Hur skriver man ett reportage?

Att skriva reportage

Vad är ett reportage?

Formen:

• ämnet behandlas mer ingående (än i t ex en nyhetsartikel)
• bakgrundsfakta
• inledande miljöbeskrivning
• sinnesintryck - hur luktar det, hur smakar det, vad ser du och hur låter det?
• personbeskrivning
• intervju, pratminus
• fördjupning av ämnet
• mellanrubriker
• bilder, illustrationer
• bildtext
• personliga kommentarer, iakttagelser
• presens (nutid)
• detaljrik text

Se reportage ur HN om golfspelaren Lynn

Se film om hur man skriver ett reportage 2.55

Att skriva en inledning till ett reportage

Reportaget:

– en personlig inledning

– gärna en miljöbeskrivning

– som leder fram till varför du vill intervjua personen

Exempel 1

Per-Albin Hansson – statsminister i kristid

Det har inte varit enkelt att få en intervju med, Per-Albin Hansson, Sveriges statsminister. Nu i april 1940, när Tyskland precis har ockuperat Norge och Danmark, är Sveriges statsminister fullt upptagen med att försöka hålla Sverige utanför kriget.

Att jag har lyckats få en tid för en intervju med förmodligen en av Sveriges mest upptagna personer just nu känns mycket bra i min “journalistsjäl”. Äntligen ska jag få svar på alla mina frågor.

Från Stockholms centralstation tar jag mig nu genom en huvudstad som tycks som förlamad av skräck. Människorna i vår stolta stad försöker leva sina liv som vanligt men under ytan finns en skräck för kriget, ett fruktansvärt krig som tycks komma närmare för var dag som går.

Efter några kvarter, när jag närmar mig Per- Albin Hanssons kontor, så ser jag två gengasdrivna bilar, vi lever i ransoneringstider och kriget är kanske snart en verklighet.Väl framme vid statsministerns kontor, andas jag ut, promenaden har gjort mig andfådd. Per-Albin Hanssons kontor fungerar nästan som en sambandscentral i krig. Många ministrar springer ut och in. Plötsligt får Per-Albin Hansson syn på mig…

fortsättning................................

                                                                                                                      Arne Vallerius, Dagens Nyheter

Exempel 2

Nicolaus Copernicus - med solen i centrum

Det ska erkännas att jag är lite nervös över besöket på universitetet. Jag ska nämligen träffa den berömde Nicolaus Copernicus. Copernicus är inte bara astronom och matematiker utan även jurist, ekonom, militärstrateg, tolk, ambassadör, läkare och astrolog. Mest känd är han dock för...........

Året är 1503 och jag är 27 år. Efter min utbildning till tidningsreporter har jag hankat mig fram genom att skriva artiklar i mindre dagstidningar. Äntligen har jag fått det eftertraktade jobbet på en av Italiens största tidningar, Gazzetta di Caserta.

Med mitt anteckningsblock och pennan i högsta hugg är jag nu på väg till universitetet i Padua. Det är ett av de mest välkända universiteten i Italien. Det grundades redan 1222 och hör faktiskt till de äldsta universiteten i världen. 

Jag går med raska steg uppför den välkrattade grusgången i den breda allén fram till universitetets stora entré. Ett hästekipage passerar förbi och dammet yr runt hästhovarna. Jag ler åt de vita schersminbuskarna som breder ut sig på var sida om gången med dess smultronliknande doft av sommar. Väl framme vid huvudentrén möts jag av Katerina di Trevis vänliga leende. Signora di Trevis är ansvarig för receptionen på universitetet och ser till att besökare hittar rätt och känner sig väl mottagna.

– Goddag signorita Canelli, säger signora di Trevis. Trevligt att träffa dig, fortsätter hon samtidigt som hon rättar till skärpet på den välsittande klänningen. 

– Goddag, svarar jag, niger och tar hennes hand.

–Sitt ner i fåtöljen, så ska jag meddela signor Copernicus att signorita har anlänt. 

Jag hann inte mer än att slå mig ner i den röda sammetsfåtöljen innan en glad och pigg ung herre kommer springande. Det svarta tjocka, yviga, håret böljar ner över hans axlar. 

