Grundkurs, Befolkning

 

Grundkurs, Befolkning

Mål för arbetsområdet

Att kunna vid arbetsområdets slut:

• Känna till och kunna använda grundläggande begrepp kopplade till arbetsområdet.

• kunna använda geografiska källor, exempelvis befolkningspyramider, för inhämtande av information.
• kunna resonera kring orsakerna till fördelningen av världens befolkning.
• kunna resonera kring migration, orsakerna bakom och dess följder.
• kunna resonera kring vilka mekanismer som ligger bakom och påverkar befolkningsutvecklingen i världen.
• kunna resonera kring utmaningar som befolkningsutvecklingen ställer oss inför och tänkbara lösningar på dessa.

Grundläggande begrepp

nativitet

Födelsetal, antal levande födda i ett område under ett år.

mortalitet

Antalet döda i ett område under ett år.

familjeplanering

Att medvetet försöka påverka familjestorlekar/antalet födda genom användande av preventivmedel och information.

befolkningspyramid

En form av diagram som visar hur en befolkning är fördelad över ålder och kön.

spädbarnsdödlighet

Andelen födda barn som dör under sitt första år.

urbanisering

En process där fler människor flyttar från landsbygden till städer och tätorter.

migration

Begreppet handlar om hur människor flyttar inom eller mellan länder. 

emigration

Att flytta ut från ett land.

immigration

Att flytta in till ett land.

levnadsstandard

Anger hur befolkningen i ett land lever, hur bra folk har det dvs. nivån på invånarnas ekonomi och levnadsförhållanden.

BNP

En förkortning av bruttonationalprodukt som anger värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

BNP/capita BNP delat på antalet invånare i landet.

HDI Medan BNP fokuserar på materiellt välstånd hävdas HDI ge en mer komplett bild, eftersom det är en sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP.

Push- och pullfaktorer 

Push-faktorerna är orsakerna till att människor lämnar ett land och pull-faktorerna är orsaken till varför de väljer att flytta till ett särskilt land. 

Andra begrepp som kan vara användbara:

infrastruktur, utbildning, socialt skyddsnät, sjukvård, pension, skatt, jämlikhet, jämställdhet, glesbygd, befolkningsutveckling

brain drain, vaccinationsprogram, population, kronisk, undernäring, polygami, extrem fattigdom, demografi, demografiska transitionen, befolkningsfördelning,  naturresurser, ekologiskt fotavtryck,  

hållbar utveckling (ekonomiskt, socialt, ekologiskt) förnybara energikällor (sol, vind, vatten mfl), icke förnybara energikällor (fossila bränslen mfl), “grön teknologi”, global uppvärmning, växthuseffekten,

Befolkningsutveckling

Människan har funnits på vår jord i omkring fyra miljoner år. För mer än 10 000 år sedan började människan att odla marken, då fanns det ca 8 miljoner människor på jorden. Befolkningsökning äger rum när födelsetal (nativitet) är högre än dödstal (mortalitet), alltså när det årligen föds fler människor än det dör.

Vid vår tideräknings början fanns det omkring 250 miljoner människor. Sedan ökade befolkningen mycket långsamt för att nå en miljard människor år 1820. Men sedan dess har folkökningen varit enorm. År 1930 fanns det två miljarder på jordklotet, tre miljarder passerades 1960, fyra miljarder 1975, fem miljarder 1987 och sex miljarder 1998.

Binogi: Världens befolkning 4.13

Av jordens befolkning bor 60 procent i Asien, och där finns världens två folkrikaste länder, Kina och Indien. Kina har drygt 1,4 miljarder människor. Idag, 2022 är vi ca 7,9 miljarder människor på jorden (källa So-rummet)

För närvarande ser vi dock att u-länderna håller på att få ett lägre födelsetal, och i  den rika västvärlden har detta pågått under en längre period.

I flera stora länder i Asien föder kvinnorna nu färre än två barn, exempelvis i Indien, Kina och Thailand. Motsvarande trend kan man också se i Latinamerika. I Afrika däremot är födelsetalen höga, trots att aidsepidemin härjar värre där än någon annanstans. Snabbast ökar befolkningen i Afrika och sydvästra Asien. I de folkrika u-länderna Kongo, Nigeria och Sudan i Afrika blir folkmängden dubbelt så stor på bara 20-25 år.

För att minska på befolkningsökningen måste vissa åtgärder genomföras i samhället.
En av de viktigaste åtgärderna är att levnadsstandarden måste höjas. Det har visat sig att när människorna blir rikare och livet tryggare, minskar benägenheten att skaffa många barn.

Många familjer i utvecklingsländerna skaffar sig många barn därför att barndödligheten är hög. Man vill att några barn ska överleva barndomen. Därför måste barndödligheten begränsas.
Utbildning är ett viktigt instrument för att minska den alltför snabba befolkningsökningen. En utbildad familj tar lättare till sig information om barnbegränsning och preventivmedel.

 Demografiska transitionen

 Binogi: Den demografiska transitionsmodellen 4.50

När levnadsstandarden för människorna i ett land förbättras förändras både dödstal (mortalitet) och födelsetal (nativitet) det får till följd att befolkningstillväxten förändras. Detta kan man visa med ett diagram:

Skede 1
Under 1700-talet var exempelvis Sverige ett förindustriellt jordbrukssamhälle. Man hade dålig sjukvård och många dog i smittsamma sjukdomar. Vissa år så slog skörden fel så många dog i undernäring. Sverige låg i krig osv. Man hade höga födelsetal (nativitet) och höga dödstal (mortalitet), vilket ledde till en låg befolkningsökning.

Skede 2
När industrialiseringen inleddes på 1800-talet började befolkningen öka snabbare än tidigare. Nya jordbruksmetoder och tekniska uppfinningar gjorde att man kunde producera mera mat.  Man fick vaccin mot epidemier som smittkoppor, bättre hygien och långsamt blev dödstalen (mortaliteten) lägre medan födelseetalen (nativiteten) fortsatte vara hög.

Skede 3
Under hela 1800-talet och in på 1900-talet i Sverige fortsatte dödligheten att minska. Urbaniseringen ökade och livsvillkoren förbättrades (skola/sjukvård/hygien/dricksvatten mm). Födelsetalen började minska.

Skede 4
I steg 4 har landet en välfungerande sjukvård och ålderdomen är tryggad via pensionssystem. Med bra levnadsstandard väljer de flesta att inte skaffa fler än två barn. Det gör att befolkningsökningen nu blir liten.

Skede 5
Befolkningen minskar. Kvinnorna skaffar sig i genomsnitt färre än två barn. De äldre blir en allt större del av befolkningen.

Filmklipp
Hans Rosling beskriver detta i ett filmklipp.

Rosling berättar om den positiva utvecklingen in Bangladesh men det är fortfarande ett land med stor fattigdom vilket du kan se i detta filmklipp.

Befolkningspyramider

Binogi: Befolkningspyramider 5.03




Frågor.
1. Varför ökar jordens befolkning?
2. Var bor de flesta människorna?
3. Hur stor blir befolkningen i framtiden?
4. Hur kan en minskad fattigdom och bättre levnadsförhållanden påverka befolkningsökningen?
5. Titta på de olika befolkningspyramiderna. Vad kan du utläsa av dem? Förklara vad som händer i de olika faser som pyramiderna visar.

Övergripande frågeställning:

Vad påverkar befolkningsutvecklingen i världen?

Kluring: Hur kan man göra för att utrota extrem fattigdom?

Fattigdomscirkeln

Fattigdomscirkeln är ett begrepp som beskriver att det är svårt att ta sig ur fattigdom, när den väl startat så fortsätter den så länge inte någon utomstående bryter den onda cirkeln: fattigdom=>låga inkomster=>dålig tillgång till mat och vatten=>hunger och dålig hygien=>sjukdomar och undernäring=>låg produktivitet=>fattigdom........och så rullar det på.

