Historia Upptäcktsresande

 

Upptäcktsresande

Marco Polo (1254–1324)

Italienaren Marco Polo färdades längs Sidenvägen till Kina och lade en lång rad år på att utforska Kina och stora delar av västra Asien. 

Marco Polo är medeltidens mest kända resenär. Han var en köpman och upptäcktsresande från Venedig. Han påbörjade sin resa 1271 då han följde med sin far och farbror på en resa - landvägen genom Asien - till Kina.

Marco Polo blev berömd efter att ha rest runt i Asien och i Kina dit han kom år 1271. Sammanlagt tillbringade han 24 år i Asien. Marco Polo var inte den förste europé som reste till Kina, men han var den förste som gav detaljerade skildringar av det av mongolerna styrda Kina och angränsande länder. 

Den mongoliske härskaren Kublai khan vid hovet i Peking tog väl hand om Marco, som stannade i Kina i 17 år. Han återvände till Venedig 1295. Under sin tid i khanens tjänst gjorde Marco Polo långa ämbetsresor inom det mongoliska väldet, bland annat till nuvarande Tibet, Burma och Indien. Han blev den första kända europén som reste genom Asien i hela dess längd.

Läs mer om Marco Polo på SO-rummet

Christofer Columbus (1451–1506)

År 1492 kom Columbus till Nya världen och gjorde sedan flera expeditioner för att utforska Karibien. Han satte dock faktiskt aldrig foten på nordamerikansk jord.

Christofer Columbus var dock övertygad om att det skulle gå att nå Indien genom att segla västerut över Atlanten. En upptäckt av en kortare och snabbare sjöväg till Indien skulle ge både rikedom och berömmelse till den som lyckades. 

Och han lyckades... det var i alla fall vad alla trodde tills man insåg att "Västindien" inte var en del av Indien utan istället tillhörde en helt ny okänd kontinent. Columbus upptäckt av "den nya världen" var en händelse som skulle få enorm betydelse för världshistoriens fortsatta gång.

Strax efter midnatt den 12 oktober 1492 hördes ropet ”Land!” ombord skeppet Santa Maria. Framför Christofer Columbus och de tre gungande fartygen anades ön Guanahani i Bahamasöarna. Nu visste han säkert. Det gick att ta sig sjövägen från Kanarieöarna till Indien.

Men ack vad han bedrog sig. Mellan den spanska och portugisiska ögruppen och Japan och Indien låg en ny kontinent, Amerika. Columbus förstod aldrig vad han hade upptäckt. Intill sin död 1506 var han övertygad om att han funnit Indien.

Läs mer om Christofer Columbus på SO-rummet

Vasco da Gama (1469-1624)

Vasco da Gama föddes 1460 och han är den portugisiske sjöfarare som gått till historien som den som först färdades sjövägen från Europa till Asien. Han hade en lång karriär som upptäcktsresande och var bland annat den förste som seglade söder om Afrika för att komma till Indien.

Resan till Asien var kulmen på den systematiska portugisiska utforskningen av Afrikas kuster och av vägen till Indien söder om Afrika, som hade inletts av Henrik Sjöfararen.

Bartolomeu Diaz hade seglat till Godahoppsudden 1468. Längre kom han inte eftersom besättningen vägrade att färdas runt Afrika. År 1492 kom det oroväckande uppgifter till Portugal. Då meddelades det att Christofer Columbus hade kommit till Indien genom att segla västerut. Men det var ännu inte bevisat att Columbus hade rätt. Nu låg Portugals chans i att segla österut...

Läs mer om Vasco da Gama på SO-rummet

Ferdinand Magellan (1480–1521)

Ferdinand Magellan var en förmögen portugisisk sjöfarare och krigare som hade deltagit i färder till Indien i början av 1500-talet. Han grundade även en portugisisk koloni på Moluckerna, eller Kryddöarna som de kallades.

I 40-årsåldern återvände han hem till Portugal. Nu hade han bestämt sig för att finna sjövägen västerut till Kryddöarna, som låg i Asien. 

Ferdinand Magellan var den person som ledde en sjöexpedition som först av alla seglade jorden runt, men endast 18 av de 265 sjömännen överlevde den långa resan.

Ferdinand Magellans expedition var den första fullständiga världsomseglingen och deltagarna var till exempel de första européer som såg Stilla havet. Det hände på en ovanligt lugn dag, vilket är bakgrunden till det namn som havet har i dag. Magellan själv kom aldrig hem utan dog på Filippinerna.

Läs mer om Ferdinand Magellan på SO-rummet

Hernán Cortés (1485-1547) 

Cortés var en spansk erövrare som blivit känd för att han med endast några hundra soldater - mot alla odds - lyckades erövra aztekernas mäktiga rike i Mexiko.

Hernán Cortés härstammade från en fattig lågadlig spansk familj. År 1504 begav han sig till Hispaniola (Haiti) i Västindien. År 1511 deltog han i Diego de Velázques erövringståg till Kuba.

Spanjorerna var i början av 1500-talet besvikna över att Columbus inte hade upptäckt sjövägen till Indiens och Kinas rikedomar. De nya kolonierna på de små öarna i Västindien kunde inte mäta sig med de väldiga rikedomar som Columbus hade lovat de spanska härskarna ett par årtionden tidigare.

Bland de spanska erövrarna (conquistadorerna) på Kuba gick vid den här tiden rykten om att det fanns ett enormt guldrike i det inre av Mexiko på det amerikanska fastlandet (se karta). Folket där kallades för azteker och härskade över andra besegrade indianfolk.

Cortés blev nu ledare för en utforskningsexpedition som skulle bege sig till Yucatanhalvön i Mexikanska bukten. I början av 1519 seglade han från Kuba med 11 fartyg, 15 hästar, 508 soldater och 110 sjömän.

Läs mer om Hernán Cortés på SO-rummet

James Cook (1728-1779)

James Cook  hann under sitt liv vara både navigatör, kommendörkapten och upptäcktsresande som seglade över både södra och norra polcirkeln. Han gjorde många viktiga upptäckter om länder och folk i Stilla havets övärld, "återupptäckte" bland annat Australien och Nya Zeeland - holländska, portugisiska och spanska sjömän hade dessförinnan vid olika tillfällen under 1600-talet observerat landområdena och kanske även landstigit där, men det var Cook som gjorde dem allmänt kända i Europa.

Cook föddes 1728 i England och redan som 18-åring gick han till sjöss som styrmanslärling. När han tjänstgjorde vid brittiska flottan under sjuårskriget (1756-1763) hade han fått befäl över ett eget fartyg och kartlade kusterna längs Newfoundland och Labrador i nordöstra Kanada.

Cook var en duktig astronom, kartograf och läkare. Han lyckades besegra skörbjuggen (en sjukdom som orsakades bl.a. av brist på c-vitamin) som tidigare skördat många dödsoffer runt om i världen bland sjömän på långfärder. Det gjorde han genom att besättningen fick en riktig och allsidig kost. Cook var alltid mån om sin besättning, vilket inte var så vanligt vid den här tiden.

År 1768 blev Cook ledare för en vetenskaplig expedition till Stilla havet. Färden gick runt Kap Horn till Tahiti. Där skulle expeditionens astronomer beräkna planeten Venus passage framför solen i juni året därpå. När uppgiften hade genomförts reste Cook vidare för att söka efter ”sydkontinenten”, en väldig bebodd världsdel som man trodde skulle ligga kring Sydpolen som motvikt mot de stora landmassorna på norra halvklotet. Därmed inleddes den första av Cooks tre långa forskningsresor till sjöss. Den första resan varade under tre år (1768-1771). Cook seglade runt Nya Zeeland, som man förut trodde var en del av Australien.

År 1770 landsteg man vid Botany Bay på Australiens östkust, samtidigt tog han området i besittning för Storbritanniens räkning. Denna första stora resa lade grunden till det brittiska kolonialväldet i både Australien och Nya Zeeland.

Läs mer om James Cook på SO-rummet

David Livingstone (1813–1893)

Den skotske missionären David Livingstone var den förste europé som på allvar utforskade det centrala Afrika. Han blev också den förste europé som såg det som i dag kallas Victoriafallen.

Livingstone växte upp i ett fattigt religiöst småborgerligt hem och började som tioåring arbeta på en bomullsfabrik. Han fick dock möjlighet att studera, och läste grekiska, medicin och teologi vid University of Glasgow.

Livingstone bestämde sig för att bli läkarmissionär. Efter fyra års studier kom han i kontakt med Robert Moffat och efter genomgången kurs hos Londons missionssällskap avreste han 1840 för att överta sällskapets missionsstation i Kuruman i Sydafrika.

Redan tidigt insåg Livingstone att missionsverksamheten måste kombineras med praktisk kännedom om land och folk och påbörjade genast vittgående forskningsfärder.

Livingstone kom att bli den förste vite som korsade Kalahariöknen och 1849 upptäckte han Ngamisjön. Två år senare kartlade han stora delar av floden Zambezis övre lopp. Under dessa år greps Livingstone av allt djupare avsky för slavhandeln och trots allvarliga konflikter med bland annat boerna inledde han energisk strid däremot. År 1853 startade han sin stora färd till makololefolket söder om Zambezi, bland annat för att organisera handelsförbindelser och nådde Luanda vid Atlanten 1854, varefter han vände och kom till Quelimane i Moçambique vid Indiska oceanen 1856. Under vägen upptäckte hans expedition Victoriafallen i Zambesi.

Läs mer om David Livingstone på Wikipedia

Roald Amundsen (1872–1928)

Roald Amundsen var den förste som nådde Sydpolen. Han var också den förste som färdades genom Nordvästpassagen, men under sina försök att nå även Nordpolen försvann han.

Roald Amundsen, född 1872 i Norge och död 1928 nära Björnön på Svalbard, var en norsk polarforskare.

Amundsen är Norges mest ansedde upptäcktsresande. Han var den förste som lokaliserade den magnetiska sydpolen, den förste som seglade genom Nordvästpassagen, den förste att nå fram till den geografiska sydpolen, den förste att bevisligen nå fram till nordpolen, samt den förste som nådde både sydpolen och nordpolen. 

Dessutom var han en av de första som använde luftskepp och flygplan i polarforskningen. Amundsen försvann i juni 1928 i en räddningsaktion efter luftskeppet Italia som havererat nära Björnön. (https://sv.wikipedia.org/wiki/Roald_Amundsen)

Läs mer om Roald Amundsen på Historiesajten