tisdag 28 februari 2023

Retorik - att hålla tal

 

Retorik - att hålla tal



Intro

  • Intervjua din bänkkompis. Fråga om allt såsom namn, var hen bor, familj, husdjur, fritidsintressen och annat som kan vara av intresse för någon som inte känner hen. 
  • Anteckna stödord för att hjälpa minnet.
  • Presentera din kompis/håll ett tal för ett annat par.

Se Binogifilm Informativa tal




-------------------------------------------------------------------------------------

Redan de gamla grekerna...

Retorik betyder talekonst. Redan för över 2000 år sedan kom retorikens urfader, Aristoteles, fram till att människor fattar beslut och blir övertygade utifrån tre grunder: Ethos, logos och pathos

Det är huvudsakligen dessa tre retoriska begrepp som talekonsten till stora delar vilar på. Ethos betyder auktoritet, logos är förnuftsargument och pathos betyder känsloargument. Försök att använda alla tre sätten för att nå ut. 


Se Binogifilm Ethos, logos, pathos


Se film: Tänkvärt Aristoteles 7 min


Eleverna "filosoferar" kring följande frågor:

1. Vad gör en människa lycklig?

2. Varför är konst viktigt? (konst = teater/film/musik/spel/underhållning kultur)

3. Varför är det viktigt med vänner?

4. Vad gör en talare bra?









Eleverna funderar till nästa gång på vad de skulle kunna tala om.

Tips på ämnen:

  • En plats jag har besökt
  • En resa jag har gjort
  • En målning jag producerat
  • Min hobby
  • En person jag har träffat
  • En händelse jag har varit med om
  • Något som jag upplevt som de flesta andra inte har
  • Mitt liv
  • Stridspilot - mitt drömyrke
  • Handboll
  • Cupvinsten
  • Min drömframtid
  • Jag
  • Min familj
  • Mitt husdjur
  • En ö jag besökt
  • Min bucketlist
  • Idol, kändis

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

"Ethos - Patos - Logos" - vad var det nu igen?

Se film: Gabrielle Salander - Så använder du ethos, pathos och logos 4.39



Exempel på en bra talare: Chris Burkard (Ted talks) Lyckan i att surfa i iskallt vatten 9.33



Exempel på ett bra tal: 

Ted Talks How to speak so people listening 





Vi diskuterar olika tal och analyserar innehåll och presentation


Martin Luther King Jr.'s "I have A Dream" Speech 1.11

Martin Luther King, Jr., född 15 januari 1929 i Atlanta i Georgia, död 4 april 1968 i Memphis i Tennessee, var en amerikansk pastor, aktivist och framstående ledare inom den afroamerikanska medborgarrättsrörelsen./Wikipedia



Olof Palmes jultal - Hanoitalet 1972

Olof Palmes uttalande om Hanoibombningarna, även känt som jultalet, var ett kort tal av Sveriges statsminister Olof Palme, sänt i Sveriges Radio 23 december 1972. Det skapades som en reaktion mot USA:s bombräder över Nordvietnams huvudstad Hanoi under det pågående Vietnamkriget./Wikipedia




Avsluta med...

"Orka plugga" om kroppsspråk (sli.se) 3 min



-----------------------------------------------------------------------------------------------------------

Håll ditt tal

Du ska hålla ett tal inför publik

Se på Retorik i Antikens Grekland 4.46


Gör så här:

  1. Välj ämne
  2. Gör en tankekarta för att se om det ”funkar”.
  3. Är ditt ämne "rikt"?
  4. Är detta något som du har lätt att prata om?

Respons från kamrat 

Visa din tankekarta och och förklara för en kamrat vad du tänkt hålla tal om. Det här är grunden till ditt tal.



Skriv gärna ner ditt tal

Ditt tal ska vara mellan en och tre minuter. Du pratar cirka 150 ord/minuten, så ett A4-dokument blir ungefär 450 ord, vilket i så fall blir tre minuter. 

Det är lätt till att man läser innantill om man har sitt papper framför sig, så gör talkort med stödord.





lördag 18 februari 2023

Antiken planering

 


    Antiken planering

Flodkulturerna

Begreppafilm Flodkulturerna  4.44


Antikens Grekland

Grundkurs Antikens Grekland




Antikens Rom

Grundkurs Antikens Rom 


(Film Antiken i Rom 18 min 2015)

Film Antiken - Spåren av antiken idag 15 min 2016


Begrepp

Antiken begrepp


Kuriosa

Klämmig sång Istanbul not Konstantinopel

Antiken - begrepp

 


Antiken begrepp






Kultur:
socialt liv (jämlikhet/jämställdhet), politik, ekonomi, kultur, kulturarv, kulturmöte

Jägarsamhälle:
jägare, nomad,

Jordbrukssamhälle/högkulturer:
jordbruk, tvåflodslandet, Mesopotamien, kultur, flodkulturer

redskap, kilskrift, Indus, Nilen, Gula floden, Eufrat och Tigris, imperier, by, yrken, högkultur, rike, civilisation, epok, överskott, samhällsklasser

Antiken
aristokrati, tyranni, 

Egypten
hieroglyfer, mumie, balsamering, farao, papyrus, rättegångar, astronomi, vetenskap

Grekland
stadsstat, Akropolis, polis, samhällspyramid/samhällsklasser, kultur, kulturarv, demokrati, politik, filosofi, idrott, teater, folkförsamling, Hellas, migration, legend, myt, socialt, ekonomi, religion,