Karta och geografiska grundkunskaper - övning

 

Karta och geografiska grundkunskaper - övning

Världsdelarna
-Kan du världsdelarna?  (Seterra/länk 100%)
Länder och städer
-Kan du länderna i Europa?
-Kan du länderna i Afrika?
-Kan du länderna i Asien?
-Kan du länderna i Nord- och centralamerika?
-Kan du länderna i Sydamerika?
-Kan du Australien och närliggande länder?
-Kan du de 70 största länderna efter befolkning? (50-100%) Öva på Seterra
-Kan du världens till ytan 30 största länder? Öva på Seterra (50-100%)
-Kan du världens 25 största städer?  Seterra/länk (50-100% rätt)
Vatten
-Känner du till några hav och sjöar i världen?
-Känner du till några floder i världen?
-Känner du till några av världens öar?
Berg
-Känner du till några av världens bergskedjor?
Kartan och gradnätet
– Känner du till norra- och södra vändkretsen?
-Kan du de olika klimatzonerna?
-Känner du till jordens gradnät? länk
-Film om olika typer av kartor: länk
-Länk till övning, gradnätet
-Känner du till kartbokens olika tematiska kartor och projektioner?(länk)

Samhällsekonomi, Bensinpriset

Bensinpriset

Om bensinpriset går upp (ännu mer) 

Idag kostar bensinen ungefär 22 kr/liter. Vad skulle kunna hända med ekonomin om bensinpriset skulle stiga till det dubbla, alltså 44 kr/liter? Resonera kring hur det kan påverka enskilda individer och samhället som helhet!   

Resonera på både Individnivå och samhällsnivå. Tänk på att utveckla ditt resonemang. 

Tips: Kanske kan SO-mallen och det du vet om det “ekonomiska kretsloppet” hjälpa dig att resonera.

Skriva deckare år 7

Skriva deckare

Recept för deckare

Detektiv, utredare

Det måste finnas någon sorts detektiv, alltså någon som arbetar med att utreda brottet.

Ledtrådar-tydliga
Alla ledtrådar måste beskrivas och uppvisas tydligt så att läsaren har samma möjlighet som polisen/detektiven att lösa mysteriet.

Mördaren, rånaren-känd sen innan och "vanlig person"

Gärningspersonen måste visa sig vara en person som på något sätt funnits med i berättelsen.

Gärningspersonen ska inte vara en yrkesmördare, utan en "vanlig" människa, gärna någon som man inte skulle misstänka i första taget.

Aldrig detektiven själv
Det får aldrig visa sig att detektiven själv är gärningspersonen. Det skulle lura läsaren.

Allvarligt brott-helst mord
Brottet måste vara så pass allvarligt att läsaren tycker att det är värt att läsa en hel bok om det. Därför skriver man helst om mord. Brottet får aldrig visa sig vara en olyckshändelse eller ett självmord.

Vettiga ledtrådar, villospår, ingen trolldom
Brottet måste lösas med hjälp av ledtrådar och logik, inte genom magi, spådom och liknande.

Även om läsaren ska kunna lista ut vem som är brottslingen, är det viktigt att det inte är alltför lätt att lösa brottet. Därför placerar författaren ofta ut villospår, alltså ledtrådar som sedan visar sig leda åt fel håll.

Spänningskurvan

Tips på innehåll i din deckare

 

Tips på fem olika börjor 

Mysteriet på cykelloppet 

Cyklarna stod uppställda på rad och alla cykelställ runt skolgården var upptagna. Luke hade längtat efter det årliga cykelloppet på skolan. Men när han skulle hämta sin supermoderna tolvväxlade fara med inbyggd GPS, så var den borta! Samtidigt inne i centrum hade en rik gammal dam blivit brutalt nedslagen och rånad på sina värdefulla guldsmycken.

Spökhusets hemlighet 

Dörren knarrade och gled sakta upp. Rummet de klev in i luktade damm. Det var mörkt och det hängde tyger över alla möbler. En dimmig eftermiddag hade en grupp vänner bestämt sig för att utforska det gamla övergivna huset på kullen där det hade skett ett mord för några år sedan. 

