tisdag 22 augusti 2023

Demokrati - Bilda ditt eget parti år 8

 



Bilda ditt eget parti

  • Bilda ett eget parti och skapa ett mycket enkelt partiprogram. 
  • Formulera ett eget "partiprogram" utifrån minst tre områden som ni vill fokusera på. Dessa områden är era "hjärtefrågor". (Exempel på områden: utbildning, miljö, kriminalvård, skattepolitik, arbetsmarknad, vård, migration, infrastruktur.) 
  • Förklara hur ni tänker arbeta för att uppnå era mål. Hur ska ni finansiera era förslag?
  • Besök befintliga partiers hemsidor för att få inspiration, eller i alla fall se hur de tänker eller formulerar sig.
  • Hitta på ett lämpligt namn på ert parti.

Tänk på:

I en demokrati har vi rättigheter och skyldigheter. Vad innebär det?

Ert partiprogram ska hålla sig inom vårt samhälles demokratiska gränser. 

Du kan hitta vårt svenska samhälles demokratiska gränser i följande urval av källor:


Demokrati - Så styrs Sverige år 8

 


Så styrs Sverige

 

Demokrati

Så styrs samhället

Att kunna om några veckor

  • Kortfattat kunna förklara hur Sverige och Varberg styrs.
  • Känna till hur riksdag och regering arbetar och hur beslut fattas.
  • Kunna resonera kring några politiska ideologier och deras kännetecken.
  • Känna till några olika stats- och styrelseskick i världen
  • Kunna förklara hur man kan påverka olika demokratiska beslut.
  • Kunna resonera kring de typiska dragen för demokrati respektive diktatur.

Del 1

Demokratins grunder

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

All offentlig makt utgår från folket

Att Sverige ska vara ett demokratiskt styrt land är något som känns självklart för de allra flesta. Vårt land har en historia med ett stabilt folkstyre sedan länge. Det finns av tradition en stark tro på demokratiska värden. Med vi kan ändå inte ta demokratin för given, eftersom det händer att antidemokratiska rörelser får gehör för sina idéer. Vi måste alla ta ansvar för demokratin och förvalta den genom att använda vår rösträtt. För att kunna göra det behöver vi sätta oss in i de frågor som våra folkvalda representanter driver i demokratins namn.

Frågor om demokrati har diskuterats i flera tusen år. Men det finns ingen definition av demokrati som alla i hela världen skulle kunna ställa upp på. Däremot finns det vissa saker som väldigt många är överens om kännetecknar en demokrati, till exempel människors lika värde och rättigheter, fri åsiktsbildning, tryck- och yttrandefrihet, likhet inför lagen och rösträtt.

Rätt till din åsikt

En viktig grund för demokrati är att alla ska ha samma rättigheter och behandlas lika inför lagen.

Rösträtten är central men också rätten att uttrycka sin åsikt och sprida sina tankar, idéer och känslor. Rätten att ge ut en tidning utan att en myndighet i förväg granskar innehållet, är ett exempel på detta.

I Sverige är våra demokratiska fri- och rättigheter beskrivna i våra fyra grundlagar. Två av dessa, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, beskriver rättigheterna för yttrandefriheten i press, radio, tv och på webbplatser. Rätten att demonstrera har stöd i regeringsformen.
Folkstyre och parlamentarism

Folkstyre innebär att alla myndiga personer i ett land har rösträtt och väljer vilka som ska representera dem i valda församlingar, som riksdag, landsting och kommun. Det är majoriteten som bestämmer i en demokrati. Men det är viktigt att komma ihåg att minoriteten också har demokratiska rättigheter. Majoriteten får aldrig förtrycka minoriteten.

