Grundkurs Industriella revolutionen

 

Grundkurs Industriella revolutionen

 Industriella revolutionen        

Mot slutet av 1700-talet inträffade en stor förändring i England. Människor började tillverka varor med hjälp av maskiner i stället för att bara använda verktyg och handkraft. Den här förändringen brukar kallas den industriella revolutionen.
Anledningen till att industrialiseringen startade just i England var att det i detta land fanns alla förutsättningar som behövs för en industriell revolution, d.v.s. arbetskraft, råvaror, teknik, kapital, energi och en marknad att sälja varorna till.

Kolonier - Ökad handel - Kapital

I samband med att europeiska länder skaffat sig kolonier i andra delar av världen ökade handeln med varor därifrån. Detta gjorde att en ny klass av rika handelsmän växte fram, en klass med stort kapital som de senare kunde investera i industrin när jordbrukets omvandling gjorde det möjligt för denna att växa fram.

Slavhandeln

Slaveri har alltid funnits men i och med att europeiska länder skaffade sig kolonier och handeln ökade spred sig denna då man använde slavarbetskraft i jordbruket i kolonierna.

Handeln med slavar bedrevs framförallt av engelsmännen som hämtade slavarna i Västafrika och fraktade över dem till de europeiska kolonierna i Amerika. Slavhandeln som gick till Amerika brukar kallas triangelhandeln eftersom handelsrutten utgjorde en triangel på kartan.

Fartygen utgick oftast från England där de lastades med krut, gevär, brännvin, tyger och annat. Därefter seglade de till Västafrika där varorna byttes mot infångade slavar som sedan transporterades över Atlanten till kolonierna i Amerika. När skeppen till sist återvände till England var de fullastade med bomull, tobak och socker som hade odlats i kolonierna.

Under 1600- och 1700-talen hamnade de flesta afrikanska slavarna i Brasilien och Västindien. När sedan den industriella revolutionen hade kommit igång och textilindustrins behov av råvaror ökade, blev istället södra USA det vanligaste slutmålet för slavskeppen till följd av det ökade behovet av arbetskraft på bomullsfälten.

Triangelhandel

Jordbrukets omvandling

En viktig orsak till att den industriella revolutionen började i England var att jordbruket förbättrades kraftigt i detta land under 1700-talet. Nu skiftades jorden i många byar. Det innebar att böndernas många små åkerbitar slogs samman så att varje bonde fick en större åker.
Dessutom började många bönder med växelbruk vilket hindrade jorden från att urlakas på näring. De odlade olika grödor olika år på samma mark vilket gav större skördar.

Bild: Natur och Kultur

De tekniska uppfinningarna gynnade bönderna. Bättre plogar hade uppfunnits och många använde en hästdragen såmaskin vilket innebar att fröna placerades i raka led på det djup där de grodde bäst.
Man använde även rovor och klöver som foder till djuren vilket innebar att man kunde hålla mer boskap än förr. Det brittiska jordbruket blev nu så effektivt att människor blev arbetslösa och kunde gå till industrin. Förändringarna medförde att jordbruket under 1700-talet blev mycket effektivare.

Befolkningen ökar
Ökad tillgång på mat och bättre hygien gjorde att befolkningen ökade snabbt i England. Under 1800-talet ökade befolkningen från 9 till 33 miljoner. De som inte behövdes inom jordbruket begav sig till de nya industrierna i städerna. Den stora folkökningen gjorde att det blev en ökad efterfrågan på varor under 1800-talet, vilket gynnade de nya industrierna.

Textilrevolutionen
Den industriella revolutionen började inom textilindustrin. Tidigare satt kvinnorna i hemmen och spann ull till garn framför spinnrockarna. En del män satt i sina hem och fick garn och vävstolar av förmögna köpmän (så kallade Förläggare).   Men när efterfrågan ökade måste tekniken förbättras och det skedde först med vävtekniken. 1733 uppfanns den så kallade Flygande skytteln. En skyttel använder man för att föra tråden genom varpen när man väver tyg. Med den flygande skytteln gick vävningen dubbelt så snabbt som tidigare. Nu försökte man göra spinningen effektivare.

Spinning Jenny
På 1760-talet uppfann James Hargreave den första spinnmaskinen som fick namnet Spinning Jenny, efter uppfinnarens dotter. Med den kunde man spinna åtta trådar samtidigt. Med de gamla spinnrockarna kunde man bara spinna en tråd åt gången.
Men det tyckte inte spinnarna om. Spinnarna stormade Hargreaves verkstad och slog sönder alla hans maskiner. Men Hargreaves flyttade till en annan stad där han gjorde Spinning Jenny ännu bättre.
Så småningom förbättrades tekniken ytterligare och en del spinnmaskiner kunde spinna över hundra trådar samtidigt. Dessa maskiner drevs först med vattenhjul och senare med ångmaskiner.

