De fem olika världsreligionernas syn på döden
vad som händer efteråt och hur man praktiskt tar hand om de döda
Cirkulär syn på döden
Den cirkulära synen på döden innebär att livet ses som en evig cykel av födelse, död och återfödelse. Detta är vanligt inom religioner som hinduism och buddhism, där själen återföds i en ny kropp efter döden. Målet är att bryta denna cykel och nå ett tillstånd av befrielse eller upplysning, såsom moksha eller nirvana.
Linjär syn på döden
Den linjära synen på döden innebär att livet ses som en engångsföreteelse med en början och ett slut, följt av en dom och evig tillvaro. Detta är vanligt inom de abrahamitiska religionerna (judendom, kristendom och islam), där själen döms och antingen belönas eller straffas efter döden.
Judendom
Judiska trosuppfattningar om livet efter döden varierar, beroende på olika traditioner och tolkningar. Trots dessa variationer finns det några gemensamma teman som ofta återkommer. En central idé inom judendomen är Olam Ha-Ba, vilket betyder "den kommande världen". Många judar tror att det finns en andlig värld som följer efter detta liv, där själen fortsätter att existera. Denna tro ger hopp och en känsla av kontinuitet bortom den fysiska döden.
Gan Eden, eller paradiset, är en annan viktig aspekt. Det beskrivs ofta som en plats för rättfärdiga själar, en trädgård eller ett paradis där de som har levt ett rättfärdigt liv får sin belöning. Gan Eden representerar en idealisk tillvaro, fri från de lidanden och utmaningar som finns i det jordiska livet. På motsatt sida finns Gehenna, en plats för rening. Själarnas tid i Gehenna är inte evig, utan ses som en period av reflektion och botgöring. Det är en plats där själar som behöver det genomgår en process för att rena sig innan de kan gå vidare till en bättre tillvaro.
Judendomen lägger stor vikt vid handlingar och moral i detta liv, med tanken att våra gärningar påverkar vår framtida existens. Det finns en stark betoning på att leva ett rättfärdigt liv här och nu, eftersom det är genom våra handlingar som vi formar vår framtid både i denna värld och i den kommande världen.
I judendomen tvättas den döde och sveps i enkla vita kläder. Judar begravs i en enkel träkista. Enligt judisk tradition är det viktigt att kistan är helt av trä och inte innehåller några metallpluggar, eftersom metall symboliserar krig och strid. I judisk tradition är det vanligt att täcka kistan med ett tyg, ofta kallat en "tallit" eller bönesjal. Detta tyg symboliserar respekt och vördnad för den avlidne begravningsceremoni utförs, och kroppen begravs så snart som möjligt, helst inom 24 timmar. Kremering är vanligtvis inte tillåten.Kremering är processen där en avliden persons kropp förbränns till aska.
Kristendom
Kristna tror på ett liv efter döden där själen antingen går till himlen eller helvetet baserat på ens tro och handlingar under livet. Himlen är en plats för evig frid och gemenskap med Gud, medan helvetet är en plats för straff och separation från Gud.
I kristendomen är det vanligt att kroppen tvättas och kläs i rena kläder. En präst kan utföra en ceremoni för att välsigna den avlidne.
Kroppen placeras i en kista och begravs eller kremeras, ofta efter en begravningsgudstjänst. Kremering har blivit allt vanligare inom kristendomen, särskilt i västvärlden.
Islam
Muslimer tror på ett liv efter döden där själen döms av Allah. De rättfärdiga kommer till paradiset (Jannah), en plats av lycka och belöning, medan de som har syndat och inte ångrat sig hamnar i helvetet (Jahannam), en plats av straff.
En islamisk begravning följer specifika ritualer och traditioner som är djupt rotade i islamisk tro. Först tvättas den avlidnes kropp noggrant av familjemedlemmar eller andra muslimer, vilket är en viktig reningsritual. Efter tvättningen sveps kroppen i en enkel vit tygkista, kallad kafan. I Sverige används ofta en enkel kista, även om traditionen föreskriver att kroppen ska begravas utan kista.Efter begravningen är det vanligt att familj och vänner samlas för att läsa ur Koranen och be för den avlidne under de följande dagarna. Islamiska begravningar sker ofta inom 24 timmar efter dödsfallet, om möjligt, vilket anses vara en del av att visa respekt för den avlidne. Kremering är strikt förbjudet inom islam.
Hinduism
I hinduismen är reinkarnation en del av den större cykeln av samsara, som innebär födelse, död och återfödelse. Själen (atman) är odödlig och går igenom många livstider i olika kroppar.I hinduismen refererar karma till summan av en persons handlingar och deras konsekvenser, både goda och dåliga. Varje handling, tanke och ord skapar karma, som påverkar framtida liv. God karma leder till bättre återfödelser och en högre existensnivå, medan dålig karma kan leda till återfödelser till sämre stående varelser. Målet är att samla tillräckligt med god karma för att nå moksha, befrielse från samsara.
I hinduismen tvättas den döde och kläs i rena kläder. En präst kan utföra ritualer för att hjälpa själen på dess resa. Kroppen kremeras och askan sprids i en helig flod, ofta Ganges. Kremering är normen inom hinduismen.
Buddhism
Buddhister tror också på reinkarnation och samsara. Målet är att nå nirvana, ett tillstånd av fullständig frihet från lidande och återfödelse. Nirvana uppnås genom att följa den åttafaldiga vägen och övervinna begär och okunnighet.Genom att följa den åttafaldiga vägen och övervinna begär och okunnighet kan en person bryta cykeln av återfödelse. Karma är också viktigt här, där goda handlingar leder till bättre återfödelser och dåliga handlingar till sämre återfödelser. Buddhister strävar efter att skapa god karma genom att följa den åttafaldiga vägen och leva ett etiskt liv.
I buddhismen tvättas kroppen och kläs i enkla kläder. En munk kan utföra ritualer för att hjälpa själen på dess resa. Inom buddhismen är kremering vanligt, även om jordbegravning också förekommer.
Uppgift
Vilka likheter och skillnader kan du se mellan de olika religionerna?
-cirkulär eller linjär syn på döden? Reinkarnation eller slutmål i paradis eller helvetet?
-finns liknande tankar om "karma" i de abrahamitiska religionerna?
-hur ser man på kremering eller jordbegravning?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar