onsdag 27 september 2023

Språk, Gestaltning personbeskrivning


Gestaltning personbeskrivning

-elevexempel

Torulf McDonald 

Hej, mitt namn är Torulf och jag är 45 år. Jag är ensamstående far till två underbara döttrar, Gertrud, 8 år, och Olga, 6 år. Jag är smått överviktig och har ett päronformat ansikte, jag brukar ofta få kommentarer om hur blek jag är, jag har ett dåligt pigment. Mitt hår är rött och matt, mina ögon smaragdgröna. Jag tycker att jag har en relativt liten mun och mina läppar är smala.

Jag är en empatisk och social individ, jag anser mig själv vara en intellektuell person. Jag skulle beskriva mig själv som en aning lat, jag sitter gärna ner om jag får chansen, att motionera är inte min sak, men för mig är det viktigt med en bra hållning, att lunka fram är oacceptabelt.

Jag bor i en mysig lägenhet med fem rum i Stockholm. Det är inte bara jag och barnen som fyller ut golvet, jag älskar djur, men Olga är pälsallergiker. Vi har tre vattensköldpaddor, en ödla och två dvärgpapegojor, och låt oss nu inte glömma mina underbara grannar. Det är tant Agda, hon är snart 90 år, men hon är alltid pigg, glad och hjälpsam, hon bevisar sannerligen att åldern inte är mer än ett par siffror. Sedan har vi Mikael och Pia, det är ett ungt par som nyligen flyttat in, och än så länge så tycker jag att de verkar vara otroligt härliga människor.

För bara ett år sedan råkade jag ut för en olycka, det var en mordbrand i en utav de nybyggda lägenheterna här i trakten. Jag råkade vara på rätt plats den rätta tiden. Jag räddade ett liv. Elden slöt sig kring hela byggnaden, brandmän kämpade för att få ut alla människor ur huset. När alla var ute såg jag honom. Det var en liten igelkott, han var omringad av eldflammor och rök, jag kunde bara inte låta honom slukas av elden. Jag kastade mig spontant in i de allt mer stigande lågorna med armen framför mitt ansikte. Jag minns hur rädd jag var, men det fanns inte tid till att tänka på sig själv, jag ville bara rädda den stackars igelkotten, och, jag lyckades.

Dagen därpå stod det som förstasidan i tidningen ”Galen man kastar sig in i mordbranden för att rädda en igelkott – Hjälte eller idiot?” Hur kan man ens ställa en sådan fråga?! Alla liv är värda lika mycket, vare sig det må vara en människa, myra eller, likt fallet, en igelkott. Jag kom dock inte ur branden helt oskadd, det lämnade kvar stora ärr på min högerkind. Trots det att jag är stolt över min insats, så tycker jag inte om när folk stirrar på mina ärr, därför brukar jag vid vissa tillfällen sminka över det.

Har jag nämnt att jag är en mästare i köket? matlagning är min stora passion! Jag har ett stort intresse av mat, jag gillar att läsa om det, laga det och också självklart gillar jag att äta det. Jag trivs verkligen i köket. Det skulle vara underbart att få jobba som kock och dela med mig av min talang till andra, men jag har länge haft en dröm om att bli rockstjärna, att få stå där uppe på en stor scen med miljontals av fans som hyllar en som en gud, bara tanken av att stå där uppe och se ut över publiken medan jag sjunger en betydelsefull låt får mig att rysa, vilken känsla! Jag skulle vilja vara precis som Gene Simmons, han är grym!

Trots att jag inte är så händig så jobbar jag idag med snickeri. Jag lämnade posten som yrkesmillitär för att gå vidare, och påtal om det förflutna. Vi har ju alla hemligheter.

För drygt sex år sedan när Olga var nyfödd, var jag på en affärsresa i Ryssland, det är i alla fall vad min far har berättat. Jag drabbades där av en svår minnesförlust. Det sista jag kunde minnas när jag vaknade upp på sjukhusbädden var en mans röst som sade ”Ge mig koden, annars”, därefter minns jag en högljudd explosion, sen svartnade allt.

Läkaren och pappa har försökt få mig att komma ihåg så mycket som möjligt, men alla mina minnen är som bortspolade. Jag minns bara några få bardomsminnen och min mammas utseende, hennes röst. Jag har inga minnen alls från mina barns födelse, jag kommer inte ens ihåg mitt bröllop, jag har ju inte alltid varit ensamstående.

Jag har svaga minnen av min fru, hennes mörka hår och blåa ögon kommer jag ihåg. Jag har sagt till mina barn att deras mor befinner sig uppe i himmellen, och att hon vakar över oss, men det är inte hur sanningen lyder. Efter minnesförlusten fanns hon bara inte kvar, hon var spårlöst försvunnen, min Marianne hade lämnat mig och våra barn. Det var lättare för mig att säga till barnen att hon inte fanns på jorden, lättare än att möta deras sorg om att ha blivit övergivna.

