1900-talet, Vipeholmsexperimenten

Vipeholmsexperimenten

Intro Vipeholmsexperimenten

Det största människoexperimentet i Sverige äger rum när Medicinalstyrelsen vill utreda orsaken till hål i tänderna.1942 har 99,9 procent av Sveriges mönstrande värnpliktiga karies i tänderna. Stora hål, ända in till pulpan. Svenskarnas tandhälsa är usel. Regeringen ber därför Medicinalstyrelsen att utreda och den perfekta försöksstationen finner man i Lund, på Vipeholms sjukhus för "svårskötta obildbara sinnesslöa". 

Här finns slutförvaring för de värst psykiskt sjuka i landet, och man har full koll på vad de äter. Under två års tid matar man patienterna med enorma mängder socker. Forskningen sätter Sverige på den internationella forskningskartan, och resultatet blev lördagsgodis och färre hål i tänderna för den svenska befolkningen. Men det var patienterna på Vipeholm som fick betala priset. Vipeholmsexperimenten var en medicinsk undersökning på patienter på Vipeholms anstalt för utvecklingsstörda i Lund åren 1945–1955, som i efterhand givit upphov till en forskningsdebatt i medicinsk etik. 

Lyssna i ca 3 min på Vipeholmsexperimenten, Sveriges radio P3 Dokumentär  69 min

Se "Vipeholms sjukhus: dokumentär om sinnesslöa, kariesexperimentet, down syndrom, funktionsvariation". 14 min

Uppgift:

Förklara hur det kom sig att Sveriges regering kunde stå bakom ett experiment på  funktionshindrade människor.

Kan det hända idag? Varför varför inte?

Gör så här:

Jobba två-tre tillsammans.

Läs texten nedan och skriv i delat dokument.

Bakgrund

Tandhälsan i Sverige var usel i början på nittonhundratalet. På 1930-talet hade 99,9 % av svenska värnpliktiga inom militären karies. Det var även mycket vanligt med karies i treåringars mjölktänder. Socialdemokraterna försökte införa folktandvård i hela Sverige, men det var förenat med stora kostnader. Med anledning av detta gav Riksdagen Medicinalstyrelsen i uppdrag att genomföra en grundläggande studie. 

Gunnar Dahlberg som var ansvarig statistiker hade angivit att det behövdes minst 1 000 personer för att försöken skulle vara statistiskt säkerställda. Tidigare försök i världen hade gjorts på fångar och barnhemsbarn, men hade fått avbrytas när de intagna efter en tid lämnat institutionerna. För det aktuella experimentet behövde man under en längre tid kontrollera vad försökspersonerna åt.

Vipeholm

Vipeholms sjukhus i östra Lund var ett rikssjukhus, med hela landet som upptagningsområde, för "svårskötta obildbara sinnesslöa män" enligt terminologin vid startåret 1935. Senare benämning var "gravt utvecklingsstörda med beteenderubbningar", vilket då innefattade även kvinnor och barn som patienter. 

Orsaken till att Vipeholmssjukhuset befanns så lämpligt för de planerade studierna var att här fanns omkring ettusen personer under lång tid som åt likadan mat och levde i likadan miljö. Här fanns alltså en unikt stabil och kontrollerad försöksgrupp för fleråriga studier. De många avdelningarna möjliggjorde att man kunde bilda stabila försöks- och kontrollgrupper. 

Försöksvariablerna skulle utgöras av tillägg till en väl balanserad gemensam grundkost. Av de cirka tusen patienterna deltog omkring 650 personer. En del av personalen deltog också som försökspersoner. De olika försöksgrupperna fick förändrad kosthållning, där man testade olika teorier om vad som kunde verka för ökad eller minskad kariesaktivitet. 

Några grupper fick vitamintillskott eller extra fet mat, andra fick mellan måltiderna äta rikligt med choklad och kola. Det var alltså en mindre grupp som omfattades av de mångomtalade kolaförsöken. Patienterna var ofta originella personligheter och de flesta såg mycket positivt på utdelningen av kolorna. Till en del patienter fick man ta av papperet kring kolorna, annars åt de dem med papperet på. Andra tröttnade på kolorna och gömde undan dem i möbler och sängar. Kolorna var specialgjorda för att finnas kvar länge i munnen. Kariesangrepp noterades och eventuella hål lagades av speciellt anställda tandläkare.

Sjukhuset avvecklades i omgångar från 1960-talet och patienterna sändes hem till respektive landsting. År 1982 omvandlades sjukhuset till ett vårdhem som i sin tur lades ned 1993. En del av byggnaderna har rivits, andra har använts som skollokaler "Vipan".

