Litteraturhistoria, Upplysningen

 

Upplysningen (1650-1800)

Många bland 1700-talets författare och debattörer kallade sig själva ”upplysta” och såg sin egen krets som upplyst. Det ljus man menade sig sprida var förnuftets ljus. Mörkret som skulle skingras bestod av fördomar, vidskepelse och en okritisk tro på falska auktoriteter. Den här rörelsen, upplysningen, kännetecknades av sin starka tro på det mänskliga förnuftets förmåga.

De upplysta var också övertygade om att människan är i grunden god, och de hyste en optimistisk tro på möjligheten att skapa en bättre värld. Omkring sig såg de upplysta många exempel på samhälleliga orättvisor och religiöst förtryck – missförhållanden att rätta till.

Upplysningens idéer har sina rötter i Storbritannien, men de utvecklas i sin radikalaste form i Frankrike.  Där fanns mäktiga motståndare: en enväldig kungamakt, en mäktig adel som slog vakt om sina privilegier, en kraftfull katolsk kyrka. I 1700-talets London fanns omkring 2 000 kaféer, coffee houses, där man kunde mötas för fria diskussioner – och naturligtvis för vanlig sällskaplig samvaro. Men också i Paris fanns möjligheter att diskutera och debattera, på klubbar, frimurarloger och i synnerhet privata salonger. Ofta samlades tidens intellektuella i privathem (salonger), inbjudna av förmögna och begåvade damer. 

Paris salonger var viktiga centra för spridningen av upplysningens idéer. Men framför allt fick tidskrifterna och tidningarna en betydelse och popularitet som aldrig förr. Så många som 33 000 tidningsexemplar såldes i England varje dag, och de lästes förstås av mångdubbelt fler. De franska författarna, ofta kallade "les philosophes", diskuterades över hela Europa, men även i Amerika. Voltaires böcker såldes i 1,5 miljon exemplar på sju år, och Rousseaus roman La nouvelle Héloïse utkom i 70 upplagor före år 1800.

Voltaire (1694–1778)

Voltaire föddes som François-Marie Arouet i Paris. Hans författarkarriär skulle göra honom både berömd och fruktad. Voltaire var en av upplysningstidens viktigaste kritiker av kyrkan. 

Voltaire var en stor förkämpe för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter och kämpade mot katolska kyrkans maktövergrepp. Han blev upprörd över orättvisa domar och ville hjälpa människor som led. 

Voltaire kämpade för tolerans och förnuft och bekämpade maktmissbruk, okunnighet och vidskepelse. Särskilt kyrkan angrep han hårt och han uppmanade att: "Krossa den skändliga". 

Voltaire intar en plats i litteraturhistorien bland annat på grund av romanen Candide. Voltaire ansåg att människorna skulle använda sitt eget förnuft och inte bara göra det som makten sa åt dem att göra. 

I Candide eller optimismen” (1759) kritiserade författaren idén om att vi lever i den bästa av världar, en uppfattning som i romanen representeras av Candides lärare Pangloss. I Candide kritiserar Voltaire överheten och maktstrukturerna i samhället, samt den religiösa fanatismen, slaveriet och krig. Upplysningsandan visas också med att Candide lär sig av sina egna erfarenheter (empirism) och tror inte bara på det någon har sagt till honom. 

Läs mer om Voltaire på Wikipedia eller Historiesajten

Denis Diderot (1713-1784)

Diderot, var en fransk författare och upplysningsfilosof. Han var redaktör för den stora franska Encyklopedin. Universitet Paris Diderot är senare namngivet efter honom. Diderot är en av 1700-talets mest framstående författare. Hans plats är vid sidan av Voltaire och Rousseau. Liksom dessa var han mycket influerad av engelsk kultur och bidrog i stor utsträckning till att sprida engelska idéer i Frankrike. 

Diderot engagerade de flesta stora franska upplysningsmän som medarbetare och författade själv en mängd artiklar. Av hänsyn till censuren tvingades Diderot smyga in kritik av kyrka och statsmakt i smärre, mindre uppseendeväckande artiklar. 

Läs mer om Diderot på Wikipedia eller Historiesajten

Charles-Louis Montesquieu (1689-1755)

Charles-Louis de Secondat Montesquieu, Baron de La Brède et de Montesquieu eller bara Montesquieu var en fransk friherre, politiker, författare, jurist, statsvetare och politisk filosof. Montesquieu är framför allt känd för att ha utvecklat maktdelningsprincipen och som representant för upplysningstidens tänkande.

Läs mer om Montesquieu på Wikipedia

Jean-Jacques Rousseau (1712-178)

Jean-Jacques Rousseau, var en schweizisk-fransk författare, upplysningsfilosof och självlärd kompositör. Han fick stor betydelse inom politik, pedagogik och litteratur. År 1761 publicerade han den mycket uppskattade romantiska romanen Julie, eller Den nya Heloïse. 

År 1762 publicerade han två viktiga böcker, först Om samhällsfördraget och sedan Émile eller om uppfostran. Båda böckerna kritiserade religionen hårt och förbjöds därför både i Frankrike och Genève. Rousseau var således tvungen att fly landet. 

I Paris träffade Rosseau Thérèse Levasseur, en sömmerska som han sedan påstått burit fem av hans barn. Dessa skickades dock direkt efter sin födsel till ett sjukhus för hittebarn där de förmodligen dog. Dessa händelser kom att bli mycket genanta för Rousseau när han väl blev känd som uppfostringsteoretiker och pedagog. De användes ofta av hans meningsmotståndare (bland annat Voltaire) i attacker mot honom och hans läror. 