Den försvunna boken 

Sofia hade sett fram emot att börja läsa sin favoritbok under rasten. Men när hon öppnade sin skolväska så var boken borta! I Sofias favoritbok fanns hemliga koder nedskrivna som kriminella gäng använder när de planerar mord och...

Det mystiska meddelandet 

“Gå in bakvägen, när du kommer hem.” En vanlig dag i skolan fick Max ett oväntat meddelande. Det var en kryptisk lapp som gömts i hans skolväska. - Vad kan detta betyda? funderade han. Max bodde i de finare kvarteren i Stockholms innerstad. Hans pappa Mario Balotelli... 

Rånarligan 

Det skrek om däcken när rånarna lämnade banken. Charlie körde efter så snabbt han kunde med sirenerna tjutande på högsta volym. Charlie satt på kontoret på polisstationen när larmet om rånet kom. Han släppte kaffekoppen, slet åt sig rocken och kastade sig ner till polisbilen.

Läslogg år 9 2024/2025

 

Läslogg år 9 2024/2025

Varför ska vi läsa böcker? 

Jo, du ökar ditt ordförråd och när du får in fler ord i din hjärna kan du använda dem i skrift och på så sätt bli en bättre skribent. Du läser redan mycket i exempelvis din mobiltelefon, men det är för korta och avskalade texter och du behöver större texter för att kunna få, dels ett bättre ordförråd och dels bli en mer kvalitativ läsare och skribent.

Varför ska vi skriva om det vi läser, då? 

Jo, då kan du utveckla din läsförståelse, din förståelse för andra människor, din förståelse för samhället och din förståelse för sambandet mellan det du har läst och din verklighet. Det är viktigt att du hänger med i det du läser och visar att du förstått texten. Du övar också på att skriva och ju mer du övar på saker, desto bättre blir du. På allt.

Vilka skills i svenska övar du på i och med detta arbetsområde? 

Skolverket kräver i kursplanen i svenska och svenska som andraspråk (bland annat) att:

"Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med flyt och visar på läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med säkerhet. Eleven för resonemang om innehållet i olika texter. Eleven skriver olika slags texter med språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett fungerande sätt." Och detta bedöms då på olika nivåer.

Bedömning

Nivå 0 - Ej underlag för bedömning

Har du glömt att publicera din uppgift, varit ledig eller var du sjuk? Alternativt inte gjort klart. Använd studieverkstad för att ta igen missade delar.

Nivå 1

Du håller en ok nivå på din text, men försök utveckla den. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Korrekturläs så att du inte missar exempelvis stor bokstav, punkt och stavning.

Nivå 2

Du håller god nivå på din text, men försök utveckla den vidare. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Motivera det du tycker.

Nivå 3

Du håller hög nivå på din text. Bra! Fortsätt så! Du använder ett bra och korrekt språk och du motiverar dina ställningstaganden.

Så här gör vi:

I vår läslogg ska vi läsa, diskutera, skriva och dela med oss av våra upplevelser! 

1. Du lånar en valfri skönlitterär bok. 

2. Vi lägger vid varje lästillfälle ut vad du ska göra individuellt eller i grupp.

3. Du läser ca 30 minuter, en lektion i veckan.

4. Du skriver på Classroom/Svenska/Läslogg.

5. Vid några tillfällen berättar för din bänkgranne eller din lärare om det du läst.

Vecka 34 Måndag 19/8 

1. Utlåning av böcker

2. Presentera din bok: titel, författare och utgivningsår. Berätta om boken ingår i en serie, har blivit filmatiserad eller om den fått något pris. Presentera även författaren. 

Vecka 35 

1.  Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Skriv en kort text om vad du tror kommer att hända huvudpersonen/erna den närmaste tiden i din bok.

Vecka 36 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Återberätta vad som har hänt i boken hittills och skriv en egen tanke om det du läst, dvs. gör en reflektion.