Rom
akvedukt, gladiator, kejsare, konsul, republik, senaten, monarki, kejsardöme, rättsväsen


Antikens kändisar:
Kung Kyros, Aischylos, Homeros, Alexander den Store, Sokrates, Caesar, Kleopatra...mfl

Extra:
(ostrakon, dynasti, piktogram, heloter, rättssäkerhet, retorik, plebejer, patricier)

fredag 17 februari 2023

Antikens Rom Grundkurs


    Antikens Rom


Alla vägar bär till Rom

När romarriket var som störst sträckte det sig från Persiska viken till floden Humber i England. Det fanns omkring 8 000 mil utmärkta vägar. Huvudvägarna användes för postbefordran samt inte minst för att den romerska armén skulle kunna ta sig fram snabbt. Det var de romerska legionärerna som byggde vägarna med hjälp av tvångsarbetare bland den lokala befolkningen. Längs vägen fanns det milstenar som angav avståndet till närmaste stad.
I det stora romarriket reste man lika snabbt, säkert och bekvämt som i början av 1800-talet. Som exempel kan nämnas att en resenär mellan London och Rom under romarrikets tid bara behövde tretton dagar på sig för färden. SO-rummet

Vy över en del av staden Rom på 100-talet e.Kr. I förgrunden syns den stora hästkapplöpningsarenan Circus Maximus, 550 meter lång och 180 meter bred som rymde ca 250 000 åskådare. I högra hörnet skymtar Colosseum där det ibland hölls gladiatorspel. Arenan, som har formen av en elips, är 86 meter lång och 54 meter bred. Colosseum kunde ta emot ca 50 000 människor.




Romarna skapade ett imperium och har på ett avgörande sätt påverkat Europa och den europeiska kulturen. Rikets medelpunkt var staden Rom som växte till en miljonstad under antikenDet romerska riket omfattade vid sin höjdpunkt i början av 100-talet e.Kr omkring 50 miljoner invånare. Av dessa bodde fler än en miljon i Rom som utgjorde imperiets hjärta. Rom var en världsmetropol och smältdegel av folk från olika kulturer från romarrikets alla hörn.



Romulus och Remus
Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Bild: Redbubble





Den romerska republiken
Rom styrdes till en början av kungar, men i slutet av 500-talet f.Kr infördes republik. Makten låg då hos
senaten som styrdes av två folkvalda konsuler. Det fanns också en folkförsamling, men den hade inte så stor makt. 
Den romerska republiken var en form av demokrati, men  gynnade främst de rika i samhällets övre skikt. För att bli invald i senaten krävdes nämligen att personen i fråga ägde en stor förmögenhet. Medlemskapet i senaten ansågs därför som mycket exklusivt och statusfyllt. Den romerska byråkratin involverade också tusentals ämbetsmän och skrivare som hjälpte till att administrera det växande riket.
Genom att besegra en rad andra småstater lade romarna under sig hela Italien. Men det var först efter de tre långvariga krigen mot den nordafrikanska feniciska handelsstaden Kartago, mellan 264 f.Kr och 146 f.Kr, som Rom blev en stormakt. Därefter införlivades det ena området efter det andra till det växande romerska riket som nu var den dominerande makten i Medelhavsområdet. 
Samtidigt brottades Rom med stora inrikespolitiska problem som resulterade i ett långvarigt politiskt kaos. De många åren av krig och erövringar hade lett till stora ekonomiska och sociala problem i Italien. Flera inbördeskrig avlöste varandra där olika fältherrar stred om makten. 

Julius Caesar


På 40-talet f.Kr lyckades Julius Caesar med folkets och arméns stöd att göra sig till envåldshärskare. När han sedan lät utropa sig till diktator på livstid mördades han av sina politiska motståndare i senaten som ville bevara det republikanska styrelsesättet. Den romerska republikens dagar var dock räknade.



Kejsartiden
Efter att Caesar hade mördats 44 f.Kr utbröt ett långvarigt och blodigt inbördeskrig. Kriget slutade med att Caesars adoptivson gjordes till ensam härskare och Roms förste kejsare. Han är mest känd under hederstiteln Augustus. Den politiskt turbulenta republiken då romarriket styrdes av en senat var därmed förbi. Nu inleddes istället en ny tid då det romerska riket styrdes av enväldiga kejsare.
Augustus tog kontroll över hela armén och stärkte centralmakten i Rom. Det blev inledningen till en fredlig period med blomstrande handel och växande välstånd.

Den s.k. kejsartiden varade i drygt 500 år fram till att den siste västromerske kejsaren avsattes år 476 e.Kr.De första 200 åren under kejsartiden var relativt fredliga. Romarna fortsatte emellertid att utvidga sitt väldiga imperium, särskilt i Västeuropa där romersk kultur och romerskt stadsliv spreds till trakter som tidigare haft en mer lantlig prägel.
Romarriket nådde sin största utbredning på 100-talet e.Kr (se karta). Därefter började romarriket knaka i fogarna. De romerska kejsarna övergick då istället till en mer defensiv politik och befäste stora delar av imperiets vidsträckta gränser.