En sak jag minns från min barndom var att jag var usel på musiklektionerna i skolan. Min mamma som ville att jag skulle varar en högpresterande elev ville att mina dåliga musikbetyg skulle upphöra. Jag fick ständigt ta hem rapporter om att jag hade dålig taktkänsla och vägrade att sjunga. Mamma tvingade mig att börja ta musikkurser, jag fick välja instrument själv. Jag blev irriterad och lite arg på mamma, och valde därför det mest störiga instrumentet jag kunde tänka på, säckpipa. Till min förvåning visade det sig att säckpipa var som gjutet för mig, det visade sig att det faktiskt var riktigt roligt, jag blev en duktig säckpipspelare.

För ett par år sedan gick jag med greenpeace, djuren och miljön är för mig bland det viktigaste vi har här i världen, men vi människor förstör vår egen levnadsyta, vi kommer tillslut att utplåna oss själva, omedvetna och dumma som vi är.

Det är tufft att vara ensam ibland. Jag har två barn att ta hand om, och jag kan inte påstå att dom är lättskötta. Skor i vardagsrummet tallrikar och glas i sovrummen, ordningen är inte på topp i vår lilla 5a. Jag kan dock erkänna att jag själv inte är den mest ordningsamma människan här på jorden. Jag är dålig på att städa och plocka. Jag har ett dåligt morgonhumör och är då inte trevlig att handskas med, mitt tålamod finns inte när jag är trött.

Sedan incidenten i Ryssland har jag lidit av syndromen, eh... hippi... sesqu...ippeda...iofobi, *andas* hippopotomonstrosesquippedaliofobi, det är en fobi för långa ord, du kan tänka dig att det är svårt att förklara för folk vad man jag har för fobi, många ser det som något underhållande, men det är faktiskt skräckinjagande. Jag brukar på grund av detta låta bli att läsa romaner och svåra texter, vilket är konstigt eftersom att min far berättat att jag förr, innan olyckan, brukade läsa tonvis med böcker.

När jag inte jobbar är jag hemma och umgås med mina döttrar, vi brukar hyra film och äta hembakad pizza. Det har blivit en dålig vana, vi köper jämt skräpmat och godis, det har utvecklats till något slags beroende, och det skrämmer mig lite, jag vill att mina barn ska vara hälsosamma och må bra.

Om det är något som jag verkligen tycker om så skulle det nog vara julen. Jag blir så lycklig utav att ge och få. Barnens uppspelta leenden och nyfikna blickar får mig att känna mig lyckad. Om ändå Marianne kunde varit där och delat upplevelsen med mig. Jag sörjer varje dag bortkommandet av henne, men jag har gett upp hoppet om att hon skall komma hem.

Även om jag har ett tragiskt förförflutet så lever jag med glädje för det jag har, mina döttrar, mina ambitioner och mina livsdrömmar, det är det som får mig att stiga upp ur sängen varje morgon och somna med ett leende på natten. Jag är trots allt en väldigt glad och sprallig person med många vänner och få ovänner.  

Språk, gestaltning

 


Gestaltning


Din uppgift:

Din uppgift är att göra en gestaltning av en man/kvinna.

Elevexempel Torulf McDonald


Tänk på:

-att din persongestaltning skrivs som en sammanhängande text.

-att din fantasi och dina detaljer höjer kvaliteten på din gestaltning. 

-att vara noga med stavning, styckeindelning, punkt och stor bokstav.

-att undvika särskrivningar.


Ta hjälp av följande: 



fredag 22 september 2023

Språk - Kamratrespons texter

 


Kamratrespons texter





Koppling till uppgiften

  • Är rubriken lämplig?
  • Följer texten reglerna för texttypen?
  • Vill man läsa vidare? Varför då?


Innehåll/åsikt

  • Förstår man vad författaren menar?
  • Förstår man vilken åsikt författaren har?
  • Många bra argument. Fördelar/nackdelar?
  • Hittar du kopierad text?


Struktur

  • Hänger inledning och avslutning ihop på ett bra sätt?
  • Styckeindelning?
  • Textbindning? Ge exempel.
  • Variation med olika sambandsord?


Språk och stil

  • Försöker författaren variera sitt ordval? Varieras texten med synonymer?
  • Satsradning? 
  • Retoriska frågor? 
  • Växlar författaren mellan personligt och allmänt? Ge exempel.
  • Används rätt tempus? 
  • Dramaturgi?
  • Tydligt språk. Meningsbyggnad.
  • Parallellhandling/inre- yttre dialog?