Vecka 37 

        1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

       2. Vad säger dig omslaget till boken? Berätta om varför du tror det ser ut så här och vad du tycker                 om det. Hur hade omslaget sett ut om du hade fått bestämma?

        

Ta hjälp av:

• Vad avslöjar titeln?
• Vad föreställer bilden?
• Var befinner sig personen/personerna på omslaget? (Om det finns någon)
• I vilken situation eller sammanhang befinner sig personerna? (Om det finns någon)
• Vilka färger och typsnitt används i titeln? och varför? Vad associerar du till?

Vecka 38 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Beskriv en speciell händelse från boken och skriv en egen tanke om händelsen.

Vecka 39 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Beskriv miljön. Var i världen utspelar sig händelserna i din bok? Hur ser där ut? Hur luktar där? Hur låter det? Använd adjektiv och bildspråk (liknelser och metaforer).

Ett exempel på en mening med många adjektiv:

En snabb röd bil, for med en hastighet så träden vek sig och lämnade dammoln efter sig. Däcken tjöt och luften fylldes av bränt gummi. Flickan som satt i bilen bredvid föraren, kramade handväskan i knät så den blev platt och innehållet i den blev skrynkligt och obrukbart.

Liknelser 

En liknelse är ett bildligt uttryck. En liknelse har jämförelseord utsatta, exempelvis ”som”, ”liksom” eller ”såsom”. Exempel på liknelser är: ”Platt som en pannkaka”, ”Arg som ett bi”, ”Hungrig som en varg”, ”Snabb som en vessla” eller ”Du har ett hjärta av guld”.

Metaforer

En metafor innehåller däremot ingen jämförelse – utan är ett bildligt uttryck där jämförelseord saknas. Styrkan med metaforer är att de visualiserar begreppen och gör dem tydligare.

Exempel på metafor: "Du är en klippa", ”Det är dystra miner på börsen i dag”, ”Livet är en resa” eller ”Att hamna på efterkälken”.

Vecka 41

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Välj ut ett citat (en eller ett par meningar) ur din bok och berätta om varför du valde just det citatet. Du kan även välja ett känt citat och motivera varför det passar till din bok.

Att citera innebär att ordagrant återge vad någon har skrivit eller sagt. Citaten bör vara få och väljas med eftertanke. Korta citat sätts inom "citattecken".

Bra och eller kända citat: https://bra-citat.se/kanda-citat/?utm_content=cmp-true

Citat av Winston Churchill: https://www.dagenscitat.nu/kallor/w/winston_churchill

Vecka 41 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Bok och bild - Välj en liten bit text, eller en replik, ur den bok du läser och välj en bild som passar till. Rita och måla, leta i tidningar eller på nätet. Presentera bild och citat och förklara den koppling du ser.

Vecka 42 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Berätta om något du läst hittills. Vilken känsla skulle du koppla till just detta du läst? -Rädsla, trygghet, värme, kyla, sorg, glädje, ångest, skam, längtan, hopp, tacksamhet... eller något annat. Varför valde du just den känslan?

Vecka 43 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Om du var tvungen att lägga till en karaktär i din bok, hur hade den personen sett ut och vad hade hänt runt den personen? Använd dig av det som står i rutan: "Utanpå, inuti,omkring."

Vecka 44 Höstlov

Vecka 45 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Du är en reporter på en tidning. Gör en intervju med huvudpersonen i din bok.

Vecka 46 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Skriv och berätta vilka likheter och vilka skillnader det är på dig och  huvudpersonen i din bok. Det kan vara allt från utseende, ålder, utbildning, familj, bostad, ekonomi, husdjur, sport eller hur vardagen ser ut hos er.

Vecka 47 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Välj någon sorts musik som du tycker har koppling till boken du läser. Presentera musiken och förklara vilken koppling du ser.

Vecka 48 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Välj ut två substantiv, två adjektiv och två verb ur din bok. Berätta varför du valde just dessa ord och vilken betydelse de har för bokens handling.

Substantiv är namn på ting till exempel boll och ring. En, ett eller flera framför.

