Litteraturhistoria, Renässansen - en ny tid i Europa

 

Renässansen – en ny tid i Europa

Renässansen var en litterär och kulturell epok som började på 1300-talet och spreds i Europa under 1400- och 1500-talen. Ordet renässans betyder pånyttfödelse. Antikens historia, konst och byggnadsverk studeras. Man gräver fram texter av glömda filosofer och författare från antiken, översätter och lusläser dem och man tar starka intryck. Under denna tid började människor tänka mer själva och intressera sig för kunskap, vetenskap och konst. Fokus flyttades från Gud till människan, vilket kallas humanism.

En viktig händelse var att Johannes Gutenberg införde boktryckarkonsten på 1400-talet. Det gjorde att böcker kunde spridas snabbare och billigare, så fler människor lärde sig läsa. 

En betydelsefull person vid samma tid var Martin Luther,  en tysk munk. År 1517 skrev han sina 95 teser, där han kritiserade
kyrkan f.a. för att kyrkan tog betalt för avlatsbrev, som skulle göra så att människor slapp hamna i det brinnande helvetet efter sin död. 

Tack vare  boktryckarkonsten kunde hans texter spridas snabbt till många människor. Martin Luther satte igång något som kom att kallas för reformationen. Reformationen var en religiös förändring som började på 1500-talet, under renässansen. Den handlade om kritik mot den katolska kyrkan. Många tyckte att kyrkan hade för mycket makt och att, den skamligt nog, tog betalt för förlåtelse av synder.

Martin Luther översatte också Bibeln till tyska, så att vanliga människor kunde läsa den själva. Reformationen ledde till att den protestantiska kyrkan växte fram och förändrade Europa för lång tid framåt. I Sverige såg Gustav Vasa till att alla hushåll fick en bibel på svenska, vilket påverkade både religionen och det svenska språket.

Astronomen och vetenskapsmannen Nicolaus Copernicus bevisade att jorden kretsar runt solen och inte tvärtom. Han kom med en ny världsbild, den den heliocentriska modellen. Kyrkan höll fast vid den gamla uppfattningen om att jorden stod stilla i centrum av universum. Copernicus sa också att jorden snurrar runt sin egen axel, vilket förklarar dag och natt.

En av de mest kända renässansmänniskorna är Leonardo da Vinci. Han var ett italienskt universalgeni. Han var inte bara verksam som konstnär utan också som arkitekt, ingenjör, uppfinnare, naturforskare, matematiker, musiker och filosof. Leonardo da Vinci tillhör renässansens mest betydelsefulla gestalter. Han är mest känd för målningen Mona Lisa samt muralmålningen Nattvarden från 1498.

Renässansförfattare

Renässansen var alltså en tid då litteratur, drama och vetenskap utvecklades snabbt och lade grunden för det moderna samhället. Inom litteraturen blev språket mer personligt och verklighetsnära. Författare skrev om kärlek, makt, liv och död. William Shakespeare från England är den mest kända dramatikern från renässansen. Han skrev pjäser som Romeo och Julia, Hamlet och Macbeth, som fortfarande spelas i dag.

I Spanien skrev Miguel de Cervantes romanen Don Quijote, som räknas som en av världens första moderna romaner. Den handlar om en man som drömmer om att vara riddare och blandar fantasi med verklighet.

I Sverige nämns ofta Georg Stiernhielm, som levde i slutet av renässansen. Han skrev dikten Hercules, där en ung man måste välja mellan ett lätt och ett svårt liv. Hercules är en allegori över dygden och lasten, där hjältens val står mellan Fru Dygd och Fru Lusta.

Miguel de Cervantes

Miguel de Cervantes Saavedra, född 29 september 1547 i Alcalá de Henares, Kastilien, död 23 april 1616 i Madrid. Cervantes var en spansk författare och Spaniens nationalskald. Förattaren är framförallt känd för sitt verk Don Quijote (Don Quijote de La Mancha). Romanen handlar om riddaren av den sorgliga skepnaden och hans väpnare Sancho Panza. Den är en dråplig parodi på samtidens populära riddarromaner och stilbildande för den västerländska romankonsten.