Ångmaskinen
Ångmaskinen var den viktigaste av alla uppfinningar. De första ångmaskinerna var ineffektiva och slukade stora mängder stenkol som bränsle. På 1780-talet lyckades skotten James Watt förbättra en ångmaskin så att den gick att använda i arbete i ett bomullsspinneri. Nu började man använda ångmaskiner för att pumpa upp vatten ur gruvor och i järnverken använde de för att sätta hamrarna i rörelse.  Den stora fördelen med ångmaskinen var att man kunde placera den var som helst där det fanns tillgång till bränsle, man inte bunden till floder och vattenfall. Ångmaskinen satte nu fart på den industriella revolutionen.

De första fabrikerna
När man började använda maskiner som drevs med vattenkraft uppstod de första fabrikerna. Nu måste arbetarna komma till maskinerna. På 1820-talet kom de första ångmaskindrivna vävmaskinerna. Dessa maskiner innebar att många vävare blev arbetslösa och på vissa ställen hände det att arga arbetslösa vävare slog sönder de nya vävmaskinerna.

De första järnvägarna
Ett industrisamhälle kräver bra kommunikationer. Råvaror måste fraktas till fabrikerna och de färdiga varorna måste föras ut och säljas. År 1823 byggdes den första järnvägen mellan städerna Stockton och Darlington.
År 1829 anordnades en hastighetstävling mellan olika lokomotiv utanför Liverpool. Fem lok deltog i tävlingen. En av deltagarna diskvalificerades när det visade sig att en häst stod gömd i loket. Slutstriden stod mellan svensken John Ericsons lok ”Novelty” och engelsmannen Stephensons ”The Rocket”. Stephenson segrade och nådde topphastigheten 46 km/tim.

Farligt med tåg
Många var rädda för de första tågen. En del läkare påstod att man kunde få hjärnskador om man åkte så fort med tåg. För att skydda åskådarna mot hjärnskador som såg de första tågen  föreslog en del  läkare att  man skulle bygga ett plank runt banan.
När vi skulle införa järnvägar i Sverige protesterade en del riksdagsmän mot beslutet. De var rädda att loken skulle tända eld på skogen och stugorna längs banan. Dessutom påstod de att tjuvaktiga personer skulle stjäla järnvägsrälsen under nätterna.

 Kolmila för framställning av träkol

Kolgruva

Järn och stenkol
För att framställa järn gick det åt enorma mängder skog för att få fram träkol som behövdes för att förvandla malmen till smält metall. Nu höll skogarna på att ta slut i England, och stora mängder träkol måste importeras, bland annat från Sverige.
År 1783 lyckades engelsmannen Henry Cort uppfinna Puddelprocessen som innebar att man kunde använda stenkol för att tillverka smidbart järn. Det gynnade England, eftersom det finns gott om stenkol i England.

Industriarbetarna
Den industriella revolutionen gjorde Storbritannien rikt, men det var överklassen och medelklassen som blev rikare. Industriarbetarna hade det eländigt med låga löner och fruktansvärda förhållanden i de första fabrikerna. Oftast fanns det inga skyddsanordningar och det inträffade ofta olyckor.
Det hände också att arbetare fastnade i de remmar som överförde drivkraften till de olika delarna av maskinen, då drogs de in i maskinen och klämdes ihjäl av det roterande maskinhjulet. Arbetstiden var lång, 12-14 timmar. Men det hände att arbetstiden blev sexton eller till och med arton timmar.

Barnarbete
Lönerna var så låga att alla i en familj måste arbeta, även barn i 8-10 års ålder. Särskilt inom textilindustrin blev det vanligt att små barn arbetade vid spinnmaskinerna. Barnen var omtyckta av arbetsgivarna eftersom de hade lägre löner i förhållande till de vuxna.
Många var upprörda över att barn användes i det hårda arbetet i gruvorna. I de trånga smala gångarna fick de dra vagnar med stenkol. En vanlig syn på städernas gator var sotarpojken med blodiga knän. Sotarpojkarna började arbeta när de var ca 5 år gamla och fortsatte tills de var för stora att klättra inne i skorstenarna.
Arbetsgivaren tvingade barnen att klättra genom de trånga rökkanalerna och de kom fram med blodet strömmande från armar och knän. Sotarmästaren gnuggade då de öppna såren med saltlake för att härda och ge hudförhårdnader, och sedan jagades pojkarna upp i nästa skorsten.
Så småningom ledde kampen mot barnarbete och för kortare arbetstider till resultat. 1833 kom en lag som förbjöd barn under nio år att arbeta i fabriker och barn mellan nio och tretton år fick inte arbeta längre än nio timmar om dagen.


Frågor

1. Förklara uttrycket: industriell revolution.
2. Varför började revolutionen i England?
3. På vilket sätt förändrades jordbruket?
4.Berätta något om uppfinningar från denna tid och vilken betydelse de fick, ex Flygande skytteln och Spinning Jenny.
5. Påverkade uppfinningarna människors liv negativt på något sätt?
6. Beskriv den arbetsmiljö som rådde inom industrin och varför man gärna använde barn som arbetare vid denna tid.
7. Vilka anser du är de viktigaste förändringar som industrialiseringen förde med sig för den vanliga människan, positivt och negativt?