Adjektiv är hur man är till exempel röd och kär. Beskrivande ord.

Verb är sådant man kan göra till exempel tuta och köra. Att före i grundform (ex.att springa).

Vecka 49 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Är det demokrati eller diktatur där huvudpersonen i din bok befinner sig? Om det inte framgår, får du föreställa dig att där antingen är diktatur eller demokrati. Bestäm dig för vilket, om du inte vet. Beskriv hur det i så fall märks/ser ut i samhället i din bok!

Vecka 50 Studiedag

EXTRAS

Vecka 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Skriv och berätta vilka likheter och vilka skillnader det är på dig och huvudpersonen i din bok. Det kan vara allt från utseende, ålder, utbildning, familj, bostad, ekonomi, husdjur, sport eller hur vardagen ser ut hos er.

Vecka 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Finns det någon orättvisa i din bok? Berätta. Om inte, berätta om något rättvist - något som du tycker är schysst och bra.

Vecka 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Ta några foton som visar vad din bok handlar om, eller hitta en bild på nätet. Skriv några rader på läsloggen som förklarar hur bilderna hänger ihop med bokens innehåll.

Vecka 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Berätta och beskriv  utifrån din bok något av orden och begreppen: Nativitet, Mortalitet, Spädbarnsdödlighet, BNP, HDI, Ekologiskt fotavtryck, Bistånd, Pension, Förväntad livslängd, Urbanisering, Levnadsstandard, Tillgång till rent vatten, Hållbar utveckling, Migration, Demografi, Befolkningsutveckling, Push-och pullfaktorer, fattigdom, utbildning...

Litteraturhistoria, Realismen, John Steinbeck

 

Möss och människor     

av John Steinbeck

John Steinbeck var en amerikansk författare som var verksam under den litterära epoken känd som realismen. Realismen är ett bredare begrepp för verklighetstrogenhet, men framför allt en viktig litterär och konstnärlig epok som varade ungefär från 1830 till 1900, som en reaktion mot romantiken. 

Realismen kännetecknas av en strävan att skildra verkligheten som den är, med fokus på vardagliga människor och sociala problem, ofta med en kritisk hållning mot samhället. Steinbeck är mest känd för sina realistiska och socialt engagerade skildringar av livet för arbetarklassen och de fattiga i USA. Hans verk speglar ofta de ekonomiska och sociala utmaningarna under den stora depressionen. 

Den stora depressionen var en period av omfattande ekonomisk nedgång som började med börskraschen 1929 och varade genom 1930-talet. Miljontals människor förlorade sina jobb, sina hem och sina besparingar. Jordbrukare drabbades särskilt hårt, då torka och missväxt ledde till att många tvingades lämna sina gårdar och söka arbete på andra platser.

Möss och människor

Ett av hans mest kända verk är Möss och människor (originaltitel: "Of Mice and Men"), publicerad 1937. Boken handlar om två lantarbetare, George och Lennie, som drömmer om att en dag äga en egen gård. Lennie har en intellektuell funktionsnedsättning och är beroende av George för att klara sig. Deras vänskap och drömmar ställs på prov när de tar arbete på en ranch och möter olika utmaningar och konflikter.

Möss och människor utforskar teman som vänskap, ensamhet, och drömmen om ett bättre liv, samtidigt som den belyser de hårda villkoren för arbetare under den tiden. Det är en gripande berättelse som har blivit en klassiker inom amerikansk litteratur.

Vredens druvor

Ett annat betydande verk av Steinbeck är Vredens druvor (originaltitel: "The Grapes of Wrath"), publicerad 1939. Romanen skildrar den svåra situationen för jordbrukarfamiljer
under den stora depressionen i USA, särskilt de som tvingades lämna sina hem i Oklahoma på grund av torka och ekonomiska svårigheter. Boken följer familjen Joad, som ger sig av mot Kalifornien i hopp om att hitta arbete och ett bättre liv. Under resan möter de många utmaningar och hinder, inklusive fattigdom, diskriminering och exploatering. Vredens druvor utforskar teman som uthållighet, solidaritet och kampen för rättvisa, och är känd för sin starka sociala kritik.