Experimenten

Forskarna bestämde med Medicinalstyrelsens samtycke vilken kariesprovocerande diet patienterna skulle få, för att få bra underlag till sina resultat. En grupp patienter matades med en speciell kola, så kallad Vipeholmstoffee. När studien avslutats efter nära tio år kunde man konstatera att både män och kvinnor i försöksgruppen hade ett tjugotal kariesangrepp i sina tänder. Alla experiment genomfördes utan de anhörigas samtycke. 

I en rapport som kom 1952 skrev man ”det bör också ihågkommas att den toffee (kola) som använts i undersökningarna, är av en typ som ej förekommer i handeln, utan är speciellt framtagen för att framkalla stark retention (kvarhållande) av sockret på tänderna”. Man påpekade dock att den trots detta kunde jämföras med vissa sötsaker som finns i handeln.

sverigesradio.se

Positivt för forskning om tandhälsa

Vipeholmsundersökningarna har dock gagnat odontologin (läran om tänder/forskning). Resultatet ledde till kunskap om sockrets påverkan på tänderna och varför kariesangreppen ökade. Följden blev att rekommendationerna för tandhygien helt förändrades. Studien visade bland annat att stor godiskonsumtion en dag i veckan var mindre farligt än mer måttlig konsumtion under alla veckans dagar, vilket gav rekommendationen och begreppet lördagsgodis.

Källa: Wikipedia 2022-05-24

Etiska överväganden

Vipeholmsexperimenten ledde till att forskarna fick större kunskap om kosten och sockrets betydelse för tandhälsan. Sverige kom att ses som ledande inom odontologi. Resultaten av undersökningarna ledde till att svenska barn snart fick besök av den så kallade ”fluortanten” redan i lekskolan. Genom de grymma experimenten på Vipeholm introducerades även det reglerade godisätandet som kom att kallas ”lördagsgodis”. 

Det etiska dilemmat där hundratals försvarslösa människor, mot sin vilja och utan anhörigas vetskap tvingades att äta närmare 30 ton socker och fick livslånga skador under de år som studien pågick, hamnade först i skymundan. Den kritik som framfördes gällde främst att forskningsprojektet blivit sponsrat av företag som tillverkade godis. I dag ses Vipeholmsexperimenten som ett av de grymmaste övergreppen i svensk historia. 

Källa:Vipeholmsexperimenten – ett mörkt kapitel i svensk historia, av Helena Bure Wijk 2022-05-24

1900-talet, Kalla kriget-orsaker och konsekvenser

 

Källövning, Berlinmuren, 1900-talet

 

Källövning, Berlinmuren

Berlinmuren byggs 1961

Den här övningen handlar om tendens i källor. För att träna denna förmåga ska du leva dig in i rollen som journalist under kalla kriget. Granska fotografiet och formulera bildtexter utifrån hur du tror att du skulle ha skrivit om du arbetat på en tidning i Östtyskland respektive en tidning i Västtyskland.

a) bildtext i östtysk tidning 1961.

b) bildtext i västtysk tidning 1961.

Tänk rätt - tänk BÄTT  här kan du läsa om tendens

1900-talet, Berlinmuren

 

Berlinmuren - fysisk järnridå mellan öst och väst

Efter andra världskriget hade det härjade Berlin delats i en amerikansk, en brittisk, en fransk

och en sovjetisk sektor. 

Tanken var att staden skulle förbli odelad, men motsättningarna mellan krigets segrarmakter ökade.

1949 bildades såväl den tyska förbundsrepubliken BRD (Västtyskland) som DDR (Östtyskland) och båda gjorde anspråk på Berlin. Banden mellan sektorerna blev allt svagare och klipptes definitivt av sensommaren 1961.

Den 13 augusti detta år inleddes byggandet av ”den säkrade gränsen”, som muren kallades. Familjer och släkter splittrades i ett enda slag. Hjärtslitande scener utspelades med anförvanter som vinkade och grät. Enligt DDR-retoriken skulle barriären utgöra en ”antifascistisk skyddsvall” mot västs ”imperialism, dess spioncentraler och Nato”.

I själva verket handlade det om att förhindra att produktiv arbetskraft lämnade landet och undergrävde dess redan dåliga ekonomi.

Uppgift

• Kort intro, visa kartan
• Se film om Berlinmuren 6 minuter
• 
  Läs texten nedan två och två
• Svara enskilt på frågorna

1. När och varför började Berlinmuren byggas?
2. Vilka konsekvenser innebar muren för invånarna i Östberlin?
3. När och varför försvann muren?