Skrivregler

Stor bokstav, punkt, skiljetecken, stavning, särskrivning


Gestaltning

  • Jag gestaltar (beskriver), personbeskrivningar
  • Inre, yttre, runtomkring (ex länk)
  • Miljöbeskrivningar?
  • Finns tidstypiska detaljer, s.k. tidsmarkörer




Svenska - olika texttyper

 


Olika texttyper 

-de längre texterna är vanligt förekommande på de nationella proven i svenska/svenska som andraspråk

Sakprosa

Insändare 

Insändare är en kort argumenterande text där man som privatperson kan uttrycka sina egna åsikter kring ett visst ämne. Genom en insändare vill man övertyga läsaren om att man har rätt. Därför börjar man insändaren med att presentera ämnet man har åsikter kring. Man ska motivera varför man tycker som man gör genom att ge argument (anledningar). Det kan vara effektivt att vädja till känslor i insändaren, eftersom det är känslor som påverkar våra beslut, men håll dig till fakta. Ge konstruktiva förslag på hur det som är fel ska lösas. Ofta avslutar man insändare med att uppmana till någonting. Insändare skrivs under med en signatur. Man behöver inte skriva sitt riktiga namn – man kan använda ett pseudonym.


Debattartikel 

En debattartikel handlar, likt en insändare, om att skriva egna åsikter samt att motivera dessa med argument, så en debattartikel är således en argumenterande text. Det är lagom att ha tre argument och ett motargument. Börja med det näst starkaste argumentet, ta sedan det svagaste och därnäst motargumentet. Avsluta med ditt starkaste argument. Du ska driva en tes. I tesen förklarar du din ståndpunkt i frågan du valt att skriva om. Det är huvudsyftet till hela din debattartikel och du kommer att ägna hela texten åt att övertyga läsaren att du har rätt. En debattartikel är betydligt längre än en insändare och skrivs oftast av en journalist, författare, politiker eller expert inom något område. 


Artikel 

Artiklar är den vanligaste formen av text i en dagstidning och skrivs av journalister. Artikeln börjar med en intresseväckande rubrik som sedan följs av en ingress (som är en kort sammanfattning av det viktigaste av artikeln som helhet). Ingressens uppgift är att göra läsaren nyfiken på att läsa resten av artikeln. Efter ingressen kommer själva innehållet, vilket kallas brödtext. I brödtexten läggs fakta, slutsatser och konsekvenser fram. Brödtexten är ibland uppdelad med hjälp av underrubriker som ska underlätta för läsaren. Ibland förekommer hänvisningar till andra källor där skribenten hämtat information. 


Notis 

En kort nyhetstext kallas för notis. Språket ska vara sakligt. Vem? Vad? Hur? När? Varför? 


Reportage 

Ett reportage är en text som har samma uppbyggnad som en artikel med rubrik, ingress och brödtext men den är lite längre och innehåller person- och miljöbeskrivningar. Det som också skiljer är att reportage är mer personligt skrivna med ett ledigare språk än en artikel. Innehållet bygger mycket på de sinnesintryck (hur det luktar, känns och ser ut etc.) som skribenten tagit del av när hen intervjuat någon eller besökt en plats. Reportagets uppgift är att både informera med fakta men också beskriva och måla upp bilder. Bilder och olika illustrationer finns nästan alltid med för att förtydliga innehållet. Reportage skrivs i tidningar av journalister. 


Krönika 

Vi reagerar alla på det som händer omkring oss, och allt som oftast delger vi våra närmaste, familj och vänner våra åsikter. Om du skriver ner det som du har upplevt och hur du reagerade på det, så skriver du en krönika. En krönika är en personligt hållen artikel om vardagliga, aktuella händelser som andra också kan relatera till. Det kan gälla krönikörens privata åsikter eller något som har tagits upp i media. Ofta vill krönikören få läsaren att börja tänka efter själv. Krönikören skriver om saker som ideal, normer och orättvisor. Krönikören berättar också vad hen personligen tycker och tänker kring ämnet. För krönikören handlar det inte bara om att följa strömmen utan att faktiskt ifrågasätta och fundera över varför folk beter sig som de gör. Oftast stöter du nog på krönikor på olika bloggar. Krönikan har till uppgift att vara underhållande. Den ska måla upp bilder som läsaren kan se framför sig och samtidigt ska läsaren känna igen sig, kanske le lite och tänka: ”Ja, precis så är det…”. Att skriva en krönika innebär en ganska stor frihet gällande språket. Man ska helt enkelt använda sitt eget språk, vilket man inte gör i t.ex. en artikel.