Romarna byggde inte bara ett imperium


Romarna var företagsamma byggare och anlade vägar, broar och akvedukter över hela sitt rike. Under de första två århundradena efter vår tideräknings början lades också grunderna till många av dagens europeiska storstäder. Ett stort antal av dessa städer uppkom från början kring något av de befästa härlägren som de romerska legionerna var stationerade vid (legionerna var i regel posterade längs med imperiets gränser).


Den romerska slavekonomin
Det romerska samhället var beroende av slavar som arbetskraft. Hela den romerska samhällsekonomin byggde på slaveri. Vissa historiker menar till och med att det var romarnas omfattande användning av slavarbete som låg som grund för både deras bedrifter och undergång. Romarnas ekonomiska tillväxt hörde samman med deras geografiska erövringar. 
Det romerska slaveriet var som mest omfattande då romarriket var i stark expansion - från omkring 100-talet f.Kr till en bit in på 100-talet e.Kr. Plundring, tributer och slavar var expansionens centrala syfte. Militär styrka var på så vis sammanlänkad med ekonomisk tillväxt - nya geografiska erövringar gav ökade skatteintäkter och nya slavar.
Det gjordes många tekniska landvinningar i det romerska imperiet men de kom inte alltid i allmänt bruk. En orsak var att slavar i regel skötte arbetet och inte behövde ersättas eller ges tekniska hjälpmedel. Den teknologiska utvecklingen hämmades därför av den romerska slavekonomin.
Till en början fick romarna sina slavar genom krig i form av krigsfångar från erövrade områden. Men på 200-talet e.Kr när romarriket hade slutat att expandera geografiskt hade också slavarna blivit mycket dyrare. Bristen på slavarbetskraft fick till slut den romerska ekonomin att stanna av.

Romarrikets delning
Under 200-talet e.Kr började det romerska imperiet få stora yttre och inre problem. Dess gränser ansattes hårt av fientliga grannfolk. Samtidigt fungerade inte längre den inhemska ekonomin tillräckligt bra för att upprätthålla herraväldet man skapat under de föregående århundradena. Situationen förvärrades ytterligare under 300-talet.
Under 330-talet flyttade kejsar Konstantin rikets huvudstad till Konstantinopel (nuvarande Istanbul) som han låtit bygga ut. Och i slutet av 300-talet beslutades att dela det väldiga romarriket i två delar - det västromerska riket med Rom som huvudstad och det östromerska riket med Konstantinopel som huvudstad. Det stora romarriket hade då sedan lång tid befunnit sig i kris. Men den östra delen av imperiet var mer livskraftig med tätare befolkning och bättre ekonomi. Det visade sig när de germanska folkvandringarna ökade i omfattning under 400-talet. Medan Östrom stod emot anstormningen saknade Västrom kraft att försvara sig.

Kristendomen uppstod i Iudaea (ungefär nuvarande Israel-Palestina) som var en provins i det romerska riket vid Medelhavets östra kust (se karta). I början av 300-talet tillät kejsar Konstantin de kristna att praktisera sin religion i romarriket och i slutet av århundradet gjordes kristendomen till romersk statsreligion.

Västrom gick under medan Östrom bestod i ytterligare tusen år


Den västra delen av romarriket var mer utsatt för fientliga angrepp än den östra delen och dukade snart under. Vid slutet av 400-talet hade det västromerska riket upphört att existera. År 476 avsattes den siste kejsaren Rom, vilket brukar markera slutet på den antika epoken. Romarriket hade då funnits i nästan 1000 år.

Det östromerska riket, eller det Bysantinska riket som det också kallas, skulle bestå i ytterligare tusen år fram till dess att Konstantinopel erövrades 1453 och införlivades i det Osmanska riket.

Arvet från romarna
Romarriket har format den europeiska historien i dess grund och haft stort inflytande på det västerländska kulturarvet. 
Till romarnas stora insatser hör bland annat att de skapade ett
genomtänkt rättsväsende som vår västerländska rättsuppfattning grundar sig i. 
Den romerska kulturen var dessutom stark influerad av den grekiska, varvid det grekiska kulturarvet till viss del fördes vidare i den romerska kulturen. Det var också inom det romerska imperiets gränser som kristendomen föddes och så småningom bredde ut sig för att till slut bli romersk statsreligion vid slutet av 300-talet. Kristendomen har därefter satt sin prägel på hela den västerländska civilisationen.

Uppgifter och frågor
1. Berätta kortfattat om den romerska republiken. Varför var det mer demokratiskt nu än i kungariket?
 2. Julius Caesar nådde stor berömmelse och popularitet under sin livstid, men blev ändå mördad av några medlemmar ur senaten. Varför tror du?
 3. Vad var "kejsartiden"?
 4. Hur påverkade slaveriet och slavarbetet den romerska ekonomin?
 5. Nämn några orsaker till att romarriket gick under.
 6. Under medeltiden, efter romarrikets undergång, var kyrkan och kristendomen dominerande i Europa. Förklara hur det kan kopplas till romarriket.
 7. Ge exempel på "arvet från Rom" i dagens samhälle.

