1900-talet, Berlinmuren

 

Berlinmuren - fysisk järnridå mellan öst och väst

Efter andra världskriget hade det härjade Berlin delats i en amerikansk, en brittisk, en fransk

och en sovjetisk sektor. 

Tanken var att staden skulle förbli odelad, men motsättningarna mellan krigets segrarmakter ökade.

1949 bildades såväl den tyska förbundsrepubliken BRD (Västtyskland) som DDR (Östtyskland) och båda gjorde anspråk på Berlin. Banden mellan sektorerna blev allt svagare och klipptes definitivt av sensommaren 1961.

Den 13 augusti detta år inleddes byggandet av ”den säkrade gränsen”, som muren kallades. Familjer och släkter splittrades i ett enda slag. Hjärtslitande scener utspelades med anförvanter som vinkade och grät. Enligt DDR-retoriken skulle barriären utgöra en ”antifascistisk skyddsvall” mot västs ”imperialism, dess spioncentraler och Nato”.

I själva verket handlade det om att förhindra att produktiv arbetskraft lämnade landet och undergrävde dess redan dåliga ekonomi.

Uppgift

• Kort intro, visa kartan
• Se film om Berlinmuren 6 minuter
• 
  Läs texten nedan två och två
• Svara enskilt på frågorna

1. När och varför började Berlinmuren byggas?
2. Vilka konsekvenser innebar muren för invånarna i Östberlin?
3. När och varför försvann muren?

Utmaning
Var i världen byggs det murar idag? 
Vad får dessa murar för konsekvenser?

Ny generation sovjetiska ledare

Efter att den sovjetiske diktatorn Josef Stalin  avlidit, efterträddes han av Nikita Chrusjtjov (krustjov) och en ny generation sovjetiska ledare. Så länge Stalin levde var det ingen som vågade kritisera honom, men 1956 anklagade Chrusjtjov honom för att ha begått en hel del hemskheter under sin tid vid makten. 

Det var fortfarande farligt att vara kritisk mot den sovjetiska regimen, men under Chrusjtjovs era frigavs många politiska fångar och antalet läger i Gulag minskade. Efter detta blev läget mindre spänt mellan Sovjet och USA. Chrusjtjov talade om "samexistens och fredlig tävlan", vilket sannolikt bidrog till vapenstillestånd i Koreakriget.

Kritik mot kommunistiska diktaturer spred sig och Ungernkrisen 1956 var en spontan folkresning och ett demokratiseringsförsök i Ungern som var riktat mot landets kommunistdiktatur. Oroligheterna hängde samman med avstaliniseringen som ägde rum i Östeuropa efter Stalins död 1953. Revolten krossades av sovjetiska trupper efter att upprorsmakarna krävt att Ungern skulle utträda ur Warszawapakten.

I början av 1960-talet var det uppenbart att levnadsstandarden i Östtyskland var betydligt lägre än i Västtyskland. Det var ofta långa köer till livsmedelsbutikerna och när man väl kom fram saknades kanske det man ville ha. Dessutom kände sig människor sig påpassade och ständigt övervakade av säkerhetstjänsten Stasi. Känslan av att inte vara fri bidrog till att människor flydde till väst via Berlin. 

Monument för kalla kriget

Berlinmuren runt Västberlin byggdes 1961 av kommunistregimen i Östtyskland för att
förhindra östtyskar från att lämna landet via Västberlin. Berlinmuren blev med tiden ett monument för kalla kriget och kom i västvärlden att stå som symbol för kommunistisk diktatur och ofrihet i öst. Berlinmuren revs 1989 i samband med återföreningen av Tyskland.

Överraskning för tyska befolkningen

Berlinmurens uppförande kom som en överraskning för den tyska befolkningen i Berlin när

östtyska soldater, poliser och arbetare natten mellan den 12:e och 13:e augusti 1961 började uppföra en tre meter hög betongmur försedd med vakttorn och skjutklara soldater genom de centrala delarna av staden. Samtidigt började den östtyska regimen att omgärda Västberlin med taggtråd, och stänga av alla tillfartsleder och vägar mellan den östra och västra delen av staden.

Före murens tillkomst hade gränsen mellan Öst- och Västberlin varit tämligen obevakad och berlinarna hade kunnat promenera eller ta tunnelbanan över till den andra sidan. Nu stängdes gränsövergångarna och alla fönster i byggnaderna vid gränsen murades igen. 