Referat 

Ett referat är en sammanfattning av till exempel en roman, film, match eller teaterpjäs. Du ska välja ut det som är viktigast. Det ska klart och tydligt framgå vad man refererar (alltså sammanfattar) och handlingens förlopp måste återberättas korrekt, man får alltså inte ändra på något. I ett referat måste alltid källan vara angiven med titel, författare och år. OBS! Skribenten måste vara neutral och objektiv – d.v.s. du får inte blanda in egna tankar och åsikter. För att påminna läsaren om att texten är ett referat använder man sig av referatmarkörer i texten, t.ex: Skribenten menar, författaren frågar sig, författaren tycker att, X konstaterar, X argumenterar osv. 


Recension 

Recension är en personligt skriven text med sammanfattning och åsikter kring det man sett, hört eller läst (ofta av sport, film, musik, teater, konst och litteratur). Till skillnad från ett referat får du här alltså vara subjektiv och ta med egna åsikter och tankar och sätta ett omdöme. Ofta avslutas recensioner med just ett omdöme, exempelvis 3/5. 


Brev 


Brev är en personligt skriven text till en bestämd mottagare; privat eller mer formell. Brev innehåller alltid: datum och en inledande hälsningsfras (Hej, Hallå, Käre, Bästa), innehåll (själva budskapet och eventuellt svar på frågor du fått i ett tidigare brev eller kanske frågor till mottagaren), en avskedsfras (Många hälsningar, Hej då, Vänliga hälsningar) och sist en underskrift. Tänk på att anpassa språket efter mottagaren, det är stor skillnad på språket om man skriver till en kompis eller till exempelvis en politiker. 


Skönlitteratur 

Novell 

Novell är en relativt kort berättelse där handlingen börjar direkt (in medias res), ungefär som att hoppa på ett tåg i farten. Novellen innehåller endast en eller ett fåtal personer som rör sig på en eller ett fåtal platser. Miljön och personernas egenskaper beskrivs kortfattat, men med ett målande språk. Novellen behandlar ett ämne eller en konflikt som sedan utvecklar sig. Novellen utspelar sig under en kort tid och ofta berättas bakgrunden med hjälp av tillbakablickar. Det är vanligt med inre monologer, d.v.s. läsaren får följa huvudpersonens tankar. Slutet ska vara oväntat eller tankeväckande och knyta an till novellens början. Det är viktigt att följa novellens "dramaturgiska kurva."



Utdrag ur roman 

Ett utdrag är detsamma som en del. En roman är en längre skönlitterär berättelse som innehåller person- och miljöbeskrivningar. Handlingen kan kretsa kring flera personer och utspela sig på flera platser och i olika tider. De som skriver romaner kallas för författare. 


Lyrik/Poesi/Dikt

Det kan vara en dikt eller en låttext. Texterna är personligt skrivna, ibland med rim. Dikter behöver inte följa något speciellt mönster utan man får leka med innehållet och språket, men det finns speciella sorters dikter som exempelvis ”haiku” som är som har en fast mall för hur man ska skriva. De som skriver dikter kan kallas för lyriker, diktare, poeter eller författare. 

Språk - Sambandsord

 


Sambandsord


Ett viktigt hjälpmedel för en skribent är användningen av s.k. sambandsord. Det är ord som fogar samman en text och ger läsaren en vink om hur texten är uppbyggd och hur den bör läsas.



Sambandsorden

-för framåt i texten

-signalerar jämförelse eller motsättning

-utvecklar och sammanfattar

-uttrycker allmänt samband


Här kommer några exempel på ord som signalerar logiska samband i en text:


1. Tillägg

även och, också, därtill, kommer, tillika

dessutom, lika viktigt är

vidare, vad mera är, ytterligare, nästa

för det första, för det andra…

tilläggas kan, slutligen

sist men inte minst, inte bara … utan också


2. Tid/ordningsföljd

inledningsvis, omedelbart därefter

under tiden, medan

samtidigt, före

efter, därefter

så småningom, snart

efter ett tag, sedan

först, tidigare

senare, för det första

för det andra, slutligen

till sist, avslutningsvis

dels-dels


3. Jämförelse/motsättning

jämfört med, såsom

på samma sätt som, på så sätt

i likhet med, en likartad uppfattning

likartat (resonerar) liknande (resonemang)

i sin tur, samtidigt (kan noteras att)

fördelarna, nackdelarna

däremot, men

emellertid, dock

ändå, icke desto mindre

trots, trots allt trots att

även om, i motsats till

å ena sidan, å andra sidan

när allt kommer omkring, en skillnad är

tvärtemot, tvärtom

i gengäld


4. Förtydligande/exemplifering

såsom, till exempel (t.ex.)

exempelvis, bland annat (bl.a.)

det vill säga (d.v.s eller dvs.) illustrerar/illustreras

som ett exempel på, belyser

visar här, urskiljer sig

närmare bestämt, särskilt

i synnerhet som


5. Orsak

därför, således

detta beror på, alltså

på grund av, av detta skäl

beroende på, orsaken är

mot den bakgrunden, en förklaring till detta

anledningen är


6. Avsikt

målet är att, detta går ut på att

i syfte att, för att


7. Följd/slutsats

som en följd av, härav följer

följaktligen, således

sålunda, alltså

därför, resultatet blir

slutsatsen blir, vilket leder till

det(ta) beror på, anledningen blir

följden blir, detta leder till

effekten blir


8. Medgivande

givetvis, självklart

förstås, det är sant att

även om


9. Upprepning

som tidigare nämnts, som nämnt

som jag tidigare antytt, med andra ord


10. Emfas (eftertryck, stark betoning)

det är tydligt, tydligen

faktum är, i själva verket

det vill säga, nämligen


11. Sammanfattning

slutligen, kort sagt

avslutningsvis, sammantaget

sammanfattningsvis


12. Allmänna samband

i fråga om, mot bakgrund av

när det gäller, i samband med

med hänsyn till, har att göra med

i detta sammanhang


Språk och stil

 


Språk och stil


Att skriva rubriker

Rubriker ska vara korta och koncisa, och fungera som en kort sammanfattning till den text som följer. Oftast skrivs rubriker i en annan stil, för att lättare kunna urskiljas från resten av texten. Underrubriker urskiljer och delar in en särskild del av texten med liknande innehåll ytterligare. Rubriker ska stå i fallande skala, vilket innebär att huvudrubriken är störst, underrubriken mindre och brödtexten minst. 

Använd mallen i google dokument under "vanlig text" i menyraden - huvudrubrik, underrubrik, vanlig text (eller brödtext som vi brukar kalla det).


Vad är ett argument?

Att argumentera är att ha en ståndpunkt eller en åsikt som man vill ge andra människor goda anledningar att tro på. Denna ståndpunkt kallas för en tes och de skäl man ger, för eller emot denna, kallas för argument. Om tesen är ett sak påstående syftar argumenten till att övertyga om det sanna eller sannolika i den.


Hur skriver man en bra inledning?

En inledning behövs för att engagera och sätta in läsaren i ämnet. Inledningen ska vara intresseväckande, så att läsaren vill fortsätta att läsa din text. Den fungerar som en mjukstart där man sammanfattar det som texten ska innehålla.



fredag 1 september 2023

Lag och rätt grundkurs år 7

 



Lag och rätt grundkurs år 7




Fru Justitia
, rättvisans gudinna i romersk mytologi med balansvåg i ena handen
och ett svärd i den andra. Ögonbindeln ska symbolisera allas likhet inför lagen, balansvågen står för rättvisa, och svärdet är en symbol för makten att döma.





Sverige är en demokrati och en rättsstat
Sverige är en demokrati, vilket innebär att folket ska bestämma vem som ska stifta lagar och styra i landet. Folket har stor makt i Sverige, men det handlar också om att makten delas mellan staten, invånarna och politikerna och att uppdelningen går till på ett rättvist, jämlikt och lagligt sätt. 

Sverige är en rättsstat. Enligt Sveriges grundlag ska alla invånare behandlas med respekt för sin frihet och sitt lika värde. Politiker och myndigheter får inte behandla vissa invånare sämre än andra på grund av exempelvis kön, hudfärg, sexuell läggning, religion eller språk. Eftersom Sverige är en demokrati och en rättsstat, så är det stor chans att de mänskliga rättigheterna kan efterföljas. I de mänskliga rättigheterna ingår till exempel rätten att inte bli diskriminerad, yttrandefrihet, barns och kvinnors rättigheter, tanke- och religionsfrihet, rätt till utbildning och rätt till hälsa.

Lagar
Det finns tusentals lagar i Sverige som vi måste följa. De lagar vi har ska ge skydd och skapa rättvisa i samhället. Det är riksdagen som stiftar (bestämmer) våra lagar. Varje år kommer det massor av nya lagar. Naturligtvis kan inte den enskilda medborgaren känna till alla lagar. Men om du bryter mot lagen, kan du inte slippa straff genom att säga: ”Det hade jag ingen aning om.” Vi är skyldiga att hålla reda på de lagar vi ska rätta oss efter. Sveriges Rikes Lag, lagboken, innehåller våra viktigaste lagar. Den måste tryckas om varje år eftersom det hela tiden kommer nya lagar.

Oskrivna lagar
Det finns massor av oskrivna lagar som vi brukar kalla för normer eller regler. En oskriven lag är att vi naturligtvis inte spottar på golvet, en annan är att vi i butikens kassa måste vänta på vår tur. Genom att följa dessa oskrivna regler lär vi oss att fungera bland andra människor.

