Skriva deckare år 7

Skriva deckare

Recept för deckare

Detektiv, utredare

Det måste finnas någon sorts detektiv, alltså någon som arbetar med att utreda brottet.

Ledtrådar-tydliga
Alla ledtrådar måste beskrivas och uppvisas tydligt så att läsaren har samma möjlighet som polisen/detektiven att lösa mysteriet.

Mördaren, rånaren-känd sen innan och "vanlig person"

Gärningspersonen måste visa sig vara en person som på något sätt funnits med i berättelsen.

Gärningspersonen ska inte vara en yrkesmördare, utan en "vanlig" människa, gärna någon som man inte skulle misstänka i första taget.

Aldrig detektiven själv
Det får aldrig visa sig att detektiven själv är gärningspersonen. Det skulle lura läsaren.

Allvarligt brott-helst mord
Brottet måste vara så pass allvarligt att läsaren tycker att det är värt att läsa en hel bok om det. Därför skriver man helst om mord. Brottet får aldrig visa sig vara en olyckshändelse eller ett självmord.

Vettiga ledtrådar, villospår, ingen trolldom
Brottet måste lösas med hjälp av ledtrådar och logik, inte genom magi, spådom och liknande.

Även om läsaren ska kunna lista ut vem som är brottslingen, är det viktigt att det inte är alltför lätt att lösa brottet. Därför placerar författaren ofta ut villospår, alltså ledtrådar som sedan visar sig leda åt fel håll.

Spänningskurvan

Tips på innehåll i din deckare

 

Tips på fem olika börjor 

Mysteriet på cykelloppet 

Cyklarna stod uppställda på rad och alla cykelställ runt skolgården var upptagna. Luke hade längtat efter det årliga cykelloppet på skolan. Men när han skulle hämta sin supermoderna tolvväxlade fara med inbyggd GPS, så var den borta! Samtidigt inne i centrum hade en rik gammal dam blivit brutalt nedslagen och rånad på sina värdefulla guldsmycken.

Spökhusets hemlighet 

Dörren knarrade och gled sakta upp. Rummet de klev in i luktade damm. Det var mörkt och det hängde tyger över alla möbler. En dimmig eftermiddag hade en grupp vänner bestämt sig för att utforska det gamla övergivna huset på kullen där det hade skett ett mord för några år sedan. 

Den försvunna boken 

Sofia hade sett fram emot att börja läsa sin favoritbok under rasten. Men när hon öppnade sin skolväska så var boken borta! I Sofias favoritbok fanns hemliga koder nedskrivna som kriminella gäng använder när de planerar mord och...

Det mystiska meddelandet 

“Gå in bakvägen, när du kommer hem.” En vanlig dag i skolan fick Max ett oväntat meddelande. Det var en kryptisk lapp som gömts i hans skolväska. - Vad kan detta betyda? funderade han. Max bodde i de finare kvarteren i Stockholms innerstad. Hans pappa Mario Balotelli... 

Rånarligan 

Det skrek om däcken när rånarna lämnade banken. Charlie körde efter så snabbt han kunde med sirenerna tjutande på högsta volym. Charlie satt på kontoret på polisstationen när larmet om rånet kom. Han släppte kaffekoppen, slet åt sig rocken och kastade sig ner till polisbilen.

Läslogg år 9 2024/2025

 

Läslogg år 9 2024/2025

Varför ska vi läsa böcker? 

Jo, du ökar ditt ordförråd och när du får in fler ord i din hjärna kan du använda dem i skrift och på så sätt bli en bättre skribent. Du läser redan mycket i exempelvis din mobiltelefon, men det är för korta och avskalade texter och du behöver större texter för att kunna få, dels ett bättre ordförråd och dels bli en mer kvalitativ läsare och skribent.

Varför ska vi skriva om det vi läser, då? 

Jo, då kan du utveckla din läsförståelse, din förståelse för andra människor, din förståelse för samhället och din förståelse för sambandet mellan det du har läst och din verklighet. Det är viktigt att du hänger med i det du läser och visar att du förstått texten. Du övar också på att skriva och ju mer du övar på saker, desto bättre blir du. På allt.

Vilka skills i svenska övar du på i och med detta arbetsområde? 

Skolverket kräver i kursplanen i svenska och svenska som andraspråk (bland annat) att:

"Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med flyt och visar på läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med säkerhet. Eleven för resonemang om innehållet i olika texter. Eleven skriver olika slags texter med språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett fungerande sätt." Och detta bedöms då på olika nivåer.

Bedömning

Nivå 0 - Ej underlag för bedömning

Har du glömt att publicera din uppgift, varit ledig eller var du sjuk? Alternativt inte gjort klart. Använd studieverkstad för att ta igen missade delar.

Nivå 1

Du håller en ok nivå på din text, men försök utveckla den. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Korrekturläs så att du inte missar exempelvis stor bokstav, punkt och stavning.

Nivå 2

Du håller god nivå på din text, men försök utveckla den vidare. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Motivera det du tycker.

Nivå 3

Du håller hög nivå på din text. Bra! Fortsätt så! Du använder ett bra och korrekt språk och du motiverar dina ställningstaganden.

Så här gör vi:

I vår läslogg ska vi läsa, diskutera, skriva och dela med oss av våra upplevelser! 

1. Du lånar en valfri skönlitterär bok. 

2. Vi lägger vid varje lästillfälle ut vad du ska göra individuellt eller i grupp.

3. Du läser ca 30 minuter, en lektion i veckan.

4. Du skriver på Classroom/Svenska/Läslogg.

5. Vid några tillfällen berättar för din bänkgranne eller din lärare om det du läst.

Vecka 34 Måndag 19/8 

1. Utlåning av böcker

2. Presentera din bok: titel, författare och utgivningsår. Berätta om boken ingår i en serie, har blivit filmatiserad eller om den fått något pris. Presentera även författaren. 

Vecka 35 

1.  Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Skriv en kort text om vad du tror kommer att hända huvudpersonen/erna den närmaste tiden i din bok.

Vecka 36 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Återberätta vad som har hänt i boken hittills och skriv en egen tanke om det du läst, dvs. gör en reflektion.

Vecka 37 

        1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

       2. Vad säger dig omslaget till boken? Berätta om varför du tror det ser ut så här och vad du tycker                 om det. Hur hade omslaget sett ut om du hade fått bestämma?

        

Ta hjälp av:

• Vad avslöjar titeln?
• Vad föreställer bilden?
• Var befinner sig personen/personerna på omslaget? (Om det finns någon)
• I vilken situation eller sammanhang befinner sig personerna? (Om det finns någon)
• Vilka färger och typsnitt används i titeln? och varför? Vad associerar du till?

Vecka 38 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Beskriv en speciell händelse från boken och skriv en egen tanke om händelsen.

Vecka 39 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Beskriv miljön. Var i världen utspelar sig händelserna i din bok? Hur ser där ut? Hur luktar där? Hur låter det? Använd adjektiv och bildspråk (liknelser och metaforer).

Ett exempel på en mening med många adjektiv:

En snabb röd bil, for med en hastighet så träden vek sig och lämnade dammoln efter sig. Däcken tjöt och luften fylldes av bränt gummi. Flickan som satt i bilen bredvid föraren, kramade handväskan i knät så den blev platt och innehållet i den blev skrynkligt och obrukbart.

Liknelser 

En liknelse är ett bildligt uttryck. En liknelse har jämförelseord utsatta, exempelvis ”som”, ”liksom” eller ”såsom”. Exempel på liknelser är: ”Platt som en pannkaka”, ”Arg som ett bi”, ”Hungrig som en varg”, ”Snabb som en vessla” eller ”Du har ett hjärta av guld”.

Metaforer

En metafor innehåller däremot ingen jämförelse – utan är ett bildligt uttryck där jämförelseord saknas. Styrkan med metaforer är att de visualiserar begreppen och gör dem tydligare.

Exempel på metafor: "Du är en klippa", ”Det är dystra miner på börsen i dag”, ”Livet är en resa” eller ”Att hamna på efterkälken”.

Vecka 41

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Välj ut ett citat (en eller ett par meningar) ur din bok och berätta om varför du valde just det citatet. Du kan även välja ett känt citat och motivera varför det passar till din bok.

Att citera innebär att ordagrant återge vad någon har skrivit eller sagt. Citaten bör vara få och väljas med eftertanke. Korta citat sätts inom "citattecken".

Bra och eller kända citat: https://bra-citat.se/kanda-citat/?utm_content=cmp-true

Citat av Winston Churchill: https://www.dagenscitat.nu/kallor/w/winston_churchill

Vecka 41 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Bok och bild - Välj en liten bit text, eller en replik, ur den bok du läser och välj en bild som passar till. Rita och måla, leta i tidningar eller på nätet. Presentera bild och citat och förklara den koppling du ser.

Vecka 42 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Berätta om något du läst hittills. Vilken känsla skulle du koppla till just detta du läst? -Rädsla, trygghet, värme, kyla, sorg, glädje, ångest, skam, längtan, hopp, tacksamhet... eller något annat. Varför valde du just den känslan?

Vecka 43 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Om du var tvungen att lägga till en karaktär i din bok, hur hade den personen sett ut och vad hade hänt runt den personen? Använd dig av det som står i rutan: "Utanpå, inuti,omkring."

Vecka 44 Höstlov

Vecka 45 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Du är en reporter på en tidning. Gör en intervju med huvudpersonen i din bok.

Vecka 46 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Skriv och berätta vilka likheter och vilka skillnader det är på dig och  huvudpersonen i din bok. Det kan vara allt från utseende, ålder, utbildning, familj, bostad, ekonomi, husdjur, sport eller hur vardagen ser ut hos er.

Vecka 47 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Välj någon sorts musik som du tycker har koppling till boken du läser. Presentera musiken och förklara vilken koppling du ser.

Vecka 48 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Välj ut två substantiv, två adjektiv och två verb ur din bok. Berätta varför du valde just dessa ord och vilken betydelse de har för bokens handling.

Substantiv är namn på ting till exempel boll och ring. En, ett eller flera framför.

Adjektiv är hur man är till exempel röd och kär. Beskrivande ord.

Verb är sådant man kan göra till exempel tuta och köra. Att före i grundform (ex.att springa).

Vecka 49 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Är det demokrati eller diktatur där huvudpersonen i din bok befinner sig? Om det inte framgår, får du föreställa dig att där antingen är diktatur eller demokrati. Bestäm dig för vilket, om du inte vet. Beskriv hur det i så fall märks/ser ut i samhället i din bok!

Vecka 50 Studiedag

EXTRAS

Vecka 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Skriv och berätta vilka likheter och vilka skillnader det är på dig och huvudpersonen i din bok. Det kan vara allt från utseende, ålder, utbildning, familj, bostad, ekonomi, husdjur, sport eller hur vardagen ser ut hos er.

Vecka 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Finns det någon orättvisa i din bok? Berätta. Om inte, berätta om något rättvist - något som du tycker är schysst och bra.

Vecka 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Ta några foton som visar vad din bok handlar om, eller hitta en bild på nätet. Skriv några rader på läsloggen som förklarar hur bilderna hänger ihop med bokens innehåll.

Vecka 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Berätta och beskriv  utifrån din bok något av orden och begreppen: Nativitet, Mortalitet, Spädbarnsdödlighet, BNP, HDI, Ekologiskt fotavtryck, Bistånd, Pension, Förväntad livslängd, Urbanisering, Levnadsstandard, Tillgång till rent vatten, Hållbar utveckling, Migration, Demografi, Befolkningsutveckling, Push-och pullfaktorer, fattigdom, utbildning...

Litteraturhistoria, Realismen, John Steinbeck

 

Möss och människor     

av John Steinbeck

John Steinbeck var en amerikansk författare som var verksam under den litterära epoken känd som realismen. Realismen är ett bredare begrepp för verklighetstrogenhet, men framför allt en viktig litterär och konstnärlig epok som varade ungefär från 1830 till 1900, som en reaktion mot romantiken. 

Realismen kännetecknas av en strävan att skildra verkligheten som den är, med fokus på vardagliga människor och sociala problem, ofta med en kritisk hållning mot samhället. Steinbeck är mest känd för sina realistiska och socialt engagerade skildringar av livet för arbetarklassen och de fattiga i USA. Hans verk speglar ofta de ekonomiska och sociala utmaningarna under den stora depressionen. 

Den stora depressionen var en period av omfattande ekonomisk nedgång som började med börskraschen 1929 och varade genom 1930-talet. Miljontals människor förlorade sina jobb, sina hem och sina besparingar. Jordbrukare drabbades särskilt hårt, då torka och missväxt ledde till att många tvingades lämna sina gårdar och söka arbete på andra platser.

Möss och människor

Ett av hans mest kända verk är Möss och människor (originaltitel: "Of Mice and Men"), publicerad 1937. Boken handlar om två lantarbetare, George och Lennie, som drömmer om att en dag äga en egen gård. Lennie har en intellektuell funktionsnedsättning och är beroende av George för att klara sig. Deras vänskap och drömmar ställs på prov när de tar arbete på en ranch och möter olika utmaningar och konflikter.

Möss och människor utforskar teman som vänskap, ensamhet, och drömmen om ett bättre liv, samtidigt som den belyser de hårda villkoren för arbetare under den tiden. Det är en gripande berättelse som har blivit en klassiker inom amerikansk litteratur.

Vredens druvor

Ett annat betydande verk av Steinbeck är Vredens druvor (originaltitel: "The Grapes of Wrath"), publicerad 1939. Romanen skildrar den svåra situationen för jordbrukarfamiljer
under den stora depressionen i USA, särskilt de som tvingades lämna sina hem i Oklahoma på grund av torka och ekonomiska svårigheter. Boken följer familjen Joad, som ger sig av mot Kalifornien i hopp om att hitta arbete och ett bättre liv. Under resan möter de många utmaningar och hinder, inklusive fattigdom, diskriminering och exploatering. Vredens druvor utforskar teman som uthållighet, solidaritet och kampen för rättvisa, och är känd för sin starka sociala kritik.

Uppgift

Alla i klassen läser Möss och människor av John Steinbeck.

Eventuellt läser läraren högt ur något kapitel.

Vecka 

Mellan vilka sidor har du läst idag?

Två bokfrågor
A. Om Lennie hade levt idag så skulle han kanske kallas för en person med funktionsvariation. Får du samma intryck av Lennie? Motivera. Ge några exempel från bokens första två kapitel som visar på detta.

B. Hur anser du att att en person med Lennies funktionsvariation behandlas idag, i dagens samhälle?

Bedömning
100 - Uppgiften genomförd men inget eller ett enkelt resonemang
200 - ett enkelt eller förhållandevis utvecklat resonemang
300 - ett väl utvecklat resonemang

Vecka 

Mellan vilka sidor har du läst idag?

Uppgift:
Hur anser du att författaren presenterar personerna? Hur låter han oss lära känna personerna? Gör han det genom  att berätta om dem eller att låta dem själva tala? Jag vill att du motiverar ditt svar.

Bedömning
100 - Uppgiften genomförd men inget eller ett enkelt resonemang
200 - ett enkelt eller förhållandevis utvecklat resonemang
300 - ett väl utvecklat resonemang

Vecka 

Mellan vilka sidor har du läst idag?
Två frågor:
1. Ge en redogörelse för deras återkommande samtalsämne. 
2. Förklara var och när du tror att historien utspelar sig. Hur kan man förstå det? Ge exempel från boken.

Bedömning
100 - Uppgiften genomförd men inget eller ett enkelt resonemang
200 - ett enkelt eller förhållandevis utvecklat resonemang
300 - ett väl utvecklat resonemang

Vecka 

Mellan vilka sidor har du läst idag?
Bokuppgift:
Bok och musik. Välj ut ett musikstycke/låt och motivera varför du tycker att musiken passar samman med boken.

Bedömning
100 - Uppgiften genomförd men inget eller ett enkelt resonemang
200 - ett enkelt eller förhållandevis utvecklat resonemang
300 - ett väl utvecklat resonemang

Vecka 

Mellan vilka sidor har du läst idag?

Om du hade skrivit boken Möss och människor, vad hade du varit mest nöjd med då?
Det kan vara en av karaktärerna, handlingen eller miljöbeskrivningarna eller något annat. Berätta hur du tänker och ge exempel från boken.

Bedömning
100 - Uppgiften genomförd men inget eller ett enkelt resonemang
200 - ett enkelt eller förhållandevis utvecklat resonemang
300 - ett väl utvecklat resonemang

Vecka 

När du kommit till denna uppgift har du också läst ut boken Möss och människor och vet hur den slutar.
Din uppgift blir nu att skriva ett alternativt slut där George väljer att hantera situationen på ett annat sätt.

Litteraturhistoriska epoker du läst om hittills: 

Forntiden (ca 2000 f.Kr. - 500 f.Kr.) Verk: "Gilgamesheposet"

Antiken (ca 800 f.Kr. - 500 e.Kr. Verk: "Iliaden", "Odysséen" (Homeros), Kung Oidipus (Sofokles), Medea (Euripides)

Medeltiden (ca 500 - 1500) Verk: Den gudomliga komedin (Dante Alighieri), Decamerone (Giovanni Boccaccio), "Beowulf",  Tristan och Isolde (Gottfried von Strassburg)

Renässansen (ca 1300 - 1600) Verk: Hamlet (William Shakespeare), Don Quijote (Miguel de Cervantes), Den store Gargantuas förskräckliga leverne (François Rabelais)

Upplysningen (ca 1700 - 1800) Verk: Candide (Voltaire), Gullivers resor (Jonathan Swift), Émile (Jean-Jacques Rousseau), Encyklopedin (Denis Diderot), Robinson Crusoe (Daniel Defoe), "Till min kära dotter, om jag hade någon" (Anna-Maria Lenngren), "Gubbe Noah" (Carl Michael Bellman)

Romantiken (ca 1800 - 1850) Verk: Frankenstein (Mary Shelley), Den unge Werthers lidanden (Johann Wolfgang von Goethe), Den svarta katten (Edgar Allan Poe), Svindlande höjder (Emily Brontë)

Realismen/naturalismen (ca 1850 - 1900) Verk: Oliver Twist (Charles Dickens), Brott och straff (Fjodor Dostojevskij), Krig och fred (Lev Tolstoj) Möss och människor John Steinbeck

Modernismen (ca 1900-talet) Verk: Mrs Dalloway (Virginia Woolf),  Processen (Franz Kafka), Den gamle och havet (Ernest Hemingway) På Västfronten intet nytt (Erich Maria Remarque) , Odysseus (James Joyce), Nils Holgerssons underbara resa (Selma Lagerlöf) "Utvandrarserien" Vilhelm Moberg

Aktietävlingen

 

Aktietävlingen

Dags för lite tävling

Ni ska tillsammans i gruppen få investera 100 000 i aktier för att se vilken grupp som lyckas bäst med sin investering, sin aktieportfölj. 