I Sverige har vi en parlamentarisk demokrati. Det innebär att regeringen är beroende av riksdagens stöd för att kunna styra landet. Riksdagen kan bestämma hur länge en regering får sitta kvar vid makten. Om en regering inte har stöd av riksdagen kan den fällas i en förtroendeomröstning. Den här principen kallas för parlamentarism.
Demokrati fungerar

Det finns mängder av avskräckande exempel på regimer som har förtryckt och terroriserat människor. I diktaturer kan man sättas i fängelse eller i koncentrationsläger för sina åsikters skull eller för att man tillhör en viss befolkningsgrupp. Historien visar att demokratiska statsskick bäst skyddar individens frihet och mänskliga rättigheter. Och att demokrati och fred ofta råder när människor i olika länder har kontakt och bedriver handel med varandra.

Men skyldigheter då?

Som medborgare i en demokrati har du en mängd rättigheter men också vissa skyldigheter. Här nedanför hittar du exempel på sådant som kan ses som skyldigheter i en demokrati.

  • Följa demokratiska beslut på alla nivåer exempelvis våra lagar.
  • Respektera människors rätt att uttrycka sina åsikter.
  • Visa hänsyn till dina medmänniskor



Källor:
SO-rummet.se
demokratiindex.weebly.com


Del 2

Så styrs Sverige
 
 
 
 
 
Riksdagsvalet
Vart fjärde år har vi val till riksdagen, landstinget och till kommunerna, det vill säga år 2014, 2018 och så vidare. Valdagen infaller alltid på den andra söndagen i september. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i riksdagsvalet.
 
Riksmöte 
Riksdagen samlas till ett riksmöte första tisdagen i oktober. Riksmötet pågår till nästa riksmöte börjar i oktober följande år. Förr i tiden samlades riksdagen mer sällan men man har behållit namnet riksmöte även om man idag arbetar under större delen av året.
När riksdagen samlas för första gången efter ett val väljer ledamöterna talman och vice talmän.Talmannen leder riksdagens arbete och kammarens sammanträden. Talmannen får inte delta i debatterna eller rösta när olika ärenden ska avgöras. Vid en eventuell regeringsbildning är det talmannen som leder förhandlingarna och lägger fram ett förslag för riksdagen om godkännandet.
 
Utskott
Riksdagsledamöterna fattar tusentals beslut varje år. Naturligtvis kan ingen riksdagsledamot sätta sig in i alla dessa ärenden. Därför finns det 15 utskott för olika områden.

De 349 riksdagsledamöterna delas upp på dessa utskott. Vissa koncentrerar sig på frågor som handlar om miljön medan andra specialiserar sig på frågor som berör skolan. I varje utskott sitter 17 riksdagsledamöter.

Utskottens sammansättning ska i princip spegla partiernas styrka i riksdagen. Stora partier får fler ledamöter i utskotten än mindre partier. Exempel på utskott är utbildningsutskottet, skatteutskottet, försvarsutskottet, jordbruksutskottet, kulturutskottet och arbetsmarknadsutskottet.

Det viktigaste arbetet sker i utskotten. Det är där alla förslag ska bearbetas. När ett utskott ska komma med ett förslag hur en fråga ska lösas tar man först kontakt med experter och organisationer som kan detta ärende för att få idéer.

I utskotten förekommer det ofta att man kompromissar med andra partier som sitter i utskottet. Kompromisser är viktiga i det politiska arbetet i Sverige, eftersom inget parti i riksdagen har en egen majoritet. Därför måste man göra upp och komma överens med politiska motståndare.

När utskottet har klarat av sitt arbete lämnar man ett förslag (betänkande) till riksdagen. Därefter diskuteras förslaget i kammaren (som också kallas plenisalen) som är den sal där de 349 riksdagsledamöterna har sina bestämda platser.
 
Beslut 
Därefter sker en omröstning. Ett beslut som riksdagen tar utan omröstning kallas acklamation. Det innebär att alla, eller nästan alla svarar ja, när talmannen frågar om förslaget antas.

I frågor där oenigheten är stor blir det någon som begär röstning, votering. Voteringen kan gå till så att ledamöterna får resa sig om de vill rösta ja till ett förslag.