Kluringar - välj minst en av kluringarna
  • Vem var Hannibal och varför är han en historisk kändis?
  • Blicka ut över världen och beskriv några kulturer i Europa eller i andra världsdelar som var samtida med den romerska. Hur levde t.ex. människorna i Norden vid den här tiden? Eller vad hände i Kina under 200-talet f.Kr?
  • Vem var Kleopatra och varför räknas hon som en historisk kändis?
  • När romarriket var som störst sträckte det sig över tre världsdelar. Vilka?
  • Vad menas med pax romana?
  • Hundra (100) heter centrum på latin. Därför fick C bli 100 i det romerska siffersystemet. I sammansatta ord blir centrum centi. Kan du komma på några ord där centrum/centi ingår?
  • Vad hände med Konstantinopel efter det östromerska rikets undergång 1453?


Diskutera med en kamrat
  1. Jämför romarnas nöjesliv med vår egen tids. Vilka likheter och skillnader finner du?
     
  2. Resonera kring varför slaveri var så vanligt under antiken.
     
  3. Hur tror du Europas historia skulle ha sett ut om inte kristendomen hade blivit romersk statsreligion på 300-talet?
     
  4. Arvet från romarna lever kvar än i många europeiska länder både i samhället och i språket. Ge exempel på detta.
     
  5. Få imperier brukar hålla samman särskilt länge, romarriket är ett undantag. Nämn några viktiga faktorer (förhållanden, beståndsdelar) för att ett imperium ska kunna hålla samman. Vilka brukar orsakerna vara till att imperier går under?

Användbara begrepp
Imperium: En stor stat som omfattar flera nationer eller folkslag. Ursprungligen användes begreppet imperium inom romarriket för höga befattningshavares myndighet (maktbefogenheter), men begreppets betydelse kom att förändras med tiden till att istället syfta på rikets maktsfär. Ett imperium skiljer sig från en federation genom att inte erbjuda politisk representation till de områden som ingår. Jämfört med senare tiders nationalstater skiljer sig ett imperium genom att vara mer mångkulturellt. Organiserad strävan att bilda eller upprätthålla ett imperium kallas för imperialism.
Republik: En stat med vald statsledning eller statschef.
Senaten: En beslutande församling. Senaten var den främsta rådsförsamlingen i antikens Rom och hade 300 medlemmar (senatorer). Senaten leddes av två valda konsuler som byttes ut varje år.
Ämbete: Högre tjänst, befattning, yrke med maktbefogenheter inom staten.
Konsul: Titeln på den romerska republikens två likställda högsta ämbetsmän. De hade den högsta verkställande makten i riket. Två konsuler valdes för ett år i taget.
Byråkrati: En struktur och uppsättning regler som skapats för att styra en större organisation.
Administration: Hantering av information för att fatta beslut.
Aristokrati:Det översta och mäktigaste sociala samhällsskiktet (överklass/adel).
Kartago: Huvudstaden i det feniciska handelsriket i Nordafrika med samma namn som även innefattade flera andra stora städer.
Inbördeskrig: Ett krig i vilket de stridande parterna tillhör samma land eller rike.
Fältherre: En härförare, den högsta militära ledaren för en armé/här på en krigsskådeplats.
Envåldshärskare: En person som utövar full och oinskränkt makt över en stat och dess invånare.
Diktator: En form av envåldshärskare. Ordet diktator härstammar från den romerska republiken där senaten kunde anförtro en av konsulerna oinskränkt makt för en tidsperiod på upp till sex månader, som en nödåtgärd i kristider.
Envälde: Ett statsskick där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare med absolut (fullständig) makt, t.ex. en diktatur.
Kejsare: Titeln på den manliga monarken i vissa monarkier (som då brukar kallas kejsardömen). Den kvinnliga motsvarigheten heter kejsarinna, en titel som också bärs av en kejsares hustru. En kejsare anses ha högre rang än en kung. I Europa har titeln framförallt använts för monarkier som hävdar ett arv från det romerska riket. Ordet kejsare kommer av det romerska familjenamnet Caesar och dess mest kände bärare, den romerske diktatorn Gaius Julius Caesar (mördad 44 f.Kr). I klassiskt latin uttalas namnet som "Kajsar". Därifrån kommer det tyska ordet kaiser, det ryska tsar och det svenska kejsare.
Akvedukt: En vattenledning i form av en smal brobyggnad som med gravitationens inverkan genom självfall leder vattnet över hinder i form av dalgångar, vägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för antika städers vattenförsörjning.
Legion: En romersk legion var en självständig militär enhet som i regel bestod av ca 5000 soldater (legionärer). Som mest förekom omkring 30 legioner vid samma tidpunkt.
Provins: Romerska provinser var de områden man styrde över och kontrollerade utanför den italiska halvön. Provinserna styrdes av ståthållare som hade till uppgift att driva in skatt till Rom. Ståthållaren skulle också skriva rapporter till kejsaren. Folket i provinserna var i regel inte romerska medborgare.
Statsreligion: En religion som fått företräde i en stat och där invånarna i regel ges fördelar av att bekänna sig till religionen i fråga.
Konstantinopel: Östromerska rikets huvudstad (nuvarande Istanbul).


Tidslinje Antiken
https://www.so-rummet.se/sites/default/files/tidslinje_antiken_historia_so-rummet.png






onsdag 15 februari 2023

Antiken, källövning

 


Hur kan vi veta något om antikens händelser?

                    Uppgift:

  • Se en sekvens ur Världens historia (Athen/Persien  22:20 - till 30:00)
  • Diskutera om vilka svårigheter det finns när man idag vill ta reda på vad som hände under perserkrigen.
  • Läs texten.
  • Svara enskilt på frågorna i slutet.


