torsdag 29 augusti 2024

Skriva deckare år 7



Skriva deckare

Recept för deckare

Detektiv, utredare
Det måste finnas någon sorts detektiv, alltså någon som arbetar med att utreda brottet.

Ledtrådar-tydliga
Alla ledtrådar måste beskrivas och uppvisas tydligt så att läsaren har samma möjlighet som polisen/detektiven att lösa mysteriet.

Mördaren, rånaren-känd sen innan och "vanlig person"
Gärningspersonen måste visa sig vara en person som på något sätt funnits med i berättelsen.
Gärningspersonen ska inte vara en yrkesmördare, utan en "vanlig" människa, gärna någon som man inte skulle misstänka i första taget.

Aldrig detektiven själv
Det får aldrig visa sig att detektiven själv är gärningspersonen. Det skulle lura läsaren.

Allvarligt brott-helst mord
Brottet måste vara så pass allvarligt att läsaren tycker att det är värt att läsa en hel bok om det. Därför skriver man helst om mord. 
Brottet får aldrig visa sig vara en olyckshändelse eller ett självmord.

Vettiga ledtrådar, villospår, ingen trolldom
Brottet måste lösas med hjälp av ledtrådar och logik, inte genom magi, spådom och liknande.
Även om läsaren ska kunna lista ut vem som är brottslingen, är det viktigt att det inte är alltför lätt att lösa brottet. Därför placerar författaren ofta ut villospår, alltså ledtrådar som sedan visar sig leda åt fel håll.


Spänningskurvan


Tips på innehåll i din deckare


 

Tips på fem olika börjor 

Mysteriet på cykelloppet 
Cyklarna stod uppställda på rad och alla cykelställ runt skolgården var upptagna. Luke hade längtat efter det årliga cykelloppet på skolan. Men när han skulle hämta sin supermoderna tolvväxlade fara med inbyggd GPS, så var den borta! Samtidigt inne i centrum hade en rik gammal dam blivit brutalt nedslagen och rånad på sina värdefulla guldsmycken.

Spökhusets hemlighet 
Dörren knarrade och gled sakta upp. Rummet de klev in i luktade damm. Det var mörkt och det hängde tyger över alla möbler. En dimmig eftermiddag hade en grupp vänner bestämt sig för att utforska det gamla övergivna huset på kullen där det hade skett ett mord för några år sedan. 

Den försvunna boken 
Sofia hade sett fram emot att börja läsa sin favoritbok under rasten. Men när hon öppnade sin skolväska så var boken borta! I Sofias favoritbok fanns hemliga koder nedskrivna som kriminella gäng använder när de planerar mord och...

Det mystiska meddelandet 
“Gå in bakvägen, när du kommer hem.” En vanlig dag i skolan fick Max ett oväntat meddelande. Det var en kryptisk lapp som gömts i hans skolväska. - Vad kan detta betyda? funderade han. Max bodde i de finare kvarteren i Stockholms innerstad. Hans pappa Mario Balotelli... 

Rånarligan 
Det skrek om däcken när rånarna lämnade banken. Charlie körde efter så snabbt han kunde med sirenerna tjutande på högsta volym. Charlie satt på kontoret på polisstationen när larmet om rånet kom. Han släppte kaffekoppen, slet åt sig rocken och kastade sig ner till polisbilen.

fredag 16 augusti 2024

Läslogg år 9 2024/2025

 


Läslogg år 9 2024/2025


Varför ska vi läsa böcker? 

Jo, du ökar ditt ordförråd och när du får in fler ord i din hjärna kan du använda dem i skrift och på så sätt bli en bättre skribent. Du läser redan mycket i exempelvis din mobiltelefon, men det är för korta och avskalade texter och du behöver större texter för att kunna få, dels ett bättre ordförråd och dels bli en mer kvalitativ läsare och skribent.

Varför ska vi skriva om det vi läser, då? 

Jo, då kan du utveckla din läsförståelse, din förståelse för andra människor, din förståelse för samhället och din förståelse för sambandet mellan det du har läst och din verklighet. Det är viktigt att du hänger med i det du läser och visar att du förstått texten. Du övar också på att skriva och ju mer du övar på saker, desto bättre blir du. På allt.

Vilka skills i svenska övar du på i och med detta arbetsområde? 

Skolverket kräver i kursplanen i svenska och svenska som andraspråk (bland annat) att:

"Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med flyt och visar på läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med säkerhet. Eleven för resonemang om innehållet i olika texter. Eleven skriver olika slags texter med språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett fungerande sätt." Och detta bedöms då på olika nivåer.


Så här gör vi:

I vår läslogg ska vi läsa, diskutera, skriva och dela med oss av våra upplevelser! 

1. Du lånar en valfri skönlitterär bok. 
2. Vi lägger vid varje lästillfälle ut vad du ska göra individuellt eller i grupp.
3. Du läser ca 30 minuter, en lektion i veckan.
4. Du skriver på Classroom/Svenska/Läslogg.
5. Vid några tillfällen berättar för din bänkgranne eller din lärare om det du läst.


Vecka 34 Måndag 19/8 

1. Utlåning av böcker
2. Presentera din bok: titel, författare och utgivningsår. Berätta om boken ingår i en serie, har blivit filmatiserad eller om den fått något pris. Presentera även författaren. 


Vecka 35 
  1.  Mellan vilka sidor har du läst idag? 
  2. Skriv en kort text om vad du tror kommer att hända huvudpersonen/erna den närmaste tiden i din bok.
Vecka 36 

  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Återberätta vad som har hänt i boken hittills och skriv en egen tanke om det du läst, dvs. gör en reflektion.

Vecka 37 

        1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

       2. Vad säger dig omslaget till boken? Berätta om varför du tror det ser ut så här och vad du tycker                 om det. Hur hade omslaget sett ut om du hade fått bestämma?
        
Ta hjälp av:
  • Vad avslöjar titeln?
  • Vad föreställer bilden?
  • Var befinner sig personen/personerna på omslaget? (Om det finns någon)
  • I vilken situation eller sammanhang befinner sig personerna? (Om det finns någon)
  • Vilka färger och typsnitt används i titeln? och varför? Vad associerar du till?
Vecka 38 
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Beskriv en speciell händelse från boken och skriv en egen tanke om händelsen.

Vecka 39 
1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Beskriv miljön. Var i världen utspelar sig händelserna i din bok? Hur ser där ut? Hur luktar där? Hur låter det? Använd adjektiv och bildspråk (liknelser och metaforer).

Ett exempel på en mening med många adjektiv:
En snabb röd bil, for med en hastighet så träden vek sig och lämnade dammoln efter sig. Däcken tjöt och luften fylldes av bränt gummi. Flickan som satt i bilen bredvid föraren, kramade handväskan i knät så den blev platt och innehållet i den blev skrynkligt och obrukbart.

Liknelser 
En liknelse är ett bildligt uttryck. En liknelse har jämförelseord utsatta, exempelvis ”som”, ”liksom” eller ”såsom”. Exempel på liknelser är: ”Platt som en pannkaka”, ”Arg som ett bi”, ”Hungrig som en varg”, ”Snabb som en vessla” eller ”Du har ett hjärta av guld”.