Oftast blir det dock rösträkning. Vid varje sittplats finns röstknappar för ja eller nej eller avstår. På ljustavlor bakom talmannen visas snabbt resultatet av omröstningen. Säger en majoritet av ledamöterna ja till utskottets förslag får regeringen i uppdrag att genomföra förslaget.

Statsminister och statsråd
Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda en regering kallas för statsminister. (Det är statsministern som utser vilka personer som ska ingå i regeringen). Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar.

Departement
Många statsråd är ansvariga för var sitt departement. Ett departement har ansvar för ett speciellt samhällsområde. 

Exempel på departement är utbildningsdepartementet, bostadsdepartementet, försvarsdepartementet, utrikesdepartementet och miljödepartementet.

Departementen ska hjälpa till att ta fram nya propositioner och se till att de beslut som riksdagen har tagit genomförs. De flesta personer som arbetar på departementen är anställda och har kvar sina arbeten även om regeringen måste avgå efter ett förlorat val.

Monarki
Sverige är en monarki. Det innebär att en kung eller en regerande drottning är landets statschef. Sedan 1810 är det släkten Bernadotte som har varit statschefer. Statschefen har ingen politisk makt. Kung Carl XVI Gustav deltar inte i regeringens sammanträden.

Kungens viktigaste uppgift är att representera Sverige som dess statschef. Han tar emot främmande länders sändebud, och genomför statsbesök i andra länder.

Regeringen
Regeringens uppgift är att styra landet. Det innebär att den skall genomföra riksdagens beslut. Regeringen planerar för hur man vill styra landet, men det är riksdagens om beslutar.
Sverige är en parlamentarisk demokratiMed det menas att regeringen måste ha stöd eller i alla fall godtas av de flesta i riksdagen. Man säger att regeringen skall ha riksdagens förtroende. Det partiet med som fått flest röster i valet kan alltså inte utropa sig till vinnare och ensamt bilda regering. Regeringen måste ha stöd av Riksdagen.
Enklast blir det om ett parti har fler platser i riksdagen än alla de andra partierna tillsammans. Det partiet kan då bilda en majoritetsregering. Det är ovanligt med majoritetsregeringar i Sverige under de senaste åren.
Ett parti kan få bilda minoritetsregering om det får mindre än hälften av rösterna. Det måste då lita på att kunna få stöd av andra partier i riksdagen för att kunna regera. Så är det med vår nuvarande regering.
Om inget parti är tillräckligt stort, kan två eller flera partier slå sig ihop för att få majoritet och bilda en så kallad koalitionsregering.
I ett utsatt läge kan alla partier gå samman och bilda en regering, detta är en så kallad samlingsregering . Senast vi hade detta var under andra världskriget, då samtliga partier utom kommunisterna ingick i regeringen.
Det är talmannen i riksdagen som ger uppdraget att bilda en regering till någon av partiledarna. Budet går till den partiledare som bedöms ha den största möjligheten att bilda en regering som de kan få godkänd i riksdagen.
Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda regeringen kallas för statsminister. Det är statsministern som utser vilka personer som skall ingå i regeringen. Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar.
Regeringsbesluten fattas kollektivt. Varken ministerstyre (att enskilda statsråd fattar beslut för regeringen) eller ministerförvaltning (att enskilda statsråd styr förvaltningen) är tillåtna i den svenska konstruktionen.
De flesta av regeringens medlemmar är också chefer för var sin avdelning eller departement.
Det mesta av arbetet utförs i departementen, men regeringen brukar samlas en gång i veckan till regeringssammanträde där man formellt fattar beslut. Statsministern har inget departement, men han har hjälp av statsrådsberedningen som består av politiska medhjälpare samt experter.
Statsministern kan även under mandatperioden avsätta statsråd och utnämna nya. Under de senaste åren har regeringarna bestått av ett tjugotal statsråd, varav 12-14 stycken varit departementschefer.
Det första kvinnliga statsrådet, Karin Kock, utnämndes så sent som 1947. Andelen kvinnor började öka först vid mitten av 1970-talet och har stigit och ligger i nuläget(2014) på strax över 40 procent.
Blockpolitik: När riksdagens partier samlas i två block som politiskt står mot varandra.