–Signorita Canelli! Så trevligt att ni ville komma hit! Kom med till mitt observatorium, så ska jag berätta om mina upptäckter. Kom! Han fortsätter in mot universitetets atrium, förbi vackra väggmålningar och stora gedigna utsnidade dörrar av cederträ. Copernicus kan knappt bärga sig. Han vill verkligen förklara allt för mig...

fortsättning................................

                                                                                                            Claudia Canelli, Gazzetta di Caserta

Litteraturhistoria, George Orwell, Djurfarmen

George Orwell

Eric Arthur Blair, mer känd genom författarnamnet George Orwell, född 25 juni 1903 i Motihari, Bihar, Brittiska Indien, död 21 januari 1950 i Camden i London, var en brittisk författare och journalist. 

Hans verk kännetecknas av ett skarpt intellekt och en genialisk kvickhet, en djup medvetenhet om social orättvisa och ett starkt motstånd till totalitarism, vilket innebär att en stat endast tillåter ett maktägande parti och att detta parti ser sig självt som staten. George Orwell hade en tro på demokrati och ett socialistiskt samhälle där makten kommer underifrån.

Djurfarmen (i original Animal Farm) är en satirisk roman och fabel av George Orwell från 1945. Boken handlar om händelserna fram till och under Stalin-eran innan andra världskriget. Orwell skrev Djurfarmen 1945 som en motreaktion på Josef Stalins styre i Sovjetunionen. 

Orwell ansåg att kommunismen i Sovjetunionen gått till att bli av motrevolutionär karaktär. Det med särskild tanke på NKVD, Sovjetunionens säkerhetstjänst under 1930 - 1940-talen, och deras metoder som bestod av tortyr och terror.

I Djurfarmen gör djuren på gården Manor Farm uppror mot sin husbonde. Människorna drivs bort från gården och djuren tar över. Ledare för upproret är grisarna Snöboll och Napoleon. Snöbolls karaktär är inspirerad av Trotskij och Lenin medan Napoleon är baserad på Stalin.

Till en början fungerar arbetet på gården bra. Djuren jobbar och får mat som delas lika. Men Napoleon har en hemlig agenda om att ta över styret på gården. Han manipulerar några av djuren så de blir hans undersåtar och ser till att Snöboll körs iväg. Sakta men säkert förvandlas gården till en diktatur där Napoleon regerar med järnklöv. Djuren börjar lida och några av dem funderar över om det verkligen ska vara så här.

George Orwell, som var en demokratisk socialist, var kritisk till Josef Stalin och ogillade stalinismen, framförallt efter hans erfarenheter med NKVD, och vad han såg som resultat av påverkan från kommunistpolicyn.

Allegori 

Allegori är ett konsekvent genomfört utbyte av ett egentligt budskap mot en metafor. En allegori är en berättelse eller bildframställning vars olika detaljer har en dold innebörd, som dock kan tolkas relativt entydigt. En allegori har ofta formen av en berättelse eller saga, där innehållet i berättelsen ska tolkas så att den passar den aktuella frågan. 

Typiska exempel på allegorier är fabler och vissa liknelser som förekommer i Bibeln. I fabeln ställs djur inför situationer som påminner om situationer som människor ser i sina liv. Lyssnaren måste tolka allegorin för att förstå det egentliga budskapet.

Se film Animal Farm 2.08

Läs mer om Djurfarmen på Wikipedia

Uppgift

1. Du har läst Strimmor av hopp. Vilka samband kan du se mellan det George Orwell berättar om i Djurfarmen och det du vet och kan om orättvisorna under kommunismens styre i Sovjetunionen under Stalins styre. Ge några exempel.

2. Hur skulle din allegori se ut om du skriver om Hitlers väg till makten eller varför inte - Putins invasion av Ukraina?