Metaforer
En metafor innehåller däremot ingen jämförelse – utan är ett bildligt uttryck där jämförelseord saknas. Styrkan med metaforer är att de visualiserar begreppen och gör dem tydligare.
Exempel på metafor: "Du är en klippa", ”Det är dystra miner på börsen i dag”, ”Livet är en resa” eller ”Att hamna på efterkälken”.

Vecka 41
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Välj ut ett citat (en eller ett par meningar) ur din bok och berätta om varför du valde just det citatet. Du kan även välja ett känt citat och motivera varför det passar till din bok.
Att citera innebär att ordagrant återge vad någon har skrivit eller sagt. Citaten bör vara få och väljas med eftertanke. Korta citat sätts inom "citattecken".




Vecka 41 
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Bok och bild - Välj en liten bit text, eller en replik, ur den bok du läser och välj en bild som passar till. Rita och måla, leta i tidningar eller på nätet. Presentera bild och citat och förklara den koppling du ser.


Vecka 42 
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
  2. Berätta om något du läst hittills. Vilken känsla skulle du koppla till just detta du läst? -Rädsla, trygghet, värme, kyla, sorg, glädje, ångest, skam, längtan, hopp, tacksamhet... eller något annat. Varför valde du just den känslan?
Vecka 43 
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Om du var tvungen att lägga till en karaktär i din bok, hur hade den personen sett ut och vad hade hänt runt den personen? Använd dig av det som står i rutan: "Utanpå, inuti,omkring."

Vecka 44 Höstlov


Vecka 45 
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Du är en reporter på en tidning. Gör en intervju med huvudpersonen i din bok.

Vecka 46 
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
  2. Skriv och berätta vilka likheter och vilka skillnader det är på dig och  huvudpersonen i din bok. Det kan vara allt från utseende, ålder, utbildning, familj, bostad, ekonomi, husdjur, sport eller hur vardagen ser ut hos er.


Vecka 47 
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
  2. Välj någon sorts musik som du tycker har koppling till boken du läser. Presentera musiken och förklara vilken koppling du ser.

Vecka 48 
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
  2. Välj ut två substantiv, två adjektiv och två verb ur din bok. Berätta varför du valde just dessa ord och vilken betydelse de har för bokens handling.
Substantiv är namn på ting till exempel boll och ring. Enett eller flera framför.
Adjektiv är hur man är till exempel röd och kär. Beskrivande ord.
Verb är sådant man kan göra till exempel tuta och köraAtt före i grundform (ex.att springa).


Vecka 49 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Är det demokrati eller diktatur där huvudpersonen i din bok befinner sig? Om det inte framgår, får du föreställa dig att där antingen är diktatur eller demokrati. Bestäm dig för vilket, om du inte vet. Beskriv hur det i så fall märks/ser ut i samhället i din bok!

Vecka 50 Studiedag

EXTRAS

Vecka 
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Skriv och berätta vilka likheter och vilka skillnader det är på dig och huvudpersonen i din bok. Det kan vara allt från utseende, ålder, utbildning, familj, bostad, ekonomi, husdjur, sport eller hur vardagen ser ut hos er.
Vecka 
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Finns det någon orättvisa i din bok? Berätta. Om inte, berätta om något rättvist - något som du tycker är schysst och bra.
Vecka 
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
  2. Ta några foton som visar vad din bok handlar om, eller hitta en bild på nätet. Skriv några rader på läsloggen som förklarar hur bilderna hänger ihop med bokens innehåll.
Vecka 
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
  2. Berätta och beskriv  utifrån din bok något av orden och begreppen: Nativitet, Mortalitet, Spädbarnsdödlighet, BNP, HDI, Ekologiskt fotavtryck, Bistånd, Pension, Förväntad livslängd, Urbanisering, Levnadsstandard, Tillgång till rent vatten, Hållbar utveckling, Migration, Demografi, Befolkningsutveckling, Push-och pullfaktorer, fattigdom, utbildning...

torsdag 15 augusti 2024

Möss och människor år 9 2024/2025

 


Möss och människor år 9 2024/2025


Alla i klassen läser Möss och människor av John Steinbeck.

Läraren högläser något kapitel.



Vecka 
Mellan vilka sidor har du läst idag?

Två bokfrågor
A. Om Lennie hade levt idag så skulle han kanske kallas för en person med funktionsvariation. Får du samma intryck av Lennie? Motivera. Ge några exempel från bokens första två kapitel som visar på detta.

B. Hur anser du att att en person med Lennies funktionsvariation behandlas idag, i dagens samhälle?

Bedömning
100 - Uppgiften genomförd men inget eller ett enkelt resonemang
200 - ett enkelt eller förhållandevis utvecklat resonemang
300 - ett väl utvecklat resonemang


Vecka 

Mellan vilka sidor har du läst idag?

Uppgift:
Hur anser du att författaren presenterar personerna? Hur låter han oss lära känna personerna? Gör han det genom  att berätta om dem eller att låta dem själva tala? Jag vill att du motiverar ditt svar.

Bedömning
100 - Uppgiften genomförd men inget eller ett enkelt resonemang
200 - ett enkelt eller förhållandevis utvecklat resonemang
300 - ett väl utvecklat resonemang

Vecka 

Mellan vilka sidor har du läst idag?
Två frågor:
1. Ge en redogörelse för deras återkommande samtalsämne. 
2. Förklara var och när du tror att historien utspelar sig. Hur kan man förstå det? Ge exempel från boken.

Bedömning
100 - Uppgiften genomförd men inget eller ett enkelt resonemang
200 - ett enkelt eller förhållandevis utvecklat resonemang
300 - ett väl utvecklat resonemang

Vecka 
Mellan vilka sidor har du läst idag?
Bokuppgift:
Bok och musik. Välj ut ett musikstycke/låt och motivera varför du tycker att musiken passar samman med boken.

Bedömning
100 - Uppgiften genomförd men inget eller ett enkelt resonemang
200 - ett enkelt eller förhållandevis utvecklat resonemang
300 - ett väl utvecklat resonemang

Vecka 
Mellan vilka sidor har du läst idag?
Om du hade skrivit boken Möss och människor, vad hade du varit mest nöjd med då?
Det kan vara en av karaktärerna, handlingen eller miljöbeskrivningarna eller något annat. Berätta hur du tänker och ge exempel från boken.

Bedömning
100 - Uppgiften genomförd men inget eller ett enkelt resonemang
200 - ett enkelt eller förhållandevis utvecklat resonemang
300 - ett väl utvecklat resonemang

Vecka 
När du kommit till denna uppgift har du också läst ut boken Möss och människor och vet hur den slutar.
Din uppgift blir nu att skriva ett alternativt slut där George väljer att hantera situationen på ett annat sätt.

Aktietävling

 


Aktietävling

Dags för lite tävling


Ni ska tillsammans i gruppen få investera 100 000 i aktier för att se vilken grupp som lyckas bäst med sin investering, sin aktieportfölj. 

1. Gå in på Dagens industris hemsida och aktielistan Large Cap som visar stora företag med ett börsvärde på över 1 miljard Euro.

2. Välj vilka aktier ni vill köpa. Kolla upp vad företagen sysslar med om ni inte vet. Välj högst tre olika aktier/företag. Aktuell aktiekurs(pris) hittar ni i kolumnen senast.



    







3. Fyll i tabellen som ni fått av mig.

   -Vilken aktie?

   -Kurs/Pris

   -Delsumma som ni betalat för respektive aktie/företag.

  -Totalsumma

Tänk på att ni inte får använda mer än 100 000. De pengar som ni inte investerar behålls och räknas in i era tillgångar.


Samhällsekonomi - grundkurs

 

Samhällsekonomi - grundkurs


Begrepp/svåra ord att kunna:

Ekonomi Ordet ekonomi betyder hushållning. Hushållsekonomi handlar om hur du hanterar dina pengar i vardagen.

Resurser i det här fallet kan vara pengar, varor eller andra tillgångar. Vardagsekonomin handlar om balans mellan inkomster och utgifter.

Budget En budget är ett sätt att planera din ekonomi för att få en prognos (framtidsbedömning) över hur mycket pengar du gör av med och hur mycket du kan spara. 

Lön är den ersättning du som arbetstagare får av din arbetsgivare när du jobbar.

Bruttoinkomst är inkomsten före skatt. Vi betalar skatt på vår inkomst och på varor och tjänster. Skatt på inkomst betalas till stat, kommun och region.

Nettoinkomst är lönen när skatten är dragen.

Disponibel inkomst är nettoinkomst+eventuella bidrag såsom barnbidrag. Alltså de pengar du kan disponera=handla för.

Bidrag kan vara exempelvis barnbidrag eller studiebidrag.

"Det ekonomiska kretsloppet" kan bäst beskrivas som ett flödesschema som visar hur pengar, varor och tjänster rör sig mellan olika aktörer i en ekonomi. 

Aktörer De huvudsakliga aktörerna (i det här sammanhanget) är hushållen, företagen, staten och det finansiella systemet t.ex. banker. 

Banken lånar ut pengar och tar betalt i räntalån.

Produktionsfaktorer Medel eller resurser som behövs som insats för att producera varor och tjänster. De vanligaste produktionsfaktorerna är: arbetskraft, material och realkapital Med realkapital menas produktionsmedel (fabriker, maskiner, mark mm) som förutom råvara och arbetskraft (humankapital) krävs för att producera en vara.

Utbud  Den mängd av en produkt (vara eller tjänst) som bjuds ut på en marknad under en viss tid. Inom ekonomi och marknadsföring talar man ofta om att utbud och efterfrågan styr prissättningen på en marknad. 

Efterfrågan Med efterfrågan menas den mängd av en viss produkt som det finns köpare till på en marknad. 

Jämviktspriset är där utbud och efterfrågan möts.

Marknaden är alltså ett begrepp som betyder allt säljande och köpande av varor och tjänster i samhället. 

Produkt på marknaden. Då kan man hitta exempelvis en ny sorts tandkräm i affären osv. 

Marknadsekonomi Marknadsekonomi innebär att det är marknaden som styr. Det folk vill ha köper de och det de vill bli av med eller tjäna pengar på säljs.

Planekonomi I en planekonomi är det staten som styr vad som ska produceras - alltså inte utbud och efterfrågan. 

Blandekonomi Med blandekonomi menas ett ekonomiskt system som är en blandning av marknadsekonomi och planekonomi. I stort sett alla länder har i dag blandekonomi, däribland Sverige. Det viktigaste planekonomiska inslaget i Sverige i dag är den offentliga sektorn.

Fri konkurrens betyder att det finns många företag på marknaden som tillverkar en vara eller en tjänst. Företagen konkurrerar ("tävlar") med varandra.

Monopol När ett företag är ensamt på sin marknad har det monopol, exempelvis Systembolaget


Grundläggande ord begrepp

Dessa ord-och begrepp ska du kunna för att nå lägstanivå i betyg:

"Det ekonomiska kretsloppet", ekonomi, pengar, lön, lån, budget, skatt, hushållning, fri konkurrens, lokal och global, utbud/efterfrågan, privat - offentlig, kapital, jämviktspris, resurser, arbetsmarknad, arbetsgivare, arbetstagare, arbetskraft, företag, aktörer, tillgångar, varor och tjänster, bank, riksbank, export, import, ränta, amortering, bidrag, sparande, inkomst, nettoinkomst, bruttoinkomst, global ekonomi, globalisering, monopol, marknadsekonomi, blandekonomi, planekonomi


Ekonomi Del 1

Ordet ekonomi betyder hushållning. I en familj och i ett samhälle finns det alltid stora behov, men oftast är resurserna (pengarna) begränsade.

När en löntagare får sin lön varje månad kallas denna lön för bruttoinkomst, och det är inkomsten före skatt. Men det är inte den lönen som man får kvittera ut.

Arbetsgivaren har då redan dragit skatt på lönen. Det belopp man får ut i lön kallas för nettoinkomst, dvs. lönen efter skatt. De pengar en familj har att röra sig med kallas disponibel inkomst och består av nettoinkomsten plus eventuella bidrag som familjen får, och det kan exempelvis vara barnbidrag, bostadsbidrag osv.




Det ekonomiska kretsloppet

Det ekonomiska kretsloppet är en enkel modell av ett lands ekonomi och dess aktörer. Verkligheten är
förstås mer komplicerad, men den här modellen räcker långt. (se bild)


Produktionsfaktorer

När en vara ska tillverkas (det kan vara en dator eller en blyertspenna osv.) så talar man om att det behövs olika sorters produktionsfaktorer för att produktionen ska kunna genomföras. De vanligaste produktionsfaktorerna är: arbetskraft, material och realkapital.

Naturligtvis måste det finnas några personer som tillverkar varan och skickar ut den till kunderna, och det krävs material eller från början råvaror för att man ska kunna tillverka en speciell sak. 

Realkapital är alla de slags hjälpmedel som behövs i produktionen. Det kan vara allt från en blyertspenna till en avancerad dator. Nu börjar man alltmer tala om den fjärde faktorn, och det är kunskap. Ju mer komplicerade produkterna har blivit krävs det allt mer kunskap av arbetarna. Man kan också lägga till en femte produktionsfaktor, nämligen pengar som behövs för att starta och genomföra en produktion.


En marknadsplats

En marknadsplats  (ex Varbergs marknad/torg) är plats där produkter byter ägare genom en sälj/köpaktivitet. Utbud och efterfrågan styr priset på marknaden.

Marknadsplatsen kan var en fysisk plats där marknader regelbundet äger rum. (jfr Varbergs marknad/torg onsdagar och lördagar) De första städerna växte ofta upp omkring marknadsplatser. Dessa är ofta torg.

Marknadsplatsen kan också syfta på en virtuell plats där köpare och säljare kan mötas (ex näthandel). På en marknadsplats samlas alla säljare på en och samma plattform för att kunna erbjuda sina produkter till köpare som besöker marknadsplatsen.