Vågmästare: När ett parti får stor makt genom att kunna stödja det ena eller andra blockets politik. Partiet kan då få stort inflytande trots få mandat men har ingen möjlighet att driva igenom egna förslag utan stöd från något av blocken. Begreppet kommer ifrån att man liknar politiskt beslutsfattande vid en gammaldags balansvåg med två vågskålar som kan tippas åt det ena eller andra hållet.

Arbetsområdets kärna

Om du kan förklara bilderna och begreppen har du grundläggande koll






Grundlagar



Hur stiftas nya lagar?


 
Korta informativa Begreppafilmer


Begrepp/svåra ord

Demokrati: Folket bestämmer.

Majoritet: De flesta av de som röstar. Vid röstningar används oftast majoritetsprincipen där det förslag som får flest röster vinner.

Grundlagar: Lagar som visar hur landet ska styras och fungera. En grundlag är mycket svårare att ändra än andra lagar.

Riksdag: Där landets folkvalda samlas och fattar beslut (diskuterar och bestämmer olika saker, främst lagar). I Sverige finns 349 platser i riksdagen. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera regeringen så att de sköter sig och inte gör saker som de inte får.

Regering: Förenklat gäller att de politiska partier som har flest platser i riksdagen (majoriteten av de 349 platserna) bildar regering. Regeringen styr landet men granskas av riksdagen. I Sverige leds regeringen av en statsminister. Statsministern har många ministrar till sin hjälp att styra landet, t.ex. utrikesminister, finansminister, jordbruksminister m.fl.

Statsskick: På vilket sätt ett land styrs.

Parlamentarism: Statsskick där en vald folkrepresentation, parlamentet (riksdagen), har ett avgörande inflytande över regeringsmakten. Parlamentarism innebär att en regering inte kan bildas eller sitta kvar i regeringsställning om en majoritet i parlamentet är emot det. Regeringen är därför beroende av ett folkvalt parlaments stöd.

Representativ demokrati: Indirekt demokrati där folket väljer ut vilka som ska representera dem och bestämma, t.ex. i riksdagen (inne i riksdagen har man däremot direkt demokrati).

Direkt demokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet eller i riksdagen. Majoriteten ”vinner”.

Kommun: Det närmsta området runt en tätort. I Sverige finns idag (2019) 290 kommuner. En kommun har ansvaret för politiska frågor och beslut som berör tätorten och området runt omkring.

Landsting/region: Flera kommuner inom ett område samarbetar kring politiska frågor som kan lösas bäst genom gemensamma satsningar, som t.ex. kollektivtrafik och sjukvård.

Yttrandefrihet: Yttrandefriheten är vår viktigaste grundlag (dvs. en lag de styrande INTE kan ändra så lätt). Med yttrandefrihet menas att ALLA i samhället får tycka och tänka som man vill utan att bli straffad, och att massmedierna övervakar och granskar alla de som styr i samhället (politiker, företag m.m. som har mycket makt). För att det ska kunna råda yttrandefrihet måste det även råda tryckfrihet, alltså att man även i skrift får uttrycka sig fritt.

Diktatur: Staten styrs av en eller flera personer som INTE är folkvalda. Folket får INTE tycka och tänka som de vill.

