Läslogg år 7 ht 2025/2026

 

Läslogg år 7 ht 2025

Att läsa en god bok är som balsam för själen!

Det finns gott om studier som visar att läsning inte bara gör att du kan ta in mer kunskap, öka
ditt ordförråd och i och med det bli en bättre skribent. Dessutom kan läsning bidraga till:

• minskad stress
• att hålla hjärnan skarp
• att öka koncentration och fokus
• förbättra minnet
• att träna ens fantasi
• att öva förmågan till kritiskt tänkande
• att öka empati och inkännande
• att ge bättre sömn

Källor:
https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../skolbibliotekarie/stark-elevers-sprakliga-formaga
https://battrehalsa.nu/13-anledningar-till-varfor-du-borde-lasa-bocker-oftare/
https://www.femina.se/halsa/10-anledningar-till-att-lasa-bocker-varje-dag/575046

Bedömning

Nivå 0 - Ej underlag för bedömning

Har du glömt att publicera din uppgift, varit ledig eller var du sjuk? Alternativt inte gjort klart. Använd studieverkstad för att ta igen missade delar.

Nivå 1

Du håller en ok nivå på din text, men försök utveckla den. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Korrekturläs så att du inte missar exempelvis stor bokstav, punkt och stavning.

Nivå 2

Du håller god nivå på din text, men försök utveckla den vidare. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Motivera det du tycker.

Nivå 3

Du håller hög nivå på din text. Bra! Fortsätt så! Du använder ett bra och korrekt språk och du motiverar dina ställningstaganden.

Du ska få läsa och skriva en läslogg vid varje lästillfälle.

Gör så här:

1. Läs i ca 30 min. 
2. Gör veckans uppgift.
3. Berätta för din kamrat vad du skrivit.

Tänk på att dina läsloggar är viktiga! De visar inte bara din läsförståelse, utan även dina åsikter, tankar, reflektioner samt din analysförmåga.

När du skaffat en ny bok:

1. Presentera din bok: titel, författare och utgivningsår. Berätta om boken ingår i en serie, har blivit filmatiserad eller om den fått något pris. Presentera även författaren.
2. Vad har du för förväntningar på boken? 

Vecka 34 fredag 22 augusti 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Presentera din bok: titel, författare och utgivningsår. Berätta om boken ingår i en serie, har blivit filmatiserad eller om den fått något pris. Presentera även författaren.
3. Vad har du för förväntningar på boken? 

Vecka 35 fredag 29 augusti 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Leta upp bilder på nätet eller ta egna bilder som visar vad din bok handlar om. Skriv utförligt i läsloggen som förklarar hur bilderna hänger ihop med bokens innehåll.

Vecka 36 fredag 5 september

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Återberätta vad som har hänt i boken hittills… och skriv en egen tanke om det du läst. 

Vecka 37 fredag 12 september

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Välj ut en eller ett par meningar ur din bok och citera det. Det betyder att du ordagrant återger det som står. Sätt citattecken runt dina meningar. Berätta om varför du valde just det citatet. 

Att citera innebär att ordagrant återge vad någon har skrivit eller sagt. Citaten bör vara få och väljas med eftertanke. Citat markeras grafiskt. Korta citat sätts inom "citattecken".

Vecka 38 fredag 19 september

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Om du hade varit författare och skrivit den bok du läser, vilken karaktär i boken hade du varit mest stolt över? Varför då?

Vecka 39 fredag 26 september

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Passar omslaget till boken? Motivera varför/varför inte! Hur hade du velat att omslaget skulle se ut?

Vecka 40 fredag 3 oktober

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Du är en reporter på en tidning. Gör en intervju med huvudpersonen i din bok.