Den spanska riddaren Don Quijote är huvudpersonen i Miguel de Cervantes berömda roman. Don Quijote är en fattig adelsman som förläser sig på ärofyllda riddarromaner och därför drar ut i världen för att upprätthålla romanernas ideal. 

Med huvudet förvridet av riddarromanernas höviska innehåll ser han därför inte världen för vad den är och rider iväg på sin gamla magra häst Rosinante. På resan har han sällskap av sin väpnare, bonden Sancho Panza som rider på åsnan Rucio. 

Don Quijote har som mål att visa prov på ridderlighet och han slogs mot väderkvarnar i tron att de var jättar. Tanken var att vinna sin älskade Dulcineas (från spanska ordet för "söt") kärlek. Dulcinea är en är en fantasibild som Don Quijote skapat, baserad på en vanlig bondflicka vid namn Aldonza Lorenzo, vilken han döper om och tillber utan hennes kännedom.  

William Shakespeare

William Shakespeare, född 1564 i Stratford-upon-Avon, Warwickshire var en engelsk dramatiker, poet och skådespelare. Många anser honom vara inte bara Englands nationalskald utan också världslitteraturens främste dramatiker genom tiderna. Man vet ganska lite om William Shakespeares liv. När han var 18 år gifte han sig med Anne Hathaway och de fick tre barn. 

I 25-årsåldern kom han till London där han arbetade som skådespelare och skrev sina första pjäser. Han blev ganska snart en känd teaterman och kunde bygga en egen teater åt sig och sin trupp. Teatern kallades Globe Theatre och invigdes 1599. Efter 20 år i London drog William Shakespeare sig tillbaka till Stratford-upon-Avon där han dog 1616. 

Att William Shakespeares pjäser har blivit så uppskattade och fortfarande spelas beror bland annat på att hans personer är så sammansatta. Den onde är inte alltigenom ond utan också en olycklig människa. Den gode kan vara självgod och den rättvise kan vara omänskligt hård. 

Men att pjäserna fått så mycket uppmärksamhet beror också på att språket är så rikt, naturligt och uttrycksfullt. Många repliker ur dem har blivit kända uttryck som man använder än i dag. Några exempel från Hamlet är: ”Ur led är tiden”, ”Jag vädrar morgonluft” och ”Att vara eller inte vara, det är frågan”.

William Shakespeare skrev många pjäser och dikter som kallas sonetter. Man brukar dela in dramerna i fyra grupper: komedier, tragedier, historiska krönikespel och sagospel.

Komedier

Komedierna är roliga pjäser. De bygger ofta på förväxlingar av personer eller något annat missförstånd som klaras upp i slutet. I till exempel En midsommarnattsdröm förvandlas hantverkaren Botten vävare till en åsna som älvadrottningen Titania förälskar sig i. 

Flera av komedierna har också allvarliga inslag, till exempel Köpmannen i Venedig där den grymme penningutlånaren Shylock också är en mycket olycklig människa. Två andra kända komedier är Trettondagsafton och Som ni behagar.

Tragedier

Tragedierna är sorgespel där människor dör, ofta på grund av missförstånd. De mest kända tragedierna är Hamlet, Romeo och Julia och Othello.

Hamlet utspelas i Danmark och huvudpersonen är prins Hamlet. Han är son till den avlidne kungen och får reda på att hans far blivit mördad av sin bror som är den nye kungen och har gift sig med Hamlets mor. Hamlet vill hämnas genom att döda sin farbror. Hans planer upptäcks och efter en rad missförstånd dör flera människor, även Hamlets älskade som heter Ofelia. Till slut dör även Hamlet själv.

I Romeo och Julia förälskar sig två ungdomar i varandra, men deras släkter är fiender vilket ställer till problem. Dessutom råkar de ut för en del olyckliga händelser som leder fram mot en katastrof. Othello handlar om en man som blir lurad att tro att hans fru bedrar honom vilket leder till att han stryper henne och till slut tar sitt eget liv. Två andra tragedier är Kung Lear och Macbeth.