Från förslag till lag - grundläggande begrepp
regering, riksdag, parlament, parlamentarism, utskott, departement, votering, ministrar, talman, 349 riksdagsledamöter, statsminister, minoritet/majoritet, proposition, motion, utskott, partier, lagar, demokrati,
diktatur, grundlagar, folkomröstning
Demokrati och ideologier
mänskliga rättigheter, monarki, republik, statschef
opinion, representativ demokrati direkt demokrati, politik, rösträtt, fria val, flerpartisystem, valsedel,
4%-spärren, misstroendevotum, regeringskris
4 grundlagar, (regeringsformen/successionsordningen/tryckfrihetsförordningen/yttrandefrihetsgrundlagen)
medborgerliga rättigheter, kompromiss, folkomröstning, offentlig-privat, blockpolitik, mandat, allmän, kammare, statsråd, vågmästare, majoritetsregering, minoritetsregering, koalitionsregering, samlingsregering.
kommun, kommunfullmäktige, kommunstyrelse,  nämnder, landsting,
acklamation, plenisalen, skatt
ideologier, kommunism, socialism, liberalism, konservatism, fascism, nationalism, feminism, ekologism

Övriga begrepp:
remiss, betänkande, omröstning, verkställa beslut,
budget, censur, yttrandefrihet, tryckfrihet, opposition,
författning, kollektivt, klassamhälle, reform, revolution, regeringsparti, utjämnande skatter, privat,
privatiseringar, författning, kvotering, enhetsstat, förbundsstat,

EU
EU, lobbying, ministerrådet, europaparlamentet, EU-kommissionen, euro,
maktdelningsprincipen, propaganda, diskrimineringsgrunderna

EU - subsidiaritetsprincipen eller närhetsprincipen,


Frågor

1. När har vi val till riksdagen?
2. Vilka får rösta i riksdagsvalet?
3. Vad gör talmannen?
4. Varför har riksdagen olika utskott?
5. Nämn några utskott.
6. Berätta om varför kompromisser i utskotten ofta är nödvändiga.
7. Förklara uttrycket: betänkande.
8. Hur många sitter i Sveriges riksdag?
9. Förklara uttrycket: acklamation.
10. Förklara vad voteringar i riksdagen är.
11. Vad gör statsministern?
12. Vad kallas statsministerns medarbetare?
13. Vad gör ett departement?
14. Ge exempel på ett departement och vad dess ansvarsområde är.
15. Vad innebär en monarki?
16.  Vilken är kungens viktigaste uppgift?
17. Förklara vad de olika typerna av regering innebär: minoritetsregering, majoritetsregering, koalitionsregering och samlingsregering.

Uppgift: Gör ett bildquiz i "Google Presentation" för att träna på ord och begrepp. Exempel på bildquiz.


onsdag 16 augusti 2023

Läslogg samlade exempel

 


Läslogg samlade exempel


Att läsa en god bok är som balsam för själen!



Det finns gott om studier som visar att läsning inte bara gör att du kan ta in mer kunskap, öka ditt ordförråd och i och med det bli en bättre skribent. Dessutom kan läsning bidraga till:

  • minskad stress
  • att hålla hjärnan skarp
  • att öka koncentration och fokus
  • att förbättra minnet
  • att träna ens fantasi
  • att öva förmågan till kritiskt tänkande
  • att öka empati och inkännande
  • att ge bättre sömn



I vår läslogg ska vi läsa, diskutera, skriva och dela med oss av våra upplevelser! 

1. Du lånar en valfri skönlitterär bok. 
2. Vi lägger vid varje lästillfälle ut vad du ska göra individuellt eller i grupp.
3. Du läser ca 30 minuter, en lektion i veckan.
4. Du skriver på Classroom/Svenska/Läslogg.
5. Du berättar för din bänkgranne om det du läst.

Vecka 

Utlåning av böcker
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Presentera din bok: titel, författare och utgivningsår. Berätta om boken ingår i en serie, har blivit filmatiserad eller om den fått något pris. Presentera även författaren. 
  3. Beskriv var (på vilken plats) karaktärerna i boken befinner sig, när i tid handlingen utspelas och                 vem/vilka som är huvudpersoner.
Vecka 
  1.  Mellan vilka sidor har du läst idag? 
  2. Skriv en kort text om vad du tror kommer att hända huvudpersonen/erna den närmaste tiden i din bok.