Herodotos - den förste historikern
Den grekiske författaren Herodotos skrev på 400-talet f.Kr. den berömda bok som kommit att kallas Historia. Historia betyder ungefär undersökning eller forskning om händelser. Själv säger Herodotos att han skrivit sin bok för att: 

"...bevara minnet av det förgångna och beundransvärda som utförts av både vårt eget folk och andra, och särskilt för att visa hur de kom i krig med varandra."


Du har säkert hört om slaget vid Marathon, Thermopyle eller Salamis som utspelade sig under perserkrigen . Perserkrigen pågick under 400-talet f.Kr. och nästan allt du läst och hört om dessa krig bygger på en enda källa, Herodotos bok Historia - världens första historiebok. 

Minnet efter antikens krig lever kvar i många olika former av historieanvändning. Maratonlopp och spännande krigsfilmer om slaget vi Thermopyle är två exempel på det. Men vad kan man egentligen veta om det som skedde under dessa krig för snart 2500 år sedan?
Herodotos bok

Herodotos levde i Aten under 400-talet, men var bara ett barn då krigen  utspelade sig. Det mesta i hans bok bygger därför på sådant som han hört andra människor berätta. Men Herodotos trodde inte på allt han hörde, utan tvivlade ofta på det folk berättade. Han trodde snarare på att krigen orsakades av att gudarna utsatte människor för olika prövningar.

Från persiskt håll finns nästan inga källor som beskriver dessa krig. Det finns heller inga längre bevarade redogörelser från greker som levde under samma tid, förutom den atenske författaren Aischylos. Aischcylos var själv med som soldat i striderna, både vid Marathon och vid Salamis. Han skrev ett drama om slaget vid Salamis som heter Perserna och som spelades på teatern i Aten bara åtta år efter striderna. Aischcylos verkade kunna uppfatta sina fiender som människor som också kunde lida av krigets våld. Slaget vid Salamis skildras exempelvis helt ur en persisk soldats synvinkel. 

Man såg ej havet mer,ty det var täckt av fartygsspillror och av döda män, och liken hopades på skär och stränder. Och vad av skepp ännu fanns kvar i flottan,de roddes undan i förvirrad flykt. Och liksom tonfisk,fångad i ett nät,så klubbades vårt skeppsfolk nu ihjäl,med brustna åror och med allsköns splitter [...] 

Ur Aischcylos, Perserna, 472 f.Kr.



Hur vet vi något om antikens händelser?

Vilken källa tycker du verkar vara mest trovärdig om du skulle vilja ta reda på vad som hände under slaget vid Salamis - Herodotos bok eller Aischylos drama? Motivera ditt svar.
  • trovärdig - den källa som man kan tro mest på
Kluring:
A. Leta upp tre filmer som handlar om antikens Grekland. Vilka tre hittade du?

B. Varför tror du att berättelser om dessa händelser fortfarande används, exempelvis i filmer, trots att det är svårt att veta vad som hände?






















































































































måndag 6 februari 2023

Antikens Grekland grundkurs

 

Antikens Grekland








Därför är det antika Grekland så berömt

Det som gjort det antika Grekland så berömt är demokratin, idrotten, sagorna och skådespelen. Redan de gamla grekerna kallade sig själva för hellener och deras land heter Hellas på grekiska. Under antiken kallade grekerna alla andra folk för barbarer, eftersom deras språk var obegripligt. Det lät mest som ”barr-barr”, tyckte grekerna.

Kreta

Greklands historia börjar på ön Kreta omkring år 2000 f. Kr. Här fanns allt som behövdes för att en stor kultur skulle uppstå. I dalarna fanns det bördig jord där grekerna odlade korn, vete, oliver och vin. Skogarna gav bra virke till skeppsbyggnad och i vikarna fanns bra hamnar. Kreta låg bra till för handeln, centralt i östra Medelhavet.

Den rika handeln medförde att flera städer med kungapalats byggdes. Främst bland dem är palatset i Knossos som hade flera hundra rum. I palatset hade drottningen ett badrum med badkar. I ett rum intill fanns WC, den första i historien. Palatset hade rinnande vatten och avlopp. Folket på Kreta kallades för minoer och de var ett fredligt folk som ägnade sig åt handel.


Knossos förstörs 

Omkring 1400 f. Kr. inträffade en katastrof på Kreta och palatset i Knossos förstördes. Vissa forskare anser att det berodde på en fruktansvärd jordbävning som följdes av att ön Santorin (Thera), strax utanför Kreta exploderade. Kanske förstördes även Knossos vid denna jordbävning. Andra forskare hävdar att det var angripare från fastlandet som förstörde staden.



Mykene

Under 1400-talet f. Kr blev Mykene på fastlandet grekernas viktigaste stad. Mykene övertog sjöväldet i östra Medelhavet. Kungarna i Mykene bodde i borgar med starka murar. Här fanns det en mäktig överklass som bestod av jordägare och krigsherrar. Mykene var en krigisk stat och det påstods att det fanns väldiga guldsamlingar i landet.

De grekiska staterna

Under forntiden växte en mängd småriken fram i Grekland. De brukar kallas för statsstater. Var och en bestod av en stad och landsbygden närmast staden.

De mest kända stadsstaterna var Aten, Sparta, Thebe och Korint. Trots att grekerna var uppdelade i en mängd stadsstater kände de sig som ett enda folk.