Utmaning
Var i världen byggs det murar idag? 
Vad får dessa murar för konsekvenser?

Ny generation sovjetiska ledare

Efter att den sovjetiske diktatorn Josef Stalin  avlidit, efterträddes han av Nikita Chrusjtjov (krustjov) och en ny generation sovjetiska ledare. Så länge Stalin levde var det ingen som vågade kritisera honom, men 1956 anklagade Chrusjtjov honom för att ha begått en hel del hemskheter under sin tid vid makten. 

Det var fortfarande farligt att vara kritisk mot den sovjetiska regimen, men under Chrusjtjovs era frigavs många politiska fångar och antalet läger i Gulag minskade. Efter detta blev läget mindre spänt mellan Sovjet och USA. Chrusjtjov talade om "samexistens och fredlig tävlan", vilket sannolikt bidrog till vapenstillestånd i Koreakriget.

Kritik mot kommunistiska diktaturer spred sig och Ungernkrisen 1956 var en spontan folkresning och ett demokratiseringsförsök i Ungern som var riktat mot landets kommunistdiktatur. Oroligheterna hängde samman med avstaliniseringen som ägde rum i Östeuropa efter Stalins död 1953. Revolten krossades av sovjetiska trupper efter att upprorsmakarna krävt att Ungern skulle utträda ur Warszawapakten.

I början av 1960-talet var det uppenbart att levnadsstandarden i Östtyskland var betydligt lägre än i Västtyskland. Det var ofta långa köer till livsmedelsbutikerna och när man väl kom fram saknades kanske det man ville ha. Dessutom kände sig människor sig påpassade och ständigt övervakade av säkerhetstjänsten Stasi. Känslan av att inte vara fri bidrog till att människor flydde till väst via Berlin. 

Monument för kalla kriget

Berlinmuren runt Västberlin byggdes 1961 av kommunistregimen i Östtyskland för att
förhindra östtyskar från att lämna landet via Västberlin. Berlinmuren blev med tiden ett monument för kalla kriget och kom i västvärlden att stå som symbol för kommunistisk diktatur och ofrihet i öst. Berlinmuren revs 1989 i samband med återföreningen av Tyskland.

Överraskning för tyska befolkningen

Berlinmurens uppförande kom som en överraskning för den tyska befolkningen i Berlin när

östtyska soldater, poliser och arbetare natten mellan den 12:e och 13:e augusti 1961 började uppföra en tre meter hög betongmur försedd med vakttorn och skjutklara soldater genom de centrala delarna av staden. Samtidigt började den östtyska regimen att omgärda Västberlin med taggtråd, och stänga av alla tillfartsleder och vägar mellan den östra och västra delen av staden.

Före murens tillkomst hade gränsen mellan Öst- och Västberlin varit tämligen obevakad och berlinarna hade kunnat promenera eller ta tunnelbanan över till den andra sidan. Nu stängdes gränsövergångarna och alla fönster i byggnaderna vid gränsen murades igen. 

Allteftersom tiden gick revs också byggnader intill gränsen på den östtyska sidan så att man lättare kunde bevaka zonen intill muren. Samtidigt kompletterades muren med ytterligare vakttorn, diken, minfält och automatiska övervakningsanordningar.

Orsaken till Berlinmurens uppförande var att Östtyskland höll på att tömmas på människor,
främst på unga och välutbildade medborgare. Sådan kompetensflykt kan även kallas brain drain. I och med detta hotades hela Östtysklands och det kommunistiska systemets överlevnad. 

Flykt från Östtyskland

Den 19-årige gränsvakten Hans Conrad Schumann
hoppade över gränsen vid Bernauer Strasse
den 15 augusti 1961.

Från 1949 till 1961 hade 2,7 miljoner människor lämnat landet för friheten i Västtyskland. Nu stoppades detta. Hädanefter var en flykt över eller under muren förenad med livsfara. Trots detta lyckades omkring 5000 personer att fly till Västberlin fram till murens fall den 9:e november 1989. Beräkningar visar samtidigt att ca 150-200 personer dödades vid dessa flyktförsök.

Enligt den östtyska kommunistregimen var det officiella syftet med Berlinmuren att förhindra inkräktare från väst att ta sig in i landet. De östtyska ledarna gav den därför namnet "Den antifascistiska skyddsmuren". För västvärldens människor (och många av de instängda östtyskarna) utgjorde Berlinmuren en konstruktion som tydligt visade upp den fysiska järnridå som skilde östblocket från länderna i väst. Muren blev på så sätt en symbol för ofrihet och för den kommunistiska diktaturen som växte fram i Östeuropa under kalla kriget.

