Samhällsekonomi - grundkurs
Begrepp/svåra ord att kunna:
Ekonomi Ordet ekonomi betyder hushållning. Hushållsekonomi handlar om hur du hanterar dina pengar i vardagen.
Resurser i det här fallet kan vara pengar, varor eller andra tillgångar. Vardagsekonomin handlar om balans mellan inkomster och utgifter.
Budget En budget är ett sätt att planera din ekonomi för att få en prognos (framtidsbedömning) över hur mycket pengar du gör av med och hur mycket du kan spara.
Lön är den ersättning du som arbetstagare får av din arbetsgivare när du jobbar.
Bruttoinkomst är inkomsten före skatt. Vi betalar skatt på vår inkomst och på varor och tjänster. Skatt på inkomst betalas till stat, kommun och region.
Nettoinkomst är lönen när skatten är dragen.
Disponibel inkomst är nettoinkomst+eventuella bidrag såsom barnbidrag. Alltså de pengar du kan disponera=handla för.
Bidrag kan vara exempelvis barnbidrag eller studiebidrag.
"Det ekonomiska kretsloppet" kan bäst beskrivas som ett flödesschema som visar hur pengar, varor och tjänster rör sig mellan olika aktörer i en ekonomi.
Aktörer De huvudsakliga aktörerna (i det här sammanhanget) är hushållen, företagen, staten och det finansiella systemet t.ex. banker.
Banken lånar ut pengar och tar betalt i ränta på lån.
Produktionsfaktorer Medel eller resurser som behövs som insats för att producera varor och tjänster. De vanligaste produktionsfaktorerna är: arbetskraft, material och realkapital Med realkapital menas produktionsmedel (fabriker, maskiner, mark mm) som förutom råvara och arbetskraft (humankapital) krävs för att producera en vara.
Utbud Den mängd av en produkt (vara eller tjänst) som bjuds ut på en marknad under en viss tid. Inom ekonomi och marknadsföring talar man ofta om att utbud och efterfrågan styr prissättningen på en marknad.
Efterfrågan Med efterfrågan menas den mängd av en viss produkt som det finns köpare till på en marknad.
Jämviktspriset är där utbud och efterfrågan möts.
Marknaden är alltså ett begrepp som betyder allt säljande och köpande av varor och tjänster i samhället.
Produkt på marknaden. Då kan man hitta exempelvis en ny sorts tandkräm i affären osv.
Marknadsekonomi Marknadsekonomi innebär att det är marknaden som styr. Det folk vill ha köper de och det de vill bli av med eller tjäna pengar på säljs.
Planekonomi I en planekonomi är det staten som styr vad som ska produceras - alltså inte utbud och efterfrågan.
Blandekonomi Med blandekonomi menas ett ekonomiskt system som är en blandning av marknadsekonomi och planekonomi. I stort sett alla länder har i dag blandekonomi, däribland Sverige. Det viktigaste planekonomiska inslaget i Sverige i dag är den offentliga sektorn.
Fri konkurrens betyder att det finns många företag på marknaden som tillverkar en vara eller en tjänst. Företagen konkurrerar ("tävlar") med varandra.
Monopol När ett företag är ensamt på sin marknad har det monopol, exempelvis Systembolaget
Grundläggande ord begrepp
Dessa ord-och begrepp ska du kunna för att nå lägstanivå i betyg:
"Det ekonomiska kretsloppet", ekonomi, pengar, lön, lån, budget, skatt, hushållning, fri konkurrens, lokal och global, utbud/efterfrågan, privat - offentlig, kapital, jämviktspris, resurser, arbetsmarknad, arbetsgivare, arbetstagare, arbetskraft, företag, aktörer, tillgångar, varor och tjänster, bank, riksbank, export, import, ränta, amortering, bidrag, sparande, inkomst, nettoinkomst, bruttoinkomst, global ekonomi, globalisering, monopol, marknadsekonomi, blandekonomi, planekonomi
Ekonomi Del 1
Ordet ekonomi betyder
hushållning. I en familj och i ett samhälle finns det alltid stora behov, men oftast är
resurserna (pengarna) begränsade.
När en löntagare får sin lön varje månad kallas denna lön för bruttoinkomst, och det är inkomsten före skatt. Men det är inte den lönen som man får kvittera ut.