Grundlagarna
Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. De kan bara ändras eller upphävas genom att riksdagen fattar två likalydande beslut. Mellan besluten ska val till riksdagen ha hållits. 
  • Regeringsformen är den grundlag som utgör grunden för vår demokrati. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna har och hur den offentliga makten ska fördelas.
  • Successionsordningen anger regler för vem som kan bli kung eller drottning i Sverige. Kungen är Sveriges statschef men har endast representativa uppgifter och saknar politisk makt. Fram till år 1979 hade Sverige manlig tronföljd. 1979 beslutade riksdagen att statschefens äldsta barn, oavsett kön, skulle vara det som ärvde tronen.
  • Tryckfrihetsförordningen - den senaste tryckfrihetsförordningen antogs 1949, men Sverige grundlagsfäste tryckfriheten redan år 1766, som första land i världen. Tryckfriheten innebär bland annat rätt att framställa och sprida tryckta skrifter utan föregående censur och andra hinder.
  • Yttrandefrihetsgrundlagen innebär att man har rätt att uttrycka sin åsikt i radio, i tv och på webben. I yttrandefrihetsgrundlagen står det om dessa rättigheter. Där står också vad som inte är tillåtet, som till exempel att förtala eller kränka en annan person. Yttrandefrihetsgrundlagen har vuxit i takt med att nya medier har utvecklats.

I de mänskliga rättigheterna ingår till exempel rätten att inte bli diskriminerad, yttrandefrihet, barns och kvinnors rättigheter, tanke- och religionsfrihet, rätt till utbildning och rätt till hälsa. Att de mänskliga rättigheterna respekteras är avgörande för utvecklingen av en demokratisk rättsstat. Omvänt vet vi att demokratiska beslutsprocesser och en fungerande och rättssäker stat förstärker skyddet för de mänskliga rättigheterna.

Brotten
Fler än en miljon brott anmäls till polisen varje år. Den största gruppen är tillgreppsbrott. Det är stölder av cyklar och bilar, snatterier och stölder på arbetsplatser. Trafikbrott, inbrottskadegörelse och våldsbrott, såsom misshandel är vanligt förekommande. Andra brott kan vara klotter, häleri (sälja stöldgods), rån, olaga hot, civil olydnad eller förtal.

Den registrerade kriminaliteten (brottsligheten) har ökat mer än sex gånger från 1950 till 1990. Våldsbrotten ökar också kraftigt, och då speciellt i storstäderna, likaså inbrott och skadegörelse. Många av brotten avslöjas inte. Man kallar dessa brott för dolda brott. De vanligaste dolda brotten är förmodligen brott som strider mot trafiklagarna. Ekonomiska brott (skatte- och bidragsfusk) samt snatterier är också vanliga dolda brott. 


Anmälda brott 2022 

• Under 2022 anmäldes cirka 1,45 miljoner brott, vilket innebar en minskning med 33 087 brott (−2 %) jämfört med året innan. 

• Den brottskategori som minskade mest var brott mot person (−6 %). Minskningen inom kategorin gällde främst olovlig identitetsanvändning och ofredande. 

• Den kategori som ökade var stöld- och tillgreppsbrott (+1 %). Den största ökningen inom kategorin gällde brottstyperna fickstöld och tillgrepp av annat icke-motordrivet fordon än cykel och båt. 

Källa: Brottsförebyggande rådet


Från ingripande till rättegång
Det är polisen som skall förebygga brott och naturligtvis ingripa när ett brott begås. När polisen har gripit en person för ett brott blir det ett förhör på en polisstation och en polisutredning. Om misstankarna finns kvar efter förhöret kontaktar polisen åklagaren.
Åklagaren har en lång juridisk utbildning bakom sig. Om det visar sig att ett brott har begåtts kan åklagaren låta anhålla den gripne. Den gripne blir då inlåst i arrest hos polisen. Men en anhållen person får bara sitta anhållen i tre dagar. Nu måste polisen undersöka brottet ordentligt och hitta bevis. Efter de tre dagarna måste åklagaren bestämma sig. Om bevisen är dåliga friges den anhållne. Om den misstänkte t.ex. kan bevisa att hen varit på en annan plats när brottet skedde, har hen alibiMen om bevisen är starka kan åklagaren begära att domstolen, rätten, skall häkta den anhållne. Ett vittne kanske har beskrivit en persons utseende och lämnat ett signalement. Åklagaren kan också ta beslut om att göra en husrannsakan hemma hos den misstänkte.

Inom fjorton dagar måste åklagaren väcka åtal mot den häktade. Den häktade kan försättas på fri fot under undersökningen, men tror man att han kan förstöra utredningen får han fortsätta att sitta inlåst.