Det som förenade grekerna var att de hade ett gemensamt språk, kultur och religion, och till de olympiska spelen kom människor från landets alla delar.

Under perioden 750 till 550 f. Kr. utvandrade många greker från fastlandet och grundade städer runt Medelhavets kuster. En orsak till utvandringen var att man sökte ny jord att odla. En annan orsak var att en del grekiska stadsstater ville grunda kolonier.


Aten

Aten var den största stadsstaten med sina cirka 400 000 invånare. Landskapet kring Aten passar inte så bra för spannmålsodling eftersom det är så bergigt där. I stället odlade man vindruvor och oliver, därför kunde man exportera vin och olivolja över hela Medelhavsområdet. Det resulterade dessutom i att handel och sjöfart blev viktiga näringsgrenar.


Demokrati

I Aten kom man på ett nytt sätt att styra sin stat. De kallade denna styrelse för demokrati.
Grekiskan demos betyder folk och kratein betyder härska. Demokrati betyder alltså att folket härskar”.


Folkförsamlingen

Alla viktiga beslut togs i folkförsamlingen. 40 gånger per år samlades alla män över 20 år på kullen Pnyx för att diskutera och fatta beslut. Men det var nog inte så lätt att föra fram sina åsikter inför alla människor, för det fanns plats för 18 000 atenare som kunde sitta på sluttningarna och lyssna. Bra självförtroende och lätt för att tala var en förutsättning för att lyckas i politiken. Men inte var det samma demokrati som vi har idag. Kvinnorna och slavarna räknades inte till folket, och det innebar att de inte fick vara med och rösta.

Rådet

För att leda det dagliga arbetet utsågs det 500 man starka rådet genom lottning. Femtio av rådsmedlemmarna tjänstgjorde åt gången för en tiondel av året. Rådet motsvarar vår regering. Eftersom Aten hade ca 40 000 manliga medborgare hade man stora utsikter att någon gång få vara med i regeringen.

Slavar 

Det fanns över 100 000 slavar i Aten. De arbetade inom jordbruket, eller i gruvor och i stenbrott. Slavarna behandlades hyggligt. Det hände ibland att en manlig atenare gifte sig med en slavinna. Sönerna till ett sådant par kunde emellertid inte bli medborgare. Inom poliskåren arbetade ca 300 slavar. Slavarna hade inte samma skydd i lagen som fria, våldtäkt mot slavinnor betraktades som ett lindrigt brott med endast låga böter som följd.

Flickor och pojkar

Flickorna behandlades sämre än pojkarna. I Grekland behövde samhället kvinnor bara som barnaföderskor och tjänarinnor. När man inte ville ha fler kvinnor, lät man nyfödda flickebarn dö. Flickorna i Aten fick för det mesta en mager, proteinfattig mat, medan däremot pojkarna fick bra mat med mycket kött, som flickorna nästan aldrig fick smaka.

 

Sparta

Sparta var mäktigast av alla de grekiska staterna. Sparta låg på halvön Peloponnesos. Sparta var ett militärsamhälle. Alla vuxna män var soldater. Redan vid sju års ålder togs pojkarna från sina mammor för att uppfostras till soldater. I läger skolades de till krigare under tio år. De härdades och stärktes med hjälp av kroppsövningar och krigiska idrotter.

En gång om året fick pojkarna genomgå ett mandomsprov. Då piskades de blodiga. Vinnare blev den pojke som kunde tåla mest stryk utan att skrika. Vid 20 års ålder fick pojkarna gå in i armén där de fick stanna tills de blev 60 år.

Spartanerna var rädda att slavarna (heloterna) skulle göra uppror. Därför måste de alltid vara rustade till strid. Det var heloterna som skötte jordbruket i Sparta.

Hårda spartaner

En spartan skulle tåla allt. En berömd berättelse från Sparta handlar om en pojke som stjäl en rävunge. När han såg en vuxen komma gömde han den under sin skjorta. Rävungen började då bita sig in i pojkens bröst. Till slut hade räven slitit upp hela magen och pojken föll död ner. Först då upptäcktes stölden. Spartanerna ansåg att det var tillåtet att stjäla. Men den som gjorde det så klumpigt att han blev upptäckt straffades hårt.

Att leva spartanskt

Spartanerna föraktade bekvämlighet, läcker mat, mjuka kläder och onyttig mat. Vårt uttryck ”att leva spartanskt” betyder att leva enkelt, närmast fattigt. Maten var oftast enkel. Svartsoppan var populär. Det var en soppa som var kokt på fläskkött och blandad med svinblod, ättika och salt.

Så styrdes Sparta

Sparta styrdes av två kungar samtidigt som skulle leda arméerna i krig. Den största makten fanns hos de äldstes råd, som bestod av 28 män som var över 60 år. Sparta var ingen riktig demokrati. Alla spartanska män över 30 år fick delta i folkförsamlingen, men den fick bara säga ja eller nej till de äldstes råd.

Flickorna i Sparta

Flickorna i Sparta fick likadan uppfostran som pojkarna. Det var mycket ovanligt i andra stater. Kroppslig träning som löpning, brottning och spjutkastning var mycket viktigt även för dem. Redan i skolan försökte man uppmuntra flickorna till ett modigt och framåt uppträdande. Man tävlade tillsammans med pojkarna, då tävlade pojkarna och flickorna nakna. Det var ingen skam för en pojke om en flicka kastade honom i marken. I Sparta tyckte man att flickorna och pojkarna var lika mycket värda.