Litteraturhistoria, Ernest Hemingway

 

Ernest Hemingway

Författare, krigskorrespondent, nobelpristagare, storviltjägare, kvinnotjusare – Ernest Hemingway var mycket för många. Från Illinois till Italien, Paris, Key West, Kuba och Idaho. Storviltsjakt och dramatiska flygplansolyckor i Afrika, inbördeskrigets Spanien, tjurrusningarna i Pamplona, möten med Gertude Stein (amerikansk modernistisk författare) och Pablo Picasso i Paris – listan över Hemingways upplevelser är lång. 

Hemingway (1899-1961) var en amerikansk författare som fick Nobelpriset 1954. Under sin livstid publicerade Ernest Hemingway sex romaner, lika många novellsamlingar och två fackböcker. Ytterligare tre romaner, fyra novellsamlingar och tre fackböcker gavs ut postumt, dvs. efter hans död. 

Hemingway såg redan tidigt i livet en hel del av världen och levde bland annat livets glada dagar i 1920-talets Paris. Dramatiska händelser under första världskriget fick honom att ta värvning. Efter att ha skadats i kriget återvände han till USA där han började skriva på allvar. Hela familjen Hemingway flyttade tillbaka till Paris och umgänget med andra författare och konstnärer var viktigt för honom under hans mest produktiva år som författare. Man kan säga att han befann sig mitt i den litterära riktning som kommit att kallas modernismen.

Isbergstekniken

Ernest Hemingway är känd för att hushålla med orden och använda många underdrifter samt för att skapa trovärdiga litterära figurer. Flera böcker är idag klassiker i den amerikanska litteraturen. 

Ernst Hemingways sätt att skriva har blivit känt som, den så kallade, "isbergstekniken". Skrivsättet handlar om att skala av sina texter och hålla sig kortfattad och inte skriva rakt på sak, utan det ska läsas mellan raderna. Istället för att skriva ”han hade en dotter på 18 år” kan man istället skriva ”på skrivbordet stod ett foto av en ung kvinna”. 

Isbergsteknik syftar på är att man bara kan se toppen på ett isberg. Största delen av isberget gömmer sig under vattenytan. Det finns där och man vet om det, men man ser det inte. Läsaren ska alltså serveras underförstådd information och författaren ska inte vara övertydlig.  

Ett spännande författarliv

Utanför litteraturen är Ernest Hemingway även känd bland annat för sitt äventyrliga leverne, vidlyftiga hobbies, sitt kringflackande liv och sina många resor. Han bodde på en rad olika platser världen över, bland annat på Kuba. San Francisco de Paula utanför Havanna på Kuba och Key West i Florida var länge Hemingways hemorter. För Hemingway var Kuba ett paradis. Han gillade kubanerna, klimatet och fiskevattnen. Här tilläts han vara i fred på ett sätt som inte längre var möjligt i USA sedan han slagit igenom. 

Hemingway var gift fyra gånger och fick barnen Jack, Patrick och Gregory. Författaren levde ett omväxlande och äventyrligt liv. Hans böcker handlar om upplevelser av krig och spännande händelser och möten i livet. Hemingway var ambulansförare i Italien under första världskriget vilket han har hämtat inspiration från romanen Farväl till vapnen (A Farewell to Arms). Romanen Farväl till vapnen brändes under bokbålen runt om i Nazityskland 1933.

År 1937 reste Hemingway till Spanien för att rapportera om det spanska inbördeskriget. Korrespondenten Martha Gellhorn som senare skulle bli hans fru anslöt sig. När Hemingway var dryga 40 år gammal hade han blivit "Papa" med alla. Han var en man med stort skägg och alltid klädd i fritidskläder. 

Ett kraftfullt fysiskt utseende och en stark personlighet med massor av charm och som gick in i allt han höll på med stor entusiasm; författande, boxning, supande och historieberättande. Han lämnade få kvinnor oberörda. Inspirerad av sin tid i Spanien skrev han romanen Klockan klämtar för dig (For Whom the Bell Tolls) som kom ut 1940.