1. Gå in på Dagens industris hemsida och aktielistan Large Cap som visar stora företag med ett börsvärde på över 1 miljard Euro.

2. Välj vilka aktier ni vill köpa. Kolla upp vad företagen sysslar med om ni inte vet. Välj högst tre olika aktier/företag. Aktuell aktiekurs (pris) hittar ni i kolumnen senast.

    

3. Fyll i tabellen som ni fått av mig.

   -Vilken aktie?

   -Kurs/Pris och delsumma som ni betalat för respektive aktie/företag.

  -Totalsumma

Tänk på att ni inte får använda mer än 100 000. De pengar som ni inte investerar behålls och räknas in i era tillgångar.

Ord och begrepp

Aktie - en liten ägarandel i ett företag. Köper du en aktie blir de delägare i aktieägare.

Aktiebolag (AB) - en företagsform där ägarna inte ansvarar personligen för företagets skulder. Företaget ägs av aktieägare.

Fond - kan liknas vid en stor säck där många sparare lägger sina pengar tillsammans. Dessa pengar investeras i t.ex. aktier i olika företag. Om företagen går bra, växer säcken och då växer även din del.

Fondförvaltare - personen eller teamet som sköter fonden. De bestämmer vad fondens pengar ska placeras i. 

Risk - risken beskriver hur mycket värdet kan gå upp eller ner. Hög risk betyder möjlighet till större vinst, men även större förlust. Låg risk betyder tryggare, men oftast lägre avkastning. Avkastning betyder hur mycket du tjänar (eller förlorar) på en investering. Om du köper en aktie för 100 kr är avkastningen 20 kr, alltså 20%.

Samhällsekonomi - grundkurs

 

Samhällsekonomi - grundkurs

Begrepp/svåra ord att kunna:

Ekonomi Ordet ekonomi betyder hushållning. Hushållsekonomi handlar om hur du hanterar dina pengar i vardagen.

Resurser i det här fallet kan vara pengar, varor eller andra tillgångar. Vardagsekonomin handlar om balans mellan inkomster och utgifter.

Budget En budget är ett sätt att planera din ekonomi för att få en prognos (framtidsbedömning) över hur mycket pengar du gör av med och hur mycket du kan spara. 

Lön är den ersättning du som arbetstagare får av din arbetsgivare när du jobbar.

Bruttoinkomst är inkomsten före skatt. Vi betalar skatt på vår inkomst och på varor och tjänster. Skatt på inkomst betalas till stat, kommun och region.

Nettoinkomst är lönen när skatten är dragen.

Disponibel inkomst är nettoinkomst+eventuella bidrag såsom barnbidrag. Alltså de pengar du kan disponera=handla för.

Bidrag kan vara exempelvis barnbidrag eller studiebidrag.

"Det ekonomiska kretsloppet" kan bäst beskrivas som ett flödesschema som visar hur pengar, varor och tjänster rör sig mellan olika aktörer i en ekonomi. 

Aktörer De huvudsakliga aktörerna (i det här sammanhanget) är hushållen, företagen, staten och det finansiella systemet t.ex. banker. 

Banken lånar ut pengar och tar betalt i ränta på lån.

Produktionsfaktorer Medel eller resurser som behövs som insats för att producera varor och tjänster. De vanligaste produktionsfaktorerna är: arbetskraft, material och realkapital Med realkapital menas produktionsmedel (fabriker, maskiner, mark mm) som förutom råvara och arbetskraft (humankapital) krävs för att producera en vara.

Utbud  Den mängd av en produkt (vara eller tjänst) som bjuds ut på en marknad under en viss tid. Inom ekonomi och marknadsföring talar man ofta om att utbud och efterfrågan styr prissättningen på en marknad. 

Efterfrågan Med efterfrågan menas den mängd av en viss produkt som det finns köpare till på en marknad. 

Jämviktspriset är där utbud och efterfrågan möts.

Marknaden är alltså ett begrepp som betyder allt säljande och köpande av varor och tjänster i samhället. 

Produkt på marknaden. Då kan man hitta exempelvis en ny sorts tandkräm i affären osv. 

Marknadsekonomi Marknadsekonomi innebär att det är marknaden som styr. Det folk vill ha köper de och det de vill bli av med eller tjäna pengar på säljs.

Planekonomi I en planekonomi är det staten som styr vad som ska produceras - alltså inte utbud och efterfrågan. 

Blandekonomi Med blandekonomi menas ett ekonomiskt system som är en blandning av marknadsekonomi och planekonomi. I stort sett alla länder har i dag blandekonomi, däribland Sverige. Det viktigaste planekonomiska inslaget i Sverige i dag är den offentliga sektorn.

Fri konkurrens betyder att det finns många företag på marknaden som tillverkar en vara eller en tjänst. Företagen konkurrerar ("tävlar") med varandra.

Monopol När ett företag är ensamt på sin marknad har det monopol, exempelvis Systembolaget

Grundläggande ord begrepp

Dessa ord-och begrepp ska du kunna för att nå lägstanivå i betyg:

"Det ekonomiska kretsloppet", ekonomi, pengar, lön, lån, budget, skatt, hushållning, fri konkurrens, lokal och global, utbud/efterfrågan, privat - offentlig, kapital, jämviktspris, resurser, arbetsmarknad, arbetsgivare, arbetstagare, arbetskraft, företag, aktörer, tillgångar, varor och tjänster, bank, riksbank, export, import, ränta, amortering, bidrag, sparande, inkomst, nettoinkomst, bruttoinkomst, global ekonomi, globalisering, monopol, marknadsekonomi, blandekonomi, planekonomi

Ekonomi Del 1

Ordet ekonomi betyder hushållning. I en familj och i ett samhälle finns det alltid stora behov, men oftast är resurserna (pengarna) begränsade.

När en löntagare får sin lön varje månad kallas denna lön för bruttoinkomst, och det är inkomsten före skatt. Men det är inte den lönen som man får kvittera ut.

Arbetsgivaren har då redan dragit skatt på lönen. Det belopp man får ut i lön kallas för nettoinkomst, dvs. lönen efter skatt. De pengar en familj har att röra sig med kallas disponibel inkomst och består av nettoinkomsten plus eventuella bidrag som familjen får, och det kan exempelvis vara barnbidrag, bostadsbidrag osv.

https://svenskaso.wordpress.com/wp-content/uploads/2019/08/skacc88rmavbild-2019-08-27-kl.-09.49.15.png

Varför har banken inlåningsränta och utlåningsränta?