Idrotten

Utöver denna text kan du även hitta användbar information här:

SO-rummet, olympiska spelen

De antika olympiska spelen hölls utan avbrott i 1200 år. De anordnades från 776 f. Kr. till 390 e.Kr. Segrarna fick en olivkrans i pris. Den idrottsman som fuskade under en tävling förnedrades på så sätt, att man lät uppföra en ”fuskstaty” för att håna idrottsmannen.

Zeus mest berömda tempel låg i Olympia på halvön Peloponnesos. Här hölls vart fjärde år idrottstävlingar till guden Zeus ära. Till dessa olympiska spel kom deltagare från hela Grekland. Ordet ”Olympiad” betydde för grekerna en tid på fyra år, d.v.s. den tid som gick mellan två olympiska spel.

Under de olympiska spelen var det vapenstillestånd mellan de grekiska stater som låg i krig med varandra. Sparta fick en gång betala böter för att de fortsatte med fientligheter under ett OS. Att fred skulle råda under de olympiska spelen bidrog till en känsla av gemenskap mellan de olika stadsstaterna.

Det kom greker från fastlandet, de grekiska öarna och alla områden runt Medelhavet som koloniserats av grekerna. Olympiaderna och tävlandet blev därför en sammanbindande kulturlänk för alla greker i Grekland och dem som bodde i de många grekiska kolonierna i Medelhavsområdet.

Idrottsmännen i det antika Grekland idrottade nakna. Den grekiska idrottsanläggningen hette gymnasion (gymnos betyder naken).

Kvinnor fick inte närvara vid spelen i Olympia. Bröt en kvinna mot detta förbud dömdes hon till döden. Men Kallipatiera slapp dödsstraff trots att hon bröt mot förbudet. Hon hade en son som tävlade i boxning. När han gick till final kunde inte Kallipatiera motstå frestelsen att klä ut sig till man för att närvara vid sonens finalmatch. När sonen vann, blev hon utom sig av glädje och skrek med gäll kvinnoröst. Hennes straff borde enligt lagen bli döden, men hon benådades därför att sonen hade vunnit sin match. Men i fortsättningen fick dock tränarna uppträda lika nakna som de tävlande.


Populära idrottsgrenar

Brottning utfördes bara i stående ställning och för en seger krävdes att motståndaren kastades tre gånger i marken.

Femkampen bestod av grenarna spjut, brottning, längdhopp, diskus och löpning.

Boxning var en populär sport. Boxarna lindade remmar av ogarvat skinn om fingrarna, ibland flätade man järnstycken i remmarna. Under en match fick man bara slå mot huvudet. Först när en gav upp eller låg medvetslös, var matchen slut.

Pankration var en sport där man kombinerade brottning med boxning. Alla grepp var tillåtna utom att bitas eller trycka ut ögonen på motståndaren.



Vetenskap och filosofi

Den berömde filosofen Sokrates bodde i Aten. Han tyckte om att diskutera med folk. Han ville med sin diskussionsmetod visa hur lite människan egentligen vet. Först när man inser sin okunnighet kan man börja söka efter riktig kunskap. Sokrates fick många fiender och dömdes till döden för att han hade förnekat gudarna.

Han hade möjlighet att fly från fängelset men Sokrates ansåg att man måste lyda lagarna även när de missbrukas. Han var övertygad om att människan skulle få ett bättre liv efter döden. År 399 f. Kr drack han en giftbägare i närvaro av sina vänner. En stund senare var han död.

Platon

Den mest kända av Sokrates lärjungar var Platon. Han ansåg att det finns en verklighet bakom den verklighet som vi ser med våra egna ögon. Den andra verkligheten kallade han för idéernas värld. Därför brukar Platons filosofi kallas för idealistisk.

Aristoteles

En av Platons elever var Aristoteles. Han är en av de mest kända vetenskapsmännen genom tiderna. Han sysslade med alla slags vetenskaper, utom matematik. Det var viktigt för en forskare att resonera och undersöka, ansåg Aristoteles.

Inom astronomin hade han den felaktiga åsikten att jorden var universums centrum. Denna idé försvårade den astronomiska forskningen i över 800 år eftersom alla forskare efter Aristoteles ansåg att han inte kunde ha fel i någon fråga.

Teater

Grekerna älskade att gå och titta på teaterföreställningar. Man såg både på tragedier (sorgespel) och komedier (lustspel). Det mest kända av alla grekiska skådespel är Sofokles tragedi Kung Oidipus. Den handlar om pojken Oidipus som sätts ut i vildmarken för att dö. Ett orakel (spåman) hade nämligen spått, att han skulle döda sin far och gifta sig med sin mor. Oidipus räddades från vildmarken och växte upp till en stark man. Utan att veta om det dödar han sedan sin egen far och gifter sig med sin mor. När han inser vad han har gjort, sticker han förtvivlad ut sina ögon. Ingen kan undgå det öde som gudarna har stakat ut.

 


Krigen mot perserna. Vid mitten av 500-talet f. Kr. skapade perserna ett stort rike i nuvarande Iran. Perserna erövrade även de grekiska områdena som fanns i Mindre Asien. Grekerna försökte göra uppror mot de mäktiga perserna, men det misslyckades. Persernas kung hette Darius. Han hade gett order till en av sina tjänare att vid varje middag tre gånger säga meningen: ”Herre, kom ihåg atenarna.” Darius vill inte glömma att grekerna hade försökt göra uppror mot de mäktiga perserna.

Slaget vid Marathon. År 490 f. Kr seglade Darius flotta iväg för att straffa de grekiska staterna som hade försökt hjälpa grekerna i Mindre Asien. Persernas flotta landsteg vid byn Marathon. Därifrån skulle de tåga mot Aten. Men grekerna gick till anfall med sina långa spjut och perserna drevs tillbaka till sina skepp. Mer än 1 000 perser låg döda vid Marathons strand. Efter slaget skickades den snabbaste grekiske löparen till Aten för att berätta om segern. Det var mer än fyra mil till Aten och när han kom fram ropade han: ”Vi har segrat.” Sedan föll han död ner. Det är till minne av den löpningen från Marathon som det moderna maratonloppet skapades.

Slaget vid Thermopyle. Nu förstod grekerna att perserna skulle återvända med allt fler soldater. Därför byggde atenarna flera krigsfartyg och spartanska soldater planerade försvaret till lands. År 486 f.Kr efterträddes kung Darius av sin son Xerxes. Han ville hämnas nederlaget vid Marathon.

På sommaren 480 f. Kr trängde perserna in i Grekland. Grekerna mötte dem vid bergspasset Thermopyle. På sitt smalaste ställe var passet bara några meter brett, därför var det lätt att försvaras.

I spetsen för hären stod Spartas kung Leonidas med trehundra spartanska krigare. Spartanerna var stolta och modiga krigare. När någon sade att perserna var så många att deras pilar skulle förmörka solen svarade en spartan: ”Bra. Då får vi slåss i skuggan”.

I tre dagar kämpade grekerna mot perserna, men en grekisk förrädare visade perserna hur de på stigar uppe i bergen kunde gå runt Thermopyle. När Leonidas fick reda på det sände han bort den grekiska hären. Endast 300 spartaner stannade kvar. De skulle försöka hejda fienden så länge att huvudhären kunde dra sig tillbaka. Spartanerna kämpade modigt med sina långa spjut. Till sist stupade alla spartaner. Men den grekiska huvudhären räddades.

Slaget vid Salamis. Perserna vandrade nu mot Aten där befolkningen flydde. Perserna brände staden och nu möttes de grekiska och persiska flottorna i sundet vid Salamis. I det trånga sundet hade perserna ingen nytta av sina stora fartyg. Grekernas små fartyg var lättare att styra och grekerna vann en stor seger och nästan alla persiska fartyg förstördes. Därmed var Greklands frihet räddad.

Alexander den store. Makedonien var ett land norr om Grekland. År 340 f.Kr tvingade Makedonien Aten, Sparta och andra stadsstater att gå med i ett förbund under Makedoniens ledning. Under ledning av Makedoniens kung Alexander gick en krigshär år 334 f.Kr till angrepp mot Perserriket, som styrdes av kung Darius III.

Alexander är en av världshistoriens mest berömda fältherrar och kallas Alexander den store. Hans mål var att erövra världen. Vid Issos norr om den syriska staden Aleppo mötte Alexander perserkungen Darius armé år 333 f. Kr. Alexander hade 50 000 man och Darius hade en jättearmé på 600 000 soldater.

Alexanders strategi var ett stormanfall rätt mot persernas kungavagn. Alexander vann och Darius tvingades fly. Nu ville Alexander erövra världen. Därför kommenderade han hären mot Indien, men vid en av Indus bifloder ville soldaterna inte fortsätta, och Alexander måste återvända västerut. En kort tid därefter drabbades Alexander av en mystisk sjukdom, det kan ha varit malaria och han dog den 10 juni år 323 f. Kr., 33 år gammal.


Begrepp att ha koll på

Stadsstat, Akropolis, polis, samhällspyramid/samhällsklasser,

kultur, kulturarv, demokrati, politik, filosofi, idrott, teater, folkförsamling,

Hellas, migration, legend, myt, socialt, ekonomi, religion, (heloter)


Grundläggande frågor.

1. Varför uppstod den grekiska kulturen på ön Kreta?

2. Förklara begreppet: stadsstat.

3. Vad var det som förenade grekerna?

4. Förklara uttrycket: demokrati och varför man inte kan säga att det var en riktig demokrati i Aten?

5. Berätta om slavarna i Aten och vilka de var och vad de hade för uppgifter.

6. Ge exempel på att flickorna behandlades sämre än pojkarna i Aten.

7. Varför kan man säga att de olympiska spelen bidrog till en känsla av gemenskap mellan grekerna från de olika stadsstaterna?


Frågor att arbeta vidare med

8. Varför odlade man just vindruvor i Athen?

9. Varför blev det krig mellan grekerna och perserna?

10. Hur påminns vi idag om slaget om Marathon?

11. Beskriv Hellenismen och Alexanders rike.

12. Varför ville Sokrates diskutera med folk?

13. Vad tänkte Platon om  hur världen var uppbyggd?

14. Vad ansåg Aristoteles att det var viktigt för en forskare att göra?





Tala - öva inför NP

            Tala                    Övning 1 " En oväntad vänskap " Del 1 Idag börjar vi arbetet med muntliga övningar inför NP. ...