Glasnost och perestrojka

När Michail Gorbatjov kom till makten i Sovjet 1985, stod landet inför en mängd problem. Industrierna fungerade dåligt och miljöförstöringen var enorm. Landet bedrev ett krig i Afghanistan som var både dyrt och misslyckat. Dessutom höll kapprustningen ruinera Sovjet. Minst 20 procent av statens pengar gick till vapenindustrin.

Gorbatjov inledde ett tillbakadragande av trupper från Afghanistan 1989 och började förhandla med USA om nedrustning och mängden kärnvapen minskade. Gorbatjov började även förändra det sovjetiska systemet. Slagorden för den nya politiken var glasnost (öppenhet) och perestrojka (förändring). Gorbatjov upprepade ständigt vikten av fred och att varje land måste få skapa sin egen politik. Michail Gorbatjov väckte människors längtan efter demokrati , ett bättre liv och en högre levnadsstandard. Människor vågade för första gången säga vad de tyckte. Sovjet var på väg mot något annat.

Förändringar i Östeuropa

När Sovjet började öppna upp sig inträffade också en rad förändringar i Östeuropa. Ungern var först med att frigöra sig från Sovjet. Man tillät flera partier i valen till parlamentet 1990 och som ett tecken på den nya tiden klippte soldaterna sönder taggtråden vid gränsen mot Österrike. 

Polen följde efter. Den icke-kommunistiska fackföreningen Solidaritet vann en enorm seger i det första fria valet och fick delta i regeringen och 1990 valdes Solidaritets ledare Lech Walesa

till landets president.

De andra öststaternas ledare var oroade över utvecklingen i Ungern och Polen. De ville att
Gorbatjov skulle ingripa militärt, men han och de andra ledarna i Sovjet menade att det inte var möjligt. Regeringen i Östtyskland avsatte sin ledare och förvirringen var stor...

Folkmassor samlades vid muren, gränssoldaterna släppte in folk i Västberlin och snart började man hacka sönder muren med hackor och mejslar. 

Torsdagen den 9 november 1989 skulle gå till historien som dagen för "Berlinmurens fall". I slutet av 1990 återförenades Väst- och Östtyskland.

Sovjetunionen upplöses och det nya Ryssland bildas

Förändringarna gick fort. Den ena öststaten efter den andra gjorde sig fri och införde demokrati, utan att ledarna i Sovjet ingrep. Nu var det bara en tidsfråga innan Sovjet också skulle falla sönder. Juldagen 1991 upplöstes Sovjet slutligen och ersattes av femton självständiga stater, bland andra Estland, Lettland, Litauen, Ukraina och Vitryssland (Belarus). Kalla kriget var över.

Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning förändrade Europas karta

1900-talet, Kapprustning och rymdkapplöpning

 

Kapprustning och rymdkapplöpning

Den moderna rymdforskningen tog fart under kalla kriget då de båda supermakterna USA och
Sovjetunionen försökte få ett teknologiskt övertag över den andra.

1957 överraskade Sovjetunionen världen med att skicka upp den första satelliten (Sputnik 1) i en bana runt jorden. Och 1961 sände de upp den första människan (Jurij Gagarin) i rymden.

USA satsade därefter stort på att komma ikapp. Rymdkapplöpningen mellan de båda supermakterna hade börjat.

Rymdkapplöpningen vanns till sist av USA som bland annat landade en bemannad rymdfarkost på månen 1969.

Gör så här:

• Se filmen om månlandningen 1969 4.48
• Läs texten nedan tillsammans två och två
• Svara enskilt på frågorna

Frågor:

1. Sovjet ledde länge rymdkapplöpningen. Med vad?
2. Vad blev amerikanarnas motdrag i rymdkapplöpningen?
3. Vad menas med att världen hamnat i terrorbalans?
4. Varför gick Sovjet in i Afghanistan?
5. Varför tävlade USA och Sovjet om rymden?

Kampen om rymden

Människan har alltid haft teorier om rymden och dess uppbyggnad. Under 50-talet tävlade gamla Sovjetunionen och USA om herraväldet i rymden. Det gällde att vara först med rymdresor, landa på månen. En konsekvens av rymdforskningen är att många uppfinningar inom rymdindustrin har kommit vanliga konsumenter tillgodo, t ex Gore-Tex material.   