Banker fungerar som en slags mellanhand för pengar. När du sätter in pengar på banken, lånar du egentligen ut dem till banken. För att tacka dig för det, ger banken dig inlåningsränta – en liten summa
pengar som du får extra.

Samtidigt lånar banken ut pengar till andra, till exempel om någon vill köpa ett hus eller en bil. Då tar banken utlåningsränta – alltså en avgift som den som lånar måste betala tillbaka utöver själva lånet.

Skillnaden mellan inlåningsräntan och utlåningsräntan är bankens sätt att tjäna pengar. De betalar lite till dem som sparar, och tar lite mer från dem som lånar.

Det ekonomiska kretsloppet

Det ekonomiska kretsloppet är en enkel modell av ett lands ekonomi och dess aktörer. Verkligheten är
förstås mer komplicerad, men den här modellen räcker långt. (se bild)

Film "Ekonomiska kretsloppet" 4.12

Produktionsfaktorer

När en vara ska tillverkas (det kan vara en dator eller en blyertspenna osv.) så talar man om att det behövs olika sorters produktionsfaktorer för att produktionen ska kunna genomföras. De vanligaste produktionsfaktorerna är: arbetskraft, material och realkapital.

Naturligtvis måste det finnas några personer som tillverkar varan och skickar ut den till kunderna, och det krävs material eller från början råvaror för att man ska kunna tillverka en speciell sak. 

Realkapital är alla de slags hjälpmedel som behövs i produktionen. Det kan vara allt från en blyertspenna till en avancerad dator. Nu börjar man alltmer tala om den fjärde faktorn, och det är kunskap. Ju mer komplicerade produkterna har blivit krävs det allt mer kunskap av arbetarna. Man kan också lägga till en femte produktionsfaktor, nämligen pengar som behövs för att starta och genomföra en produktion.

En marknadsplats

En marknadsplats  (ex Varbergs marknad/torg) är plats där produkter byter ägare genom en sälj/köpaktivitet. Utbud och efterfrågan styr priset på marknaden.

Marknadsplatsen kan var en fysisk plats där marknader regelbundet äger rum. (jfr Varbergs marknad/torg onsdagar och lördagar) De första städerna växte ofta upp omkring marknadsplatser. Dessa är ofta torg.

Marknadsplatsen kan också syfta på en virtuell plats där köpare och säljare kan mötas (ex näthandel). På en marknadsplats samlas alla säljare på en och samma plattform för att kunna erbjuda sina produkter till köpare som besöker marknadsplatsen.

Marknadsformer

Ibland pratar man om att det har kommit en ny produkt på marknaden. Då kan man hitta exempelvis en ny sorts tandkräm i affären osv. Man pratar om bilmarknaden, husmarknaden osv.  Marknaden är alltså ett begrepp som betyder allt säljande och köpande av varor och tjänster i samhället. 

Då brukar man prata om de tre marknadsformerna:

• marknadsekonomi med fri konkurrens
• blandekonomi med oligopol och 
• planekonomi med monopol.

Fri konkurrens betyder att det finns många företag på marknaden som tillverkar en vara eller en tjänst. Företagen konkurrerar med varandra om att sälja varor. Låga priser, bra varor och marknadsföring (reklam) är säljarnas medel för att sälja så bra som möjligt. I teorin tänker man sig att fri konkurrens kan leda till bra kvalitet och låga priser.

På en marknad där det bara finns några företag som tillverkar en vara råder det oligopol. Ett exempel på oligopol är bensinbolag. En risk med oligopol kan vara att företagen kommer överens om ett gemensamt pris och därmed bildas en priskartell. Priskarteller är förbjudna och det finns en statlig myndighet, Konkurrensverket, som arbetar med dessa frågor.

Monopol betyder att ett företag ensamt producerar eller säljer en vara eller en tjänst inom ett marknadsområde. Svenska staten har genom Systembolaget monopol på försäljning av vin och sprit.

Prissättning

Prissättningen på en vara är egentligen en dragkamp mellan köpare och säljare. Köparen vill naturligtvis
köpa billigt, och säljaren vill ha ett högt pris på varan. Det blir en dragkamp mellan utbud och efterfrågan. 

Om det finns god tillgång på en vara och utbudet alltså är stort sjunker ofta priserna, men det är inte bara utbudet som styr priserna. Stor efterfrågan driver upp priserna och liten efterfrågan gör att den sjunker. Var priset till slut hamnar beror både på utbud och efterfrågan. Priset sätts där utbud och efterfrågan möts, det så kallade jämviktspriset.

Olika ägandeformer

Man brukar tala om tre huvudformer av ägande. Dessa är: 

• privat ägande, 
• kooperativa företag och 
• offentliga företag. 

Privatägda är den största och vanligaste produktionsformen i Sverige. Företagen varierar i storlek. Det innebär att privatpersoner äger ett företag. Det kan vara en frisör som är den enda anställda personen i företaget till ett jättestort företag som Volvo med tusentals anställda.

Kooperativa företag är företag som ägs gemensamt av medlemmar. Exempel på sådana företag är COOP och Circle K (som säljer bensin). Offentliga företag är företag som ägs av kommuner, regionerna (f.d. landstingen) eller staten. Systembolaget är ett exempel på ett offentligt företag.

Frågor till del 1: 

1. Förklara ordet: ekonomi. 

2. Förklara orden: bruttoinkomst, nettoinkomst, disponibel inkomst.

3. Vilka är produktionsfaktorerna?  

4. Vi brukar tala om tre olika marknadsformerna. Förklara.

5. Hur sätts priset på en vara? Vad är jämviktspris? 

6. Vilka olika slags företag finns det?

7. Vad innebär det ekonomiska kretsloppet? Förklara. (Se bilden ovan)

8. Vad händer om någon aktör inom det ekonomiska kretsloppet försvinner? Resonera.

Filmer:

Binogi - Det ekonomiska kretsloppet 4.29

Binogi - Utbud och efterfrågan 4.42

Binogi - Modern handel 5.09

Begreppa - Vad är ekonomi 3.29

Begreppa - Det ekonomiska kretsloppet 3.38

Begreppa - Utbud och efterfrågan 3.58

Begreppa - Vad är skatt? 3.37

Begreppa - Högkonjunktur och lågkonjunktur 4.36

Begreppa: Hur kan vi mäta hur rikt ett land är? 3.42

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Ekonomi Del 2

Aktiebolag

En aktie är en andel i ett företag. Genom att erbjuda folk att köpa nya aktier kan företagen skaffa pengar till nya investeringar, exempelvis att köpa nya maskiner. Går företagen bra får aktieägaren vara med och dela på vinsten, då får man utdelning på sin aktie. Dessutom kan värdet eller kursen på aktien stiga om det är ett företag som går bra.