Viktiga begrepp

Har du koll på nedanstående begrepp?
arbetskraft, kapital, råvaror, befolkningsökning, urbanisering, fabriker, teknik, uppfinningar

jordbruksmetoder, skifte, tegar, träda, avel, växelbruk,

marknad, kolonier, kolonialism, handel, import, export,
industri, textilindustri, fabrik, arbetsmiljö, masstillverkning, stenkol, stål, urbanisering, ångmaskiner, transporter, potatis, spinnmaskin, puddelprocessen

vävmaskin, ull, bomull, slaveri, vaccinering, smittkoppsvaccin, tuberkulos, patent, fackföreningar, socialism, kommunism, liberalism, konservatism

Ytterligare material

Begreppa

Binogi

"Den nya tiden" - år 1500-1776

 

"Den nya tiden" - år 1500-1776

Upptäcktsresor och ökad fjärrhandel

Efter de stora geografiska upptäckterna i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet ökade den europeiska fjärrhandeln. Spanska skepp korsade Atlanten och nådde Amerika, där spanjorerna erövrade de mäktiga indianrikena i kontinentens inre. Portugiserna öppnade en ny sjöväg till Indien runt Afrika.

Mängder av europeiska skepp seglade nu över världshaven och stora rikedomar fördes på handelsskepp till Europa.

Den amerikanske historikern David Christian skriver i sin bok Berättelsen om allt... (s.239):

"Nya flöden av ekonomiska resurser och information och nya former av vetenskaplig kunskap stimulerade innovationer [uppfinningar], inom jordbruk, gruvdrift, skeppsbyggande och navigation, kanalbyggande och mycket annat. Detta gällde särskilt i Västeuropa. Från 1500-talet och framåt skedde en allt snabbare omfördelning av rikedomar och makt, och efter att ha varit på efterkälken blev Europa och atlantregionen världens nya centrum, navet för de första globala flödena av välstånd, information och makt."

Handeln fick städerna att växa

Under 1500-talet arbetade fortfarande nästan hela Europas befolkning inom jordbruket. Men allteftersom befolkningen ökade flyttade fler in till städerna där de kunde få arbete.

I de stora handelsstäderna samlades rikedomar från när och fjärran. Råvaror och nya handelsvaror skeppades in i de europeiska hamnarna och kolonialmakternas handelsstäder växte sig större i takt med att allt fler handelsskepp korsade haven.

De väst- och ostindiska handelskompanierna

Bildkälla SO-rummet

Att bedriva fjärrhandel till sjöss var en riskfylld verksamhet som kunde ge enorma vinster, men också medföra katastrofala förluster. Under 1600- och 1700-talen blev det därför vanligt att köpmän slöt sig samman och bildade handelsbolag för att fördela kostnader och risker.

De mest kända handelsbolagen var de västindiska och ostindiska kompanierna som uppstod i flera europeiska länder vid den här tiden. Dessa stora handelskompanier hade ofta många fartyg i sin ägo och gjorde långa handelsresor till de västindiska öarna, Indien och Kina.

Bankväsendet växer sig starkare

I samband med reformationen i början av 1500-talet ändrades de medeltida bestämmelserna om förbud för kristna att ta ut ränta på utlånade pengar. Religionen, protestantismen i Nordeuropa, anpassades därmed för att passa ihop med samhällets ekonomiska behov. De nya räntereglerna gjorde det nu lättare att komma över kapital som kunde investeras i handel och affärsverksamhet.

Den växande fjärrhandeln över haven bidrog också till att  köpmännen i Europa kunde öka sina rikedomar. Den ekonomiska verksamheten antog därmed en mera kapitalistisk prägel. Bankirhus knöt nu samman nätet av handelsstäder och lånade ut stora penningsummor till furstarna.

Hemindustrin gav upphov till en bättre arbetsfördelning

Den ökande handeln och de gamla hantverksskråna räckte inte för att tillgodose den växande stadsbefolkningen med varor. Många handelsmän började därför intressera sig för produktion av varor. Överskott av kapital från handeln investerades i material och olika redskap. Redskap och material lånades därefter ut till folk på landsbygden i syfte att framställa varor av olika slag. Dessa arbetare fick sedan betalt av handelsmännen som slutligen sålde de färdiga produkterna i sina butiker i staden.

Detta nya sätt att framställa varor mot lön kom att kallas hemindustri. I samband med hemindustrins framväxt lades också en av grunderna till kapitalismen som längre fram i tiden skulle sätta sin prägel på Europas ekonomi.

Slaveri och triangelhandel

Slaveri och slavhandel har förekommit i alla tider. Under nya tiden fick slaveriet stor spridning i Nord-, Mellan- och Sydamerika där arbetet på bl.a. sockerrörs- och bomullsplantager sköttes av slavar. Från slutet av 1600-talet och under 1700-talet var den europeiska slavhandeln som mest intensiv. Under den här perioden skeppades omkring 50 000 människor årligen över Atlanten till Amerika för att arbeta som slavar.

Triangelhandeln

Handeln med slavar bedrevs framförallt av engelsmännen som hämtade slavarna i Västafrika och fraktade över dem till de europeiska kolonierna i Amerika. Slavhandeln som gick till Amerika brukar kallas triangelhandeln eftersom handelsrutten utgjorde en triangel på kartan.