USA var länge ensamt om atombomben. Efter stora ekonomiska ansträngningar var Sovjet dock ikapp 1949. Tre år senare blev USA först med att tillverka en vätebomb. Den hade mycket större sprängkraft än atombomben. Men snart hade också Sovjet fått fram en vätebomb. 

Båda sidor satsade stora summor pengar på militär forskning. Det gällde till varje pris att få övertaget i kapprustningen och i stort sett var alla medel tillåtna. I USA greps ett antal personer för spioneri åt Sovjet och en del av dem avrättades. Längre fram sköts ett amerikanskt spionplan ned över Sovjet.

Sputnik slog världen med häpnad

SO-rummet

Om kvällarna i oktober 1957 stirrade många människor runt om i världen upp mot himlen. Någonstans där uppe snurrade den sovjetiska Sputnik 1 kring jorden. Det var den första konstgjorda satelliten -ett klot med 58 centimeters diameter och en vikt på 84 kilo. 

Amerikanarna var chockerade. Sovjet hade tagit ledningen i utforskandet av rymden, men värre var att de nya raketerna inte bara kunde placera ut satelliter utan också kunde bära med sig kärnvapen. Nu kunde Sovjet beskjuta amerikanskt område från vilken plats på jorden som helst. Inom tre månader placerade USA därför ut kärnvapen i nästan alla NATO-länder.

"Sputnikchocken"ledde också till att undervisningen i de amerikanska skolorna förändrades. Om de sovjetiska skolorna kunde utbilda ingenjörer som kunde bygga rymdfarkoster måste också den amerikanska undervisningen förbättras.

USA skyndade på rymdprogrammet

Tyskland hade i slutet av andra världskriget anfallit Storbritannien med så kallade V2-raketer. Efter kriget fördes de tyska raketexperterna som en slags krigsfångar till USA. Med deras hjälp påskyndades det amerikanska rymdprogrammet. I början av 1958 lyckades man placera Explorer 1 i en bana runt jorden. Både USA och Sovjet hade nu långskjutande raketer och kärnvapen.

Ubåtar och terrorbalans

De båda länderna riktade snart in sina raketer mot varandras storstäder. De utrustade också sina ubåtar med kärnvapen. Gömda djupt nere i havet skulle de ständigt vara beredda att gå till attack. Eftersom det var svårt att hitta fiendens ubåtar var det extra farligt att starta ett kärnvapenkrig. Ingen kunde vara säker på att vinna även om man slog till först. Därför var det bäst att låta bli. Världen hade hamnat i en terrorbalans. Men misstänksamheten var stor mellan länderna och det fanns hela tiden en risk att någon skulle starta ett kärnvapenkrig av misstag. Människorna i många länder var rädda men de flesta försökte tränga undan hoten och leva som vanligt.

Den första människan i rymden

Sovjet ökade snart sitt försprång i rymdkapplöpningen. År 1959 lyckades man nå månen med en obemannad raket, och 1961 blev Jurij Gagarin den första människan i rymden. Farkosten Vostok 1 förde Gagarin ett varv runt jorden och 1963 reste kosmonauten ("astronaut" på amerikanska) Valentina Teresjkova ut i rymden som den första kvinnan. 

Månen och rymden

Apollo 11:s besättning: Neil Armstrong, Michael Collins och Edwin Aldrin.

Det amerikanska månprogrammet, det så kallade Apolloprojektet, startade 1961. Den amerikanske presidenten Kennedy hade lovat att USA skulle landsätta en person på månen innan decenniets slut. Det blev en kapplöpning med tiden. 

Den 21 juli 1969 tar Neil Armstrong det historiska steget och sätter sin fot på månens yta. Hela världen håller andan. Rymdfarkosten Apollo 11 hade efter fem dagars resa nått sitt mål och astronauten Neil Armstrong var först ut att promenera på månen. Med en röst som låter långt borta säger han: "Detta är ett litet steg för en människa men ett jättesprång för mänskligheten." Den politiska bakgrunden till månlandningen var det "Kalla Kriget" mellan USA och Sovjetunionen. Länderna tävlade om att visa att man var den ledande supermakten.

svd.se

Efter fyra dygn, gick Neil Armstrong och Edwin Aldrin in i månlandaren Eagle. Då denna nått månytan i det område som heter Stillhetens hav sände Armstrong sitt första meddelande från månen till basen i Houston, Texas: ”Houston, Tranquillity Base here. The Eagle has landed.”