Läs mer om Rousseau på Wikipedia eller Historiesajten

John Locke (1632-1704)

John Locke var en engelsk filosof och politisk tänkare. Han har haft stor betydelse för empirismen inom filosofi och för liberalismen inom politiken. Han inspirerade även till USA:s självständighetsdeklaration
och konstitution samt andra västerländska demokratiers politiska system. Locke ansåg, likt Aristoteles, att människan föds som ett oskrivet blad (tabula rasa) och att all kunskap kommer från erfarenhet.

Lockes skrifter har utövat stort historiskt inflytande. Många av upplysningstidens viktigaste tankeriktningar inom filosofi, politik och pedagogik kan föras tillbaka till honom. Om vi vid studium av hans skrifter ser bristande djup i undersökningarna, kan detta bero på att så mycket av hans åsikter redan upptagits i vår tids allmänna bildade föreställningssätt och därför förefaller oss självklart. 

Det kan också bero på att hans efterföljare, som till exempel Hume och Kant inom kunskapsteorin, Mill och Alexander Bain inom psykologin, de engelska "fritänkarna" och de tyska rationalisterna inom teologin, Montesquieu inom politiken och Rousseau inom pedagogiken, kunnat föra arbetet långt vidare, just tack vare den goda grund som Locke lade.

Läs mer om John Locke på Wikipedia

Daniel Defoe (1660-1731)

Daniel Defoe, var en brittisk författare, verksam under upplysningstiden. Defoe är främst känd för romanen Robinson Crusoe, som utkom 1719. Daniel Defoe var son till en ljushandlare och köpman i London med religiösa intressen. Defoe studerade till präst, men övergav studierna och försökte istället etablera sig som industriell företagare, dock utan framgång, och gjorde konkurs. Istället övergick han till en ivrig verksamhet som politisk journalist. 

Robinson Crusoe blev den absolut mest kända av Defoes böcker. Inspiration till boken fick han av skotten Alexander Selkirks äventyr. Selkirk hade efter ett bråk med sin kapten ”frivilligt” blivit ilandsatt på en obebodd ö 500 km utanför Chiles kust och det dröjde fem år, innan han blev räddad. Han levde på sin uppfinningsrikedom och att han mediterade och läste Bibeln. 

Defoe skrev under den så kallade upplysningstiden, vilket också präglat boken. Trots att det gått 300 år sedan Robinson Crusoe publicerades, är boken fortfarande populär och hör till de levande klassiker som ständigt når nya generationer läsare. Efter Bibeln är Daniel Defoes roman den mest spridda boken i världen.

Läs mer om Daniel Defoe på Historiesajten , Wikipedia eller Svenskayle

Jonathan Swift (1667-1745)

Jonathan Swift, var en irländsk-brittisk kyrkoman, författare och satiriker. Han brukar betraktas som en av världslitteraturens största satiriker. Vid 59 års ålder (1726) gav Swift ut Gullivers resor , vilken är hans mest berömda verk. Gullivers resor blev en berömd barnbok fast själv sa han att den inte var tänkt som en barnbok utan bokens syfte var '"att reta snarare än att roa". Boken är en allegori, den har en djupare mening och kan tolkas på flera sätt. Jonathan Swift gjorde som många andra författare på den tiden, maskerade sin samhällskritik så att inte de som hade makten skulle kunna straffa en.

År 1729 gav han ut sin satiriska artikel "A modest proposal" (Ett anspråkslöst förslag) som gjorde att han fick hård kritik. Där lägger han i saklig ton fram att:

"De fattiga på Irland har alldeles för många barn, så de irländska barnen bör slaktas och användas som föda för de rika människorna i England. På det sättet löser man två problem: köttbristen i London och svälten och överbefolkningen på Irland."

Läs mer om Jonathan Swift på Historiesajten eller Wikipedia

Upplysningen i Sverige

I Sverige fick upplysningens ideér tidigt ett starkt fäste. Anledningen till det var att vi vid den här tiden hade flera kända vetenskapsmän som hade många kontakter ute i Europa. 

Under mitten av 1700-talet stod vetenskapen i Sverige på lika hög nivå som i Frankrike och England. Svenska botaniker som Carl von Linné, fysiker som Anders Celsius, astronomer och statistiker som Wargentin och många andra, vann världsrykte. I en klass för sig stod matematikern, uppfinnaren och andeskådaren Emanuel Swedenborg. 

Utforskningen av naturen skulle vara praktisk och nyttig och leda till allas bästa. Den allra mest kända är nog Carl von Linné. Linné var botaniker och zoolog och ägnade en stor del av sitt liv åt att beskriva och kartlägga den svenska naturen. Under sina resor skrev han dagbok, inte bara om växter och djur, utan även om hur folk levde, hur de bodde, klädde sig, vad de åt och hur de talade under 1700-talet. 

I Sverige motsvaras upplysningstiden av frihetstiden och första delen av den gustavianska tiden, sammanlagt mellan 1720-1792.  Den 29 maj 1772 kröntes Gustav III till svensk kung i Storkyrkan i Stockholm. Gustav III ville gärna se sig som en upplyst despot och gynnade därför konst och vetenskap i Sverige, med den franska kulturen som förebild.