Fartygen utgick oftast från England där de lastades med krut, gevär, brännvin, tyger och annat. Därefter seglade de till Västafrika där varorna byttes mot infångade slavar som sedan transporterades över Atlanten till kolonierna i Amerika. När skeppen till sist återvände till England var de fullastade med bomull, tobak och socker som hade odlats i kolonierna.

Under 1600- och 1700-talen hamnade de flesta afrikanska slavarna i Brasilien och Västindien. När sedan den industriella revolutionen hade kommit igång och textilindustrins behov av råvaror ökade, blev istället södra USA det vanligaste slutmålet för slavskeppen till följd av det ökade behovet av arbetskraft på bomullsfälten.

Uppgifter och frågor

1. Varför ökade världshandeln över haven under 1500-talet?

2. Beskriv kort varför handeln fick städerna att växa.

3. Varför bildades det stora handelskompanier (som t.ex. Ostindiska kompaniet) i många europeiska länder?

4. Beskriv hur triangelhandeln fungerade.

5. Förekommer det slaveri i världen idag? Motivera ditt svar.

Ta reda på:

Vilka länder i Europa hade Västindiska eller Ostindiska handelskompanier?

Tatueraren i Auschwitz

 

Tatueraren i Auschwitz

I detta arbetsområde kommer vi arbeta med boken Tatueraren i Auschwitz av Heather Morris.

Det är en berättelse baserad på en sann historia, som utspelar sig i koncentrationslägret Auschwitz II – Birkenau under Förintelsen.

Förmågorna som kommer att tränas är:

• Förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift
• Förmågan att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.
• Förmågan att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

  

https://skolbanken.unikum.net/plans/plan/10566962948/assignments/10566962945

Bedömning

Nivå 0 - Ej underlag för bedömning

Har du glömt att publicera din uppgift, varit ledig eller var du sjuk? Alternativt inte gjort klart. Använd studieverkstad för att ta igen missade delar.

Nivå 1

Du håller en ok nivå på din text, men försök utveckla den. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Korrekturläs så att du inte missar exempelvis stor bokstav, punkt och stavning.

Nivå 2

Du håller god nivå på din text, men försök utveckla den vidare. Det kan du göra genom att beskriva utförligare och berätta mer om personer eller händelser. Motivera det du tycker.

Nivå 3

Du håller hög nivå på din text. Bra! Fortsätt så! Du använder ett bra och korrekt språk och du motiverar dina ställningstaganden.

Tatueraren i Auschwitz

Vecka 3 måndag 13/1 kapitel 1

Läs sidorna 13-29 och svara sedan på frågorna nedan. Försök utveckla dina svar och tänk på också på hur du skriver (stor bokstav, skiljetecken, hela meningar, varierat språk m.m.). 

Svara i Google Formulär

1) Varför befinner sig Lale på tåget?

2) Vad händer med Lales kostym?

3) Vad är block 7?

Vecka 3 tisdag 14/1 kapitel 2

Läs sidorna 30-46 och svara sedan på frågorna nedan. Försök utveckla dina svar och tänk på också på hur du skriver (stor bokstav, skiljetecken, hela meningar, varierat språk m.m.).

Svara i Google Formulär

1) Vad är en kapo?

2) Varför har Lale en gul stjärna på sig?

3) Varför svimmar Lale?

4) Vad är det som gör att Lale blir tatuerare?

Vecka 4 måndag 20/1 kapitel 3

Läs sidorna 47-62 och svara sedan på frågorna nedan. Försök utveckla dina svar och tänk på också på hur du skriver (stor bokstav, skiljetecken, hela meningar, varierat språk m.m.).

Svara i Google Formulär

1) Vem är mannen i den vita rocken?

2) Vad tror du hände med Pepan?

3) Varför säger Baretski att Lale behöver skyddas?

Vecka 4 tisdag 21/1 kapitel 4

Läs sidorna 63-70 och svara utförligt på frågorna. Svara i Google Formulär

1) Varför tror du Lale ger Baretski goda råd?

2) Varför blir Lale orolig när han skickat meddelandet till fånge 4562?

Vecka 5 måndag 27/1 kapitel 5

Läs sidorna 70-76 och svara sedan på frågorna nedan. Försök utveckla dina svar och tänk på också på hur du skriver (stor bokstav, skiljetecken, hela meningar, varierat språk m.m.).

Svara i Google Formulär

1) Varför får Gita ingen frukost dagen efter att hon träffat Lale?

2) Varför vill Gita inte säga hela sitt namn till Lale, tror du?

Vecka 5 tisdag 28/1 kapitel 6

Läs sidorna 77-85 och svara sedan på frågorna nedan. Svara i Google Formulär

1) Vilka är Viktor och Juri?

2) På vilket sätt får Lale nytta av att lära känna dem?

Vecka 6 måndag 3/2  kapitel 7

Läs sidorna 86-95 och svara sedan på frågorna nedan. Svara i Google Formulär

1) En söndagsmorgon dyker inte Gita upp. Varför?

2) Hur överlever Gita?

Vecka 6 tisdag 4/2 kapitel 8

Läs sidorna 96-102 och svara sedan på frågorna nedan. Svara i Google Formulär

1) Hur har Jakub hamnat i lägret?

2) På vilket sätt får han hjälp av Lale?

Vecka 7 måndag 10/2 kapitel 9 och 10

Läs sidorna 103-113 och svara sedan på frågorna nedan. Svara i Google Dokument

1) Vilka är de som får ett Z tatuerat före sina nummer?

2) Vad får Lale för relation till romerna i lägret?

3) Varför tror du Lale föreslår att romerna ska börja undervisa barnen?

Vecka 7 tisdag 11/2 kapitel 11

Läs sidorna 114-119 och svara sedan på frågorna nedan. Fortsätt läs nästa kapitel! 

1) Vad händer vid selektionen?

2) Varför blir Lale rädd för Mengele?

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs ett kapitel i taget och skriv i vanligt Google Dokument

Läs kapitel 12 och svara sedan på frågorna nedan. Fortsätt läs! 

1) Hur reagerar fångarna när Lale säger att de ska spela fotboll mot lägrets vakter?

2) Varför säger Lale att de inte får vinna fotbollsmatchen?

Läs kapitel 13 och svara sedan på frågorna nedan. 

Berätta om något du läst hittills. Vilken känsla skulle du koppla till just detta du läst? -Rädsla, trygghet, värme, kyla, sorg, glädje, ångest, skam, längtan, hopp, tacksamhet... eller något annat. Varför valde du just den känslan?

Läs kapitel 14 och kapitel 15

Beskriv en speciell händelse från boken… och skriv en egen tanke om händelsen.

Läs kapitel 16 och 17

Välj en dikt som passar till det du läst i kapitel 16 och 17.

Motivera ditt val av dikt.

Läs kapitel 18 och 19

Välj ett stycke text från kapitel 18 eller 19. Skriv din egen tanke och motivera varför du valde just detta textstycke.

Läs kapitel 20 och 21

Välj ett citat från kapitel 20 och 21. Motivera varför du valt detta citat.

Läs kapitel 22 och 23

Beskriv Lales och Gitas förhållande. Max 100 ord

Läs kapitel 24 och 25

Nämn tre känslor som kan kopplas till din bok och berätta varför du valt just dessa tre.

Läs kapitel 26 och 27

Om du skulle få möjlighet att möta huvudpersonen Lale. Vilka råd skulle du ge huvudpersonen? Motivera.

Läs kapitel 28

Beskriv hur Lale och Gita möts igen.

Tala - öva inför NP

 

 Tala - öva inför NP

Genomgång av delprov A: tala

          

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Lyssna och diskutera texter 

Övningar

Lyssna på texten

Välj en samtalsledare i gruppen

Träna på att hålla igång diskussionen minst 5 minuter

Text 1 "Mosaik" 4:45 min.

Text 2 "Resor med moster Augusta" 6:50 min

Text 3 "Följande kväll" 6.49  

Text 4 "Gubben med kryckan" 6:07 min

Text 5 "Flickan med klänningen" 6:19 min

Text 6 "En surpris" 5:05 min

Text 7 "Födelsedagen" 5:52 

Text 8 "Soppköket" 5:24

Ta hjälp av följande frågor:

- Passar rubriken till texten? Varför/varför inte? 

- Vad handlar texten om? Ge exempel

- Vilka är personerna?

- Var och när utspelar sig texten? Diskutera tid och miljö. Hur ser det ut? Ge exempel

- Generella frågeställningar som ni hittar i texten. Teman/budskap (ex mobbning, rädsla, vänskap, relationer, uppfostran, makt... annat? ge exempel)

- Egna erfarenheter/kan du känna igen dig i texten? Varför/varför inte?

Försök att hålla igång diskussionen i minst fem minuter (5 min-10 min).

En oväntad vänskap

"En oväntad vänskap" 

Vi kommer att se delar av filmen varje lektion.

Ni diskuterar filmens innehåll i era grupper. En person är samtalsledare varje gång.

Frågor att diskutera i gruppen

-  Kort sammanfattning om vad filmen handlar om hittills.

- Vilka är personerna?

- Var och när utspelar sig texten? Diskutera tid och miljö. Hur ser det ut?

- Generella frågeställningar som ni hittar i filmen. Teman/budskap?

- Egna erfarenheter/kan du känna igen någonting från filmen?

- Försök att hålla igång diskussionen i minst fem minuter (5 min-10 min).

Tänk på:

Att leda en diskussion/struktur

Den som leder diskussionen

- börjar med att kortfattat sammanfatta innehållet i filmen/texten

- öppnar därefter med en egen åsikt eller genom att ge någon ordet

- fördelar ordet vid behov

- återför diskussionen till ämnet om det behövs

- avslutar och sammanfattar diskussionen

Att deltaga i en diskussion

- den som deltager lyssnar, ställer frågor, framför åsikter som för diskussionen framåt

- försöker fördjupa eller bredda diskussionen

- visar engagemang

- den som deltager i diskussionen praktiserar turtagning

Sagor, Prinsessan av Kattenborg

 

Vi tittar på skillnaden mellan folksagor och konstsagor

Folksagor - muntligt traderade

Folksagor är sagor som har berättats av människor under långa tider och ingen vet vem som först berättade dem. De har berättats muntligt från generation till generation och har förändrats under vägen. Sagorna utspelar sig i fantasins värld och ofta under en historisk tid som man inte vet exakt när den var.

När började man skriva folksagor? 

Historiskt har folksagan berättats för barn i flera tusen år, många av dessa har bevisats vara 3000–4000 år gamla, då man har funnit denna typ av sagor nedtecknade på papyrusrullar i Egypten.

Det var först på 1800-talet som bröderna Grimm började samla in och skriva ner sagor från, framförallt Tyskland. Sagor som Askungen, Snövit och Mästerkatten i stövlar fanns då spridda i många länder i olika versioner. Dessa sagor kallas för folksagor.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Konstsagor - skrivna av kända författare

En konstsaga är en saga som till skillnad från folksagan har en känd författare. Konstsagan har också en konstnärlig och estetisk intention medan folksagan är kopplad till muntlig kultur. På engelska kallas genren literary fairytale, på danska och norska kunsteventyr samt på tyska Kunstmärchen.

Exempel på typiska konstsagor är Prinsessan på ärten, Den fula ankungen och Kejsarens nya kläder skriven av den danske författaren Hans Christian Andersen.  H.C. Andersen skrev 156 konstsagor mellan åren 1835 och 1873 och han tillhör en av våra mest kända sagoförfattare.

En konstsaga är en saga som är skriven av en enskild författare, till skillnad från folksagor som har förts vidare muntligt. Konstsagor kan vara klassiska (som H.C. Andersens sagor) eller moderna.

Moderna konstsagor

Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren räknas som en modern konstsaga för att den är skriven av en känd författare och inte muntligt traderad. Den har också inslag som drakar, dödsriken och hjältar den behandlar djupa teman som mod, död, frihet och kärlek. Även Astrid Lindgrens Mio min Mio, som är en gripande saga om ensamhet, kärlek och kampen mellan gott och ont, räknas till moderna konstsagor.

Andra exempel på moderna konstsagor är:

• Alice i Underlandet av Lewis Carroll En fantasifull berättelse fylld av absurda karaktärer och logiska lekar.
• Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige av Selma Lagerlöf, en modern konstsaga som också fungerar som en geografisk resa genom Sverige.

Övning sagor

Vi går igenom de svåra orden från texten: torparfolk/slåtterfolk, träta, slev, paltor, bolster, tagelstrå, löje, ömse sidor, gemål, lynne, fager, mana (uppmana)

Vi läser Prinsessan av Kattenborg tillsammans.

Du svarar på frågorna i enskilt dokument

1. Är Prinsessan av Kattenborg en folksaga eller en konstsaga?
2. Vilka personer möter vi i sagan?
3. Vilka egenskaper har katten? Ta hjälp av rutorna i länken.
4. Karakterisera flickan, kungen, änkedrottningen och jätten. (Det betyder att du ska beskriva dessa karaktärer både till utseende och sätt.)
5. Vad i denna saga är typiskt för en saga?
6. Denna saga är också humoristisk. På vilket sätt?
7. Denna saga liknar två andra kända sagor. Vilka? Vad handlar de om? Vem har skrivit dem?

Gemensam diskussion kring frågorna i hela klassen

Hållbar utveckling

  

 

Hållbar utveckling

I det här avsnittet förklaras och diskuteras innebörden av hållbar utveckling. Vi kommer bland annat titta på olika former av hållbar utveckling och vad de innebär.

Film: Hållbar utveckling 4 min

Hållbar utveckling handlar om att vi ska leva på ett sätt idag som gör att framtida generationer har samma möjligheter som vi att leva goda liv. Man brukar dela upp det i tre delar som hänger ihop som ett pussel: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Tre perspektiv på hållbar utveckling

Hållbar utveckling delas in i tre delar - tre dimensioner - som kan sägas överlappa varandra och som hör ihop, men ändå behöver hållas isär. Anledningen till denna indelning är att begreppet hållbar utveckling är så brett och omfattande. Man måste helt enkelt belysa det från olika vinklar. De tre dimensionerna är: social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Vad innebär då dessa tre dimensioner?

Allt hänger ihop

De tre perspektiven fungerar som tre ben på en pall. Om ett ben går sönder (t.ex. om miljön förstörs), så faller hela pallen. 

Exempel: För att en mobiltelefon ska vara hållbar måste den vara gjord av material som går att återvinna (ekologi), de som bygger den måste ha bra lön och arbetsmiljö (social) och företaget måste kunna tjäna pengar på att sälja den utan att lura sina kunder eller förstöra för framtiden (ekonomi).

