, leder till att nya politiska partier bildas, som representerar de nya grupperna i industrisamhället. Socialdemokraterna representerar arbetarna och Högerpartiet (senare Moderaterna) representerar kapitalägarna. Under de här åren, från sådär 1850, fram till första världskriget, genomgår svensk ekonomi en mycket omfattande förändring, både på landsbygden och i städerna. Sverige är fortfarande inte ett särskilt rikt land, men det är på god väg att bli ett.

Saltsjöbadsavtalet - "Den svenska modellen" 

Anledningen till att fack och arbetsgivare var beredda att sluta avtal var de många arbetskonflikterna under första hälften av seklet. I början av 1930-talet hade Sverige flest konfliktdagar i Europa. Något som politikerna inte lyckades få stopp på. Det ledde till politiska påtryckningar om att lagstifta om regler för stridsåtgärder (strejk och lock out) på arbetsmarknaden. Saltsjöbadsavtalet 1938 såg till att arbetsmarknadens parter kom överens, utan att lagstiftning behövdes.

Avtalet slog alltså fast en norm om att arbetsmarknadens parter ska sluta avtal, utan inblandning av regeringen. Det la grunden för det som kallas ”Den svenska modellen”. Modellen bygger sedan dess på att fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna gemensamt tar ansvar för att utveckla de regler som ska gälla på den svenska arbetsmarknaden.

Grunden för den svenska arbetsmarknaden utgår från arbetsrättslig lagstiftning. Men lagarna kompletteras med fler och bättre villkor tack vare kollektivavtal. 

Kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare och en fackförening. I ett kollektivavtal finns regler om till exempel arbetstider, semester och löner. Det är ofta ett kollektivavtal som styr din lön.

Kollektivavtal innehåller ofta regler om:

• anställningsformer
• övertid
• löner och ersättningar
• arbetstider
• ledigheter
• uppsägning
• pensions- och olycksfallsförsäkringar

I ett kollektivavtal bestäms hur låg den lägsta lönen ska vara för de anställda. Avtalet gäller också anställda som inte är med i en fackförening men arbetar på en arbetsplats som har ett kollektivavtal. Det finns ingen lag i Sverige om hur låga de lägsta lönerna ska vara.

Även om din arbetsgivare har ett kollektivavtal finns det möjlighet för dig att förhandla eller diskutera din lön med din arbetsgivare. Du kan få olika lön beroende på hur svårt arbetet är och hur du klarar arbetsuppgifterna. De flesta större organisationer och företag har kollektivavtal med en fackförening, men det finns också arbetsgivare som inte har något kollektivavtal.

Arbetsmarknaden kan delas in i privat och offentlig sektor

I den privata sektorn finns vinstdrivande företag med privata ägare. Dessa företag kan se olika ut och kan vara till exempel små butiker eller annan handel, tillverkningsindustrier, byggverksamhet, juridik och ekonomi, transport och restauranger. Cirka 70% av alla anställda arbetar i den privata sektorn.

Den offentliga sektorn ägs av stat, kommuner och landsting. I den offentliga sektorn jobbar många människor inom till exempel sjukvård, utbildning, polis, social omsorg, förskola, miljöskydd, avfallshantering, vatten och avlopp och räddningstjänst.

Arbetsgivare och arbetstagare

Arbetsmarknaden är uppdelad i två sidor: arbetsgivare och arbetstagare.

Arbetstagare kallas också för anställda. Det finns föreningar/organisationer för både arbetstagare och för arbetsgivare. 

Det är föreningar eller organisationer där arbetsgivare eller arbetstagare samarbetar och jobbar för sina intressen på arbetsmarknaden. Alla som är medlemmar i föreningen eller organisationen får vara med och påverka.

Arbetsgivarorganisationer representerar arbetsgivarnas intressen

De största arbetsgivarorganisationerna är:

• Svenskt näringsliv (f.d. SAF) för privata företag
• Arbetsgivarverket och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) för offentliga arbetsplatser

Fackliga organisationer representerar arbetstagarnas (de anställdas) intressen

De största fackliga organisationerna är:

• LO (Landsorganisationen i Sverige)
• TCO (Tjänstemännens centralorganisation)
• SACO (Sveriges akademikers centralorganisation)

I Sverige har det funnits fackföreningar sedan 1880-talet och många anställda väljer att vara medlemmar. Det är frivilligt att vara med i en fackförening. De som är med i en fackförening betalar en medlemsavgift. 

Det är vanligt att vara medlem både i en fackförening och i en arbetslöshetskassa, A-kassa. En A-kassa är en ekonomisk förening som ger pengar till sina medlemmar om de blir arbetslösa. Det finns många olika A-kassor och ofta är A-kassan kopplad till den fackförening du är med i.

Fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer träffas regelbundet och förhandlar om vilka regler som ska gälla på arbetsmarknaden. Dessa förhandlingar handlar bland annat om löner och andra rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen. Rätten att förhandla bestäms i lagen om medbestämmanderätt, MBL.

De fackliga nationella organisationerna består av flera mindre fackföreningar som representerar olika yrken och branscher. Fackförbund i Sverige

Arbetsrätt

Det finns många lagar och avtal som gäller arbete i Sverige. De lagar och regler som gäller mellan arbetsgivare och arbetstagare kallas för arbetsrätt.

• MBL - Lagen om medbestämmande

Lagen om medbestämmande, MBL, är en viktig lag inom arbetsrätten. I lagen finns regler om rätten att organisera fackföreningar på arbetsplatserna. Lagen säger också att arbetsgivaren måste informera arbetstagarna om viktiga saker som gäller arbetsplatsen. Arbetsgivaren måste också förhandla med fackföreningen innan den beslutar om förändringar på arbetsplatsen.

• LAS - Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd, LAS, skyddar anställda vid uppsägningar.

Lagen gäller främst anställda med fast anställning. I lagen står det att en person inte kan sägas upp från sitt arbete utan saklig grund. Saklig grund kan vara att det inte finns arbete eller att en anställd inte sköter sig på arbetet.

I lagen om anställningsskydd finns det regler om vilka anställda som ska sägas upp först när det är brist på arbete. Det kallas turordningsreglerna. Huvudregeln är att den som varit anställd kortast tid blir uppsagd före den som varit anställd längre.

Konflikter på arbetsplatsen

En konflikt eller ett bråk på en arbetsplats ska lösas så snabbt som möjligt. Det är arbetsgivarens, chefens, ansvar att se till att konflikter blir lösta. Om du hamnar i en konflikt ska du prata med din chef (arbetsgivaren). 

Om du har en konflikt med din chef och är medlem i en fackförening kan du få stöd av din fackförening. När arbetsgivaren och arbetstagaren hamnar i en konflikt och inte kommer överens om en fråga på arbetsplatsen kan de kontakta Arbetsdomstolen, AD. Domstolen kan då undersöka konflikten och ge ett svar på vem som har rätt.

Se filmerna:

Sveriges historia 1850-1914 5.03

Sveriges ekonomiska historia 1914-1945 5.04

Sveriges ekonomiska historia 1945-1969 5.01

Sveriges ekonomiska historia 1969-1985 4.53

Sveriges ekonomiska historia 1985-Nutid 5.25

Uppgift:

• Fördelar och nackdelar med fackföreningar och kollektivavtal
• Perspektivbyte-arbetsgivare/arbetstagare
• Jämför med andra länder, EU
• Vad innebär det om det kommer in arbetare från låglöneländer? 
• Vad tycker du?

Måste gitt - filmanalys

Mål för arbetet

• Förstå och kunna resonera kring begreppen socioekonomisk bakgrund, segregation och integration.
• Skriva kortare resonerande texter.

Centrala begrepp

Socioekonomisk bakgrund, segregation och integration

Svåra ord:

segregation, integration, skildring, oskrivna lagar, normer, regler, lagar, etnicitet, grupp, grupptryck, socioekonomi

Måste gitt skildrar en frontalkrock mellan två världar som ryms i en och samma stad: hur den unga, småkriminella killen Metin från orten plötsligt ges tillträde till de fina kulturkretsarna i innerstaden.

Kontrasterna mellan världarna är stora och Metin slits mellan sin lojalitet med kompisgänget hemma i Jordbro och drömmen om att ta sig därifrån genom att komma in på scenhögskolan eller ge ut en ”riktig” bok. 

Vi kommer parallellt med det individuella uppgifterna ha gemensamma diskussioner kring filmens tema och de samhällsfrågor som berörs.

1. Se filmen Måste gitt.
2. Vi ser intervjun med Can Demirtas t.o.m. 9.30
3. Diskutera med dina klasskamrater kring språkets betydelse för människors liv.
4. Arbeta med filmanalys.

Filmanalys

Använd frågorna här nedanför som hjälp att skriva din text. Sträva efter att skriva en sammanhängande text, snarare än att svara i punktform.

Personerna i filmen lever på många sätt i "skilda världar":

Miljön

Hur skildras Metins vardag i Jordbro? Vilka ingår i hans familj? Vad heter de? Hur lever de? Vilken musik lyssnar de på? Hur klär de sig? Vad äter och dricker de? Hur ser det ut i lägenheten och närområdet? Hur är stämningen mellan familjemedlemmarna?