 Tips på frågor du kan ställa:

• Vem känner dig bäst? Varför?
• Vilket ställe på jorden tycker du mest om?
• Vad är du rädd för?
• Vilken superkraft skulle du vilja ha?
• När lärde du dig senast något nytt?
• Vad står på din bucket list, dvs vad vill du uppleva innan du dör?
• Vilket ämne skulle du kunna prata om i timmar utan att tröttna?
• När gapskrattade du senast? Varför?
• Om du fick träffa vem som helst, död eller levande, vem skulle du välja och varför?
• Vilket land skulle du flytta till om du var tvungen att flytta idag, och varför just det landet?
• Vilka smeknamn har du haft genom åren? Varför?
• Hur hade den här dagen kunnat bli snäppet bättre?
• Vad får dig att bli ledsen och gråta?
• Vad är det absolut konstigaste som någonsin har hänt dig?
• Hur länge har du varit vaken utan att sova som längst?
• Finns det något som gör dig riktigt, riktigt arg?
• Har någon lurat dig rejält någon gång? Vad hände?

Vecka 41 fredag 10 oktober

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Läsa och lyssna:

• Berätta i stora drag vad din bok handlar om för din bänkkamrat. 
• Läs därefter en sida ur din bok högt för din kompis.
• Skriv en kort sammanfattning vad du uppfattat från din kompis bok.

Vecka 42 fredag 17 oktober

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Beskriv utförligt vilka likheter och/eller skillnader som finns mellan en av karaktärerna i din bok och dig själv? 

Vecka 43 fredag 24 oktober

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Om du var tvungen att lägga till en karaktär i din bok, hur hade den personen sett ut och vad hade hänt runt den personen? Använd dig av utanpå, inuti, omkring (se bild).

Vecka 44 LOV 

Vecka 45 fredag 7 november

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Berätta med inlevelse, spänning och/eller humor om en speciell händelse. Det kan vara något kul, spännande eller något hemskt som har hänt i din bok.

Vecka 46 fredag 14 november

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Om du fick möjlighet att förbättra något i din bok, vad skulle du då göra bättre? Förklara hur.

Vecka 47 fredag 21 november

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Välj någon sorts musik som du tycker har koppling till boken du läser. Presentera musiken och förklara vilken koppling du ser.

Vecka 48 fredag 28 november

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Välj en dikt som passar till din bok. Skriv en egen dikt eller gå in på svenskadikter.com  eller Jessicas dikter Berätta utförligt om varför dikten passar till din bok.

Vecka 49 fredag 5 december

      1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

        2. Om en god fe plötsligt hade kommit in i handlingen i din bok, vad hade 

            hon då gjort med sitt magiska spö? Berätta och beskriv!

Vecka 50 fredag 12 december

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Rekommenderar du boken du läst? Varför/varför inte? Motivera ditt svar.

Vecka 51 fredag 19 december - terminsslut

Vecka 2 fredag 9/1

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Vad tänker huvudpersonen mycket på i de sidor du läst idag? Du får föreställa dig och använda din fantasi.

Vecka 3 fredag 16/1

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Skriv om en känsla som huvudpersonen visar här. Hur märks det i texten? Beskriv noga.

Vecka 4 23/1 

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Välj något i din bok som du kände igen dig i i det du läste? Förklara?

Vecka 5 fredag 30/1

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

    2.Tänk dig att du skulle umgås med bokens huvudperson en hel dag. Vad skulle ni göra då? Det kan förstås vara allt från att simma med delfiner till att gräva ett dike. Det viktiga är att du förklarar varför du skulle vilja göra just detta tillsammans med just denna person.

Vecka 6 fredag 6/2

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Om du fick lägga till eller ta bort en karaktär i din bok, vem hade det varit i så fall? Beskriv personen som du lagt till eller tagit bort och varför?

Vecka 7 fredag 13/2

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Tänk dig att huvudpersonen skriver ett brev till sitt framtida jag. Vad skulle stå i det, och varför just detta?

Vecka 8 LOV

Vecka 9 fredag 27/2

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Om du fick ge en karaktär i boken ett råd, vad skulle du säga? Förklara varför just detta råd är viktigt och vad som skulle kunna hända om karaktären följer (eller inte följer) det.

Vecka 10 fredag 6/3

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Välj en karaktär i din bok och placera hen i en helt annan miljö eller situation (t.ex. nutid, skola, krig, fest). Hur skulle personen fungera där? Motivera.