Allteftersom tiden gick revs också byggnader intill gränsen på den östtyska sidan så att man lättare kunde bevaka zonen intill muren. Samtidigt kompletterades muren med ytterligare vakttorn, diken, minfält och automatiska övervakningsanordningar.

Orsaken till Berlinmurens uppförande var att Östtyskland höll på att tömmas på människor,
främst på unga och välutbildade medborgare. Sådan kompetensflykt kan även kallas brain drain. I och med detta hotades hela Östtysklands och det kommunistiska systemets överlevnad. 

Flykt från Östtyskland

Den 19-årige gränsvakten Hans Conrad Schumann
hoppade över gränsen vid Bernauer Strasse
den 15 augusti 1961.

Från 1949 till 1961 hade 2,7 miljoner människor lämnat landet för friheten i Västtyskland. Nu stoppades detta. Hädanefter var en flykt över eller under muren förenad med livsfara. Trots detta lyckades omkring 5000 personer att fly till Västberlin fram till murens fall den 9:e november 1989. Beräkningar visar samtidigt att ca 150-200 personer dödades vid dessa flyktförsök.

Enligt den östtyska kommunistregimen var det officiella syftet med Berlinmuren att förhindra inkräktare från väst att ta sig in i landet. De östtyska ledarna gav den därför namnet "Den antifascistiska skyddsmuren". För västvärldens människor (och många av de instängda östtyskarna) utgjorde Berlinmuren en konstruktion som tydligt visade upp den fysiska järnridå som skilde östblocket från länderna i väst. Muren blev på så sätt en symbol för ofrihet och för den kommunistiska diktaturen som växte fram i Östeuropa under kalla kriget.

Glasnost och perestrojka

När Michail Gorbatjov kom till makten i Sovjet 1985, stod landet inför en mängd problem. Industrierna fungerade dåligt och miljöförstöringen var enorm. Landet bedrev ett krig i Afghanistan som var både dyrt och misslyckat. Dessutom höll kapprustningen ruinera Sovjet. Minst 20 procent av statens pengar gick till vapenindustrin.

Gorbatjov inledde ett tillbakadragande av trupper från Afghanistan 1989 och började förhandla med USA om nedrustning och mängden kärnvapen minskade. Gorbatjov började även förändra det sovjetiska systemet. Slagorden för den nya politiken var glasnost (öppenhet) och perestrojka (förändring). Gorbatjov upprepade ständigt vikten av fred och att varje land måste få skapa sin egen politik. Michail Gorbatjov väckte människors längtan efter demokrati , ett bättre liv och en högre levnadsstandard. Människor vågade för första gången säga vad de tyckte. Sovjet var på väg mot något annat.

Förändringar i Östeuropa

När Sovjet började öppna upp sig inträffade också en rad förändringar i Östeuropa. Ungern var först med att frigöra sig från Sovjet. Man tillät flera partier i valen till parlamentet 1990 och som ett tecken på den nya tiden klippte soldaterna sönder taggtråden vid gränsen mot Österrike. 

Polen följde efter. Den icke-kommunistiska fackföreningen Solidaritet vann en enorm seger i det första fria valet och fick delta i regeringen och 1990 valdes Solidaritets ledare Lech Walesa

till landets president.

De andra öststaternas ledare var oroade över utvecklingen i Ungern och Polen. De ville att
Gorbatjov skulle ingripa militärt, men han och de andra ledarna i Sovjet menade att det inte var möjligt. Regeringen i Östtyskland avsatte sin ledare och förvirringen var stor...

Folkmassor samlades vid muren, gränssoldaterna släppte in folk i Västberlin och snart började man hacka sönder muren med hackor och mejslar. 

Torsdagen den 9 november 1989 skulle gå till historien som dagen för "Berlinmurens fall". I slutet av 1990 återförenades Väst- och Östtyskland.

Sovjetunionen upplöses och det nya Ryssland bildas

Förändringarna gick fort. Den ena öststaten efter den andra gjorde sig fri och införde demokrati, utan att ledarna i Sovjet ingrep. Nu var det bara en tidsfråga innan Sovjet också skulle falla sönder. Juldagen 1991 upplöstes Sovjet slutligen och ersattes av femton självständiga stater, bland andra Estland, Lettland, Litauen, Ukraina och Vitryssland (Belarus). Kalla kriget var över.

Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning förändrade Europas karta