Marknadsformer

Ibland pratar man om att det har kommit en ny produkt på marknaden. Då kan man hitta exempelvis en ny sorts tandkräm i affären osv. Man pratar om bilmarknaden, husmarknaden osv.  Marknaden är alltså ett begrepp som betyder allt säljande och köpande av varor och tjänster i samhället. 

Då brukar man prata om de tre marknadsformerna:

  • marknadsekonomi med fri konkurrens
  • blandekonomi med oligopol och 
  • planekonomi med monopol.

Fri konkurrens betyder att det finns många företag på marknaden som tillverkar en vara eller en tjänst. Företagen konkurrerar med varandra om att sälja varor. Låga priser, bra varor och marknadsföring (reklam) är säljarnas medel för att sälja så bra som möjligt. I teorin tänker man sig att fri konkurrens kan leda till bra kvalitet och låga priser.

På en marknad där det bara finns några företag som tillverkar en vara råder det oligopol. Ett exempel på oligopol är bensinbolag. En risk med oligopol kan vara att företagen kommer överens om ett gemensamt pris och därmed bildas en priskartell. Priskarteller är förbjudna och det finns en statlig myndighet, Konkurrensverket, som arbetar med dessa frågor.

Monopol betyder att ett företag ensamt producerar eller säljer en vara eller en tjänst inom ett marknadsområde. Svenska staten har genom Systembolaget monopol på försäljning av vin och sprit.


Prissättning

Prissättningen på en vara är egentligen en dragkamp mellan köpare och säljare. Köparen vill naturligtvis
köpa billigt, och säljaren vill ha ett högt pris på varan. Det blir en dragkamp mellan utbud och efterfrågan

Om det finns god tillgång på en vara och utbudet alltså är stort sjunker ofta priserna, men det är inte bara utbudet som styr priserna. Stor efterfrågan driver upp priserna och liten efterfrågan gör att den sjunker. Var priset till slut hamnar beror både på utbud och efterfrågan. Priset sätts där utbud och efterfrågan möts, det så kallade jämviktspriset.


Olika ägandeformer

Man brukar tala om tre huvudformer av ägande. Dessa är: 

  • privat ägande, 
  • kooperativa företag och 
  • offentliga företag. 

Privatägda är den största och vanligaste produktionsformen i Sverige. Företagen varierar i storlek. Det innebär att privatpersoner äger ett företag. Det kan vara en frisör som är den enda anställda personen i företaget till ett jättestort företag som Volvo med tusentals anställda.

Kooperativa företag är företag som ägs gemensamt av medlemmar. Exempel på sådana företag är COOP och Circle K (som säljer bensin). Offentliga företag är företag som ägs av kommuner, regionerna (f.d. landstingen) eller staten. Systembolaget är ett exempel på ett offentligt företag.


Frågor till del 1: 

1. Förklara ordet: ekonomi. 

2. Förklara orden: bruttoinkomst, nettoinkomst, disponibel inkomst.

3. Vilka är produktionsfaktorerna?  

4. Vi brukar tala om tre olika marknadsformerna. Förklara.

5. Hur sätts priset på en vara? Vad är jämviktspris? 

6. Vilka olika slags företag finns det?

7. Vad innebär det ekonomiska kretsloppet? Förklara. (Se bilden ovan)

8. Vad händer om någon aktör inom det ekonomiska kretsloppet försvinner? Resonera.


Filmer:

Binogi - Det ekonomiska kretsloppet 4.29

Binogi - Utbud och efterfrågan 4.42

Binogi - Modern handel 5.09

Begreppa - Vad är ekonomi 3.29

Begreppa - Det ekonomiska kretsloppet 3.38

Begreppa - Utbud och efterfrågan 3.58

Begreppa - Vad är skatt? 3.37

Begreppa - Högkonjunktur och lågkonjunktur 4.36

Begreppa: Hur kan vi mäta hur rikt ett land är? 3.42


-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Ekonomi Del 2

Aktiebolag

En aktie är en andel i ett företag. Genom att erbjuda folk att köpa nya aktier kan företagen skaffa pengar till nya investeringar, exempelvis att köpa nya maskiner. Går företagen bra får aktieägaren vara med och dela på vinsten, då får man utdelning på sin aktie. Dessutom kan värdet eller kursen på aktien stiga om det är ett företag som går bra.

Varje dag säljs massor av aktier på den så kallade Börsen i Stockholm. Man kan följa i tidningarna eller TV de så kallade börsnoteringarna där det står hur mycket aktier av olika sorter som sålts och köpts under dagen och till vilka priser.

Går företaget dåligt sjunker aktiekurserna och om företaget går i konkurs är aktierna värdelösa.

BNP

BNP, bruttonationalprodukten, är ett mått på hur mycket som produceras i ett land. Det är alltså värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Fördelen med BNP är att man kan jämföra olika länders rikedomar.

Nackdelen med BNP är att hemarbete, svartjobb eller byte av tjänster inte kommer med i BNP-statistiken. Dessutom kan BNP ha ökat i ett land till priset av en förgiftad miljö (man tillverkar varor som smutsar ned miljön), och det märks inte på BNP. BNP säger ingenting om hur mycket nyttigheter som produceras, det kan ju hända att man tillverkar dåliga saker (exempelvis vapen) i landet. BNP per capita, dvs. BNP utslaget per person i landet är ett annat mått. Men detta mått säger ingenting om inkomstskillnaderna i landet (en del kan ju vara enormt rika).


Samhällsekonomiska mål

Samtliga politiska partier är överens om de tre stora samhällsekonomiska målen. Dessa är att Sverige ska ha: 

  • ekonomisk tillväxt
  • hög och jämn sysselsättning
  • stabilt penningvärde


Orsaker till arbetslöshet

Det finns flera orsaker till arbetslöshet. En alltför liten efterfrågan kan vara en orsak. När folk inte köper varor i en större utsträckning måste företagen dra ner på produktionen och det innebär att de måste avskeda arbetare. 

En annan orsak till hög arbetslöshet kan vara alltför höga löner. Det resulterar i att företagens kostnader för att producera varorna blir för dyra. Det blir billigare för konsumenterna att köpa utländska varor, och det i sin tur leder till avskedanden i svenska företag.


Åtgärder mot arbetslösheten 

Det finns många åtgärder man kan genomföra för att förhindra arbetslöshet. Det är viktigt att företagen är konkurrenskraftiga och kan hålla nere produktionskostnaderna.

Regeringen kan öka efterfrågan i samhället genom att sätta igång statliga arbeten som vägbyggen osv. Staten kan också sänka skatterna, vilket innebär att folk får mera pengar över som de kan använda för att köpa varor.

Ökad efterfrågan kan också skapas genom att bidragen till hushållen ökar. Alla dessa åtgärder kan medföra att företagen kan anställa mera folk för att klara av den ökande efterfrågan.  Man kan också sänka räntan. Det medför att det blir billigare för företagen att låna pengar och investera i nytt realkapital.


Inflation










Inflation innebär att priserna stiger och pengarna blir mindre värda. År 1905 kostade mjölken 13 öre litern. Oxköttet kostade 90 öre kilo. Men det var inte lättare att få pengarna att räcka till på den tiden, eftersom lönerna var mycket låga. 

En risk med inflation är att priserna stiger så mycket att lönerna inte följer med i samma takt. Resultatet kan bli en försämrad reallön (lönens köpkraft, vad man kan köpa med lönen) och därmed försämra levnadsstandarden. Inflation är alltså att pengarnas värde försämras.

I alla länder är man rädda för inflationen eftersom den är orättvis. Prishöjningarna gör att lönen räcker sämre. Det kan hända att lönerna inte höjs lika mycket som priserna. Inflationen straffar också de som försöker spara pengar på banker. På grund av inflationen blir pengarna mindre värda och man måste spara ännu mer pengar.

Den som äger fastigheter drabbas inte på samma sätt av inflationen. Den som lånat pengar kan till och med tjäna på inflationen, eftersom lånet sjunker i värde när pengarna blir mindre värda. Då blir det lättare att betala av lånen. Inflation gynnar den som lånar pengar.

Inflationens orsaker

Det finns många orsaker att det blir inflation. Här är några orsaker: En stor efterfrågan kan vara en orsak. Har hushållen gott om pengar blir efterfrågan på varor och tjänster stor och då är det lätt att producenterna höjer sina priser kraftigt.

Inflation kan också komma från utlandet, om viktiga importvaror stiger i pris. Sådana importvaror kan vara olja och bensin. Industrierna kan ha mycket att göra. Det är ont om arbetskraft. För att folk skall stanna kvar på jobbet och inte byta arbete tvingas man höja lönerna. För att företagen ändå skall löna sig, höjer man priserna på de varor man tillverkar.

Så stoppas inflationen

I teorin är det lätt att stoppa inflation, men i praktiken är det betydligt svårare. Här följer några åtgärder man kan vidta för att förhindra inflation: Om efterfrågan är för stor kan man på olika sätt dämpa denna efterfrågan. Att höja skatten, att införa tvångssparande, att höja räntan eller att minska bidragen är exempel på sådana åtgärder. Ett radikalt grepp är att besluta om pris och lönestopp. Detta kan man inte hålla på med under en längre period, eftersom när prisstoppet tas bort brukar inflationen ta ny fart.

Dessutom måste man höja priserna, även under ett prisstopp, eftersom vi i Sverige importerar många viktiga varor, exempelvis bensin.

Globalisering (Den globala ekonomin)

Fundera på globaliseringens fördelar och nackdelar... se även sid 159-169 i läroboken

------------------------------------------------------

Frågor till del 2: 

9. Förklara begreppet: BNP. 

10. Vilka fördelar och nackdelar finns det med detta begrepp? 

11. Nämn några orsaker till arbetslöshet.

12. Vad kan man göra för att minska på arbetslösheten? 

13. Förklara begreppet: inflation. 

14. Vad orsakar inflation? 

15. Hur kan man minska på inflationen?

Kluring:

15. Diskussionsfråga

Jämför hur globaliseringen kan påverka människor i ett samhälle i ett rikt land respektive i ett fattigt land. Vilka positiva och negativa effekter får globaliseringen för människor i dessa samhällen?

Fundera på hur globaliseringen påverkar människan på individnivå (fördelar/nackdelar) och på samhällsnivå (fördelar och nackdelar)

Begrepp del 2:

kapital, investering, konjunktur, inflation, riksbanken, privat - offentlig, entreprenör, produkt, produktion, marknadsföring, multinationella företag, BNP, BNP per capita, välfärd, HDI, varumärke, valuta, aktie, aktiebörs, arbetskraft, AB, sparande, behov, moms, jämlikhet, jämställdhet, pension, deklarera, urbanisering, kartell, globalisering, arbetsmarknad, jordbrukssamhälle, industrisamhälle, frihandel, fair trade, finanspolitik (budgetfördelning), penningpolitik, ränta/styrränta (tidigare reporänta), lokal och global,  kapital,  export, import, amortering, global ekonomi.


onsdag 14 augusti 2024

Läslogg år 8 2024/2025

 


Läslogg år 8 2024/2025

Varför ska vi läsa böcker? 

Jo, du ökar ditt ordförråd och när du får in fler ord i din hjärna kan du använda dem i skrift och på så sätt bli en bättre skribent. Du läser redan mycket i exempelvis din mobiltelefon, men det är för korta och avskalade texter och du behöver större texter för att kunna få, dels ett bättre ordförråd och dels bli en mer kvalitativ läsare och skribent.

Varför ska vi skriva om det vi läser, då? 

Jo, då kan du utveckla din läsförståelse, din förståelse för andra människor, din förståelse för samhället och din förståelse för sambandet mellan det du har läst och din verklighet. Det är viktigt att du hänger med i det du läser och visar att du förstått texten. Du övar också på att skriva och ju mer du övar på saker, desto bättre blir du. På allt.

Vilka skills i svenska övar du på i och med detta arbetsområde? 

Skolverket kräver i kursplanen i svenska och svenska som andraspråk (bland annat) att:

"Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med flyt och visar på läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med säkerhet. Eleven för resonemang om innehållet i olika texter. Eleven skriver olika slags texter med språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett fungerande sätt." Och detta bedöms då på olika nivåer.


Så här gör vi:
I vår läslogg ska vi läsa, diskutera, skriva och dela med oss av våra upplevelser! 

1. Du lånar en valfri skönlitterär bok. 
2. Vi lägger vid varje lästillfälle ut vad du ska göra individuellt eller i grupp.
3. Du läser ca 30 minuter, en lektion i veckan.
4. Du skriver på Classroom/Svenska/Läslogg.
5. Vid några tillfällen berättar för din bänkgranne eller din lärare om det du läst.


Vecka 34 Måndag 19/8  

1. Utlåning av böcker
2. Presentera din bok: titel, författare och utgivningsår. Berätta om boken ingår i en serie, har blivit filmatiserad eller om den fått något pris. Presentera även författaren. 

Vecka 34 Onsdag 21/8  
  1.  Mellan vilka sidor har du läst idag? 
  2. Skriv en kort text om vad du tror kommer att hända huvudpersonen/erna den närmaste tiden i din bok.
Vecka 35 Onsdag 28/8
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Vilka karaktärer finns med i boken och i vilken miljö utspelar sig handlingen?
Vecka 36 Onsdag 4/9

  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Återberätta vad som har hänt i boken hittills och skriv en egen tanke om det du läst, dvs. gör en reflektion.

Vecka 37 Onsdag 13/9

        1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

       2. Vad säger dig omslaget till boken? Berätta om varför du tror det ser ut så här och vad du tycker om         det. Hur hade omslaget sett ut om du hade fått bestämma?
        
Ta hjälp av:
  • Vad avslöjar titeln?
  • Vad föreställer bilden?
  • Var befinner sig personen/personerna på omslaget? (Om det finns någon)
  • I vilken situation eller sammanhang befinner sig personerna? (Om det finns någon)
  • Vilka färger och typsnitt används i titeln? och varför? Vad associerar du till?
Vecka 38 Onsdag 18/9
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Beskriv en speciell händelse från boken och skriv en egen tanke om händelsen.