Vecka 
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Återberätta vad som har hänt i boken hittills… och skriv en egen tanke om det du läst. 
Vecka 35
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Vad säger dig omslaget till boken? Berätta om varför du tror det ser ut så här och vad du tycker om det.
  3. Hur hade omslaget sett ut om du hade fått bestämma?
Vecka 36 

  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
  2. Välj någon sorts musik som du tycker har koppling till boken du läser. Presentera musiken och förklara vilken koppling du ser.

Vecka 37 

  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Beskriv en speciell händelse från boken och skriv en egen tanke om händelsen. Tänk på att du ska beskriva utförligt och att du ska reflektera över det du läst. 
Vecka 38 Onsdag 20/9

  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Bok och bild - Välj en liten bit text, eller en replik, ur den bok du läser och välj en bild som passar till. Rita och måla, leta i tidningar eller på nätet. Presentera bild och citat och förklara den koppling du ser.

Vecka 39
1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Beskriv miljön. Var i världen utspelar sig händelserna i din bok? Hur ser där ut? Hur luktar där? Hur låter det? Använd adjektiv och bildspråk (liknelser och metaforer).

Ett exempel på en mening med många adjektiv:
En snabb röd bil, for med en hastighet så träden vek sig och lämnade dammoln efter sig. Däcken tjöt och luften fylldes av bränt gummi. Flickan som satt i bilen bredvid föraren, kramade handväskan i knät så den blev platt och innehållet i den blev skrynkligt och obrukbart.

Liknelser 
En liknelse är ett bildligt uttryck. En liknelse har jämförelseord utsatta, exempelvis ”som”, ”liksom” eller ”såsom”. Exempel på liknelser är: ”Platt som en pannkaka”, ”Arg som ett bi”, ”Hungrig som en varg”, ”Snabb som en vessla” eller ”Du har ett hjärta av guld”.

Metaforer
En metafor innehåller däremot ingen jämförelse – utan är ett bildligt uttryck där jämförelseord saknas. Styrkan med metaforer är att de visualiserar begreppen och gör dem tydligare.
Exempel på metafor: "Du är en klippa", ”Det är dystra miner på börsen i dag”, ”Livet är en resa” eller ”Att hamna på efterkälken”.

Vecka 40
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Välj ut ett citat (en eller ett par meningar) ur din bok och berätta om varför du valde just det citatet. Du kan även välja ett känt citat och motivera varför det passar till din bok.
Att citera innebär att ordagrant återge vad någon har skrivit eller sagt. Citaten bör vara få och väljas med eftertanke. Korta citat sätts inom "citattecken".




Vecka 42

  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
  2. Ofta förstärker man en berättelse i en bok eller film med motsatspar såsom krig och fred, kärlek och hat, stor/liten, rik/fattig, ful/snygg, sant/falskt, rätt/orätt eller det onda och det goda. Vilka motsatspar kan du hitta i din bok? Motivera varför de motsatserna har en viktig roll i din bok.
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
  2. Berätta om något du läst hittills. Vilken känsla skulle du koppla till just detta du läst? -Rädsla, trygghet, värme, kyla, sorg, glädje, ångest, skam, längtan, hopp, tacksamhet... eller något annat. Varför valde du just den känslan?
Vecka 43 Onsdag 25 oktober
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Om du var tvungen att lägga till en karaktär i din bok, hur hade den personen sett ut och vad hade hänt runt den personen? Använd dig av det som står i rutan: "Utanpå, inuti,omkring."

Vecka 44 Höstlov


Vecka 45
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Du är en reporter på en tidning. Gör en intervju med huvudpersonen i din bok.

Vecka 46
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Återberätta vad som har hänt i boken hittills och skriv en egen tanke om det du läst, dvs. gör en reflektion.
Vecka 47 22 november
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
  2. Välj ut två substantiv, två adjektiv och två verb ur din bok. Berätta varför du valde just dessa ord och vilken betydelse de har för bokens handling.
Substantiv är namn på ting till exempel boll och ring. Enett eller flera framför.
Adjektiv är hur man är till exempel röd och kär. Beskrivande ord.
Verb är sådant man kan göra till exempel tuta och köraAtt före i grundform (ex.att springa).