Människorna

Hur skildras människorna och miljöerna som Metin möter i innerstan? Vilka är de? Vad heter de? Hur lever de? Vilken musik lyssnar de på? Hur klär de sig? Vad äter och dricker de? Hur ser förlagskontoret och lägenheterna ut? Hur uppträder de mot varandra och mot Metin?

Andra skillnader

Många gånger i filmen får vi se Metin förflytta sig, via pendeltåg eller bil, mellan Jordbro och innerstan. Det är så kallade transportsträckor som man ofta klipper bort i film eftersom de inte brukar tillföra så mycket till berättelsen. Varför tror du att filmskaparna i det här fallet ändå väljer att skildra dessa resor? Vad tänker Metin på i baksätet i bilen eller på pendeltåget – och hur vet vi det?

Kluring

Segregation i Stockholm och i Varberg

Stockholm är, liksom andra svenska storstäder, en segregerad stad. Forskning visar dessutom att segregationen ökar och att andelen som tjänar allra mest ökar i innerstaden på bekostnad av de som tjänar minst. De fattiga trängs allt längre ut i ytterförorterna, såsom Jordbro där Metin bor. 

Roger Andersson, som är professor i kulturgeografi på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet, menar att den ökande segregationen beror på flera faktorer:

1. Att de redan rika blir rikare och de redan fattiga blir fattigare.

2 . Att välfärdsutbudet, såsom skolor, sjukvård och äldrevård, har förändrats.

3. Att bostadsmarknaden i allt högre grad styrs av privata intressen i stället för offentliga.

4. Att andelen hyreslägenheter blir allt mindre.

• Hur kan dessa fyra faktorer öka segregationen i en stad? Fundera, diskutera och väv in detta i din analys.

• Hur ser det ut där du bor? Är det en segregerad kommun? 

• Vad kan vi göra för att minska segregationen i en stad? Fundera gärna på stadsplanering, kultursatsningar och politiska åtgärder men också på vad medborgarna kan göra för att bidra till minskad segregation i vardagen.

Afghanistan - kultur och historia

 

Afghanistan - kultur och historia

Afghanistan är en av världens äldsta civilisationer. Genom Afghanistan gick den berömda
Sidenvägen mellan Kina och Europa. Landet har under historien varit utsatt för otaliga
invasionsförsök, varav många har lyckats och därmed influerat kulturen. 

Afghanistan har sedan slutet på 1970-talet befunnit sig i mer eller mindre konstant krig. För att få en inblick i Afghanistans rika kultur, historia och starka traditioner som ligger till grund för dagens situation, bör man känna till om hur landets kultur formats av olika religioner från zoroastrianism och buddism till dagens islam. 

Afghanistan ligger i Centralasien och domineras av bergskedjan Hindu Kush. Landet började bebos för mer an 6000 år sedan och består av en mängd folkgrupper varav Pashtunerna är den största. Många främmande makter har erövrat landet, från Alexander den store till Djingis Khan och ännu fler, vilka därmed gett sina bidrag till landets rika kultur. Arabernas intåg på 600-talet förde med sig den nuvarande religionen islam, men den tidigare religionen buddismen levde kvar i delar av landet till långt in på 1800-talet.

Efter 1:a världskriget ville Emir Amanullah snabbt modernisera landet och försökte tvinga afghanerna att klä sig västerländskt, men traditionerna är starka i Afghanistan, alltför starka, så emiren störtades. Afghanistan blev en bricka i stormakternas ”Kalla Krig” under dåvarande Sovjetunionens ockupation 1979 till 1989, vilket efterlämnade olika militanta islamistiska grupper där Osama bin Laden och ”Al Qaeda” blev den mest kända.

Efter ”World Trade Center”-attacken 11/9 2001 kunde snabbt Talibanernas brutala regim i Afghanistan avlägsnas men trots enorma internationella insatser, bland annat från Sverige, är fortfarande landet väldigt traditionellt med en kultur som starkt avviker från vår västerländska.
Underutvecklingen är stor, läskunnigheten enormt låg och dessutom finns många traditioner som hindrar utveckling, speciellt för kvinnorna. Pojkar och flickor är strikt separerade från varandra men i storstäderna finns nu en mer liberal kultur där till och med popkonserter kan ges, fast ibland under bombhot. 

Nyckelord

Afghanistan, Sidenvägen, buddism, Kalla kriget, Talibaner, Osama bin Laden, traditioner,

internationell hjälp, analfabetism

Läs mer om kriget i Afghanistan på Globalis.

Film Afghanistan - kultur och historia 22 minuter