Vecka 39 Onsdag 25/9
1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Beskriv miljön. Var i världen utspelar sig händelserna i din bok? Hur ser där ut? Hur luktar där? Hur låter det? Använd adjektiv och bildspråk (liknelser och metaforer).

Ett exempel på en mening med många adjektiv:
En snabb röd bil, for med en hastighet så träden vek sig och lämnade dammoln efter sig. Däcken tjöt och luften fylldes av bränt gummi. Flickan som satt i bilen bredvid föraren, kramade handväskan i knät så den blev platt och innehållet i den blev skrynkligt och obrukbart.

Liknelser 
En liknelse är ett bildligt uttryck. En liknelse har jämförelseord utsatta, exempelvis ”som”, ”liksom” eller ”såsom”. Exempel på liknelser är: ”Platt som en pannkaka”, ”Arg som ett bi”, ”Hungrig som en varg”, ”Snabb som en vessla” eller ”Du har ett hjärta av guld”.

Metaforer
En metafor innehåller däremot ingen jämförelse – utan är ett bildligt uttryck där jämförelseord saknas. Styrkan med metaforer är att de visualiserar begreppen och gör dem tydligare.
Exempel på metafor: "Du är en klippa", ”Det är dystra miner på börsen i dag”, ”Livet är en resa” eller ”Att hamna på efterkälken”.

Vecka 40 Onsdag 2/10
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Välj ut ett citat (en eller ett par meningar) ur din bok och berätta om varför du valde just det citatet. Du kan även välja ett känt citat och motivera varför det passar till din bok.
Att citera innebär att ordagrant återge vad någon har skrivit eller sagt. Citaten bör vara få och väljas med eftertanke. Korta citat sätts inom "citattecken".




Vecka 41 Onsdag 9/10
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Bok och bild - Välj en liten bit text, en replik, en karaktär, någon händelse eller en känsla ur den bok du läser och välj en bild som passar till. Rita en bild eller hitta en bild på nätet. Presentera bilden och förklara den koppling du ser mellan den och handlingen i din bok.


Vecka 42 Onsdag 16/10
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
  2. Berätta om något du läst hittills. Vilken känsla skulle du koppla till just detta du läst? -Rädsla, trygghet, värme, kyla, sorg, glädje, ångest, skam, längtan, hopp, tacksamhet... eller något annat. Varför valde du just den känslan?
Vecka 43 Onsdag 23/10
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Om du var tvungen att lägga till en karaktär i din bok, hur hade den personen sett ut och vad hade hänt runt den personen? Använd dig av det som står i rutan: "Utanpå, inuti,omkring."

Vecka 44 Höstlov


Vecka 45 Onsdag 6/11
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
  2. Du är en reporter på en tidning. Gör en intervju med huvudpersonen i din bok.

Vecka 46 Onsdag 13/11
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
  2. Skriv och berätta vilka likheter och vilka skillnader det är på dig och  huvudpersonen i din bok. Det kan vara allt från utseende, ålder, utbildning, familj, bostad, ekonomi, husdjur, sport eller hur vardagen ser ut hos er.


Vecka 47 Onsdag 20/11
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
  2. Välj någon sorts musik som du tycker har koppling till boken du läser. Presentera musiken och förklara vilken koppling du ser.

Vecka 48 Onsdag 27/11
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
  2. Välj ut två substantiv, två adjektiv och två verb ur din bok. Berätta varför du valde just dessa ord och vilken betydelse de har för bokens handling.
Substantiv är namn på ting till exempel boll och ring. Enett eller flera framför.
Adjektiv är hur man är till exempel röd och kär. Beskrivande ord.
Verb är sådant man kan göra till exempel tuta och köraAtt före i grundform (ex.att springa).


Vecka 49 Onsdag 4/12

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Är det demokrati eller diktatur där huvudpersonen i din bok befinner sig? Om det inte framgår, får du föreställa dig att där antingen är diktatur eller demokrati. Bestäm dig för vilket, om du inte vet. Beskriv hur det i så fall märks/ser ut i samhället i din bok!

Vecka 50 Studiedag

EXTRAS
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
  2. Ta några foton som visar vad din bok handlar om, eller hitta en bild på nätet. Skriv några rader på läsloggen som förklarar hur bilderna hänger ihop med bokens innehåll.
  1. Mellan vilka sidor har du läst idag? 
  2. Berätta och beskriv  utifrån din bok något av orden och begreppen: Nativitet, Mortalitet, Spädbarnsdödlighet, BNP, HDI, Ekologiskt fotavtryck, Bistånd, Pension, Förväntad livslängd, Urbanisering, Levnadsstandard, Tillgång till rent vatten, Hållbar utveckling, Migration, Demografi, Befolkningsutveckling, Push-och pullfaktorer, fattigdom, utbildning...

tisdag 13 augusti 2024

Så styrs Sverige, Demokrati år 8

 

Så styrs Sverige


Demokrati

Grundläggande begrepp


Demokrati:
 Folket bestämmer, direkt eller indirekt.

Diktatur: Staten styrs av en eller flera personer som INTE är folkvalda. Folket får INTE tycka och tänka som de vill.

Majoritet:
 De flesta av de som röstar. Vid röstningar används oftast majoritetsprincipen där det förslag som får flest röster vinner.

Grundlagar:
 Lagar som visar hur landet ska styras och fungera. En grundlag är mycket svårare att ändra än andra lagar.

Riksdag:
 Där landets folkvalda samlas och fattar beslut (diskuterar och bestämmer olika saker, främst lagar). I Sverige finns 349 platser i riksdagen. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera regeringen så att de sköter sig och inte gör saker som de inte får.

Regering: Förenklat gäller att de politiska partier som har flest platser i riksdagen (majoriteten av de 349 platserna) bildar regering. Regeringen styr landet men granskas av riksdagen. I Sverige leds regeringen av en statsminister. Statsministern har många ministrar till sin hjälp att styra landet, t.ex. utrikesminister, finansminister, jordbruksminister m.fl.

Statsskick:
 På vilket sätt ett land styrs. Det handlar om huruvida man har monarki (kung/drottning) eller republik(president) samt om landet är en demokrati eller en diktatur.

Parlamentarism:
 Riksdagens 349 platser fördelas efter valresultatet och alla beslut måste röstat igenom av Riksdagen.

Representativ demokrati:
 Indirekt demokrati där folket väljer ut vilka som ska representera dem och bestämma, t.ex. i riksdagen (inne i riksdagen har man däremot direkt demokrati).

Direkt demokrati:
 Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet eller i riksdagen. Majoriteten ”vinner”.

Kommun:
 Det närmsta området runt en tätort. I Sverige finns idag (2019) 290 kommuner. En kommun har ansvaret för politiska frågor och beslut som berör tätorten och området runt omkring.

Landsting/region:
 Flera kommuner inom ett område samarbetar kring politiska frågor som kan lösas bäst genom gemensamma satsningar, som t.ex. kollektivtrafik och sjukvård.