Kungen hade ett stort kulturintresse. År 1773 grundade han Kungliga Dramatiska Teatern och 1786 skapade han Svenska Akademien. Gustav III reformerade staten, men kritiken mot honom växte. I ett försök att stilla opinionen inledde han ett krig mot Ryssland. Kriget gick dåligt och ledde till en växande adelsopposition. Som svar på detta lyckades Gustav III – med hjälp av de tre lägre stånden – stärka sin makt och bli i stort sett enväldig. Detta fick dock motståndet mot honom att tillta och den 16 mars 1792 sköts han vid en maskeradbal på Operan i Stockholm av kapten Jacob Johan Anckarström. Anckarström dömdes till skamstraff och dödsstraff.

Några andra medskyldiga hamnade på Karlstens fästning och Varbergs fästning (Pechlin) på livstid, men den egentliga listan hade kunnat göras lång. Carl Fredrik Pechlin, född 8 augusti 1720, död 29 maj 1796 på Varbergs fästning, var en tysk-svensk militär och politiker och en av de ledande figurerna under frihetstiden. Pechlin var med all säkerhet en av de främsta konspiratörerna bakom mordet på Gustav III. En minnesplatta på torget söder om kyrkan utmärker hans gravplats på den gamla kyrkogården, Varbergs första.

Läs mer om Linné på Wikipedia  Läs mer om Gustav III på Historiesajten

Olof von Dalin (1708-1763)

Olof von Dalin född i Vinbergs församlings prästgård i Halland, död 12 augusti 1763 på Drottningholms slott, var en svensk skald, prosaskriftställare och hävdatecknare. 

I sina högadliga umgängeskretsar blev han snabbt uppskattad för sin litterära talang, och genombrottet kom med veckotidskriften Then Swänska Argus 1732–1734. Bara tjugofem år gammal gav Dalin i hemlighet ut tidskriften om i sin stil var både lätt men även skarp och satirisk mot dåtidens dårskaper. Ständerna ville befordra författaren men visste inte vem det var. Man trodde också att det var flera stycken och inte bara en person utan rent av fem stycken och att initialerna gömde sig i namnet ARGUS.

Med Then Swänska Argus gjorde han flera pionjärinsatser: litteraturhistoriskt, presshistoriskt som vår förste journalist och språkhistoriskt som banbrytare för den moderna, yngre nysvenskan. Dalin levde länge vidare som prosaist med Argus och verk som Sagan om Hästen 1740. Åren 1739 -1740 var han utomlands, mest i Paris, där han av greve Carl Gustaf Tessin presenterades som 'ett vittert snille af första rangen'. Väl hemma igen fortsatte Olof med sin författarverksamhet och sina arkivforskningar och 1744 fick han i uppdrag av ständerna att skriva en svensk rikshistoria. 

Efter hemkomsten sommaren 1740 fortsatte Dalin att författa. Det märks att han tagit intryck av den samtida franska poesien, av Voltaires diktning och av den eleganta världens poésies fugitives, framför allt den politiskt satiriska visdikten. Bland dem märks den politiskt historiska Sagan om hästen, som skildrar Sveriges öden sedan Kalmarunionens dagar. Sverige framställs under bilden av en häst, den stackars Grålle, vars olika ryttare betecknar de svenska kungarna. Sagan, som är påverkad av Jonathan Swifts A Tale of a Tub, blev föregångare till en mängd liknande politiska prosadikter. 

År 1750 anställdes han som lärare åt kronprins Gustav (III) och samma år adlades han med namnet von Dalin. 1753 blev han kansliråd och samma år sekreterare i drottning Lovisa Ulrikas inrättade Vitterhetsakademien och två år senare blev han rikshistoriegraf. Under den här tiden följde han med kungafamiljen på deras resor till de olika slotten, där han roade familjen med sina verser. Dalin har en stor betydelse för Sveriges litteraturhistoria och ses som en stor kulturpersonlighet under upplysningstiden.

Läs mer om Olof von Dalin på Wikipedia eller Historiesajten

Anna Maria Lenngren (1754-1817) 

Anna Maria Lenngren var dotter till en professor och fick trots att hon var kvinna studera både latinsk och fransk litteratur. Lenngren skrev poesi och 1775 publicerades dikten The Conseillen, som anses vara den första publicerade dikten av betydelse. 

Anna Maria Lenngren gifte sig 1780 med Carl Peter Lenngren. Då slutade hon som författare, åtminstone offentligt, men fick ca 50 olika dikter publicerade anonymt  i Stockholms Posten under 1780-talet. År 1795 köpte hennes man Stockholms Posten och hon publicerades då oftare, fortfarande anonymt. Anna Maria Lenngren skrev allra helst satir riktad mot den högfärdiga adeln och mot dem som fjäskade för adeln. 

Lenngren arbetade även med att översätta andras verk, som operor och dramatik. Efter hennes död gav hennes man ut hennes dikter i en bok med namnet Skaldeförsök. Trots att hon hade publicerat sina dikter anonymt var hon känd i litterära kretsar. Svenska Akademien övervägde till och med om de kunde välja in henne, vilket måste varit väldigt stort, med tanke på att den första kvinnan som kom med i Akademien var Selma Lagerlöf, nästan 100 år efter Lenngrens död. 

En av Anna Maria Lenngrens mest kända dikter är Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon. I den får den fiktiva dottern råd om vuxenlivet och hur man kan förhålla sig till livet som hemmafru. Den är inte tydligt kritisk, men läses för det mesta som satir och har genom det ofta tolkats som en feministisk dikt som kritiserar de begränsade möjligheter en kvinna hade.

Läs dikten här: Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon 

Läs mer om Anna Maria Lenngren på Wikipedia eller Historiesajten

Carl Michael Bellman (1740-1795)

Carl Michael Bellman föddes i Daurerska Malmgården på Söder i Stockholm i februari 1740 i en släkt med högre medelklasställning. Han hade tyska rötter på sin fars sida genom sin farfars far som kom från de svenska provinserna i nuvarande Tyskland. Hans farfar var professor i Uppsala, hans far statstjänsteman i Stockholm. 

Bellman var äldst i en syskonskara av fjorton barn men det var endast sju av dem som nådde vuxen ålder. Bellman hade privatlärare och var en mycket flitig och läraktig elev. Han lärde sig flera språk, historia och fick en högre allmänbildning. 

Bellman kunde också sin bibel, men avskydde matematik. 1700-talet i Sverige kallas upplysningens tid. Man kallar också vissa delar av 1700-talet för ”frihetstid” och ”gustaviansk tid”. Det senare efter kung Gustaf III som regerade under andra halvan av 1700-talet. En tid av förnuft och känsla. 

Bellman var i första hand trubadur men har gått till historien för sin uppsättning visor, kallade epistlar, som samlats i verket Fredmans epistlar. En av Bellmans mest populära visor är Fjäril’n vingad syns på Haga som ingick i Fredmans epistlar. Det sägs att Bellman under hela sitt liv led av ekonomiska bekymmer, och många såg honom som en alkoholiserad krogpoet. Detta trots att han hade en nära relation med den dåvarande svenske kungen Gustav III.

Våra senare vissångare, som Evert Taube, Fred Åkerström och Cornelis Vreeswiijk har anammat Bellmans verk och fört dessa vidare genom historien. Bellmans visor finns översatta till mer än 20 olika språk. Kända verk av Bellman är bland annat Fredmans sånger och Fredmans epistlar. Visor som vi känner väl till är ”Fjäriln vingad syns på Haga”, ”Så lunka vi så småningom” och "Gubben Noak”. Kända karaktärer i Bellmans sånger är bland andra urmakaren Fredman, musikern Movitz och den prostituerade Ulla Winblad.

Lyssna på Fjäril´n vingad syns på Haga Så lunka vi så småningom  Gubben Noak

Lyssna på Imperiet Märk hur vår skugga 

Läs mer om Carl Michael Bellman på Wikipedia eller Historiesajten

Upplysningsförfattare som vi läst eller hört om

• Voltaire - Candide. Kritisk mot kyrkan
• Diderot - uppslagsverk, Encyklopedien
• Montesquieu - maktdelningsprincipen
• Jean-Jacques Rousseau - Émile, barnuppfostran
• John Locke - “tabula rasa” inspirerade USA:s "The Declaration of independence"
• Daniel Defoe - Robinson Crusoe
• Jonathan Swift - Gullivers resor, "Ett anspråkslöst förslag", satir
• Olof von Dalin - Sagan om hästen
• Anna Maria Lenngren - "Till min kära dotter, om jag hade någon"
• Carl Michael Bellman - Fredmans Epistlar och Fredmans sånger

Litteraturhistoriska epoker du läst om hittills:

• Antiken (700f.Kr.-500 e.Kr.)
• Medeltiden (500-1300)
• Renässansen (1300-1650)
• Upplysningen (1650-1800)

 

Grundkurs Egypten

Det första enade riket

Omkring år 3100 f. Kr bildades landet Egypten med Memphis som huvudstad. Det var det första enade riket i människans historia. Tidigare riken hade bestått av flera  mindre självstyrande städer där olika härskare avlöst varandra. 

Den egyptiska civilisationen - då faraoner härskade - varade i nästan 3 000 år, från omkring 3150 f.Kr fram till 332 f.Kr då landet erövrades av Alexander den store. Därefter blandades den egyptiska kulturen ut med grekisk kultur. Tre hundra år senare, 30 f.Kr, under drottning Kleopatras tid, blev Egypten en viktig provins i romarriket.

Film

Stora Civilisationer Antikens Egypten 16 min

Binogifilmer:

Egypten: Landet vid Nilen 4.52

Egyptisk religion och drömmen om ett evigt liv 4.37

Rosettastenen 5.18

Floden Nilen var rikets pulsåder

Det var floden Nilens regelbundna översvämningar och möjlighet till transporter som utgjorde underlaget för det välstånd som kännetecknar det egyptiska riket. På floden fraktades allt från mat till sten för pyramidbyggen. 

Nilen var livsviktig för egyptierna, för det var bara kring Nilen man kunde bo och arbeta, eftersom större delen av landet utgörs av öken. En gång om året svämmade Nilen över och när floden drog sig tillbaka fanns det näringsrika slammet från floden kvar på åkrarna, därför blev åkrarna bördiga och det var lätt att odla. När det var torrtider ledde man vatten till åkrarna med hjälp av dammar och kanaler.

Farao - gudarnas ställföreträdare
Under imperiets storhetstid var de egyptiska faraonerna nästan gudomliga härskare som säkrade sin makt genom inavel.  styrdes av en kung som kallades Farao. Det var farao som ägde all jord i Egypten. Bönderna arbetade på faraos mark och betalade skatt till honom. Farao betraktades som solgudens son. Han var kontakten mellan människorna och gudarna.

Tutankhamon

född cirka 1341 f.Kr. död 1323 f.Kr. var en egyptisk farao. Han tillhörde den artonde dynastin, under det Nya riket. Han är mest känd för sin gravkammare i Konungarnas dal som Howard Carter upptäckte år 1922. 

Mysteriet Tutankhamon 1.09

Pyramider

Pyramiderna i Egypten (det finns 80 stycken) är de största byggnadsverk människan någonsin skapat förutom kinesiska muren. Pyramiderna var gravkamrar för faraonerna. Om faraonernas döda kroppar förstördes skulle solen slockna och jorden gå under, trodde egyptierna. Därför gällde det att bygga säkra gravar för de döda kungarna.

Cheopspyramiden
Cheopspyramiden är den största pyramiden. Den är 137 meter hög (ursprungligen 146 meter). Den består av 2,3 miljoner stenblock som varierar i vikt från 2,5 till 15 ton. Den innehåller så mycket sten att det skulle räcka till att bygga en lång mur runt Frankrikes gränser. Denna pyramid byggdes för farao Cheops som var en grym härskare. Det tog 20 år för 100 000 man att bygga pyramiden.
Man vet inte riktigt hur pyramiderna byggdes. Den vanligaste teorin är dock att de tunga stenblocken släpades upp på pyramiden med hjälp av långa ramper av sten, jord och stockar. Trots att man gömde faraos kropp långt inne i pyramiden så har gravplundrare varit framme och tömt pyramiden på alla dess värdesaker.

Mumier


De gamla egyptierna var övertygade om att deras själ levde vidare efter det att hjärtat hade upphört att slå. Därför var det viktigt att balsamera kroppen när en person hade dött. Det fanns flera olika metoder att balsamera en människa. Den dyraste och bästa metoden var avsedd för farao. Då skar en balsameringsmästare upp faraos kropp på ena sidan och tog ut inälvorna. Därefter tvättades den döda kroppen invändigt med palmvin. Hjärnan drogs ut ur näsan med hjälp av en järnhake. Hjärnans funktion visste egyptierna ingenting om, och den kastades helt enkelt bort. Hjärtat lämnades kvar i kroppen, eftersom egyptierna trodde att detta var nyckeln till livet efter detta.

Balsamering
De inre organen balsamerades och placerades i stenkärl. Därefter sänkte man ner liket i ett saltbad. Det brukade ta ca 40 dagar att torka ut kroppen. Efter uttorkningen stoppades den tomma skallen upp med linnebindor. Så gneds kroppen in med oljor, vars doft fortfarande kan kännas hos många mumier. Inlindningen kunde ta ca 15 dagar och det gick åt 150-500 meter linneremsor. Därmed hade man skapat en mumie av den döde faraons kropp.

Uråldrig stenplatta löste hieroglyfernas mysterium

Egypternas gamla skriftsystem kallas för hieroglyfer. Vid vår tideräknings början
hade de urgamla hieroglyferna ersatts med ett modernare grekiskt alfabet och fallit i glömska.

 

Nästan tvåtusen år senare, i samband med Napoleons fälttåg till Egypten 1798-1801, hittades en stenplatta med en text ingraverad på tre skriftspråk. Endast ett, grekiska, var känt tidigare. De andra språken utgjordes av hieroglyfer och demotiska som är olika varianter av samma fornegyptiska språk. Stenplattan har blivit känd som ”Rosettastenen” efter orten Rosetta, nära Alexandria där den hittades. 

Några språkforskare kunde snart konstatera att språken på stenplattan var snarlika översättningar som gjorts från en och samma ursprungstext. Det dröjde därefter inte länge förrän man, med hjälp av Rosettastenen som språknyckel, också hade listat ut hieroglyfernas betydelse.

Rosettastenen blev nyckeln till att tyda hieroglyfernas betydelse.

Kleopatra

Kleopatra är en av historiens mest mytomspunna personer. Kleopatra (69-30 f.Kr) var en egyptisk drottning som är känd för sina romanser med några av sin tids
mäktigaste män - först Julius Caesar och därefter Marcus Antonius (romersk general och imperator). År 48 f.Kr anlände Julius Caesar med trupper till Egypten som skakades av inre stridigheter mellan de tre syskonen Ptolemaios, Kleopatra och Arsinoë. Kleopatra fick nu hjälp av Caesar och hans soldater att komma till makten. Kleopatra tillbringade sedan en tid med Caesar, och födde honom sonen Caesarion.

Arbetsuppgifter

1. När blev Egypten ett land och hur skilde sig riket från tidigare riken?
2. Kungen, Farao var mycket mäktig. Beskriv vad det var som gjorde Farao så mäktig.
3. Varför var Nilen livsviktig för egyptierna?
4. Hur kom det bördiga slammet ut på åkrarna?
5. Vad användes pyramiderna till?
6. Beskriv varför var det viktigt att balsamera en människa och hur egyptierna såg på livet efter döden?
7. Vilket skriftspråk hade man i Egypten, vad skrev man tecknen på och hur kunde man tyda tecknen?
8. Vilka spår kan vi se av forntidens Egypten idag?

Grundkurs Amerikanska revolutionen

 

Grundkurs Amerikanska revolutionen

Amerikanska revolutionen 1783 är ett viktigt årtal i den nya tidens historia. Det året slöts en fred i Paris och därmed blev de 13 brittiska kolonierna i Nordamerika självständiga, och landet USA bildades.

Det fanns många orsaker bakom koloniernas revolt mot England, bland annat ekonomiska orsaker. I England menade man att kolonierna enbart var till för moderlandets bästa. De skulle förse England med råvaror och vara en marknad för brittiska tillverkare.

Utöver de rent ekonomiska orsakerna hade en känsla av att vara amerikaner, snarare än britter, vuxit sig stark. Dessutom upplevdes det som orättvist att skulle betala skatt till England, utan att ha några representanter i det brittiska parlamentet..
Parlamentet (riksdagen) i London utfärdade en mängd lagar för att kontrollera handeln med kolonierna, allt till Englands fördel. Irritationen ökade då regeringen införde vissa stämpelavgifter och skyddstullar på brittiska varor bland annat te.

Spänningen ökade ytterligare 1763 då regeringen förbjöd nybyggarna att slå sig ned väster om bergskedjan Appalacherna. Avsikten var att hindra oroligheter bland ursprungsbefolkningen. Protester och uppror blev följden. Kolonisterna vägrade att acceptera tullar, skatter och stämpelavgifter eftersom de inte fick skicka representanter till det engelska parlamentet.

Kolonisterna gick in för att bojkotta brittiska varor. Till sist avskaffade regeringen alla tullar utom den på te. Hatet mot de brittiska trupperna (10 000 man) i kolonierna ledde till den så kallade ”Bostonmassakern” år 1770. ”Bostonmassakern” började med ett gräl och snöbollskastning mellan brittiska soldater och kolonister utanför tullhuset i Boston och slutade med att fem kolonister sköts till döds.

1773 inträffade det berömda ”Boston Tea Party”. Kolonister utklädda till ursprungsamerikaner klättrade upp på tre brittiska skepp och kastade te för 25 000 pund i vattnet. Brittiska parlamentet svarade med att stänga Bostons hamn.

De första skotten föll i Lexington i april 1775 och det blev upptakten till frihetskriget. Kolonisterna organiserade en arme som leddes av slavägaren George Washington. England satte in 20 000 tyska legosoldater i kriget.

Den 4 juli 1776 utfärdades den berömda oavhängighetsförklaringen(självständighetsförklaringen) i Philadelphia. Sedan dess har den 4 juli varit USA: s nationaldag.

Den mest berömda satsen i förklaringen är den att alla människor skapats lika och har samma grundläggande rättigheter, bl.a. rätt till liv, frihet och strävan efter lycka. Trots detta var slaveriet fortfarande lagligt och ursprungsbefolkningen fortsatte förtryckas och dödas vilket är en av orsakerna till att vi under lektionerna kommer att diskutera denna fråga vidare.

En av orsakerna till att kolonierna blev fria var att man fick hjälp av Frankrike och 1781 tvingades engelsmännen att kapitulera. Vid freden i Paris erkände England de 13 koloniernas självständighet.1789 skapades författningen, världens äldsta grundlag. Den 30 april 1789 installerades George Washington som USA:s förste president.

Symbolen för USA var flaggan som kallas för ”Stars and Stripes”. De 13 ursprungliga staterna var markerade i flaggan med 13 stjärnor i en ring och 13 ränder, omväxlande röda och vita. Det översta och understa är röda. När antalet delstater växte ökade också antalet stjärnor i flaggan. Antalet röda och vita ränder behölls oförändrat.

Följderna av självständigheten (konsekvenser)

Länk till text

Maktdelningsprincipen

Slaveriet och triangelhandeln

Slaveriet fortsatte även efter självständigheten.

Handeln med slavar bedrevs framförallt av engelsmännen som hämtade slavarna i Västafrika och fraktade över dem till de europeiska kolonierna i Amerika. Slavhandeln som gick till Amerika brukar kallas triangelhandeln eftersom handelsrutten utgjorde en triangel på kartan.

Fartygen utgick oftast från England där de lastades med krut, gevär, brännvin, tyger och annat. Därefter seglade de till Västafrika där varorna byttes mot infångade slavar som sedan transporterades över Atlanten till kolonierna i Amerika. När skeppen till sist återvände till England var de fullastade med bomull, tobak och socker som hade odlats i kolonierna.

Frågor.
1. Berätta om orsakerna bakom koloniernas revolt mot England.
2. Vad var  Bostonmassakern?
3. Vad var Boston Tea Party?
4. Vem var den förste amerikanske presidenten?
5. Vilka blev följderna av självständigheten när det gäller hur landet styrdes och organiserades?
6. Vilka blev följderna av självständigheten för den amerikanska befolkningen, och innebar den olika saker för olika grupper?

Kluringar

a. Vilka spår av revolutionen ser vi i dagens samhälle?

b. Vilka motsägelser kan man hitta i självständighetsförklaringen, när det gäller alla människors rättigheter.

Grundläggande begrepp:
politik, demokrati, kultur, ekonomi, grundlag, författning, maktdelningsprincipen

Begrepp, svåra ord
världshandel, triangelhandel, export-import, koloni, ekonomi, marknad, råvaror, demokrati, diktatur,
republik, monarki, tull, skatt, avgift, stämpelavgift, parlament, grundlag, författning, politik, bojkott,
missnöje, uppror, revolution, frihetskrig, representant, representation

revolution, reform, patriot, nationalist, lojalist, president, regering, slavar, milis, oavhängighetsförklaringen, kongress, parlament, senat, legosoldater, rösträtt, förbundsstat, Pontiac, USA bildas, revolt,
"The Boston Tea Party", Upplysningen, filosof, konstitution,


Känner du/ni till  följande personer:
G Washington, Jefferson, John Adams, Benjamin Franklin, Voltaire, Rousseau, Montesquieu, J Locke Kant, (Lafayette...)

Öva mer...

Binogifilmer

Kahoot 

Läroboken  

Bildspelsquiz 

Begreppsspelet

 

Mesopotamien grundkurs

Mesopotamien betyder landet mellan floderna på grekiska. Det var mellan floderna
Eufrat och Tigris i nuvarande Irak som världens första högkultur(den sumeriska) uppstod för omkring 5000 år sedan.

Bra geografiska förutsättningar

Att civilisationens vagga hamnade i Mesopotamien var ingen tillfällighet. I likhet med Nilen som ger liv åt Egyptens öknar och skapar möjligheter till mänsklig odling, så flyter floderna Eufrat och Tigris genom Mesopotamiens öknar och gör marken odlingsbar. Området var därför mycket bördigt och erbjöd de bästa förutsättningarna för jordbruk. Man samarbetade och organiserade en utbyggnad av kanaler för att använda flodvattnet till att bevattna åkrarna.

Folk kunde dessutom färdas och frakta varor på floderna som omgav landet. Dessa gynnsamma förhållanden bidrog till en stark befolkningstillväxt vilket resulterade i att stora byar växte fram.

De första yrkena
När människor började bo tätt tillsammans utvecklades också förmågan att samarbeta och fördela allt arbete. Några brukade jorden, vissa bevakade åkrar och bevattningskanaler, medan andra tillverkade verktyg och lergods.

Handeln gynnas av floden som transportväg
Överskottet (varor man hade mycket av) byttes sedan mot andra varor som hade producerats (tillverkats) i andra byar. De mest framgångsrika byarna utvecklades till de första städerna. I Mesopotamien rådde livlig handel. Floderna gjorde det enkelt att färdas och frakta varor mellan byar och städer.

Städer växer fram

I Mesopotamien fanns flera av forntidens största städer. Här låg bland annat Ur och Babylon. Städerna styrdes av kungar som hade hjälp av sina präster. Städerna var vanligtvis självstyrande stater (s.k. stadsstater) och kunde ha tiotusentals invånare.

Olika städer dominerade i området under olika perioder, men alla hade en liknande kultur. Babylon hette huvudstaden i ett gammalt rike i Mesopotamien, Babylonien. Staden Babylon låg vid floden Eurfrat och ett kännetecken var den storslagna så kallade Ishtarporten.

Lagsamling

En av kungarna i Babylonien var Hammurabi. Han lät 1782 f.Kr skriva ner de gällande lagarna. Där stod att den som skadade en annan själv skulle lida samma skada. Den som slog ut en tand på någon skulle mista en av sina egna tänder. ”Öga för öga, tand för tand” var regeln.

Lagarna innehåller också regler för köp och försäljning, giftermål och testamenten. Kvinnor och även slavar kunde äga förmögenhet. En slav kunde gifta sig med en fri kvinna och kunde då köpa sig fri.

MapMaster

Karta över Babylonien ca 1700 f.Kr på Hammurabis tid. Klicka på länken för större karta.

Nya riken växer fram

Även babyloniernas gick under efter anfall från andra folk. Senare tog assyrierna, som levde i bergstrakterna i norr, över området. När de erövrade en stad, jämnades den med marken. Befolkningen slaktades obarmhärtigt eller tvångsförflyttades till ett annat område. Assyriernas huvudstad var Ninive vid Tigris. När riket var som störst nådde det från Mesopotamien till Egypten.

Många riken och folk

Mesopotamiens kultur var aldrig enhetlig. Många imperier har kontrollerat Mesopotamien under historiens gång: sumerer, akkader, babylonier, assyrier m.fl.

På 500-talet f.Kr införlivades Mesopotamien i det växande persiska riket varefter den persiska kulturen blev den dominerande i området under hundratals år.

Kilskrift på lertavlor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En enda av deras segerrika kungar har uträttat något bestående. Han hette Assurbanipal och samlade på något så bräckligt som lertavlor med kilskrift. Rester av hans väldiga bibliotek har hittats av arkeologerna. Därifrån har vi fått det mesta av vad vi vet om människorna vid Eufrat och Tigris, deras gudar och myter.

Babylonierna tar åter makten

Det var babylonierna som krossade assyriernas välde. De gjorde på nytt Babylon till huvudstad. Under kung Nebukadnessar II (604-562 f.Kr) var Babylon en rik och blomstrande stad. Den växte till en miljonstad till vilken resande kom för att göra affärer. Den mest imponerande byggnaden var guden Marduks tempel. Till templet hörde en 91 meter hög zikkurat (pyramidliknande torn), troligen det Babels torn som nämns i Bibeln

Astronomi och kalender

Genom att räkna ut var på himlen solen, månen och de fem planeterna stod när en människa föddes, kunde prästerna förutsäga hennes öde. Man trodde nämligen att planeterna var gudomliga och styrde människornas liv. En sådan tro kallas astrologi. Babylonierna var skickliga matematiker och de utvecklade astrologin till astronomi, vetenskapen om himlakropparna. De kunde de fyra räknesätten. De hade lertavlor med multiplikationstabeller och de kunde lösa svåra matematiska problem.

Kalendern byggde på månens rörelser. 12 månvarv à 30 dygn blev det. Eftersom det årligen fattades fem dygn, lade de in en skottmånad, när det passade. De tänkte sig året som en cirkel med 360 dygn, och därför fick cirkeln 360 grader. Deras talsystem byggde på 60 (vårt på 10) och därför delade de in timmen i 60 minuter. Intressant är ju sambandet mellan cirkelns indelning i 360 grader och årets i ursprungligen lika många dagar.

Babylonierna var forntidens största matematiker och lär t.ex. ha löst ekvationer med tre obekanta. Deras siffersystem var bättre än andra folks.

Det mesopotamiska arvet

Till skillnad mot Egypten så hade man i Mesopotamien nästan ingen tillgång till sten som kunde användas som ett motståndskraftigt byggnadsmaterial. För byggnader och konstverk användes istället lera, som även om den brändes till tegel inte kunde stå emot tidens tand särskilt bra. Därför finns nästan inga materiella lämningar bevarade från de mesopotamiska folken.

Däremot har många av dess idéer och tankesystem överlevt tidens gång. Vi använder till exempel fortfarande deras räknesystem med talet 60 som bas när vi tolkar tid (sekunder, minuter, timmar och månader). Skrivkonsten föddes också i Mesopotamien med kilskriften ca 3200 f.Kr. Den användes för många olika språk i mer än 3000 år. Hjulet och plogen är några andra exempel på betydelsefulla uppfinningar från Mesopotamien.

Gilgamesh

Gilgamesh var en hjälte i forntida mesopotamisk mytologi och huvudpersonen i Gilgamesheposet, en episk dikt skriven på akkadiska under det andra årtusendet före
Kristus Han var möjligen en historisk kung av den sumeriska stadsstaten Uruk, som efter sin död upphöjdes till halvgud.

Viktiga begrepp

Mesopotamien: “Tvåflodslandet”, dvs landet mellan floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak. Här uppstod några av de första högkulturerna, t.ex. sumerernas och babyloniernas riken (se nedan).

Sumererna: De skapade den första högkulturen i Mesopotamien omkring 3000 f.Kr. De var de första som byggde städer. Den mest kända staden var Ur. Bland deras uppfinningar märks särskilt skriften (i form av kilskrift). Den sumeriska kulturen blomstrade i tusen år innan andra folk tog över dominansen i området.

Babylonien: Ett av de forntida rikena i Mesopotamien. Kulturellt var Babylonien arvtagare till det äldre sumeriska riket. Babylonierna byggde också torntempel och använde kilskrift. Rikets huvudstad var Babylon, känt för “Babylons torn” (stadens torntempel) och de hängande trädgårdarna – ett slags tak och terrassträdgård som räknas som ett av den antika världens sju underverk.

Kilskrift: Världens äldsta skriftsystem. Kilskriften bestod från början av tecken i form av bilder. Kilskrift skrevs på lertavlor.

Flodkultur/högkultur: En flodkultur är en högkultur – en tidig civilisation – som uppstått kring ett flodsystem vars existens har utgjort grundförutsättningarna för samhällsutvecklingen kring floden. Flodkulturer uppkom bland annat i forntidens Mesopotamien, Egypten, Indien och Kina.

De första kulturerna med skriftspråk uppstod ungefär samtidigt i Mesopotamien och Egypten för omkring 5000 år sedan. Lite senare uppstod även kulturer med skrift i Indien och i Kina. Alla dessa högkulturer var civilisationer med utvecklad byråkrati, teknologi, konst och effektiva arméer.

Civilisation: Ett utvecklat och mångskiftande samhälle, ofta med stora städer, organiserad religion och skriftspråk.

Spännande fakta

Visste du att:

• Stadsstaterna i Mesopotamien utvecklades gradvis till imperier. Assyrierna och babylonierna skapade stora arméer som erövrade grannländerna och tvingade dess befolkning att betala skatt i form av varor och pengar, som b.la. användes för att finansiera byggandet av städer som Babylon.

• Redan för 6000 år sedan tillverkade sumererna öl. Den berusande drycken hade till och med en egen gudinna: Ninkasi.

• Redan 3 000 år f.Kr byggde babylonierna avloppsledningar som förbättrade den offentliga hygienen i städerna.

• Babylonierna hade dagtimmar och nattimmar. Dygnets indelning i 12 dagtimmar och 12 nattimmar, som varierade i längd beroende på årstid fanns kvar i den muslimska världen långt in i nyare tid. Ludvig XIV i Frankrike ville ge sultanen i Turkiet ett ur, som året runt visade exakta tiden för dessa timmar. Ingen mekaniker klarade uppgiften, förrän svensken Polhem kom till Paris. Han gjorde det. En sådan precision fanns annars inte alls. Man hade vattenur eller sandur med varierande skalor. Gränsen mellan dag och natt bestämdes genom att jämföra skymning och gryning med ett stycke grått ullgarn. Var skymningen mörk, så att garnet inte kunde urskiljas, var det nattimme etc.

Viktiga begrepp

högkultur, civilisation, jordbruk, bevattning, specialisering/yrken, överskott, handel, skriftspråk, rike, imperier, städer, vetenskap, astronomi, religion

Arbetsuppgifter/frågor

1. När växte civilisationen i Mesopotamien fram?
2. Var låg Mesopotamien?
3. Vad betyder namnet?
4. Vilket land ligger idag på denna plats?
5. Vad var det som gjorde Mesopotamien till en bra plats att leva på?
6. Man brukar säga att de första yrkena växer fram här, förklara varför. 

Kluringar

a. Politik och religion var nära förknippat under denna tid. Förklara hur.

b. Hammurabi är en känd kung från denna tid. Vad är han mest känd för?

c. Kunskap och vetenskap utvecklades mycket under denna tid. Ge exempel 

på detta och hur vi kan se spår av det i vårt samhälle idag

d. Hur kan vi veta något om hur det var denna tid?

Begreppa

Flodkulturerna