Apollo 11 följdes av ytterligare sex färder till månen. Men när den största upphetsningen hade gått över ville politikerna inte längre betala för de dyra resorna. Månfärderna upphörde och istället valde man, liksom Sovjet, att satsa på rymdstationer, stora plattformar som svävar i en bana runt jorden där flera astronauter kan vistas samtidigt under lång tid. 

Åren 1970-1985

Kalla kriget började långsamt avta och ett tydligt exempel var när USA och Sovjet 1975 började samarbeta kring ett gemensamt rymdprojekt kallat Apollo_Soyuz. De började också diskutera nedrustning, vilket skulle leda till färre antal vapen på bägge sidor.

Sovjet i Afghanistan

Men spänningarna ökade igen 1979 när Sovjet ockuperade Afghanistan. Sovjet ville understödja en kommunistvänlig regering i landet och blev kvar i många år. USA visade tydligt sitt missnöje och avbröt därför de nedrustningsförhandlingar som pågick. Landet bojkottade också de olympiska sommarspelen i Moskva 1980. En del historiker talar därför om "det andra kalla kriget" åren 1979-1985. 

Trots militär överlägsenhet förmådde inte Sovjet besegra motståndet i Afghanistan. Terrängen passade nämligen utmärkt för gerillakrigföring. Det innebar att afghanerna upprepade gånger anföll med mindre styrkor och sedan drog sig tillbaka. 

Under de tio år som Sovjet befanns sig i Afghanistan beräknas 1,5 miljoner afghaner ha dött och ungefär 90 procent av förlusterna var civila. Många människor flydde också till grannländerna Iran eller Pakistan. Närmare 15 000 sovjetiska soldater beräknas ha mist livet. 

1900-talet, Medborgarrättsrörelsen

 

Medborgarrättsrörelsen

• Intro medborgarrättsrörelsen-ord, begrepp, viktiga personer

• Se film om Civil Rights 28 minuter

• Läs texten - gärna tillsammans två och två.

• Prata med din kompis

• Diskussion i helklass.

Frågor:

1. Hur påverkade rasismen levnadsvillkoren för de svarta medborgarna i den amerikanska södern på 1950-talet?
2. Vad innebär segregation?
3. För vad är Rosa Parks känd?
4. Hur bidrog Little Rock Nine till att göra slut på skolsegregationen?
5. Vem var Martin Luther King?
6. Kan vi se några liknande händelser i världen idag? Var och hur i så fall.

Medborgarrättsrörelse växer fram i USA

Sverigesradio.se

USA var under efterkrigstiden den fria västvärldens ledande land, både ekonomiskt och militärt, men också kulturellt och politiskt. 

USA var en stormakt som inför omvärlden tillkännagav att de stod för frihet och rätten till mänskliga rättigheter, trots att det egna amerikanska samhället präglades av rasdiskriminering, segregation och andra sociala problem. Segregation 

betyder att människor delas upp i olika grupper  som lever åtskilda. Det kan handla om hudfärg, religion eller ekonomisk status. (I Sydafrika kallades denna uppdelning för apartheid.)

Redan under 1950-talet växte en medborgarrättsrörelse fram i USA och började kämpa för de svartas och alla andra amerikaners medborgerliga rättigheter. Slaveriet i USA hade visserligen avskaffats efter inbördeskriget 1865, men de följande åren hade Högsta domstolen begränsat tillämpningen av de nya lagarna. I praktiken gjorde detta att sydstaterna kunde fortsätta diskriminera svarta.

I den amerikanska södern gällde därefter de så kallade Jim Crowlagarna. De innebar att amerikaner med afrikanskt påbrå behandlades som icke fullvärdiga medborgare. Överallt fanns skyltar med White och Colored. Svarta tilläts inte äta på samma restauranger som vita. De kunde inte gå på samma toaletter. De fick inte heller sitta var de ville på bussar. Även röstsystemet påverkades. För att få rösta var en person tvungen att genomgå ett skriftligt prov på hur landet styrdes. Många svarta klarade inte detta på grund av bristande utbildning. Ännu fler avstod från att försöka och förnedras. Konsekvensen blev att röstdeltagandet bland svarta i södern var extrem låg.

Martin Luther King

Medborgarrättsrörelsen använde fredliga demonstrationer och strejker för att påverka och få ett slut på rasdiskrimineringen. Deras mest kända ledare var pastorn Martin Luther King som 1964 fick ta emot Nobels fredspris. Medborgarrättsrörelsen engagerade både vita och svarta och genom protester ville man väcka medvetenhet om orättvisorna i sydstaterna. 

En demonstration i Washington i augusti 1963, blev särskilt betydelsefull. Där deltog närmare 250 000 människor och som avslutning höll Martin Luther King sitt berömda tal: "I have a dream", om en framtid där svarta och vita levde jämsides med lika rättigheter. En annan känd ledare var Malcolm X som till skillnad från Martin Luther King förespråkade självförsvar som en viktig del i kampen för de svartas medborgerliga rättigheter. 

SO-rummet

När John F Kennedy vann det amerikanska presidentvalet 1960 lät han införa lagar som förbjöd rasdiskriminering. Han blev därför känd som en förkämpe för mänskliga rättigheter.

När Kennedy mördades 1963 tog hans vicepresident Lyndon B Johnson över för att kunna föra Kennedys politik vidare. Johnson hade dock inte Kennedys ungdomliga utstrålning vilket ledde till att motståndet mot det pågående Vietnamkriget ökade bland ungdomsrörelsen och medborgarrättsrörelsen som därmed tog allt mer avstånd från den amerikanska regeringens politik.

Rosa Parks

Kvinnofronten.nu

Sömmerskan Rosa Parks i Montgomery i Alabama var en av de som kämpade för de svartas rättigheter. På väg hem från jobbet en kväll i december 1955 vägrade hon att flytta sig från sin plats på bussen när en vit man skulle sätta sig där. 

Hon dömdes till böter, men händelsen ledde till att andra svarta började bojkotta bussarna, vilket gjorde att stadens bussbolag förlorade intäkter. Inte långt därefter fastslog en domstol att segregerade bussar var olagliga enligt den amerikanska författningen. Detta blev en av medborgarrättsrörelsens första framgångar.

Little Rock Nine

Två år senare togs ännu ett avgörande steg. Trots att en domstol hade slagit fast att svarta elever hade laglig rätt att gå i skola tillsammans med vita förblev skolorna i den amerikanska södern segregerade. Svarta ungdomar tvingades gå i skolor som var sämre än de vitas. 

I Little Rock i Arkansas ifrågasatte, hösten 1957, nio svarta elever i 15-årsåldern den rasistiska skolsegregationen och krävde att få gå på stadens bästa skola, den helvita Little Rock Central High School. Motståndet var enormt. Varken skolledningen eller flertalet av de vita eleverna ville ha några svarta på skolan. Till och med delstatsguvernören sade nej. Han kallade in militär från Arkansas nationalgarde som blockerade entrén till skolan. Trots hot om våld vägrade ungdomarna, som nu kallades Little Rock Nine, vika sig. Till slut tvingades president Eisenhower skicka dit 1200 soldater från den amerikanska armén så att de nio eleverna skulle kunna börja skolan. 

The Guardian

Bilden till vänster visar första dagen i skolan. En av eleverna på Little Rock Central School vrålar "Go back to Africa" till den 15-åriga Elizabeth Eckford vid terminsstarten den 4 september 1957. 

Under hela läsåret tvingades sedan de svarta eleverna utstå ständiga trakasserier. En av dem fick frätande syra kastad i ögonen av en vit elev. 

Eftersom risken för våld var överhängande tvingades de ha vakter med sig överallt. Trots detta klarade de nio eleverna studierna utmärkt. Little Rock Nine bidrog till att göra slut på segregationen i skolorna. 

Medborgarrättsrörelsens framgångar

Under senare delen av 1960-talet ledde kampen mot Vietnamkriget och mot rasism till allt större demonstrationer och sammanstötningar mellan aktivister och polis. Samtidigt hårdnade rasmotsättningarna i USA. Malcolm X mördades 1965 och Martin Luther King 1968.

Medborgarrättsrörelsens kamp gav till slut utdelning. I mitten av 1960-talet godkände den amerikanska kongressen nya lagar som förbjöd "rasåtskillnad" och diskriminering. Hädanefter skulle inte segregation tillåtas i varuhusens provrum, på lunchrestauranger eller offentliga toaletter. Samtidigt förbjöds diskriminering på hotell, restauranger och i affärer. Även rösträttslagarna skärptes. Men rasismen försvann inte. Fördomarna fortsatte att påverka det amerikanska samhället och de svartas levnadsvillkor.                                                                                                      

Romantiken, Mary Shelley

 

Romantiken

Mary Shelley

Uppgift:

1. Se klippet om Frankensteins monster 10.53

2. Läs texten tillsammans två och två om författaren Mary Shelley och om Frankensteins monster. Diskutera gärna frågorna med varandra, men skicka in enskilt på Class Room.