Kort presentation av Ernest Hemingway 3.38

Den gamle och havet

Den gamle och havet (The Old Man and the Sea) är en av hans mest kända romaner och den gavs ut 1952. Boken handlar om Santiago, en äldre fiskare, som kämpar mot en gigantisk spjutfisk långt ut i Golfströmmen. Detta Hemingways kanske mest beundrade mästerverk handlar om den ärrade gamle fiskaren Santiago som åker ut på havet i sin lilla båt 84 dagar i rad utan fiskelycka. I hamnen kastar byborna medlidsamma blickar efter honom när han kommer in tomhänt kväll efter kväll och med möda börjar bära sin tunga mast uppför backen till den lilla stugan. Han är nog slut nu, tänker de, slut som fiskare, slut som man. Men Santiago är förvissad om att han har mer att ge, han ska minsann visa dem!

Den 85:e dagen åker han mycket längre ut på havet än någonsin tidigare – och nu är fiskelyckan äntligen med honom! På kroken har han en 700 kilo tung marlinfisk, mycket större och tyngre än hans båt. Det blir en kamp på liv och död. Santiago måste inte bara strida mot den väldiga fisken, som är så kolossalt tung och har så enorma kroppskrafter, han ska också styra, hantera, tvinga sin lilla spröda båt i envig med det majestätiska havets skoningslösa makt. I detta utsatta tillstånd har han enbart sig själv, sin samlade klokhet, sin envisa ihärdighet att förlita sig på.

Boken är Hemingways sista stora berättelse, hans sista mästerverk – och den bok som blev avgörande för att han tilldelades Nobelpriset i litteratur. Berättarmässigt är detta ett perfekt exempel på vad Hemingway brukade kalla sin isbergsprosa. Hans ideal var att en berättelse skulle vara stram och återhållen i språket men beroende på att författaren så väl vet vad han talar om finns det väldiga mängder av erfarenheter och livsinsikter dolda under ytan av de knappa formuleringarna, på samma vis som ett isberg bara visar sin topp över vattenytan.

Att så många skilda tolkningar finns av denna mästerverksroman tyder på att den trots sin skenbara enkelhet rymmer väldiga djup. De religiösa tolkningarna pekar på alltifrån att Hemingway arbetar med talen tre, sju och fyrtio (t ex tre dygn, sju hajar, i fyrtio dagar har Santiago pojken med sig på båten innan han måste fortsätta ensam osv) till att Santiago bär sin mast uppför backen som Jesus bär sitt kors till Golgata och när han faller ihop i stugan är det med handflatorna uppåt, som om han väntar på att spikar ska slås in. Hemingway mottog Pulitzerpriset för boken 1953 och det var det sista fiktiva verk Hemingway skrev och publicerade under sin livstid. Den var även en bidragande orsak till att han fick Nobelpriset i litteratur 1954. 

Samma år, 1954, överlevde han två flygplanskrascher med skadade njurar och lever. På grund av njurproblemen fick han högt blodtryck och medicinen han fick mot detta gav honom svåra depressioner. Han kunde inte längre skriva; han drack allt mer och blev 1960 för första gången inlagd på Mayo Clinic i Rochester, Minnesota för avgiftning. Han var på kliniken 39 gånger och varje gång fick han elchocksbehandling. En morgon några dagar före sin 62:a födelsedag hade han nått gränsen för sitt lidande och 2 juli 1961 tog han sitt liv genom att skjuta sig själv med hagelgevär.

Läs mer om Hemingway på Wikipedia

Läs mer om Hemingway på Ne.se

Uppgift

Svara utförligt på frågorna:

1. Vilken litterär epok tillhör Ernest Hemingways litteratur?
2. Hur kom det sig att Hemingway älskade Kuba?
3. Vad innebär "isbergstekniken"?
4. Varför tror du nazisterna brände Hemingways romaner på bokbålen 1933, runt om i Nazityskland ?
5. Den gamle och havet är en så kallad "allegori". Förklara vad det är och på vilket sätt man kan kategorisera Den gamle och havet som en allegori?

Fördjupningsuppgift för de som vill nå högre nivåer

1. Läs texten Berg vita som elefanter som finns i Klassuppgifter/Modernismen på Classroom.
2. Vad tror du texten handlar om?
3. Kan du ge exempel på hur Hemingway använder "isbergsteknik" i texten.