Vecka 11 fredag 13/3

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Om två karaktärer tvingades samarbeta under en dag – hur tror du det skulle fungera? Resonera kring konflikter och möjligheter.

Vecka 12 fredag 20/3

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Finns det någon karaktär som du tror hade haft svårt att fungera i ditt liv eller din vardag? Varför?

Vecka 13 fredag 27/3

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Om boken skulle fortsätta fem år senare, hur tror du huvudpersonens liv skulle se ut? Motivera utifrån hur personen är nu.

Vecka 14 fredag 3/4

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Om boken blev en film: vilken scen är viktigast att ha med och varför just den?

Vecka 15 fredag 10/4

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Om du fick låna en egenskap från en karaktär i boken, vilken hade det varit? Varför just den – och i vilka situationer märks den tydligast i berättelsen?

Vecka 16 fredag 17/4

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Tänk dig att huvudpersonen skriver ett meddelande till sitt framtida jag. Vad skulle stå i det, och varför just detta?

Vecka 17 fredag 24/4

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Om en karaktär i boken plötsligt dök upp i din klass/skola, hur tror du att personen skulle fungera där? Resonera kring beteende, relationer och konflikter.

Vecka 18 fredag 1/5

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Om du fick ställa tre frågor till en karaktär i boken – vilka skulle de vara och varför är just dessa frågor viktiga?

Vecka 19 fredag 8/5

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Tänk dig att varje karaktär i boken bär på en osynlig skylt som visar vad de är mest rädda för. Vad skulle det stå på huvudpersonens skylt – och varför?

Vecka 20 fredag 15/5 LOV

Vecka 21 fredag 22/5

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Hur tar boken upp frågor om till exempel:

• identitet
• rättvisa
• vänskap
• normer
• makt

Berätta och beskriv!

Vecka 22 fredag 29/5

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Skriv och berätta vilka likheter och vilka skillnader det är på dig och  huvudpersonen i din bok. Det kan vara allt från utseende, ålder, utbildning, familj, bostad, ekonomi, husdjur, sport eller hur vardagen ser ut hos er.

Vecka 23 fredag 5/6

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. Tänk dig att du skulle flytta handlingen till en annan tid eller annan värld. Exempel på detta är att man kanske flyttar en berättelse från medeltiden till nutidens Rolfstorp eller från Nutidens London till en fantasyvärld som i Sagan om ringen.

Vad skulle man behöva ändra på?

-Vad skulle folk ha för yrken?

-Hur skulle de bo?

-Vilka utmaningar skulle huvudpersonerna ställas inför? Om det i din bok handlar om en viktig hockeymatch så måste det vara något annat om man flyttar berättelsen till  medeltiden.

Vecka 24 fredag 12/6

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. 

Vecka 25 fredag 19/6

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

2. 

Extras

    

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Om du fick lägga till eller ta bort en karaktär i din bok, vem hade det varit i så fall? Beskriv personen som du lagt till eller tagit bort och varför?

1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)
2. Vilka karaktärer finns med i boken och i vilken miljö utspelar sig handlingen? Beskriv utförligt!

       1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

       2. Rekommenderar du boken du läst? Varför/varför inte? Motivera ditt svar.

        1. Mellan vilka sidor har du läst idag? (Exempel: s.38-76)

        2. Om du fick ändra på en sak i boken, vad skulle du då ändra på? Varför? Och hur blir                det då?

Om jag läser för mitt barn…  Spelar det någon roll?

• Nio av tio ord vi använder har vi lärt oss från skriven text.

• En sjuåring har ett ordförråd på ca 5000 - 7000 ord.

• En sjuttonåring som läst och/eller lyssnat regelbundet till texter har ca 50 000 - 70 000 ord.

• En sjuttonåring som inte läst/lyssnat till texter har endast 15 000 - 17 000 ord.

• Så stor är alltså skillnaden!

• En vuxen behöver ett ordförråd på minst 50 000 ord för sitt dagliga liv, för att kunna hänga med i nyhetssändningar och för att kunna förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar o s v.

• Så visst spelar läsningen roll!

Mats Myrberg, Professor i specialpedagogik, Stockholms Universitet

Ingvar Lundberg, Professor i psykologi, Göteborgs Universitet

Grammatik, ordklasser och satsdelar

 

Formlära-ordklasser

Det finns nio ordklasser

Substantiv ...är namn på ting t.ex. boll och ring (stol, bord, Kalle) 

Adjektiv ...sen oss lär, hurudana tingen är (grön, snygg, liten) beskriver substantivet

Verb ...är nåt som man kan göra, t.ex. se och höra (hoppa, springa, läsa)

Adverb - beskriver verbet (när? var? hur?) Kalle hoppar högt

Pronomen-istället för namn (han, hon, den, min, din, hennes)

Prepositioner (på, i, under, mellan) positioner, läge

Konjunktioner (och, för, men) bindeord

Interjektioner (hallå! oj! aj!) utrop

Räkneord (en, två, tre... första, andra, tredje)

Substantiv, adjektiv, verb kan böjas

Singular-ental (en stol, ett bord)

Plural-flertal (flera stolar, flera bord)

Bestämd form singular (stolen, bordet)

Bestämd form plural (stolarna, borden)

Obestämd form singular (stol, bord)

Obestämd form plural (stolar, bord)

Konkreta substantiv-som man kan ta på eller se (stol, bord, måne)

Abstrakta substantiv- betecknar egenskaper, förhållanden, tillstånd (kärlek, fantasi, känslor)

Geografi, Jordens inre och yttre krafter del 4

 

Jordens endogena och exogena processer 

 

...samt hur dessa formar och förän­drar landskapet.

Jordens inre och yttre krafter del 4

1. Läs texten om Vittring och erosion, nedan.
2. Se på Binogifilm tillsammans (4.31) om Erosion och landskap
3. Fortsätt med din bildspelsquiz - Grundkurs geografi år 7

Vittring och erosion

De viktigaste yttre krafterna är vittring samt erosion som orsakas av vatten, is och vind. Även människan kan fungera som en yttre kraft. De yttre krafterna bryter ner jordytan med en meter på 22 000 år. Om enbart de yttre krafterna skulle få verka skulle de förvandla hela jorden till en jämn slätt på 20 miljoner år. Att så inte sker beror naturligtvis på att de inre krafterna ständigt bygger upp nya höjder och berg.

Vittring

Ordet vittring betyder "nedbrytning av bergarter" och de kan vara av två olika slag: mekanisk vittring och kemisk vittring. En yttre kraft som mekaniskt och kemiskt bryter ner bergarter till mindre partiklar som sten, grus, sand, eller lera. Erosion kan sedan föra bort materialet. 

Exempel på mekanisk vittring är frostsprängning och solsprängning. Frostsprängning uppstår när vatten kommer in i sprickor i berget och sedan fryser till is. Eftersom vatten utvidgar sig då det fryser till is, spränger isen stenen. Solsprängning uppstår vid kraftiga temperaturväxlingar. Efter en kall natt kommer solen med värme, då uppstår det spänningar i berget som kan brytas sönder. Solsprängning förekommer främst i ökentrakter.

Kemisk vittring äger rum i kalkberggrund. I regnvatten finns det små mängder kolsyra. Denna kolsyra löser upp kalkstenen och skapar underjordiska grottor. Ett exempel på en sådan grotta är Lummelundagrottan på Gotland.

Erosion

Nednötning och transport av berg, jord eller annat material på grund av en mekanisk eller kemisk vittring. Erosion kan till exempel orsakas av vind, rinnande vatten, vågor och glaciärer.

Vattnet är den yttre kraft som påverkar jordytan mest. Ett bra exempel är floden Huang He (Gula floden) i Kina. Huang He flyter genom ett område i norra Kina med mycket bördig jord och för med sig massor av slam som gör dess vatten lerfärgat. Därför kallas den för Gula floden. Av den jord som varje år förs ut i havet från Gula floden skulle man kunna bygga en meter hög och en meter tjock mur som gick 23 varv runt jorden.

Bild: Fanghong Gula floden i norra Kina.

Även vindar fungerar som en nedbrytande kraft mot jordytan. Vinderosionen har på många platser förstärkts kraftigt av mänsklig påverkan. Detta gäller framförallt i områden med lite eller ingen växtlighet som skyddar marken. Till exempel platser som har varit utsatta för överbetning av boskap. Vinden kan där föra bort lösa jordavlagringar och transportera dem långa sträckor. I sådana områden kan en öken uppstå och breda ut sig. Berg drabbas också av vinderosion då sandpartiklar som blåser med vinden nöter mot stenen.

Kom du ihåg!

Jordens inre och yttre krafter omformar hela tiden jordens yta. 

• De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och jordskalv som ökar på jordskorpans höjdskillnader. 
• De yttre krafterna består i första hand av vatten, is och vind som slipar ner jordytan. 

Geograf år 7, Jordens inre och yttre krafter - vulkaner

 

Jordens inre och yttre krafter - vulkaner

Onsdag 23/11

1. Läs texten
2. Kolla på Binogifilmer - Vulkaner 4.42, Jordbävningar 4.24 och Tsunamier 5.06

Viktiga ord och begrepp

Jordskorpan, manteln, magma, kärna, lava, aska, Pangea, kontinentalplattor, vulkaner, "Eldringen", jordskalv,  jordbävning, tsunami, vittring, erosion

Vad är en vulkan?

En vulkan ser ut som ett berg med brinnande topp. Det är magma (smält sten) som tränger upp genom jordskorpan. Magman kommer från jordens mantel. Då bildas den heta massa som kallas lava. Tillsammans med lavan kommer ofta heta gaser. Det bildas stora rökmoln blandat med aska. Lavan tränger upp genom ett rör i marken. Röret bildas genom hettan från magman.

På marken kring detta rör bildas en stor hög av stelnad lava. Till slut ser vulkanen ut som ett berg. Vulkanutbrott kan ställa till med stor skada. Hela städer har försvunnit och skogar har brunnit ner. När människor dör under ett vulkanutbrott är det oftast inte av den heta lavan. Lavan rinner långsamt. Det är vulkanens gaser som kan vara mycket giftiga.

Den mest kända staden som gått under är Pompeji i Italien. De flesta vulkaner finns på havets botten. Ett vulkanutbrott under havet kan sluta med att lavan stelnar till en ny ö.

Vulkanutbrott

Jordskorpan på vår planet består av stora plattor. Plattorna sitter ihop som ett pussel. De kallas kontinentalplattor och rör på sig hela tiden. 

Då två plattor glider ifrån varandra kan magma tränga upp. Då bildas ett vulkanutbrott. Alltså är vulkanutbrott vanliga längs plattornas gränser.

I Sverige har vi haft vulkanutbrott. Det var senast för 150 miljoner år sedan. Då låg Sverige där Kanarieöarna ligger nu. Det är för att plattorna hela tiden rör på sig.

Vulkaner hittar man i sprickzonerna där jordskorpans plattor möts. Av jordens flera tusen landvulkaner är
endast 450 aktiva.

Eldringen

De flesta vulkanerna hittar man på havets botten. Stilla havets botten är översållat med ca 10 000 vulkaner. 75 procent av jordklotets aktiva vulkaner ligger i Eldringen. Ringen sträcker sig i en båge i utkanten av Stilla havet längs Asiens, Nordamerikas och Sydamerikas kuster. Här stöter kontinentalplattorna ihop (se karta nedan).

Vulkaner är vår planets säkerhetsventiler. När trycket blir för stort i jordens inre öppnas ”ventilen”, och lava, glödande aska, stenar och gaser kommer ut ur öppningen, som är en spricka i berggrunden. Magman som kommer från jordens mantel har en temperatur på mellan 700 och 1200 grader. När magman kommer ut ur en vulkan kallar man den för lava. Namnet ”vulkan” är taget från romarnas eldgud.

Pompeji

Film: https://sliplay.se/gr/play/products/5693-pompeji-den-sista-dagen 50 min

Mest berömt av alla vulkanutbrott är nog Vesuvius. Vesuvius utbrott förstörde staden Pompeji i Italien år 79 efter Kristus. Också staden Herculaneum gick under. Molnet bestod av aska, stenar och giftiga gaser. Det dödade allt liv som kom i dess väg. Människor och djur verkar ha fallit ihop där de stod. Askan lade sig som ett tjockt lager över städerna. Det dröjde ända tills 1599 innan Pompeji upptäcktes igen. Utgrävningarna i Pompeji pågår fortfarande. Askan har bevarat insidan av stadens hus. Det finns många vackra målningar på väggarna som beskriver livet i Italien under den här tiden. Man hittade avtryck i askan från kropparna av flera människor och djur. Man hällde gips i avtrycken och fick fram hur de sett ut i dödsögonblicket.

Skydd mot vulkanutbrott

Numera bevakas de flesta vulkaner med hjälp av satelliter i rymden. På så sätt kan man få reda på om ett utbrott håller på att hända. Det finns inte mycket att göra för att förhindra utbrottet. På de platser där vulkanutbrott är vanligast har man sprängt upp kanaler i berggrunden. Där kan lavan från utbrottet rinna ner.

Källa: SO-rummet Läs mer på ungafakta.se

Geografi, Jordens inre och yttre krafter del 3

 

Jordens endogena och exogena processer 

 

...samt hur dessa formar och förän­drar landskapet.

Jordens inre och yttre krafter del 3

1. Vi ser en film om Istiden 14 min 
Diskutera i helklass om vilka spår vi har från istiden.
Har du själv sett något spår? Berätta!

2. Gör din egen bildspelsquiz. 

Öva på Ord och begrepp. Se Grundkurs geografi år 7 

• 

Geografi basic 7-9

Geografi basic 7-9

Du ska ha koll på:

Skillnaden mellan naturgeografi och kulturgeografi

Naturgeografi handlar om fysisk geografi, om det vi kan se som t.ex hav, berg, skogar, klimat och väder.

Kulturgeografi handlar bl.a. om hur människan har påverkat jorden, varför människor bor där de bor och hur befolkningen ökar och minskar. Kulturgeografi kan även handla om t.ex. varför det blir jordbävning och vilka konsekvenser den kan orsaka.

Vad är geografi?  3.27

---------------------------------------------------------------------------------------------------------

Skillnaden mellan ett naturlandskap och ett kulturlandskap

Naturlandskap

Ett naturlandskap är ett område som är oberört eller nästan helt opåverkat av mänsklig aktivitet. Här styrs miljön helt av geologiska, biologiska och klimatiska processer.

Kännetecken

Urskogar, fjällområden, orörda våtmarker, öknar och djupa dalar.

Egenskaper

Ekosystemet reglerar sig själv utan mänsklig inblandning, och strukturer som vägar, byggnader eller uppodlad mark saknas helt.

Kulturlandskap

Ett kulturlandskap är ett landskap som människan har omvandlat och präglat genom sin närvaro, sina verktyg och sina levnadssätt över tid.

Kännetecken: Bondgårdar, åker- och betesmarker, städer, vägnät, gruvområden och planterad skog.

Egenskaper: Kräver ofta fortsatt mänsklig påverkan eller skötsel (som betande djur eller slåtter) för att bibehålla sin karaktär. Om människan överger området börjar det långsamt återgå till ett naturlandskap.

------------------------------------------------------------------------------------------------------

Skillnaden på världsdelar och kontinenter

-Världens sju världsdelar Europa, Asien, Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Oceanien och Antarktis).

-Världens sex kontinenter: Nordamerika, Sydamerika, Eurasien, Afrika, Australien och Antarktis. 

En kontinent är inom geografin en stor sammanhängande landmassa. 

7 världsdelar/6 kontinenter

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Klimatzonerna

Klimatzoner (tropiska zonen, subtropiska zonen, tempererade zonen och polarzonen)

-Se filmen Naturen i världen 4.10

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Skillnaden mellan topografiska och tematiska kartor

Topografisk karta Visar den fysiska verkligheten precis som den är på platsen: höjdskillnader (berg och dalar), sjöar, skogar, vägar och byggnader. Syftet är att du ska kunna orientera dig och navigera i terrängen. Den topografiska kartan visar hur landskapet ser ut, medan den tematiska kartan visar fakta om ett visst tema.

Exempel: Fjällkartan (när du ska vandra), orienteringskartan och sjökortet (för båtliv).

Tematisk karta Visar information om ett specifikt ämne eller ett mönster. Själva terrängen tonas ned för att i stället lyfta fram data, färgkoder eller statistik.

Exempel: Väderkartan (visar regn och temperaturer), befolkningskartan (visar var det bor flest människor) och tunnelbanekartan (visar hur linjerna går) eller vilken religion som är vanligast i ett visst område.

Kartprojektion, gradnät, längd och breddgrader

Väderstrecken

Norr, söder, väster, öster

Vad är en kartprojektion och hur anger man läget på en plats? 3.25

Kartan är en bild 3.15

-Kartan, gradnätet och tidszoner (positionssystemet) och koordinater.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Skillnaden på klimat och väder

Väder

är vad som händer utomhus just nu eller under de närmaste dagarna

(t.ex. regn, sol, snö eller vind i morgon).

Klimat

är hur vädret brukar vara i ett område om man mäter det under en lång period (ofta 30 år eller mer).

Enkel sammanfattning av jordens fyra huvudklimat:

1. Tropiskt klimat – Varmt och fuktigt året om. Exempel: Amazonas regnskog.

2. Torrt klimat (Öken) – Mycket varmt på dagen, ont om regn. Exempel: Egypten.

3. Tempererat klimat – Fyra tydliga årstider (vår, sommar, höst, vinter). Exempel: Sverige.

4. Polarklimat – Iskallt nästan hela tiden, täckt av is eller snö. Exempel: Grönland och Antarktis.

-Skillnaden på Klimat och väder 3 min 

-------------------------------------------------------------------------------------------------------

På denna länk kan du läsa mer om:

vändkretsarna, norra och södra halvklotet, positionssystemet, magma, vulkanutbrott, kontinentalplattor, Pangea mm. 

    Pangea

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Du ska kunna förklara:

-Varför det regnar i regnskogen och hur öknar bildas. Se SO-rummet.

-Olika öknar och varför de sprider sig Öken 4.46

-Varför det blåser Vind 3.02 Moln 3 min

-Kort klipp om tromber, tornados och orkaner. 1.25

-Varför regnar det? 5 min

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Hur bildas berg?

Berg bildas främst när jordens kontinentalplattor krockar med varandra. När plattorna trycks ihop har marken ingenstans att ta vägen vägen förutom uppåt – jordskorpan skrynklas ihop och pressas upp i höga bergskedjor, ungefär som när du trycker ihop en duk på ett bord.

De tre vanligaste sätten som berg bildas på:

Plattkrockar (veckberg)

Två plattor krockar och trycker upp marken (t.ex. Himalaya).

Vulkaner

Smält berg (magma) tränger upp från jordens inre, bryter ut som lava och stelnar

i lager över tid (t.ex. Mount Fuji).

Sprickor i marken (förkastningsberg)Jordskorpan spricker och stora block av berg trycks uppåt medan marken bredvid sjunker.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------

Ord och begrepp:

Naturgeografi handlar om naturen och de fysiska processerna på jorden. Helt enkelt hur naturen ser ut och fungerar.

Exempel: 

• berg, hav, floder och klimat 
• hur vulkaner, jordbävningar och väder påverkar landskapet
• hur naturen förändras av t.ex. erosion eller isens rörelser

Kulturgeografi handlar om människan och hur vi använder och påverkar jorden. Enkelt förklarat: Hur människor lever på och formar jorden.
Exempel: 

• hur städer växer fram 
• var människor bor och varför 
• handel, transporter och hur vi använder mark och resurser. 

Plattektonik-geografiskt ord för att kontinentalplattorna rör sig

Geocentrisk världsbild-jorden i centrum, heliocentrisk världsbild-solen i centrum

Yttre och inre krafter (endogena och exogena krafter)

öken, olika öknar,  öknar, stäpper, savanner   inte korrat

kust- och inlandsklimat

passad- och monsunvindar, jordens vindsystem, orkaner, tsunami, tromb

tidvatten, havsströmmar, golfströmmen

regnskog, vändkretsarna, zenit

berg, hav, sjö, flod, å, stad, ort, sund, delta, region, befolkning, vegetationszoner

lövskog, barrskog, odling, bördigt, näringsfattigt, slam

tundra, permafrost, tjäle, Växthuseffekten  

vittring och erosion,  regnskugga, ändmorän och Fjärås Bräcka, horst, Hallandsåsen, 

gravsänka, förkastning

Pangea, vulkanutbrott, meander, korvsjö, delta

Öva på Seterra:

- Nordens länder och huvudstäder (100% rätt).

- De 30 största länderna efter befolkning (100% rätt)

- Europas länder och huvudstäder (minst 85% rätt).

- Europas floder  och bergskedjor (minst 85% rätt).

- Världsdelar (100% rätt).

- Världsdelar och hav (100% rätt).

- Medelhavet länder och öar (75% rätt).

-Världens länder, huvudstäder, berg, bergskedjor, öknar (75% rätt), floder, hav och sjöar i stora drag. Tänk att du åtminstone ska kunna placera en plats i rätt världsdel. 

Tips! "Du måste ha kartan i huvudet!"

Exempel på provfrågor kan vara:

• Vilken stad ligger inte i Europa?

• Vilken bergskedja ligger i Europa?

• Vilket land har kust mot Medelhavet?

• Vilken stad ligger nordligast?

• Vilken ö ligger i Medelhavet?

• Vilken sjö är störst?

• Vilken flod ligger i Europa?

• Vilken världsdel är störst?

• Vilken stad är störst?

• Vilket land ligger närmast USA?

• Vilket land ligger närmast ekvatorn?

• Vilket land har gräns mot Sverige?

• Vilket land ligger närmast Sverige?

• Vilket land ligger i den tempererade zonen?

Dessa geografiska platser ska du ha koll på:

Länder

Egypten, Marocko, Danmark, Ryssland, Indien, Mexiko, Nya Zeeland, Thailand, Tyskland, USA, Argentina Australien, Japan, Libyen, Saudi Arabien, Sydkorea, Indonesien, Paraguay, Irak, Vietnam, Brasilien, Nigeria, Somalia, Portugal, Turkiet, Ghana, Bangladesh, Israel, Kina, Kanada, Frankrike, Italien, Syrien, Madagaskar, Egypten, Marocko, Sydafrika, Gibraltar (Storbr.)

Städer

Madrid, Kairo, Sydney, Moskva, Mexico City, Tokyo, Kapstaden, Mumbai, London, Paris, Oslo, Rom, New Delhi, Rio de Janeiro, Lima, Lissabon, Berlin, Budapest, Kairo, Lagos, Nairobi, Hong Kong, Mumbai, Peking, Bukarest, Belgrad, Malmö, Göteborg, Stockholm, Linköping, Östersund, Sundsvall, Luleå, Umeå, Lund,

Bergskedjor i världen

Appalacherna, Anderna, Himalaya, Pyrenéerna, Alperna, Skanderna, Klippiga bergen,

Floder i världen

Nilen, Mississippi, Amazonfloden, Donau, Rhen, Themsen, Seines, Ganges, Huang He (Gula floden), Indus, Eufrat o Tigris, Po

Öar, sjöar och hav

Sardinien, Malta, Madagaskar, Svalbard, Grönland, Viktoria sjön, Vänern, Östersjön

Svarta havet, Röda havet, Stilla Havet, Norra Ishavet, Indiska Oceanen, Atlanten, Medelhavet, Fyn, Jylland, Gotland, Öland, Orust

Öknar/halvöar/uddar/bukter/vikar/sund

Saharaöknen, Kalahariöknen, Gobiöknen, Arabiska halvön, Godahoppsudden, Kap Horn, Guineabukten, Biscayabukten, Persiska viken, Gibraltar sund, Berings sund

Kul minnesträning

Lär dig världens 10 största länder på 5 minuter!