Varje dag säljs massor av aktier på den så kallade Börsen i Stockholm. Man kan följa i tidningarna eller TV de så kallade börsnoteringarna där det står hur mycket aktier av olika sorter som sålts och köpts under dagen och till vilka priser.

Går företaget dåligt sjunker aktiekurserna och om företaget går i konkurs är aktierna värdelösa.

BNP

BNP, bruttonationalprodukten, är ett mått på hur mycket som produceras i ett land. Det är alltså värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Fördelen med BNP är att man kan jämföra olika länders rikedomar.

Nackdelen med BNP är att hemarbete, svartjobb eller byte av tjänster inte kommer med i BNP-statistiken. Dessutom kan BNP ha ökat i ett land till priset av en förgiftad miljö (man tillverkar varor som smutsar ned miljön), och det märks inte på BNP. BNP säger ingenting om hur mycket nyttigheter som produceras, det kan ju hända att man tillverkar dåliga saker (exempelvis vapen) i landet. BNP per capita, dvs. BNP utslaget per person i landet är ett annat mått. Men detta mått säger ingenting om inkomstskillnaderna i landet (en del kan ju vara enormt rika).

Samhällsekonomiska mål

Samtliga politiska partier är överens om de tre stora samhällsekonomiska målen. Dessa är att Sverige ska ha: 

• ekonomisk tillväxt
• hög och jämn sysselsättning
• stabilt penningvärde

Orsaker till arbetslöshet

Det finns flera orsaker till arbetslöshet. En alltför liten efterfrågan kan vara en orsak. När folk inte köper varor i en större utsträckning måste företagen dra ner på produktionen och det innebär att de måste avskeda arbetare. 

En annan orsak till hög arbetslöshet kan vara alltför höga löner. Det resulterar i att företagens kostnader för att producera varorna blir för dyra. Det blir billigare för konsumenterna att köpa utländska varor, och det i sin tur leder till avskedanden i svenska företag.

Åtgärder mot arbetslösheten 

Det finns många åtgärder man kan genomföra för att förhindra arbetslöshet. Det är viktigt att företagen är konkurrenskraftiga och kan hålla nere produktionskostnaderna.

Regeringen kan öka efterfrågan i samhället genom att sätta igång statliga arbeten som vägbyggen osv. Staten kan också sänka skatterna, vilket innebär att folk får mera pengar över som de kan använda för att köpa varor.

Ökad efterfrågan kan också skapas genom att bidragen till hushållen ökar. Alla dessa åtgärder kan medföra att företagen kan anställa mera folk för att klara av den ökande efterfrågan.  Man kan också sänka räntan. Det medför att det blir billigare för företagen att låna pengar och investera i nytt realkapital.

Inflation

Inflation innebär att priserna stiger och pengarna blir mindre värda. År 1905 kostade mjölken 13 öre litern. Oxköttet kostade 90 öre kilo. Men det var inte lättare att få pengarna att räcka till på den tiden, eftersom lönerna var mycket låga. 

En risk med inflation är att priserna stiger så mycket att lönerna inte följer med i samma takt. Resultatet kan bli en försämrad reallön (lönens köpkraft, vad man kan köpa med lönen) och därmed försämra levnadsstandarden. Inflation är alltså att pengarnas värde försämras.

I alla länder är man rädda för inflationen eftersom den är orättvis. Prishöjningarna gör att lönen räcker sämre. Det kan hända att lönerna inte höjs lika mycket som priserna. Inflationen straffar också de som försöker spara pengar på banker. På grund av inflationen blir pengarna mindre värda och man måste spara ännu mer pengar.

Den som äger fastigheter drabbas inte på samma sätt av inflationen. Den som lånat pengar kan till och med tjäna på inflationen, eftersom lånet sjunker i värde när pengarna blir mindre värda. Då blir det lättare att betala av lånen. Inflation gynnar den som lånar pengar.

Inflationens orsaker

Det finns många orsaker att det blir inflation. Här är några orsaker: En stor efterfrågan kan vara en orsak. Har hushållen gott om pengar blir efterfrågan på varor och tjänster stor och då är det lätt att producenterna höjer sina priser kraftigt.

Inflation kan också komma från utlandet, om viktiga importvaror stiger i pris. Sådana importvaror kan vara olja och bensin. Industrierna kan ha mycket att göra. Det är ont om arbetskraft. För att folk skall stanna kvar på jobbet och inte byta arbete tvingas man höja lönerna. För att företagen ändå skall löna sig, höjer man priserna på de varor man tillverkar.

Så stoppas inflationen

I teorin är det lätt att stoppa inflation, men i praktiken är det betydligt svårare. Här följer några åtgärder man kan vidta för att förhindra inflation: Om efterfrågan är för stor kan man på olika sätt dämpa denna efterfrågan. Att höja skatten, att införa tvångssparande, att höja räntan eller att minska bidragen är exempel på sådana åtgärder. Ett radikalt grepp är att besluta om pris och lönestopp. Detta kan man inte hålla på med under en längre period, eftersom när prisstoppet tas bort brukar inflationen ta ny fart.

Dessutom måste man höja priserna, även under ett prisstopp, eftersom vi i Sverige importerar många viktiga varor, exempelvis bensin.

Globalisering (Den globala ekonomin)

Fundera på globaliseringens fördelar och nackdelar... se även sid 159-169 i läroboken

------------------------------------------------------

Frågor till del 2: 

9. Förklara begreppet: BNP. 

10. Vilka fördelar och nackdelar finns det med detta begrepp? 

11. Nämn några orsaker till arbetslöshet.

12. Vad kan man göra för att minska på arbetslösheten? 

13. Förklara begreppet: inflation. 

14. Vad orsakar inflation? 

15. Hur kan man minska på inflationen?

Kluring:

15. Diskussionsfråga

Jämför hur globaliseringen kan påverka människor i ett samhälle i ett rikt land respektive i ett fattigt land. Vilka positiva och negativa effekter får globaliseringen för människor i dessa samhällen?