1. Social hållbarhet

Även om den extrema fattigdomen har minskat i världen under de senaste 20 åren så är det fortfarande miljoner människor som lever i stor fattigdom och hunger. Krig och konflikter drabbar människor i utsatta områden skoningslöst. Bristen på demokratiska rättigheter, jämställdhet mellan män och kvinnor och förtryck av minoritetsbefolkningar är ständiga dilemman i många länder och områden.

Social hållbarhet handlar i grunden om att människor, oavsett var i världen man lever, ska leva i trygghet. Människor ska t.ex. inte behöva somna hungriga eller sakna demokratiska och sociala rättigheter. Det handlar helt enkelt om att arbeta för en mer rättvis värld.

2. Ekonomisk hållbarhet

När ekonomisk hållbarhet diskuteras inom forskningen skiljer man vanligtvis mellan två ståndpunkter (synsätt). Den första ståndpunkten utgår från att ekonomisk hållbarhet är uppnådd först då den ekonomiska tillväxten i världen inte längre påverkar miljön eller människors liv negativt. Dilemmat med detta synsätt är hur det ska gå till att lyfta människor ur fattigdom utan en ekonomisk tillväxt där företag och industrier spelar en viktig roll. Vi vet ju bland annat utifrån WWF:s ekologiska avtryck att all mänsklig produktion och konsumtion sätter avtryck i miljön.

Den andra ståndpunkten poängterar att det viktiga är att människor lyfts ur extrem fattigdom och att ekonomisk hållbarhet är likställd med ekonomisk tillväxt. Människornas behov går därmed före den negativa miljöpåverkan som tillväxten skapar. Ekonomisk hållbarhet enligt det här synsättet överensstämmer därför inte med målsättningen för ekologisk hållbarhet.

3. Ekologisk hållbarhet

Ekologisk hållbarhet utgår från att vi människor måste kämpa för att på lång sikt skapa en giftfri miljö
våra kommande generationer kan leva i. Det ska finnas ren luft och vattnet ska gå att dricka. Det ska också finnas en biologisk mångfald där växter och djur inte dör ut.

Alltsedan den industriella revolutionen i slutet av 1700-talet och under 1800-talet har mänsklighetens utsläpp av olika giftiga ämnen och växthusgaser (främst koldioxid) i atmosfären ökat markant. De flesta av dagens forskare hävdar bestämt att det är mänskliga faktorer som har skapat de klimatförändringar vi nu står inför. Extrema klimatförändringar kan få förödande konsekvenser för framtida generationer.

Många länder, inklusive Sverige, har skärpt sina miljölagar och minskat utsläppen. I Sverige har riksdagen skapat lagar (i Miljöbalken) som ska främja en ekologisk hållbarhet. På andra ställen runt om i världen är det dock många länder vars utsläpp fortfarande är alldeles för höga. De länder som släpper ut mest koldioxid i världen idag är: USA, Kina och Indien. Tillsammans står de för en stor del av de totala utsläppen i världen. Att få dessa tre länder att minska sina utsläpp är en av vår tids viktigaste internationella miljöfrågor.

Centrala begrepp för arbetsområdet

Bistånd innebär att rikare länder delar med sig till fattigare.

Mikrolån har använts för att stimulera småföretagsamhet i tredje världen, ofta bland kvinnor, som exempelvis kan köpa en symaskin och starta en affärsverksamhet.

MUL-länder (Minst utvecklade länder) är låginkomstländer som är i störst behov av utveckling och bistånd på i stort sett alla områden.

Globala målen finns till för att nå hållbar utveckling till 2030. Främst ska de globala målen avskaffa extrem fattigdom, främja fred och rättvisa och lösa klimatkrisen.

Millenniemålen var det första samlade försöket till en global agenda för utveckling. De antogs av FN:s medlemsländer år 2000. 

Vattenbrist kan orsakas av översvämningar och torka. Det slår särskilt hårt mot människor som lever i låginkomstländer och som befinner sig i t.ex. krig.

Växthuseffekten/global uppvärmning är det som människan orsakar genom utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Växthusgaserna förstärker atmosfärens förmåga att värma jordytan – den så kallade växthuseffekten blir starkare.

Förnybara energikällor är exempelvis vindkraft, vattenkraft och solenergi.

Icke-förnybara energikällor är fossila bränslen som olja, kol, torv, naturgas och kärnkraft (uran).

Naturresurser t.ex. skog, järnmalm och vatten.

Ekologiskt fotavtryck är ett mått på hur mycket av jordens naturresurser vi förbrukar.

Hållbar utveckling (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. 

Sårbara platser är ett område som ofta drabbas av t.ex. naturkatastrofer  eller katastrofer som orsakats av människan, t. ex. skogsskövling.

Naturkatastrofer kan vara jordbävningar, vulkanutbrott, jordskred, tsunamier, laviner, översvämningar, torka, bränder, extrema temperaturer, cykloner, tyfoner, orkaner, tromber, stormar och epidemier.

Levnadsstandard avser nivån på invånarnas ekonomi och levnadsförhållanden. Detta mäts vanligen med bruttonationalprodukten (BNP) per capita eller HDI.

Fattigdomsbekämpning innebär att levnadsvillkoren förbättras för människor som redan är fattiga genom att bistå med stöd inom hälsa, utbildning och infrastruktur.