Arbetsgivaren har då redan dragit skatt på lönen. Det belopp man får ut i lön kallas för nettoinkomst, dvs. lönen efter skatt. De pengar en familj har att röra sig med kallas disponibel inkomst och består av nettoinkomsten plus eventuella bidrag som familjen får, och det kan exempelvis vara barnbidrag, bostadsbidrag osv.
Det ekonomiska kretsloppet
Det ekonomiska kretsloppet är en enkel modell av ett lands ekonomi och dess aktörer. Verkligheten är
förstås mer komplicerad, men den här modellen räcker långt. (se bild)
Produktionsfaktorer
När en vara ska tillverkas (det kan vara en dator eller en blyertspenna osv.) så talar man om att det behövs olika sorters produktionsfaktorer för att produktionen ska kunna genomföras. De vanligaste produktionsfaktorerna är: arbetskraft, material och realkapital.
Naturligtvis måste det finnas några personer som tillverkar varan och skickar ut den till kunderna, och det krävs material eller från början råvaror för att man ska kunna tillverka en speciell sak.
Realkapital är alla de slags hjälpmedel som behövs i produktionen. Det kan vara allt från en blyertspenna till en avancerad dator. Nu börjar man alltmer tala om den fjärde faktorn, och det är kunskap. Ju mer komplicerade produkterna har blivit krävs det allt mer kunskap av arbetarna. Man kan också lägga till en femte produktionsfaktor, nämligen pengar som behövs för att starta och genomföra en produktion.
En marknadsplats
En marknadsplats (ex Varbergs marknad/torg) är plats där produkter byter ägare genom en sälj/köpaktivitet. Utbud och efterfrågan styr priset på marknaden.
Marknadsplatsen kan var en fysisk plats där marknader regelbundet äger rum. (jfr Varbergs marknad/torg onsdagar och lördagar) De första städerna växte ofta upp omkring marknadsplatser. Dessa är ofta torg.
Marknadsplatsen kan också syfta på en virtuell plats där köpare och säljare kan mötas (ex näthandel). På en marknadsplats samlas alla säljare på en och samma plattform för att kunna erbjuda sina produkter till köpare som besöker marknadsplatsen.
Marknadsformer
Ibland pratar man om att det har kommit en ny produkt på marknaden. Då kan man hitta exempelvis en ny sorts tandkräm i affären osv. Man pratar om bilmarknaden, husmarknaden osv. Marknaden är alltså ett begrepp som betyder allt säljande och köpande av varor och tjänster i samhället.
Då brukar man prata om de tre marknadsformerna:
- marknadsekonomi med fri konkurrens
- blandekonomi med oligopol och
- planekonomi med monopol.
Fri konkurrens betyder att det finns många företag på marknaden som tillverkar en vara eller en tjänst. Företagen konkurrerar med varandra om att sälja varor. Låga priser, bra varor och marknadsföring (reklam) är säljarnas medel för att sälja så bra som möjligt. I teorin tänker man sig att fri konkurrens kan leda till bra kvalitet och låga priser.
På en marknad där det bara finns några företag som tillverkar en vara råder det oligopol. Ett exempel på oligopol är bensinbolag. En risk med oligopol kan vara att företagen kommer överens om ett gemensamt pris och därmed bildas en priskartell. Priskarteller är förbjudna och det finns en statlig myndighet, Konkurrensverket, som arbetar med dessa frågor.
Monopol betyder att ett företag ensamt producerar eller säljer en vara eller en tjänst inom ett marknadsområde. Svenska staten har genom Systembolaget monopol på försäljning av vin och sprit.
Prissättning
Prissättningen på en vara är egentligen en dragkamp mellan köpare och säljare. Köparen vill naturligtvis
köpa billigt, och säljaren vill ha ett högt pris på varan. Det blir en
dragkamp mellan utbud och efterfrågan.
Om det finns god tillgång på en vara och utbudet alltså är stort sjunker ofta priserna, men det är inte bara utbudet som styr priserna. Stor efterfrågan driver upp priserna och liten efterfrågan gör att den sjunker. Var priset till slut hamnar beror både på utbud och efterfrågan. Priset sätts där utbud och efterfrågan möts, det så kallade jämviktspriset.
Olika ägandeformer
Man brukar tala om tre huvudformer av ägande. Dessa är:
- privat ägande,
- kooperativa företag och
- offentliga företag.
Privatägda är den största och vanligaste produktionsformen i Sverige. Företagen varierar i storlek. Det innebär att privatpersoner äger ett företag. Det kan vara en frisör som är den enda anställda personen i företaget till ett jättestort företag som Volvo med tusentals anställda.