Vecka 48, 29 november
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
  2. Skriv och berätta vilka likheter och vilka skillnader det är på dig och  huvudpersonen i din bok. Det kan vara allt från utseende, ålder, utbildning, familj, bostad, ekonomi, husdjur, sport eller hur vardagen ser ut hos er.

Vecka 49, 6 december
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
  2. Berätta och beskriv  utifrån din bok något av orden och begreppen: Nativitet, Mortalitet, Spädbarnsdödlighet, BNP, HDI, Ekologiskt fotavtryck, Bistånd, Pension, Förväntad livslängd, Urbanisering, Levnadsstandard, Tillgång till rent vatten, Hållbar utveckling, Migration, Demografi, Befolkningsutveckling, Push-och pullfaktorer, fattigdom, utbildning...
Vecka 50, 13 december
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
  2. Ta några foton som visar vad din bok handlar om, eller hitta en bild på nätet. Skriv några rader på läsloggen som förklarar hur bilderna hänger ihop med bokens innehåll.
EXTRAS
1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Är det demokrati eller diktatur där huvudpersonen i din bok befinner sig? Om det inte framgår, får du föreställa dig att där antingen är diktatur eller demokrati. Bestäm dig för vilket, om du inte vet. Beskriv hur det i så fall märks/ser ut i samhället i din bok!

Gör så här:

  1. Läs i ca 30 min. 
  2. Gör veckans uppgift.
  3. Tänk på att dina läsloggar är viktiga! De visar inte bara din läsförståelse, utan även dina åsikter, tankar, reflektioner samt din analysförmåga.

Vecka
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Välj ut fyra substantiv, fyra adjektiv och fyra verb ur din bok. Sätt in orden i meningar, så att man förstår vad de betyder.

Vecka 6 - 7 februari
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Ta med din Ipad ut (eller leta upp bilder på nätet) och ta några foton som visar vad din bok handlar om. Skriv några rader på läsloggen som förklarar hur bilderna hänger ihop med bokens innehåll.
Vecka 7 - 14 februari
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Berätta om vad du läst hittills. Beskriv noga och utförligt! Vad har hänt hittills? Var utspelar sig händelserna? Hur där ser ut? Hur låter där? Hur luktar där? Hur ser karaktärerna ut och hur är de till sättet?
Vecka 8 - 21 februari LOV

Vecka 9 - 28 februari
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Skriv och berätta vilka likheter och vilka skillnader det är på dig och huvudpersonen i din bok. Det kan vara allt från utseende, ålder, utbildning, familj, bostad, ekonomi, husdjur, sport eller hur vardagen ser ut hos er.
Vecka 10 - 7 mars
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Finns det någon orättvisa i din bok? Berätta. Om inte, berätta om något rättvist - något som du tycker är schysst och bra.
Vecka 10 - 9 mars
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Beskriv miljön. Var i världen utspelar sig händelserna i din bok? Hur ser där ut? Hur luktar där? Hur låter det? Använd adjektiv och bildspråk (liknelser och metaforer).
Ett exempel på en mening med många adjektiv:
En snabb röd bil, for med en hastighet så träden vek sig och lämnade dammoln efter sig. Däcken tjöt och luften fylldes av bränt gummi. Flickan som satt i bilen bredvid föraren, kramade handväskan i knät så den blev platt och innehållet i den blev skrynkligt och obrukbart.

Liknelser 
En liknelse är ett bildligt uttryck. En liknelse har jämförelseord utsatta, exempelvis ”som”, ”liksom” eller ”såsom”. Exempel på liknelser är: ”Platt som en pannkaka”, ”Arg som ett bi”, ”Hungrig som en varg”, ”Snabb som en vessla” eller ”Du har ett hjärta av guld”.