Litteraturhistoriska epoker 

Forntiden (ca 2000 f.Kr. - 500 f.Kr.) Verk: "Gilgamesheposet"

Antiken (ca 800 f.Kr. - 500 e.Kr. Verk: "Iliaden", "Odysséen" (Homeros), Kung Oidipus (Sofokles), Medea (Euripides)

Medeltiden (ca 500 - 1500) Verk: Den gudomliga komedin (Dante Alighieri), Decamerone (Giovanni Boccaccio), "Beowulf",  Tristan och Isolde (Gottfried von Strassburg)

Renässansen (ca 1300 - 1600) Verk: Hamlet (William Shakespeare), Don Quijote (Miguel de Cervantes), Den store Gargantuas förskräckliga leverne (François Rabelais)

Upplysningen (ca 1700 - 1800) Verk: Candide (Voltaire), Gullivers resor (Jonathan Swift), Émile (Jean-Jacques Rousseau), Encyklopedin (Denis Diderot), Robinson Crusoe (Daniel Defoe), "Till min kära dotter, om jag hade någon" (Anna-Maria Lenngren), "Gubbe Noah" (Carl Michael Bellman)

Romantiken (ca 1800 - 1850) Verk: Frankenstein (Mary Shelley), Den unge Werthers lidanden (Johann Wolfgang von Goethe), Den svarta katten (Edgar Allan Poe), Svindlande höjder (Emily Brontë)

Realismen/naturalismen (ca 1850 - 1900) Verk: Oliver Twist (Charles Dickens), Brott och straff (Fjodor Dostojevskij), Krig och fred (Lev Tolstoj) Möss och människor John Steinbeck

Modernismen (ca 1900-talet) Verk: Mrs Dalloway (Virginia Woolf),  Processen (Franz Kafka), Den gamle och havet (Ernest Hemingway) På Västfronten intet nytt (Erich Maria Remarque) , Odysseus (James Joyce), Nils Holgerssons underbara resa (Selma Lagerlöf) "Utvandrarserien" Vilhelm Moberg

Aktietävlingen

 

Aktietävlingen

Dags för lite tävling

Ni ska tillsammans i gruppen få investera 100 000 i aktier för att se vilken grupp som lyckas bäst med sin investering, sin aktieportfölj. 

1. Gå in på Dagens industris hemsida och aktielistan Large Cap som visar stora företag med ett börsvärde på över 1 miljard Euro.

2. Välj vilka aktier ni vill köpa. Kolla upp vad företagen sysslar med om ni inte vet. Välj högst tre olika aktier/företag. Aktuell aktiekurs (pris) hittar ni i kolumnen senast.

    

3. Fyll i tabellen som ni fått av mig.

   -Vilken aktie?

   -Kurs/Pris och delsumma som ni betalat för respektive aktie/företag.

  -Totalsumma

Tänk på att ni inte får använda mer än 100 000. De pengar som ni inte investerar behålls och räknas in i era tillgångar.

Ord och begrepp

Aktie - en liten ägarandel i ett företag. Köper du en aktie blir de delägare i aktieägare.

Aktiebolag (AB) - en företagsform där ägarna inte ansvarar personligen för företagets skulder. Företaget ägs av aktieägare.

Fond - kan liknas vid en stor säck där många sparare lägger sina pengar tillsammans. Dessa pengar investeras i t.ex. aktier i olika företag. Om företagen går bra, växer säcken och då växer även din del.

Fondförvaltare - personen eller teamet som sköter fonden. De bestämmer vad fondens pengar ska placeras i. 

Risk - risken beskriver hur mycket värdet kan gå upp eller ner. Hög risk betyder möjlighet till större vinst, men även större förlust. Låg risk betyder tryggare, men oftast lägre avkastning. Avkastning betyder hur mycket du tjänar (eller förlorar) på en investering. Om du köper en aktie för 100 kr är avkastningen 20 kr, alltså 20%.