Kooperativa företag är företag som ägs gemensamt av medlemmar. Exempel på sådana företag är COOP och Circle K (som säljer bensin). Offentliga företag är företag som ägs av kommuner, regionerna (f.d. landstingen) eller staten. Systembolaget är ett exempel på ett offentligt företag.
Frågor till del 1:
1. Förklara ordet: ekonomi.
2. Förklara orden: bruttoinkomst, nettoinkomst, disponibel inkomst.
3. Vilka är produktionsfaktorerna?
4. Vi brukar tala om tre olika marknadsformerna. Förklara.
5. Hur sätts priset på en vara? Vad är jämviktspris?
6. Vilka olika slags företag finns det?
7. Vad innebär det ekonomiska kretsloppet? Förklara. (Se bilden ovan)
8. Vad händer om någon aktör inom det ekonomiska kretsloppet försvinner? Resonera.
Filmer:
Binogi - Det ekonomiska kretsloppet 4.29
Binogi - Utbud och efterfrågan 4.42
Binogi - Modern handel 5.09
Begreppa - Vad är ekonomi 3.29
Begreppa - Det ekonomiska kretsloppet 3.38
Begreppa - Utbud och efterfrågan 3.58
Begreppa - Vad är skatt? 3.37
Begreppa - Högkonjunktur och lågkonjunktur 4.36
Begreppa: Hur kan vi mäta hur rikt ett land är? 3.42
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Ekonomi Del 2
Aktiebolag
En aktie är en andel i ett företag. Genom att erbjuda folk att köpa nya aktier kan företagen skaffa pengar till nya investeringar, exempelvis att köpa nya maskiner. Går företagen bra får aktieägaren vara med och dela på vinsten, då får man utdelning på sin aktie. Dessutom kan värdet eller kursen på aktien stiga om det är ett företag som går bra.
Varje dag säljs massor av aktier på den så kallade Börsen i Stockholm. Man kan följa i tidningarna eller TV de så kallade börsnoteringarna där det står hur mycket aktier av olika sorter som sålts och köpts under dagen och till vilka priser.
Går företaget dåligt sjunker aktiekurserna och om företaget går i konkurs är aktierna värdelösa.
BNP
BNP, bruttonationalprodukten, är ett mått på hur mycket som produceras i ett land. Det är alltså värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Fördelen med BNP är att man kan jämföra olika länders rikedomar.
Nackdelen med BNP är att hemarbete, svartjobb eller byte av tjänster inte kommer med i BNP-statistiken. Dessutom kan BNP ha ökat i ett land till priset av en förgiftad miljö (man tillverkar varor som smutsar ned miljön), och det märks inte på BNP. BNP säger ingenting om hur mycket nyttigheter som produceras, det kan ju hända att man tillverkar dåliga saker (exempelvis vapen) i landet. BNP per capita, dvs. BNP utslaget per person i landet är ett annat mått. Men detta mått säger ingenting om inkomstskillnaderna i landet (en del kan ju vara enormt rika).
Samhällsekonomiska mål
Samtliga politiska partier är överens om de tre stora samhällsekonomiska målen. Dessa är att Sverige ska ha:
- ekonomisk tillväxt
- hög och jämn sysselsättning
- stabilt penningvärde
Orsaker till arbetslöshet
Det finns flera orsaker till arbetslöshet. En alltför liten efterfrågan kan vara en orsak. När folk inte köper varor i en större utsträckning måste företagen dra ner på produktionen och det innebär att de måste avskeda arbetare.
En annan orsak till hög arbetslöshet kan vara alltför höga löner. Det resulterar i att företagens kostnader för att producera varorna blir för dyra. Det blir billigare för konsumenterna att köpa utländska varor, och det i sin tur leder till avskedanden i svenska företag.
Åtgärder mot arbetslösheten
Det finns många åtgärder man kan genomföra för att förhindra arbetslöshet. Det är viktigt att företagen är konkurrenskraftiga och kan hålla nere produktionskostnaderna.
Regeringen kan öka efterfrågan i samhället genom att sätta igång statliga arbeten som vägbyggen osv. Staten kan också sänka skatterna, vilket innebär att folk får mera pengar över som de kan använda för att köpa varor.