Fundera på hur globaliseringen påverkar människan på individnivå (fördelar/nackdelar) och på samhällsnivå (fördelar och nackdelar)

Begrepp del 2:

kapital, investering, konjunktur, inflation, riksbanken, privat - offentlig, entreprenör, produkt, produktion, marknadsföring, multinationella företag, BNP, BNP per capita, välfärd, HDI, varumärke, valuta, aktie, aktiebörs, arbetskraft, AB, sparande, behov, moms, jämlikhet, jämställdhet, pension, deklarera, urbanisering, kartell, globalisering, arbetsmarknad, jordbrukssamhälle, industrisamhälle, frihandel, fair trade, finanspolitik (budgetfördelning), penningpolitik, ränta/styrränta (tidigare reporänta), lokal och global,  kapital,  export, import, amortering, global ekonomi.

Användbara begrepp sorterade i grupper

Hushållens ekonomi (privatekonomi)

Känner du till och kan använda begreppen kopplade till hushållens ekonomi?

Bruttolön

Nettolön

Bidrag

Disponibel inkomst

Budget

Konsumtion

Sparande

Räntan

Banken

Känner du till grunden i bankens affärsidé, samt för- och nackdelar med olika sparformer?

Inlåningsränta

Utlåningsränta

Sparformer

Skatt

Vilka olika typer av skatt finns, varför och vad används pengarna till?

Inkomstskatt

Moms

Punktskatt

Ekonomiska kretsloppet

Känner du till hur de olika delarna i det ekonomiska kretsloppet samspelar, samt hur Sveriges beroende av andra länder ser ut?

Hushållen

Företag

Stat och kommun

Banken

Räntan

Utlandet

Import och export

Högkonjunktur

Lågkonjunktur

Finanspolitik och Penningpolitik

Hur kan man påverka det ekonomiska kretsloppet, vad fungerar som gas- och bromspedal?

Stimulera ekonomin

Bromsa ekonomin

Räntan

Inflation

Hur mäter man ett lands välstånd/välmående?

BNP

BNP per capita

HDI

En varas pris

Vad påverkar priset på en vara?

Tillgång

Utbud

Efterfrågan

Säsong

Transportkostnad

Tillverkningskostnad

Marknadsföring

Globalisering

Vad innebär en globaliserad ekonomi och vilka för- och nackdelar finns med denna?

Globalisering och produktion

Fördelar

Nackdelar

Multinationella företag

Landgrabbing

Braindrain

Produktionsfaktorer

Vad är produktionsfaktorer? Kan du ge några exempel från olika branscher?

Realkapital

Arbetskraft

Råvara

Ekonomiska system

Kan du beskriva de olika ekonomiska systemen och vilka styrkor respektive svagheter ser du med respektive system?

Marknadsekonomi(Prissättning, Konkurrens, Tillgång/Utbud)

Planekonomi

Blandekonomi

Arbetsmarknaden

Kan du kortfattat beskriva de spelregler som råder mellan arbetsmarknadens parter?

Arbetsvillkor

Fackförening

Strejk

Lockout

Medlare

Skyddsombud

LO och SAF

Saltsjöbadsavtalet

Fler begrepp som kan vara bra att kunna (osorterat)

ekonomi, lön, lån, budget, skatt, hushållning, fri konkurrens, lokal och global, tillgång/efterfrågan,

utbud, ekonomiska system, export, import, kapital, investering, ränta, konjunkturer, inflation, finanspolitik, riksbanken, privat – offentlig, entreprenör, bank, produktionsfaktorer,

multinationella företag, BNP, BNP per capita, välfärd, HDI, varumärke, valuta, aktie, aktiebörs, råvaror, arbetskraft, monopol, AB, sparande, resurser, behov, bidrag, amortering

moms, A-kassa, arbetsmarknad, arbetsmiljö, fackförening, tjänster, varor, jämlikhet, jämställdhet, pension, deklarera, urbanisering

Läslogg år 8 2024/2025

 

Läslogg år 8 ht 2024

Varför ska vi läsa böcker? 

Jo, du ökar ditt ordförråd och när du får in fler ord i din hjärna kan du

använda dem i skrift och på så sätt bli en bättre skribent. Du läser redan mycket i exempelvis din mobiltelefon, men det är för korta och avskalade texter och du behöver större texter för att kunna få, dels ett bättre ordförråd och dels bli en mer kvalitativ läsare och skribent.

Varför ska vi skriva om det vi läser, då? 

Jo, då kan du utveckla din läsförståelse, din förståelse för andra människor, din förståelse för samhället och din förståelse för sambandet mellan det du har läst och din verklighet. Det är viktigt att du hänger med i det du läser och visar att du förstått texten. Du övar också på att skriva och ju mer du övar på saker, desto bättre blir du. På allt.

Vilka skills i svenska övar du på i och med detta arbetsområde? 

Skolverket kräver i kursplanen i svenska och svenska som andraspråk (bland annat) att:

"Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med flyt och visar på läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med säkerhet. Eleven för resonemang om innehållet i olika texter. Eleven skriver olika slags texter med språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett fungerande sätt." Och detta bedöms då på olika nivåer.

Bedömning

Nivå 0 - Ej underlag för bedömning

Har du glömt att publicera din uppgift, varit ledig eller var du sjuk? Alternativt inte gjort klart. Använd studieverkstad för att ta igen missade delar.

Nivå 1

Du håller en ok nivå på din text, men försök utveckla den. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Korrekturläs så att du inte missar exempelvis stor bokstav, punkt och stavning.

Nivå 2

Du håller god nivå på din text, men försök utveckla den vidare. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Motivera det du tycker.

Nivå 3

Du håller hög nivå på din text. Bra! Fortsätt så! Du använder ett bra och korrekt språk och du motiverar dina ställningstaganden.

Så här gör vi:

I vår läslogg ska vi läsa, diskutera, skriva och dela med oss av våra upplevelser! 

1. Du lånar en valfri skönlitterär bok. 

2. Vi lägger vid varje lästillfälle ut vad du ska göra individuellt eller i grupp.

3. Du läser ca 30 minuter, en lektion i veckan.

4. Du skriver på Classroom/Svenska/Läslogg.

5. Vid några tillfällen berättar för din bänkgranne eller din lärare om det du läst.

Vecka 34 Måndag 19/8  

1. Utlåning av böcker

2. Presentera din bok: titel, författare och utgivningsår. Berätta om boken ingår i en serie, har blivit filmatiserad eller om den fått något pris. Presentera även författaren. 

Vecka 34 Onsdag 21/8  

1.  Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Skriv en kort text om vad du tror kommer att hända huvudpersonen/erna den närmaste tiden i din bok.

Vecka 35 Onsdag 28/8

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Vilka karaktärer finns med i boken och i vilken miljö utspelar sig handlingen?

Vecka 36 Onsdag 4/9

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Återberätta vad som har hänt i boken hittills och skriv en egen tanke om det du läst, dvs. gör en reflektion.

Vecka 37 Onsdag 13/9

        1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

       2. Vad säger dig omslaget till boken? Berätta om varför du tror det ser ut så här och vad du tycker om         det. Hur hade omslaget sett ut om du hade fått bestämma?

        

Ta hjälp av:

• Vad avslöjar titeln?
• Vad föreställer bilden?
• Var befinner sig personen/personerna på omslaget? (Om det finns någon)
• I vilken situation eller sammanhang befinner sig personerna? (Om det finns någon)
• Vilka färger och typsnitt används i titeln? och varför? Vad associerar du till?

Vecka 38 Onsdag 18/9

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Beskriv en speciell händelse från boken och skriv en egen tanke om händelsen.

Vecka 39 Onsdag 25/9

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Beskriv miljön. Var i världen utspelar sig händelserna i din bok? Hur ser där ut? Hur luktar där? Hur låter det? Använd adjektiv och bildspråk (liknelser och metaforer).

Ett exempel på en mening med många adjektiv:

En snabb röd bil, for med en hastighet så träden vek sig och lämnade dammoln efter sig. Däcken tjöt och luften fylldes av bränt gummi. Flickan som satt i bilen bredvid föraren, kramade handväskan i knät så den blev platt och innehållet i den blev skrynkligt och obrukbart.

Liknelser 

En liknelse är ett bildligt uttryck. En liknelse har jämförelseord utsatta, exempelvis ”som”, ”liksom” eller ”såsom”. Exempel på liknelser är: ”Platt som en pannkaka”, ”Arg som ett bi”, ”Hungrig som en varg”, ”Snabb som en vessla” eller ”Du har ett hjärta av guld”.

Metaforer

En metafor innehåller däremot ingen jämförelse – utan är ett bildligt uttryck där jämförelseord saknas. Styrkan med metaforer är att de visualiserar begreppen och gör dem tydligare.

Exempel på metafor: "Du är en klippa", ”Det är dystra miner på börsen i dag”, ”Livet är en resa” eller ”Att hamna på efterkälken”.

Vecka 40 Onsdag 2/10

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Välj ut ett citat (en eller ett par meningar) ur din bok och berätta om varför du valde just det citatet. Du kan även välja ett känt citat och motivera varför det passar till din bok.

Att citera innebär att ordagrant återge vad någon har skrivit eller sagt. Citaten bör vara få och väljas med eftertanke. Korta citat sätts inom "citattecken".

Bra och eller kända citat: https://bra-citat.se/kanda-citat/?utm_content=cmp-true

Citat av Winston Churchill: https://www.dagenscitat.nu/kallor/w/winston_churchill

Vecka 41 Onsdag 9/10

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Bok och bild - Välj en liten bit text, en replik, en karaktär, någon händelse eller en känsla ur den bok du läser och välj en bild som passar till. Rita en bild eller hitta en bild på nätet. Presentera bilden och förklara den koppling du ser mellan den och handlingen i din bok.

Vecka 42 Onsdag 16/10

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Berätta om något du läst hittills. Vilken känsla skulle du koppla till just detta du läst? -Rädsla, trygghet, värme, kyla, sorg, glädje, ångest, skam, längtan, hopp, tacksamhet... eller något annat. Varför valde du just den känslan?

Vecka 43 Onsdag 23/10

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Om du var tvungen att lägga till en karaktär i din bok, hur hade den personen sett ut och vad hade hänt runt den personen? Använd dig av det som står i rutan: "Utanpå, inuti,omkring."

Vecka 44 Höstlov

Vecka 45 Onsdag 6/11

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Du är en reporter på en tidning. Gör en intervju med huvudpersonen i din bok.

Vecka 46 Onsdag 13/11

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Skriv och berätta vilka likheter och vilka skillnader det är på dig och  huvudpersonen i din bok. Det kan vara allt från utseende, ålder, utbildning, familj, bostad, ekonomi, husdjur, sport eller hur vardagen ser ut hos er.

Vecka 47 Onsdag 20/11

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Välj någon sorts musik som du tycker har koppling till boken du läser. Presentera musiken och förklara vilken koppling du ser.

Vecka 48 Onsdag 27/11

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Välj ut två substantiv, två adjektiv och två verb ur din bok. Berätta varför du valde just dessa ord och vilken betydelse de har för bokens handling.

Substantiv är namn på ting till exempel boll och ring. En, ett eller flera framför.

Adjektiv är hur man är till exempel röd och kär. Beskrivande ord.

Verb är sådant man kan göra till exempel tuta och köra. Att före i grundform (ex.att springa).

Vecka 49 Onsdag 4/12

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Berätta och beskriv  utifrån din bok något av orden och begreppen: Nativitet, Mortalitet, Spädbarnsdödlighet, BNP, HDI, Ekologiskt fotavtryck, Bistånd, Pension, Förväntad livslängd, Urbanisering, Levnadsstandard, Tillgång till rent vatten, Hållbar utveckling, Migration, Demografi, Befolkningsutveckling, Push-och pullfaktorer, fattigdom, utbildning...

Vecka 50 Studiedag

EXTRAS

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
2. Ta några foton som visar vad din bok handlar om, eller hitta en bild på nätet. Skriv några rader på läsloggen som förklarar hur bilderna hänger ihop med bokens innehåll.

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Är det demokrati eller diktatur där huvudpersonen i din bok befinner sig? Om det inte framgår, får du föreställa dig att där antingen är diktatur eller demokrati. Bestäm dig för vilket, om du inte vet. Beskriv hur det i så fall märks/ser ut i samhället i din bok!