När åklagaren är klar med utredningen väcker hen åtal. Den som är anklagad får då ett brev från åklagaren, en stämning, där det står att han skall komma till domstolen för rättegång (huvudförhandling). Nu är det domstolen som skall avgöra om han är skyldig till det brott han anklagas för. En förutsättning att en person ska ställas inför rätta är att personen har fyllt 15 år, efter man vid denna tidpunkt blir straffmyndig.


Rättegång/huvudförhandling
En huvudförhandling (rättegång) inleds med att åklagaren berättar om sin undersökning. Hen skall försöka bevisa att den tilltalade har begått ett brott. När åklagaren är klar får försvararen (den tilltalades försvarsadvokat) komma in och försvara den som är åtalad.

Finns det vittnen förhörs de av både åklagaren och försvararen. Ett vittne måste avlägga vittnesed som innebär att vittnet måste hålla sig till sanningen. För den som avlagt vittneseden är det straffbart att tala osanning under vittnesmålet. Detta brott kallas för mened, och det är ett allvarligt brott. 

Både åklagaren och försvararen förhör målsägaren (den som drabbats av brottet). I sitt slutanförande gör åklagaren en sammanfattning och redogör för de bevis han tycker sig ha funnit. Dessutom yrkar åklagaren att den åtalade ska få ett visst bestämt straff (påföljd).


I domstolen
När ett brottmål ska behandlas sker det i tingsrättenHuvudförhandlingen (rättegången) leds av en ordförande (domare). Vid domarens sida sitter notarien som skriver ner allt som sägs, för protokoll. Domaren dömer tillsammans med hjälp av nämndemännen som är kvinnor och män som inte är experter på lagen, utan har andra yrken.

Enskild överläggning
När rättegången är klar drar sig rätten (domaren och nämndemännen) tillbaka för enskild överläggning. Då diskuterar domaren och de tre eller fem nämndemännen vad som har kommit fram under huvudförhandlingen (rättegången). De bestämmer först om den tilltalade är skyldig, dels vilket straff (påföljd) han i så fall ska dömas till. Kan rätten inte enas röstar man. Blir det oavgjort skall det lindrigaste straffet gälla.

Domstolar
Om åklagaren eller den dömde är missnöjd med tingsrättens dom kan de överklaga domen i högre instans (avdelning) dvs. i hovrätten. Det finns Det finns 48 tingsrätter och sex hovrätter i Sverige. Högsta domstolen (HD) prövar bara mål som är av stor principiell betydelse, dvs de tar bara upp sådana fall som kan ha betydelse för hur våra domstolar i Sverige ska döma i liknande fall i framtiden. Det kallas för en prejudicerande dom.

Vad bestämmer man i tingsrätten?
Tingsrätterna är första instans bland de allmänna domstolarna. En tingsrätt avgör brottmål och tvistemål. Brottmål kan vara exempelvis:
  • Våldsbrott som mord, dråp och misshandel.
  • Sexualbrott som våldtäkt och andra sexuella övergrepp.
  • Tillgreppsbrott som rån och stöld.
  • Narkotikabrott.
  • Ekonomisk brottslighet som skattebrott och bokföringsbrott'
  • Trafikmål som t. ex. hastighetsöverträdelser.
Tvistemål kan vara t.ex. om två parter inte kan komma överens och lösa tvisten (problemet) själva, då kan tingsrätten ta upp ärendet. Några av de vanligaste tvisterna är tvist om pengar och tvister om köp.

Offentliga rättegångar
Rättegångarna är offentliga. Det innebär att vem som helst kan gå dit för att se och lyssna. När det gäller känsliga frågor kan tingsrätten besluta att hela rättegången eller delar av den kan ske inom lyckta dörrar. Då stängs rättssalen för allmänheten.

Varför har vi straff? 
Samhället har straff av  olika anledningar. Straffet ska visa att brottslingen har begått ett fel och det ska avskräcka denne att begå nya brott. Straffet ska också vara en varning för andra människor att man inte ska begå brott. En viktig anledning är också att rehabilitera den dömde, att personen ska hjälpas in i ett liv som inte är kriminellt. Längre tillbaka i historien var syftet med straffen främst att avskräcka och att det skulle kännas mycket, att man skulle “lära sig en läxa.”

Påföljder
Numera talar man om påföljd i stället för straff. De påföljder som finns i Sverige är: böter, skyddstillsyn, villkorlig dom, samhällstjänst, vård, elektronisk övervakning och fängelse. Det finns två slags böter, dagsböter och penningböter. Penningböter tas ut av polisen t.ex. för trafikbrott, om man inte betalar då blir det rättegång. Dagsböter utdöms av domstolarna. Det kan vara brott som lättare misshandel, snatteri och vårdslöshet i trafik

Skyddstillsyn
Skyddstillsyn innebär att den dömde får frivård, dvs. hen kan bo hemma och ha kvar sitt arbete. När domstolen dömer till skyddstillsyn utses en övervakare som den dömde ska ha kontakt med. Övervakaren ska hjälpa den dömde att återanpassas till ett hederligt liv. Övervakningen upphör i regel efter ett år om den dömde skött sig bra.