Metaforer
En metafor innehåller däremot ingen jämförelse – utan är ett bildligt uttryck där jämförelseord saknas. Styrkan med metaforer är att de visualiserar begreppen och gör dem tydligare.
Exempel på metafor: "Du är en klippa", ”Det är dystra miner på börsen i dag”, ”Livet är en resa” eller ”Att hamna på efterkälken”.

Vecka 11 - 14 mars
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Tänk dig att du skulle umgås med bokens huvudperson en hel dag. 
    Vad skulle ni göra då? Det kan förstås vara allt från att simma med delfiner till att gräva ett dike. Det viktiga är att du förklarar varför du skulle vilja göra just detta tillsammans med just denna person.
Vecka 14 - 4 april
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Om du fick ändra på en sak i boken, vad skulle du då ändra på? Varför?


Vecka 16 - 18 april
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Känner du igen dig i boken? Varför? Eller kan du känna igen någon du känner i boken. Berätta varför?
Vecka 17 - 25 april
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Vilka karaktärer finns med i boken och i vilken miljö utspelar sig handlingen?
Vecka 18 - 2 maj
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Välj en dikt som passar till din bok. Skriv en egen dikt eller gå in på svenskadikter.com  
    Berätta om varför dikten passar till din bok.
Vecka 19 - 9 maj
  1. Förberedelse av presentation av din bok.
  2. Samtal i grupp torsdag 11 maj. 
Länk till gestaltning

Vecka 20 - 16 maj
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Om du var tvungen att lägga till en karaktär i din bok, hur hade den personen sett ut och vad hade hänt runt den personen? Använd dig av "Utanpå, inuti, omkring."

Vecka 22 - 30 maj
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Rekommenderar du boken du läst? Varför/varför inte? Motivera ditt svar.

Extras

        Vecka 
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Om du var tvungen att lägga till en karaktär i din bok, hur hade den personen sett ut och vad hade hänt runt den personen? Använd dig av "Utanpå, inuti, omkring."

        Vecka 
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Läsa och lyssna:
  • Berätta i stora drag vad din bok handlar om för din bänkkamrat. 
  • Läs därefter en sida ur din bok högt för din kompis.
  • Skriv en kort sammanfattning vad du uppfattat.
        Vecka 
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Välj ut ett citat (en eller ett par meningar) ur din bok och berätta om varför du valde just det citatet. 
Att citera innebär att ordagrant återge vad någon har skrivit eller sagt. Citaten bör vara få och väljas med eftertanke. Citat markeras grafiskt. Korta citat sätts inom "citattecken".

        
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Berätta om en speciell händelse. Det kan vara något kul, spännande eller något hemskt som har hänt i din bok.
    1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
    2. Välj någon sorts musik som du tycker har koppling till boken du läser. Presentera musiken och förklara vilken koppling du ser.


    Om jag läser för mitt barn…  Spelar det någon roll?

    • Nio av tio ord vi använder har vi lärt oss från skriven text.
    • En sjuåring har ett ordförråd på ca 5000 - 7000 ord.
    • En sjuttonåring som läst och/eller lyssnat regelbundet till texter har ca 50 000 - 70 000 ord.
    • En sjuttonåring som inte läst/lyssnat till texter har endast 
    • 15 000 - 17 000 ord.
    • Så stor är alltså skillnaden!
    • En vuxen behöver ett ordförråd på minst 50 000 ord för sitt dagliga liv, för att kunna hänga med i nyhetssändningar och för att kunna förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar o s v.
    • Så visst spelar läsningen roll!
    Mats Myrberg, Professor i specialpedagogik, Stockholms Universitet
    Ingvar Lundberg, Professor i psykologi, Göteborgs Universitet


    Tala - öva inför NP

                Tala                    Övning 1 " En oväntad vänskap " Del 1 Idag börjar vi arbetet med muntliga övningar inför NP. ...