Mördaren i parken av Lena Ollmark är en deckarnovell. Vi kommer att läsa halva novellen. Läs gärna novellen flera gånger. Regler för deckare finns i slutet av dokumentet.
Er uppgift är att skriva en egen fortsättning på berättelsen. Ni skriver två och två i delat dokument.
Gör så här:1. Diskutera den dramaturgiska kurvan för Mördaren i parken med varandra.
2. Planera din text innan du börjar skriva. En tankekarta kan vara en god hjälp.
Recept för deckare
3. Härma språkstilen i Lena Ollmarks text så gott du kan.
4. Läs igenom din text när du är klar. Är du nöjd med språket? Finns det en tydlig röd tråd? Följer texten den dramaturgiska kurvan och reglerna för deckargenren? (Se reglerna i slutet av dokumentet.)
- Det måste finnas någon sorts detektiv, alltså någon som arbetar med att utreda brottet.
- Alla ledtrådar måste beskrivas och uppvisas tydligt så att läsaren har samma möjlighet som polisen/detektiven att lösa mysteriet.
- Gärningspersonen måste visa sig vara en person som på något sätt funnits med i berättelsen.
- Gärningspersonen ska inte vara en yrkesmördare, utan en "vanlig" människa, gärna någon som man inte skulle misstänka i första taget.
- Det får aldrig visa sig att detektiven själv är gärningspersonen. Det skulle lura läsaren.
- Brottet måste vara så pass allvarligt att läsaren tycker att det är värt att läsa en hel bok om det. Därför skriver man helst om mord.
- Brottet får aldrig visa sig vara en olyckshändelse eller ett självmord.
- Brottet måste lösas med hjälp av ledtrådar och logik, inte genom magi, spådom och liknande.
- Även om läsaren ska kunna lista ut vem som är brottslingen, är det viktigt att det inte är alltför lätt att lösa brottet. Därför placerar författaren ofta ut villospår, alltså ledtrådar som sedan visar sig leda åt fel håll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar