Religion, Heliga platser

 

Heliga platser

-för anhängare i de fem världsreligionerna judendomen, kristendomen, islam, hinduism, och buddism

Jerusalem

Jerusalem är en stad med en rik och komplex historia, och den har en djup religiös betydelse för judar, kristna och muslimer. Staden ligger i Mellanöstern och har varit en central plats för andlighet och kultur i tusentals år.

Judendom

För judar är Jerusalem den heligaste staden. Den är hem till Västra muren (Klagomuren), den sista kvarvarande delen av det andra templet, som är en plats för bön och andakt. Staden har varit ett centrum för judisk tro och kultur sedan kung David gjorde den till huvudstad för det förenade Israel omkring 1000 f.Kr. Kung Salomo byggde det första templet här, vilket gjorde Jerusalem till det religiösa epicentret för judendomen. Trots att templet förstördes av romarna år 70 e.Kr., har staden fortsatt att vara en symbol för judisk längtan och hopp om återuppbyggnad.

Kristendom

Jerusalem har också en central plats inom kristendomen. Det är staden där Jesus korsfästes, begravdes och återuppstod. Platser som Gravkyrkan och Via Dolorosa är viktiga för kristna pilgrimer som följer Jesu sista vandring. 

Staden är också symbolisk för enighet och Guds utvalda plats för arken, och reflekterar evig gloria och kunskap. Arken eller Förbundsarken, är en helig kista som enligt Bibeln innehöll de två stentavlorna med de tio budorden som Moses fick på berget Sinai . Jerusalem är en plats där många viktiga händelser i Jesu liv ägde rum, vilket gör den till en helig plats för kristna världen över.

Islam

För muslimer är Jerusalem känd som Al-Quds eller Baitul-Maqdis, vilket betyder "Den ädla, heliga platsen". Staden är viktig eftersom det är platsen för Muhammeds nattresa och
himmelsfärd (Isra och Mi'raj), där han enligt traditionen togs från Mecka till Al-Aqsa-moskén i Jerusalem och sedan upp till himlen. Al-Aqsa-moskén och Klippdomen är två av de mest heliga platserna inom islam. 

Rom och Vatikanstaten

Rom och Vatikanstaten har en djup betydelse för kristna världen över. Vatikanstaten, världens minsta självständiga stat, ligger inom Rom och är hem till den romersk-katolska kyrkans högsta ledare, påven. Vatikanstaten är en kulturell och historisk ikon, med platser som Peterskyrkan, Sixtinska kapellet och Vatikanmuseerna, som innehåller några av världens mest kända konstverk och arkitektoniska mästerverk .

Rom är en stad med en lång och rik historia, och den har en särskild betydelse för kristna världen över. Staden grundades enligt legenden av Romulus och Remus år 753 f.Kr. och blev senare hjärtat i det mäktiga romerska imperiet. Rom har varit ett centrum för förvaltning, handel, kultur och kommunikationer genom århundradena.

Vatikanstaten, belägen i hjärtat av Rom, är världens minsta självständiga stat med en yta på endast 44 hektar och en befolkning på omkring 800 personer. Denna stadstat fungerar som både ett andligt och administrativt centrum för den katolska kyrkan och är hem till påven.

Förutom sin religiösa betydelse spelar Vatikanstaten en viktig roll i global politik, med fokus på frågor som fred, människorättigheter och social rättvisa. Vatikanstaten är en unik plats där historia, kultur och andlighet möts, och den fortsätter att vara ett viktigt centrum för kristen tro och tradition. Påven, som bor och arbetar här, är en andlig ledare för miljontals katoliker och en central figur i internationella frågor.

Peterskyrkan, belägen i Vatikanstaten, är en av de mest ikoniska och heliga platserna inom kristendomen. Denna magnifika basilika är byggd över aposteln Petrus grav och är ett mästerverk av renässansarkitektur. Peterskyrkan, med sin imponerande kupol designad avMichelangelo, är en symbol för den katolska kyrkans makt och skönhet. Peterskyrkan är byggd över aposteln Petrus grav, är en av de mest heliga platserna inom kristendomen. Varje år besöker miljontals pilgrimer och turister kyrkan för att uppleva dess andliga och kulturella rikedom.

Påven, som bor i Vatikanstaten, är en andlig ledare för miljontals katoliker och spelar en central roll i globala frågor som fred, människorättigheter och social rättvisa. Påven är den högste ledaren för den romersk-katolska kyrkan och biskopen av Rom. 

Den senaste påven var Pave Frans, även känd som Jorge Mario Bergoglio. Han ledde den katolska kyrkan från 2013 till sin död den 21 april 2025. Pave Frans var känd för sin
ödmjukhet, sitt engagemang för social rättvisa och sin strävan efter fred . Han var den första påven från Latinamerika och den första att ta namnet Frans, efter helgonet Franciskus av Assisi.

Pave Frans arbetade aktivt för att reformera kyrkan och fokuserade på att hjälpa de fattiga och marginaliserade. Han var också en stark förespråkare för miljöskydd och klimatåtgärder. Hans sista tal till världen innehöll ett kraftfullt budskap om fred och försoning. Pave Frans uttalade sig flera gånger om sexuella övergrepp inom katolska kyrkan och uttryckte sin djupa sorg och skam över dessa händelser. Han erkände kyrkans misslyckande med att hantera övergreppen och betonade vikten av att sätta offren i centrum för kyrkans omsorg.

Kaba

Kaba är en central symbol för islam och representerar både en fysisk och andlig mittpunkt för muslimer världen över. 

Kaba är en stor, kubformad byggnad belägen i Mecka, Saudiarabien, och är den heligaste platsen inom
islam . Byggnaden är täckt av ett svart tyg med guldbroderad islamisk arabisk kalligrafi . Kaba är ungefär tolv meter lång, tio meter bred och femton meter hög.

Enligt islamisk tradition byggdes Kaba ursprungligen av änglarna och återuppbyggdes senare av profeten Abraham och hans son Ismael. Den svarta stenen, som är inmurad i ett hörn av Kaba, tros ha kommit från paradiset och var ursprungligen vit men blev svart på grund av människornas synder.

Kaba är den riktning (qibla) som muslimer vänder sig mot när de ber. Varje muslim bör, om möjligt, delta i vallfärden (Hajj) till Mecka minst en gång i livet, där de går sju varv moturs runt Kaba och helst rör eller kysser den svarta stenen. Vallfärden är en av islams fem pelare och symboliserar enhet och likhet bland muslimer.

Kaba är tillverkad av mörkgrå sten och har en dörr som ligger två meter över marken. Inuti Kaba är golvet och delar av väggarna täckta med marmor, och koranverser är inskrivna på tavlor infällda i marmorn. Den övre delen av den inre väggen är klädd med grön duk dekorerad med verser broderade i guld.

Varanasi

Varanasi är en av de äldsta städerna i världen och ligger vid floden Ganges i den indiska delstaten
Uttar Pradesh . Staden är känd som den heligaste platsen inom hinduismen och har varit ett centrum för andlighet och kultur i tusentals år.

Varanasi anses vara grundad av guden Shiva och är en av de sju heliga städerna inom hinduismen. Staden är en viktig plats för pilgrimsfärder, där troende kommer för att utföra rituella bad i Gangesfloden, som anses ha renande egenskaper. 

Ett dopp i floden tros kunna rena en från synder och hjälpa till att uppnå moksha, befrielse från återfödelsens kretslopp. Ghats kallas de trappstegsliknande platserna längs Gangesfloden, där människor samlas för att bada, be och utföra kremeringsritualer. Manikarnika Ghat i Varanasi är den mest kända platsen för kremering, där det sägs att kremering vid denna plats leder till omedelbar moksha.

Vishwanath-templet i Varanasi är dedikerat till Shiva och är en av de mest betydelsefulla helgedomarna i Varanasi. Templet är också känt som Gyllene Templet på grund av sina förgyllda torn.Varanasi är en plats där det heliga och det vardagliga möts, och varje gathörn och tempel berättar en historia om tro och tradition. 

Religion, syn på döden

 

De fem olika världsreligionernas syn på döden

vad som händer efteråt och hur man praktiskt tar hand om de döda

Cirkulär syn på döden

Den cirkulära synen på döden innebär att livet ses som en evig cykel av födelse, död och återfödelse. Detta är vanligt inom religioner som hinduism och buddhism, där själen återföds i en ny kropp efter döden. Målet är att bryta denna cykel och nå ett tillstånd av befrielse eller upplysning, såsom moksha eller nirvana.

Linjär syn på döden

Den linjära synen på döden innebär att livet ses som en engångsföreteelse med en början och ett slut, följt av en dom och evig tillvaro. Detta är vanligt inom de abrahamitiska religionerna (judendom, kristendom och islam), där själen döms och antingen belönas eller straffas efter döden.

Judendom

Judiska trosuppfattningar om livet efter döden varierar, beroende på olika traditioner och tolkningar. Trots dessa variationer finns det några gemensamma teman som ofta återkommer. En central idé inom judendomen är Olam Ha-Ba, vilket betyder "den kommande världen". Många judar tror att det finns en andlig värld som följer efter detta liv, där själen fortsätter att existera. Denna tro ger hopp och en känsla av kontinuitet bortom den fysiska döden.

Gan Eden, eller paradiset, är en annan viktig aspekt. Det beskrivs ofta som en plats för rättfärdiga själar, en trädgård eller ett paradis där de som har levt ett rättfärdigt liv får sin belöning. Gan Eden representerar en idealisk tillvaro, fri från de lidanden och utmaningar som finns i det jordiska livet. På motsatt sida finns Gehenna, en plats för rening. Själarnas tid i Gehenna är inte evig, utan ses som en period av reflektion och botgöring. Det är en plats där själar som behöver det genomgår en process för att rena sig innan de kan gå vidare till en bättre tillvaro.

Judendomen lägger stor vikt vid handlingar och moral i detta liv, med tanken att våra gärningar påverkar vår framtida existens. Det finns en stark betoning på att leva ett rättfärdigt liv här och nu, eftersom det är genom våra handlingar som vi formar vår framtid både i denna värld och i den kommande världen.

I judendomen tvättas den döde och sveps i enkla vita kläder. Judar begravs i en enkel träkista. Enligt judisk tradition är det viktigt att kistan är helt av trä och inte innehåller några metallpluggar, eftersom metall symboliserar krig och strid. I judisk tradition är det vanligt att täcka kistan med ett tyg, ofta kallat en "tallit" eller bönesjal. Detta tyg symboliserar respekt och vördnad för den avlidne begravningsceremoni utförs, och kroppen begravs så snart som möjligt, helst inom 24 timmar. Kremering är vanligtvis inte tillåten. 

Kremering är processen där en avliden persons kropp förbränns till aska. 

Kristendom

Kristna tror på ett liv efter döden där själen antingen går till himlen eller helvetet baserat på ens tro och handlingar under livet. Himlen är en plats för evig frid och gemenskap med Gud, medan helvetet är en plats för straff och separation från Gud.

I kristendomen är det vanligt att kroppen tvättas och kläs i rena kläder. En präst kan utföra en ceremoni för att välsigna den avlidne. 

Kroppen placeras i en kista och begravs eller kremeras, ofta efter en begravningsgudstjänst. Kremering har blivit allt vanligare inom kristendomen, särskilt i västvärlden. 

Islam

Muslimer tror på ett liv efter döden där själen döms av Allah. De rättfärdiga kommer till paradiset (Jannah), en plats av lycka och belöning, medan de som har syndat och inte ångrat sig hamnar i helvetet (Jahannam), en plats av straff.

En islamisk begravning följer specifika ritualer och traditioner som är djupt rotade i islamisk tro. Först tvättas den avlidnes kropp noggrant av familjemedlemmar eller andra muslimer, vilket är en viktig reningsritual. Efter tvättningen sveps kroppen i en enkel vit tygkista, kallad kafan. I Sverige används ofta en enkel kista, även om traditionen föreskriver att kroppen ska begravas utan kista.

När kroppen är insvept utför församlingen en speciell begravningsbön, Salat al-Janazah. Denna bön är kort och fokuserar på att be för den avlidne. Därefter begravs kroppen direkt i marken, utan kista, med ansiktet vänt mot Mecka. Graven täcks med jord och en enkel gravsten kan placeras.

Efter begravningen är det vanligt att familj och vänner samlas för att läsa ur Koranen och be för den avlidne under de följande dagarna. Islamiska begravningar sker ofta inom 24 timmar efter dödsfallet, om möjligt, vilket anses vara en del av att visa respekt för den avlidne. Kremering är strikt förbjudet inom islam. 

Hinduism

I hinduismen är reinkarnation en del av den större cykeln av samsara, som innebär födelse, död och återfödelse. Själen (atman) är odödlig och går igenom många livstider i olika kroppar. 

I hinduismen refererar karma till summan av en persons handlingar och deras konsekvenser, både goda och dåliga. Varje handling, tanke och ord skapar karma, som påverkar framtida liv. God karma leder till bättre återfödelser och en högre existensnivå, medan dålig karma kan leda till återfödelser till sämre stående varelser. Målet är att samla tillräckligt med god karma för att nå moksha, befrielse från samsara.

I hinduismen tvättas den döde och kläs i rena kläder. En präst kan utföra ritualer för att hjälpa själen på dess resa. Kroppen kremeras och askan sprids i en helig flod, ofta Ganges. Kremering är normen inom hinduismen. 

Buddhism

Buddhister tror också på reinkarnation och samsara. Målet är att nå nirvana, ett tillstånd av fullständig frihet från lidande och återfödelse. Nirvana uppnås genom att följa den åttafaldiga vägen och övervinna begär och okunnighet. 

Genom att följa den åttafaldiga vägen och övervinna begär och okunnighet kan en person bryta cykeln av återfödelse. Karma är också viktigt här, där goda handlingar leder till bättre återfödelser och dåliga handlingar till sämre återfödelser. Buddhister strävar efter att skapa god karma genom att följa den åttafaldiga vägen och leva ett etiskt liv. 

I buddhismen tvättas kroppen och kläs i enkla kläder. En munk kan utföra ritualer för att hjälpa själen på dess resa. Inom buddhismen är kremering vanligt, även om jordbegravning också förekommer. 

Uppgift

Vilka likheter och skillnader kan du se mellan de olika religionerna?

-cirkulär eller linjär syn på döden? Reinkarnation eller slutmål i paradis eller helvetet?

-finns liknande tankar om "karma" i de abrahamitiska religionerna?

-hur ser man på kremering eller jordbegravning?

Quiz: De fem världsreligionerna

 

Quiz: De fem världsreligionerna

1. Vilken religion har flest anhängare i världen?

1) Islam

X) Kristendom

2) Hinduism

2. Vad är den heliga skriften inom islam?

1) Bibeln

X) Koranen

2) Toran

3. Vilken av dessa är inte en av buddhismens fyra ädla sanningar?

1) Livet är lidande (dukkha)

X) Begäret är roten till lidandet (samudaya)

2) Att leva i överflöd leder till upplysning (magga)

4. Vilken flod är särskilt helig inom hinduismen?

a) Tigris

b) Ganges

c) Nilen

5. Vad kallas den judiska "vilodagen" som infaller varje vecka?

1) Yom Kippur

X) Rosh Hashanah

2) Shabbat

6. Vem anses vara grundaren av buddhismen?

1) Jesus Kristus

X) Muhammed

2) Siddhartha Gautama

7. Vilken är den centrala trosbekännelsen inom islam som lyder "Det finns ingen gud utom Allah, och Muhammed är hans profet"?

1) Shahada

X) Salat

2) Zakat

8. Vilket begrepp inom hinduismen syftar på handlingarnas följder som påverkar framtida liv?

1) Nirvana

X) Samsara

2) Karma

9. Vilken av dessa högtider firas inom judendomen till minne av uttåget ur Egypten?

1) Chanukka

X) Pesach

2) Rosh Hashanah

10. Vad är det centrala målet inom buddhismen?

1) Att uppnå himlen

X) Att bryta cykeln av återfödelse och nå nirvana

2) Att leva i harmoni med naturen

11. Vilken stad är den heligaste inom islam?

1) Jerusalem

X) Mekka

2) Rom

12. Vilket är det viktigaste budskapet i kristendomen?

1) Att följa de tio budorden strikt

X) Guds kärlek till mänskligheten genom Jesus Kristus

2) Att uppnå Moksha genom meditation

13. Vilken av dessa gudar är inte en del av den hinduiska treenigheten (Trimurti)?

1) Brahma (skaparen)

X) Vishnu (upprätthållaren)

2) Indra (åskans gud)

14. Vad är Toran inom judendomen?

1) En samling av lagar och berättelser, de fem Moseböckerna

X) En bönbok som används i synagogan

2) En traditionell judisk huvudbonad

15. Vilken av dessa termer syftar på den andliga gemenskapen inom buddhismen?

1) Ummah

X) Sangha

2) Dharma

Facit:

1. x) Kristendom
2. x) Koranen
3. 2) Att leva i överflöd leder till upplysning (magga)
4. x) Ganges
5. 2) Shabbat
6. 2) Siddhartha Gautama
7. 1) Shahada
8. 2) Karma
9. x) Pesach
10. x) Att bryta cykeln av återfödelse och nå nirvana
11. x) Mekka
12. x) Guds kärlek till mänskligheten genom Jesus Kristus
13. 2) Indra (åskans gud)
14. 1) En samling av lagar och berättelser, de fem Moseböckerna
15. x) Sangha

Världens sämsta indier

 

Indien är ett land med en rik och mångfacetterad kultur, präglad av en lång historia och en stor mångfald av språk, religioner och traditioner. Landet är känt som världens största demokrati med över 1,4 miljarder invånare.

Politiskt system

Indien är en förbundsrepublik med 28 delstater och 8 unionsterritorier. Landet har en president som är statschef och en premiärminister som leder regeringen. Det finns två stora politiska partier: Kongresspartiet och det hindunationalistiska Bharatiya Janata Party (BJP), som har dominerat politiken sedan 2014.

Ekonomi och teknologi

Indien har en av världens snabbast växande ekonomier, med stark tillväxt inom IT-sektorn och produktionsteknologi. Landet är också en stor mottagare av utländska investeringar. Trots detta lever en stor del av befolkningen fortfarande i fattigdom, särskilt på landsbygden.

Religion och kultur

Indien är hem för flera stora religioner, inklusive hinduism, islam, kristendom och sikhism. Den religiösa mångfalden återspeglas i landets kultur, festivaler och traditioner.

Hinduismen i det indiska samhället

Hinduismen, som är den dominerande religionen i Indien, spelar en central roll i att forma landets sociala, kulturella och politiska landskap. Trots att Indien är en sekulär stat, är hinduismens principer och traditioner djupt rotade i samhället och påverkar många aspekter av det dagliga livet.

Social struktur

En av de mest framträdande aspekterna av hinduismens påverkan på det indiska samhället är kastsystemet. Även om kastsystemet officiellt avskaffades 1950, fortsätter det att påverka sociala relationer och yrkesmöjligheter. Kastsystemet delar in människor i olika sociala grupper baserat på deras födsel, vilket kan påverka deras status och möjligheter i livet. Familjen är också central i hinduismen, och många äktenskap arrangeras fortfarande av familjerna enligt traditionella normer.

Kultur och traditioner

Hinduismen är rik på festivaler och traditioner som firas över hela Indien. Diwali, ljusfestivalen, och Holi, färgfestivalen, är två av de mest kända och älskade högtiderna. Dessa festivaler är inte bara religiösa högtider utan också viktiga sociala och kulturella händelser som förenar människor och skapar gemenskap. Dagliga ritualer och puja (böner) är vanliga i många hinduiska hem och tempel, och de spelar en viktig roll i det dagliga livet.