Villkorlig dom
Villkorlig dom innebär att man i stället för fängelsestraff får en prövotid på två år då man måste sköta sig. Den som begår ett nytt brott under tvåårsperioden riskerar att få sitta i fängelse både för det gamla och det nya brottet.

Samhällstjänst
Samhällstjänst innebär att den dömde får utföra ett arbete, utan lön, under minst 40 timmar och högst 240 timmar istället för att sitta i fängelse. Arbetet måste utföras på fritiden och kan ske inom olika hjälporganisationer eller inom olika föreningar.

Sluten ungdomsvård
Sluten ungdomsvård gäller för personer som har begått brott innan han eller hon fyllt 18 år. Straffet är tidsbegränsat från 14 dagar upp till 4 år.

Elektronisk övervakning
Elektronisk övervakning är ett alternativ till fängelse. Den som dömts till fängelse i högst två månader får då vara i hemmet och på arbetet. Med hjälp av elektroniska fotbojor på den dömde kan personer från en övervakningscentral kontrollera den dömde.

Fängelse
En person kan dömas till fängelse om det är ett allvarligt brott, fängelsetiden kan variera mellan 14 dagar och tio år. I vissa fall kan straffet bli högst 18 år. För riktigt grova brott kan man dömas till fängelse på livstid. Livstidsstraffet är ett icke tidsbestämt straff. Det kan bli hur långt som helst. Det är regeringen som kan bevilja nåd, dvs förkorta straffet.

Varför blir vissa brottslingar? 
Många har nog brutit mot lagen någon gång utan att man känner sig som en brottsling. Men varför fortsätter en del personer med allt grövre brott? Det finns många förklaringar till detta.

Många skyller på föräldrarna, att de inte bryr sig om sina barn och att de inte sätter upp klara gränser för vad man får och inte får göra. Det finns fler tillfällen att bli brottsling idag. Man frestas att stjäla de lättåtkomliga varorna i butiker och varuhus. 

En del personer pekar på gängbildningens fel. Kompisarna i ett gäng har stor betydelse för de unga. Om en erfaren och brottslig pojke får huvudrollen i gänget är det lätt att han påverkar de övriga i gänget. Många poliser och socialarbetare pekar på alkoholens betydelse. En mycket stor del av de ungdomar som grips för stölder och våldsdåd är påverkade av alkohol. Om man har gjort något olagligt och blivit dömd hamnar det i belastningsregistret. Arbetsgivare begär ofta utdrag ur detta brottsregister när du söker jobb.


 Instuderingsfrågor
  1. Berätta vad lagboken är.
  2. Vad är skillnaden på lagar, regler och normer?
  3. Du bör ha koll på grundlagarna.
  4. Förklara hur det går till från gripande till dom.
  5. Beskriv hur en rättegång går till.
  6. Berätta något om vad det finns för olika typer av brott.
  7. Nämn några påföljder.
  8. Berätta vilka uppgifter tingsrätten, hovrätter och Högsta domstolen har.
  9. Varför har vi straff?
  10. Varför blir man brottsling? Ange flera orsaker.
  11. Hur har straffen och sättet att se på brottslingar förändrats genom historien?

Ord och begrepp att kunna förstå, använda och förklara
  • Justitia, likhet inför lagen, rättvisa, makt att döma.
  • Demokrati, rättsstat, mänskliga rättigheter, lagar, oskrivna lagar, normer. regeringen, grundlagarna.
  • Snatterier, stölder, inbrott, skadegörelse, misshandel, klotter, häleri, rån, olaga hot, civil olydnad, förtal, dolda brott.
  • Polisen, ingripa, förhör, polisutredning, åklagaren, anhålla, bevis, häkta, väcka åtal, rättegång, straffmyndig, alibi, signalement, husrannsakan. 
  • Rättegång/huvudförhandling, domare, nämndemän, åklagare, den tilltalade,   försvarsadvokat,  åtaladvittne, vittnesedmened, målsägare, straff/påföljd.
  • Tingsrätt, hovrätt, Högsta domstolen.
  • Offentliga rättegångar, lyckta dörrar, belastningsregistret.
  • Böter, dagsböterpenningböterskyddstillsyn, villkorlig dom, samhällstjänst, vård, elektronisk övervakning, fotboja, fängelse, livstidsstraff.

Tatueraren i Auschwitz

  Tatueraren i Auschwitz I detta arbetsområde kommer vi arbeta med boken Tatueraren i Auschwitz av Heather Morris. Det är en berättelse bas...