Yttrandefrihet:
 Yttrandefriheten är vår viktigaste grundlag (dvs. en lag de styrande INTE kan ändra så lätt). Med yttrandefrihet menas att ALLA i samhället får tycka och tänka som man vill utan att bli straffad, och att massmedierna övervakar och granskar alla de som styr i samhället (politiker, företag m.m. som har mycket makt). För att det ska kunna råda yttrandefrihet måste det även råda tryckfrihet, alltså att man även i skrift får uttrycka sig fritt.

Myndigheter: De som har ansvar för att genomföra riksdagens beslut ute i samhället exempelvis Polismyndigheten, Skatteverket, Trafikverket, Skolverket


ARBETSOMRÅDETS KÄRNA


OM DU KAN FÖRKLARA BILDERNA OCH BEGREPPEN HAR DU GRUNDLÄGGANDE KOLL



GRUNDLAGAR


SÅ STIFTAS LAGAR





Del 1
Demokratins grunder

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

All offentlig makt utgår från folket

Att Sverige ska vara ett demokratiskt styrt land är något som känns självklart för de allra flesta. Vårt land har en historia med ett stabilt folkstyre sedan länge. Det finns av tradition en stark tro på demokratiska värden. Med vi kan ändå inte ta demokratin för given, eftersom det händer att antidemokratiska rörelser får gehör för sina idéer. Vi måste alla ta ansvar för demokratin och förvalta den genom att använda vår rösträtt. För att kunna göra det behöver vi sätta oss in i de frågor som våra folkvalda representanter driver i demokratins namn.

Frågor om demokrati har diskuterats i flera tusen år. Men det finns ingen definition av demokrati som alla i hela världen skulle kunna ställa upp på. Däremot finns det vissa saker som väldigt många är överens om kännetecknar en demokrati, till exempel människors lika värde och rättigheter, fri åsiktsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet, likhet inför lagen och rösträtt.


RÄTT TILL DIN ÅSIKT


En viktig grund för demokrati är att alla ska ha samma rättigheter och behandlas lika inför lagen.

Rösträtten är central men också rätten att uttrycka sin åsikt och sprida sina tankar, idéer och känslor. Rätten att ge ut en tidning utan att en myndighet i förväg granskar innehållet, är ett exempel på detta.

I Sverige är våra demokratiska friheter och rättigheter beskrivna i våra fyra grundlagar. Två av dessa, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, beskriver rättigheterna för yttrandefriheten i press, radio, tv och på webbplatser. 

Rätten att demonstrera har stöd i regeringsformen.

Folkstyre och parlamentarism

Folkstyre innebär att alla myndiga personer i ett land har rösträtt och väljer vilka som ska representera dem i valda församlingar, som riksdag, landsting och kommun. Det är majoriteten som bestämmer i en demokrati. Men det är viktigt att komma ihåg att minoriteten också har demokratiska rättigheter. Majoriteten får aldrig förtrycka minoriteten.

I Sverige har vi en parlamentarisk demokrati. Det innebär att regeringen är beroende av riksdagens stöd för att kunna styra landet. Riksdagen kan bestämma hur länge en regering får sitta kvar vid makten. Om en regering inte har stöd av riksdagen kan den fällas i en förtroendeomröstning. Den här principen kallas för parlamentarism.

Demokrati fungerar bäst

Det finns mängder av avskräckande exempel på regimer som har förtryckt och terroriserat människor. I diktaturer kan man sättas i fängelse eller i koncentrationsläger för sina åsikters skull eller för att man tillhör en viss befolkningsgrupp. Historien visar att demokratiska statsskick bäst skyddar individens frihet och mänskliga rättigheter. Och att demokrati och fred ofta råder när människor i olika länder har kontakt och bedriver handel med varandra.

MEN SKYLDIGHETER DÅ?


Som medborgare i en demokrati har du en mängd rättigheter men också vissa skyldigheter. Här nedanför hittar du exempel på sådant som kan ses som skyldigheter i en demokrati.

  • Följa demokratiska beslut på alla nivåer exempelvis våra lagar.
  • Respektera människors rätt att uttrycka sina åsikter.
  • Visa hänsyn till dina medmänniskor.


Klicka för större bild

Källor:
SO-rummet.se
demokratiindex.weebly.com


Del 2

Så styrs Sverige

 
 
Digital guidad tur i Riksdagen 
 
 
Film om ett arbetsår i Riksdagen
 
 


Riksdagsval: Vart fjärde år har vi val till riksdagen, landstinget och till kommunerna, det vill säga år 2018, 2022, 2026 och så vidare. Valdagen infaller alltid på den andra söndagen i september. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i riksdagsvalet.


Riksdagens arbetsår: Riksdagen samlas till ett riksmöte första tisdagen i oktober. Riksmötet som är riksdagens arbetsår, pågår till nästa riksmöte börjar i oktober följande år. Förr i tiden samlades riksdagen mer sällan men man har behållit namnet riksmöte även om man idag arbetar under större delen av året.

När riksdagen samlas för första gången efter ett val väljer ledamöterna talman och vice talmän.
Talmannen leder riksdagens arbete och kammarens sammanträden. Talmannen får inte delta i debatterna eller rösta när olika ärenden ska avgöras. Vid en eventuell regeringsbildning är det talmannen som leder förhandlingarna och lägger fram ett förslag för riksdagen om godkännandet.

Utskott: Riksdagsledamöterna fattar tusentals beslut varje år. Naturligtvis kan ingen riksdagsledamot sätta sig in i alla dessa ärenden. Därför finns det 15 utskott för olika områden.

De 349 riksdagsledamöterna delas upp på dessa utskott. Vissa koncentrerar sig på frågor som handlar om miljön medan andra specialiserar sig på frågor som berör skolan. I varje utskott sitter 17 riksdagsledamöter.

Utskottens sammansättning ska i princip spegla partiernas styrka i riksdagen. Stora partier får fler ledamöter i utskotten än mindre partier.

Exempel på utskott är utbildningsutskottet, skatteutskottet, försvarsutskottet, jordbruksutskottet, kulturutskottet och arbetsmarknadsutskottet.

Det viktigaste arbetet sker i utskotten. Det är där alla förslag ska bearbetas. När ett utskott ska komma med ett förslag hur en fråga ska lösas tar man först kontakt med experter och organisationer som kan detta ärende för att få idéer

I utskotten förekommer det ofta att man kompromissar(hittar en lösning som känns okej för båda sidor) med andra partier som sitter i utskottet. Kompromisser är viktiga i det politiska arbetet i Sverige, eftersom det sällan finns ett parti i riksdagen har mer än 50 % av platserna i riksdagen och egen majoritet. Därför måste man göra upp och komma överens med politiska motståndare.

När utskottet har klarat av sitt arbete lämnar man ett förslag (betänkande) till riksdagen. Därefter diskuteras förslaget i kammaren (som också kallas plenisalen) som är den sal där de 349 riksdagsledamöterna har sina bestämda platser.

Beslut i riksdagen: Därefter sker en omröstning. Ett beslut som riksdagen tar utan omröstning kallas acklamation. Det innebär att alla, eller nästan alla svarar ja, när talmannen frågar om förslaget antas.