Etik och moral 

Hinduismen påverkar också etik och moral i det indiska samhället. Konceptet dharma, eller plikt, är centralt i hinduismen och påverkar hur människor lever sina liv och fattar beslut. Principen om icke-våld (ahimsa) är också viktig och påverkar många hinduer att leva ett liv i fred och harmoni.

Ekonomi och politik

Många tempel i Indien är inte bara religiösa platser utan också ekonomiska centra som driver skolor, sjukhus och andra sociala tjänster. Hinduismen påverkar också politiken, särskilt genom partier som Bharatiya Janata Party (BJP), som främjar hindunationalism. BJP har haft en betydande inverkan på indisk politik och samhälle sedan 2014, och deras politik är ofta influerad av hinduiska värderingar och traditioner.

Hinduismen är djupt integrerad i det indiska samhället och påverkar allt från vardagsliv och kultur till politik och ekonomi. Genom att förstå dessa olika aspekter kan man få en djupare insikt i hur det indiska samhället fungerar och hur hinduismen formar och påverkar livet för miljontals människor.

Ord och begrepp

Mångfacetterad: Något som har många olika sidor eller aspekter. Exempelvis kan en kultur innefatta olika språk, religioner, mattraditioner, musikstilar och festivaler.

Mångfald: Variation eller olikhet inom en grupp. Det kan handla om olika kulturer, språk, åldrar eller erfarenheter.

Sikhism: är en monoteistisk religion som grundades i Punjab-regionen i Indien på 1500-talet av Guru Nanak och hans efterföljare. Sikhismen betonar tro på en Gud, rättvisa och jämlikhet.

Sekulär: Något som inte är religiöst. Ett sekulärt samhälle är ett samhälle där religion och stat är åtskilda.

Social struktur: Hur ett samhälle är organiserat, inklusive hur människor är indelade i olika grupper baserat på faktorer som ekonomi, utbildning och yrke.

Etik: Läran om vad som är rätt och fel. Etik handlar om de principer som styr vårt beteende och våra beslut.

Moral: Våra personliga uppfattningar om vad som är rätt och fel. Moral är de värderingar och normer som vi lever efter.

Världens sämsta indier

Malin Mendel, SVT:s korrespondent i Indien, har bott och arbetat i Indien i många år. Hon har genom sina reportage och böcker gett en inblick i det indiska samhällets komplexitet och kontraster. David Batra lever trots sina indiska rötter väldigt svenskt. Malin Mendel ser svensk ut men har på många sätt anammat en indisk livsstil. I TV- serien "Världens sämsta indier" tar David hjälp av Malin för att försöka hitta sitt ursprung och förstå Indien bättre. Han får bland annat testa att dricka kourin, bada i floden Ganges och uppleva den indiska vardagen.

Indien är ett land av kontraster, där moderna megastäder samexisterar med traditionella byar, och där en världsledande IT-industri utvecklas parallellt med ett uråldrigt kastväsen. Genom att förstå dessa olika aspekter kan man få en djupare insikt i hur det indiska samhället fungerar.

Malin har genom sina reportage och böcker gett en djupgående inblick i den indiska kulturen. Hon beskriver Indien som ett land av kontraster, där tradition och modernitet samexisterar på ett fascinerande sätt. Hon har ofta betonat hur det indiska vardagslivet är präglat av starka familjeband och traditioner och har beskrivit hur festivaler som Diwali och Holi firas med stor entusiasm och hur dessa högtider är centrala för den sociala sammanhållningen.

Malin Mendel har även utforskat den indiska matkulturen. Hon har lyft fram hur maten inte bara är en kulinarisk upplevelse utan också en viktig del av den kulturella identiteten. Genom att laga och äta indisk mat har hon visat hur man kan få en djupare förståelse för landets kultur. Hon har också belyst de stora kontraster som finns i Indien, från de moderna megastäderna till de traditionella byarna. Malins arbete har gett många en djupare förståelse för Indien och dess kultur, och hennes perspektiv har varit värdefulla för att skildra landets komplexitet och rikedom.

Uppgift:

1. Vad menas med att "Indien är ett land med en rik och mångfacetterad kultur?
2. Hur kommer det sig att serien heter "Världens sämsta indier"?