Fattigdomscirkeln är ett begrepp som beskriver att det är svårt att ta sig ur fattigdom, när den väl startat så fortsätter den så länge inte någon utomstående bryter den onda cirkeln: fattigdom=>låga inkomster=>dålig tillgång till mat och vatten=>hunger och dålig hygien=>sjukdomar och undernäring=>låg produktivitet=>fattigdom........och så rullar det på.

Extrem fattigdom innebär att en person måste leva på mindre än 1,9 USD/dag (cirka 19 kronor).

WTO Världshandelsorganisationen (WTO) är den internationella organisation som har hand om regler för internationell handel. 

IMF International Monetary Fund eller Internationella valutafonden, är en internationell organisation med 190 medlemsländer som på olika sätt bekämpar fattigdomen i världen. 

Världsbanken är en organisation som har som mål att minska den globala fattigdomen, göra fördelningen av välstånd mer rättvis och främja hållbar utveckling. Det sker genom lån till utvecklingsprojekt och stöd till utvecklingsländer. Nästan alla länder i världen är medlemmar i Världsbanken.

BNP är värdet av alla varor och tjänster som ett land producerar under ett år. Man kan säga att BNP visar hur mycket pengar ett land tjänar genom sin produktion.

HDI (Human Development Index) mäter hur bra människor har det i ett land, inte bara hur mycket som produceras. Det bygger på tre saker: livslängd, utbildning, inkomstnivå.

Vi lever idag över våra tillgångar

Begreppet hållbar utveckling går ut på att hushålla med jordens resurser och tillgodose våra behov idag
att försämra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov.

Framtidens generationer har rätt till en värld med rika naturtillgångar och biologisk mångfald (varierad artrikedom bland växter och djur) samtidigt som människor inte ska behöva leva i extrem fattigdom.

Den viktigaste anledningen till att vi måste arbeta för hållbar utveckling är för att skapa möjlighet för alla människor som kommer efter oss att kunna leva på ett jordklot som inte är förorenat till oigenkännlighet, där haven är utfiskade och vattnet inte går att dricka på grund av föroreningar.

Att leva hållbart skulle kunna sammanfattas med att inte leva över våra tillgångar. Men det är tyvärr det som befolkningen i den rika delen av världen gör.

Vår globaliserade värld har skapat nya möjligheter för handel och resande

Det som vi människor producerar och konsumerar sätter avtryck i miljön. Det gäller allt ifrån bilar och datorer till kläder och mat. En bil som tillverkas kräver användandet av många naturresurser som lämnar olika spår i miljön. Vi handlar kläder som är tillverkade i låglöneländer där fattiga barn och kvinnor arbetar långa dagar i farliga arbetsmiljöer för minimala löner. Frukten vi köper har ibland transporterats över halva jordklotet för att nå våra svenska livsmedelsbutiker. Vi reser dessutom till områden och kontinenter som för hundra år sedan knappt någon utifrån hade besökt. Hur många av oss tänker till exempel på att vårt resande sätter avtryck i miljön via flygplanens utsläpp?

Ekologiskt fotavtryck

För att få en tydlig bild över hur vår överkonsumtion ser ut och att vi lever över våra tillgångar, så kan det vara intressant att använda sig av Världsnaturfondens (WWF) begrepp ekologiskt fotavtryck. Tanken med ekologiskt avtryck är att vi ska förstå hur stor påverkan vi människor har på vår miljö och värld - den alla efterkommande generationer ärver av oss.

Om man slår ut allt som konsumeras och produceras i världen idag på antalet människor som finns, skulle det enligt WWF krävas 1,6 jordklot för att tillgodose alla resurser som behövs. Med andra ord kommer jordens resurser att ta slut om mänskligheten fortsätter leva på det viset.

Vi svenskar konsumerar faktiskt ännu mer. Vårt ekologiska avtryck motsvarar 4,2 jordklot. Vad säger det oss? Jo, om världens människor skulle leva som vi svenskar gör, skulle utvecklingen mot en miljömässig katastrof gå ännu snabbare. Jorden skulle vara dömd till undergång, åtminstone det mesta av allt liv på jorden. Det är ingen hållbar utveckling.

Ett  ekologiskt fotavtryck är ett sätt att mäta hur mycket av naturens resurser vi människor använder jämfört med hur mycket jorden faktiskt kan producera. Man kan se det som ett mått på hur stor "yta" av planeten du behöver för att leva ditt liv. 

De fyra stora "B:na" 

För att minska sitt fotavtryck brukar man titta på fyra områden: 

1. Bilen: Hur vi reser (flyg och bil har stora avtryck). 

2. Biffen: Vad vi äter (kött kräver mer yta än grönsaker). 

3. Bostaden: Hur vi bor och hur mycket el/värme vi förbrukar. 

4. Butiken: Hur mycket nya saker vi köper. 

Det ekologiska fotavtrycket visar om din livsstil ryms inom planetens gränser eller om du "lånar" av framtiden. Vilket av de fyra "B:na" tycker du känns svårast att förändra i din vardag?