3. a) Vad tror du är berättelsens tema?

b) Varför tror du att Frankensteins monster känner sig utanför?

c) Vilka experiment, som utförs idag, skulle kunna jämföras med de Frankenstein gjorde?

Mary Shelley (1797-1851), hennes man Percy Shelley (1792-1822) och deras vän poeten Lord Byron (1788-1824) befann sig i ett hus vid Genevesjön. I syfte att roa varandra skrev de varsin skräckhistoria. Den enda som lyckades skriva en färdig historia var Mary Shelley när hon skrev boken Frankenstein eller den moderna Prometheus. 

Mary Shelley kallas för skräckromantikens stora kvinna. Shelleys roman Frankenstein eller den moderna Prometheus är den första i genren science fiction, som kännetecknas av oväntade och oprövade vetenskapliga experiment. Prometheus, som kommer från den grekiska mytologin, skapar den första människan, vilket kan jämföras med att Frankenstein skapade ett nytt människoliv.

Boken handlar om en ung tysk vetenskapsman vid namn Frankenstein som skapar en varelse av skelettdelar från ett slakteri. Resultatet blir ett monster, som liknar en människa. Det är inte Gud som skapat monstret, utan det är Frankenstein som skapat det människoliknande monstret. Frankenstein ser sig som ett geni, men han har lyckats skapa en varelse som ingen vill umgås med, som ingen tycker om och som inte fungerar i samhället. Monstret gömmer sig i en vedbod och tröstar sig med att läsa Den unge Werthers lidande. 

Monstret är en empatisk varelse och längtar efter kärlek och och ömhet. Han ber Frankenstein skapa en kvinna åt honom, men Frankenstein vägrar. Monstret börjar i sin frustration döda folk i sin omgivning och till slut dör både monstret och hans skapare.

Utdrag från Mary Shelleys ”Frankensteins monster”

I skjulet kunde monstret leva nära människor utan att skrämma dem. Efterhand började det fundera över sitt liv och sitt värde.

”Jag fick anledning att fundera över mig själv. Jag lärde mig, att de egenskaper dina medmänniskor mest uppskattar, var gammal och obruten härstamning kombinerad med rikedom. Endast om man besitter en av dessa egenskaper kan man bli respekterad, och utan dem anses man utom i mycket sällsynta undantagsfall som mindervärdig och slav, dömd att ödsla sina krafter till de få utvaldas fördel! Och vad var jag? Jag visste absolut ingenting om min tillkomst eller min skapare, men jag visste, att jag inte ägde några pengar, inga vänner, inget slags egendom. 

Vidare var jag utrustad med en avskyvärt ful kropp. Jag var inte ens av samma natur som människorna. Jag var rörligare än de och kunde klara mig på en torftigare diet. Jag kunde bättre uthärda värme och kyla än de och jag var mycket större. När jag såg mig omkring, varken hörde eller såg jag någon människa som liknade mig. Var jag då ett monstrum, en skamfläck på jorden, som alla människor flydde och ingen ville kännas vid?

Jag kan inte beskriva hur förtvivlad dessa tankar gjorde mig. Jag försökte förjaga dem, men förtvivlan bara ökade ju fler erfarenheter jag gjorde. Å, att jag för alltid stannat kvar i skogen och inte känt av annat än hunger, törst och kyla.

Vad kunskap är för en egendomlig sak! När man en gång fått den suger den sig fast som en igel. Jag önskade ibland att jag kunde skaka av mig alla tankar och känslor, men jag lärde mig att det bara fanns ett sätt att undkomma smärtsamma känslor, och det var döden, som jag fruktade ehuru jag ännu inte förstod vad den innebar. Jag älskade det goda och beundrade mina grannars sympatiska sätt och fina egenskaper, men jag var avstängd från umgänge med dem utom på ett sätt som jag stal mig till, när jag var osedd och okänd, och som snarare ökade än tillfredsställde min längtan att vara en av dem.”

( – – –)

”Men var fanns mina vänner och släktingar! Ingen far hade sett på mig som barn, ingen mor hade lett mot mig och smekt mig, och om de hade funnits, så var hela mitt förflutna liv nu bara en tom fläck av vilken jag ingenting kunde urskilja. Så långt tillbaka jag kunde minnas har jag varit lika stor och lång. Jag hade aldrig sett någon som liknade mig eller hade någonting gemensamt med mig. Vem var jag? Frågan inställde sig gång på gång och kunde inte besvaras.”