I frågor där oenigheten är stor blir det någon som begär röstning, votering. Voteringen kan gå till så att ledamöterna får resa sig om de vill rösta ja till ett förslag.

Oftast blir det dock rösträkning. Vid varje sittplats finns röstknappar för ja eller nej eller avstår. På ljustavlor bakom talmannen visas snabbt resultatet av omröstningen. Säger en majoritet av ledamöterna ja till utskottets förslag får regeringen i uppdrag att genomföra förslaget.


Statsminister och statsråd: Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda en regering kallas för statsminister. (Det är statsministern som utser vilka personer som ska ingå i regeringen). Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar.

Monarki: Sverige är en monarki. Det innebär att en kung eller en regerande drottning är landets statschef. Sedan 1810 är det släkten Bernadotte som har varit statschefer. Statschefen har ingen politisk makt. Kung Carl XVI Gustav deltar inte i regeringens sammanträden.

Kungens uppgift: Kungens viktigaste uppgift är att representera Sverige som dess statschef. Han tar emot främmande länders sändebud, och genomför statsbesök i andra länder.

Regeringen: Regeringens uppgift är att styra landet. Det innebär att den skall genomföra riksdagens beslut. Regeringen planerar för hur man vill styra landet och lämnar förslag till riksdagen, men det är riksdagens om beslutar.


Parlamentarism: Sverige är en parlamentarisk demokrati. Med det menas att regeringen måste ha stöd eller i alla fall godtas av de flesta i riksdagen. Man säger att regeringen skall ha riksdagens förtroende. Det partiet med som fått flest röster i valet kan alltså inte utropa sig till vinnare och ensamt bilda regering. Regeringen måste ha stöd av Riksdagen.


Majoritetsregering: Enklast blir det om ett eller flera partier har fler platser i riksdagen än de andra partierna tillsammans. Det partiet kan då bilda en majoritetsregering. Det är väldigt ovanligt att ett parti ensamt har egen majoritet och kan bilda en majoritetsregering.


Minoritetsregering: Ett eller flera parti er tillsammans få bilda minoritetsregering om det får mindre än hälften av rösterna. Det måste då lita på att kunna få stöd av andra partier i riksdagen för att kunna regera. Så är det med vår nuvarande regering.


Koalitionsregering: Om inget parti är tillräckligt stort, kan två eller flera partier slå sig ihop för att få majoritet och bilda en så kallad koalitionsregering. Detta är vanligt i Sverige numera.


Samlingsregering: I ett utsatt läge kan alla partier gå samman och bilda en regering, detta är en så kallad samlingsregering . Senast vi hade detta var under andra världskriget, då samtliga partier utom kommunisterna ingick i regeringen.


Talmannen: Talmannen är ordförande och leder arbetet i riksdagen. Det är talmannen i riksdagen som ger uppdraget att bilda en regering till någon av partiledarna. Budet går till den partiledare som bedöms ha den största möjligheten att bilda en regering som de kan få godkänd i riksdagen.


Statsministern och statsråden: Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda regeringen kallas för statsminister. Det är statsministern som utser vilka personer som skall ingå i regeringen. Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar.


Ministrar och departement: De flesta av regeringens medlemmar är också chefer för var sin avdelning eller departement.


När ett beslut är fattat i riksdagen är det regeringens uppdrag att genomföra detta. Det mesta av arbetet utförs i departementen, men regeringen brukar samlas en gång i veckan till regeringssammanträde där man formellt fattar beslut. Statsministern har inget departement, men han har hjälp av statsrådsberedningen som består av politiska medhjälpare samt experter.


Exempel på departement är utbildningsdepartementet, bostadsdepartementet, försvarsdepartementet, utrikesdepartementet och miljödepartementet.

Departementen ska hjälpa till att ta fram nya propositioner och se till att de beslut som riksdagen har tagit genomförs. 

De flesta personer som arbetar på departementen är anställda och har kvar sina arbeten även om regeringen måste avgå efter ett förlorat val.



Blockpolitik: När riksdagens partier samlas i två block som politiskt står mot varandra.



Vågmästare: När ett parti får stor makt genom att kunna stödja det ena eller andra blockets politik. Partiet kan då få stort inflytande trots få mandat men har ingen möjlighet att driva igenom egna förslag utan stöd från något av blocken. Begreppet kommer ifrån att man liknar politiskt beslutsfattande vid en gammaldags balansvåg med två vågskålar som kan tippas åt det ena eller andra hållet.


Politiska ideologier



Begreppa https://app.begreppa.se/videos/historia/politiska-ideologier/konservatism-socialism-och-liberalism

Frågor

1. Hur ofta har vi val till riksdagen och hur många ledamöter sitter i riksdagen?
2. Vilka får rösta i riksdagsvalet?
3. Förklara vilken funktion/vilka arbetsuppgifter talmannen har.
4. Förklara vilken funktion/vilka arbetsuppgifter statsministern har.
5. Varför har riksdagen olika utskott och vad jobbar de med?
6. Varför har vi departement och vilket arbete utförs där?
7. Förklara varför kompromisser i utskotten ofta är nödvändiga i politiskt arbete.
8. Förklara vad votering och acklamation i riksdagen är.


Ännu fler begrepp att träna på


Från förslag till lag 
regering, riksdag, parlament, parlamentarism, utskott, departement, votering, ministrar, talman, 349 riksdagsledamöter, statsminister, minoritet/majoritet, proposition, motion, utskott, partier, lagar, demokrati,
diktatur, grundlagar, folkomröstning
Demokrati och ideologier
mänskliga rättigheter, monarki, republik, statschef
opinion, representativ demokrati direkt demokrati, politik, rösträtt, fria val, flerpartisystem, valsedel,
4%-spärren, misstroendevotum, regeringskris
4 grundlagar, (regeringsformen/successionsordningen/tryckfrihetsförordningen/yttrandefrihetsgrundlagen)
medborgerliga rättigheter, kompromiss, folkomröstning, offentlig-privat, blockpolitik, mandat, allmän, kammare, statsråd, vågmästare, majoritetsregering, minoritetsregering, koalitionsregering, samlingsregering.
kommun, kommunfullmäktige, kommunstyrelse,  nämnder, landsting,
acklamation, plenisalen, skatt
ideologier, kommunism, socialism, liberalism, konservatism, fascism, nationalism, feminism, ekologism

Övriga begrepp:
remiss, betänkande, omröstning, verkställa beslut,
budget, censur, yttrandefrihet, tryckfrihet, opposition,
författning, kollektivt, klassamhälle, reform, revolution, regeringsparti, utjämnande skatter, privat,
privatiseringar, författning, kvotering, enhetsstat, förbundsstat,

EU
EU, lobbying, ministerrådet, europaparlamentet, EU-kommissionen, euro,
maktdelningsprincipen, propaganda, diskrimineringsgrunderna

Tala - öva inför NP

            Tala                    Övning 1 " En oväntad vänskap " Del 1 Idag börjar vi arbetet med muntliga övningar inför NP. ...