Ökad efterfrågan kan också skapas genom att bidragen till hushållen ökar. Alla dessa åtgärder kan medföra att företagen kan anställa mera folk för att klara av den ökande efterfrågan. Man kan också sänka räntan. Det medför att det blir billigare för företagen att låna pengar och investera i nytt realkapital.
Inflation
Inflation innebär att
priserna stiger och pengarna blir mindre värda. År 1905 kostade mjölken 13 öre litern. Oxköttet kostade 90 öre kilo. Men det var inte lättare att få pengarna att räcka till på den tiden, eftersom lönerna var mycket låga.
En risk med inflation är att priserna stiger så mycket att lönerna inte följer med i samma takt. Resultatet kan bli en försämrad reallön (lönens köpkraft, vad man kan köpa med lönen) och därmed försämra levnadsstandarden. Inflation är alltså att pengarnas värde försämras.
I alla länder är man rädda för inflationen eftersom den är orättvis. Prishöjningarna gör att lönen räcker sämre. Det kan hända att lönerna inte höjs lika mycket som priserna. Inflationen straffar också de som försöker spara pengar på banker. På grund av inflationen blir pengarna mindre värda och man måste spara ännu mer pengar.
Den som äger fastigheter drabbas inte på samma sätt av inflationen. Den som lånat pengar kan till och med tjäna på inflationen, eftersom lånet sjunker i värde när pengarna blir mindre värda. Då blir det lättare att betala av lånen. Inflation gynnar den som lånar pengar.
Inflationens orsaker
Det finns många orsaker att det blir inflation. Här är några orsaker: En stor efterfrågan kan vara en orsak. Har hushållen gott om pengar blir efterfrågan på varor och tjänster stor och då är det lätt att producenterna höjer sina priser kraftigt.
Inflation kan också komma från utlandet, om viktiga importvaror stiger i pris. Sådana importvaror kan vara olja och bensin. Industrierna kan ha mycket att göra. Det är ont om arbetskraft. För att folk skall stanna kvar på jobbet och inte byta arbete tvingas man höja lönerna. För att företagen ändå skall löna sig, höjer man priserna på de varor man tillverkar.
Så stoppas inflationen
I teorin är det lätt att stoppa inflation, men i praktiken är det betydligt svårare. Här följer några åtgärder man kan vidta för att förhindra inflation: Om efterfrågan är för stor kan man på olika sätt dämpa denna efterfrågan. Att höja skatten, att införa tvångssparande, att höja räntan eller att minska bidragen är exempel på sådana åtgärder. Ett radikalt grepp är att besluta om pris och lönestopp. Detta kan man inte hålla på med under en längre period, eftersom när prisstoppet tas bort brukar inflationen ta ny fart.
Dessutom måste man höja priserna, även under ett prisstopp, eftersom vi i Sverige importerar många viktiga varor, exempelvis bensin.
Globalisering (Den globala ekonomin)
Fundera på globaliseringens fördelar och nackdelar... se även sid 159-169 i läroboken
------------------------------------------------------
Frågor till del 2:
9. Förklara begreppet: BNP.
10. Vilka fördelar och nackdelar finns det med detta begrepp?
11. Nämn några orsaker till arbetslöshet.
12. Vad kan man göra för att minska på arbetslösheten?
13. Förklara begreppet: inflation.
14. Vad orsakar inflation?
15. Hur kan man minska på inflationen?
Kluring:
15. Diskussionsfråga
Jämför hur globaliseringen kan påverka människor i ett samhälle i ett rikt land respektive i ett fattigt land. Vilka positiva och negativa effekter får globaliseringen för människor i dessa samhällen?
Fundera på hur globaliseringen påverkar människan på individnivå (fördelar/nackdelar) och på samhällsnivå (fördelar och nackdelar)
Begrepp del 2:
kapital, investering, konjunktur, inflation, riksbanken, privat - offentlig, entreprenör, produkt, produktion, marknadsföring, multinationella företag, BNP, BNP per capita, välfärd, HDI, varumärke, valuta, aktie, aktiebörs, arbetskraft, AB, sparande, behov, moms, jämlikhet, jämställdhet, pension, deklarera, urbanisering, kartell, globalisering, arbetsmarknad, jordbrukssamhälle, industrisamhälle, frihandel, fair trade, finanspolitik (budgetfördelning), penningpolitik, ränta/styrränta (tidigare reporänta), lokal och global, kapital, export, import, amortering, global ekonomi.
